Sammanställning av vissa basfakta

Transkript

1 Sammanställning av vissa basfakta - Landstinget Sörmland - Landstinget i Östergötland - Landtinget i Jönköpings län - Landstinget Kronoberg - Landstinget i Kalmar län

2 Landstinget Sörmland Sjukhusvård Somatisk vård Den somatiska sjukvården bedrivs vid de 3 sjukhusen i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Vården är indelad i 38 enheter varav 15 länsenheter och 7 parenheter. Organisationen är länsövergripande. Statistiken redovisas per sjukhus. MSE = Mälarsjukhuset NLN = Nyköpings lasarett KSK = Kullbergska sjukhuset Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Klinikorganisation redovisas i bilaga 1. Eskilstuna Nyköping Katrineholm Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Anm: eventuella anmärkningar ex vis vård utförd av privata aktörer = antal läkarbesök specialistvård inom Psykiatrisk vård Den psykiatriska slutna vården bedrivs vid MSE och NLN/KSK Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Eskilstuna Nyköping/Katrineholm Summa Vårdtillfällen Läkarbesök BUP läkarbesök Vårdplatser Den vuxenpsykiatriska öppenvården bedrivs vid 3 enheter i länet och den öppna barn- och ungdomspsykiatrin organiseras i 2 enheter. Anm: Privat öppenvård antal läkarbesök 1660.

3 Rättspsykiatrisk vård bedrivs i på Regionsjukhuset Karsudden i Katrineholm. Antalet platser uppgår till 130 fördelat på 4 vårdenheter där varje vårdenhet består av tre vårdavdelningar. Primärvård Primärvård bedrivs vid 25 vårdcentraler varav 17 i egen regi och 8 privata 2010 gjordes besök inom primärvården. Hemsjukvården är överförd till kommunerna fr om 1 januari Privata vårdgivare Landstinget samverkar med 16 specialistmottagningar (med vårdavtal + taxa). Köpt utomläns vård Landstinget köpte 2010 utomlänsvård för 526 mkr. Merparten av den högspecialiserade vården köps från Akademiska sjukhuset i Uppsala, men även från Universitetssjukhuset i Örebro samt Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Kostnader Landstingets totala verksamhetskostnader 2010 uppgick till mkr Kostnaderna för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till mkr. I kostnaderna ingår inte Habilitering och hjälpmedelsverksamhet och inte tandvård. Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomiska resultat 2010 uppgick till mkr. Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården uppgick 2010 till -121 mkr vilket var 42 mkr sämre än budgeterat. I resultatet ingår rättspsykiatrisk vård. Habilitering och hjälpmedelsverksamhet samt tandvård är inte inräknat. Pensionsskuld Landstinget tillämpar blandmodell Pensionsskulden uppgick vid årsskiftet till : Pensionsavsättning mkr Pensionsförpliktelse inom linjen mkr Summa mkr

4 Likviditet och soliditet Kassalikviditet i bokslut 2010 = 86,4 % Soliditet i bokslut 2010 = 32,1 % (enligt blandmodell) Utdebitering Utdebiteringen i är 10:17 kr Organisation Sörmland bedrivs sjukvård på sjukhus, men organisationen bygger på kliniker. Det finns inga sjukhusledningar, men däremot kliniker som omfattar hela länet eller delar av länet. Klinikerna ingår i tre divisioner med varsin divisionschef; Division närvård Division länssjukvård Division medicinsk service Sörmland har fyra sjukhus: Mälarsjukhuset i Eskilstuna är det största med flest specialistmottagningar. Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset i Katrineholm ger service främst åt närområdet, men har också verksamheter som riktar sig mot hela länet. Regionsjukhuset Karsudden bedriver rättspsykiatrisk vård. Primärvården utgör en egen division inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Styrning Från och med 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för beställning av landstingets hälso- och sjukvård samt tandvård och betalar kostnaden för den regionala verksamheten. I avvaktan på beslut om ny modell för ersättning av den specialiserade hälso- och sjukvården, utbetalas ersättning till hälso- och sjukvårdsförvaltningen som anslag enligt en fastställd fördelning. Detta medför för beställaren, att årets utfall vad avser denna del helt följer budget. Öppna jämförelser (källa Sörmlands landstings web) Den sörmländska vården har hög kvalitet till jämförelsevis låg kostnad, med goda medicinska resultat. Samtidigt finns det mycket kvar att förbättra. Det visar senaste rapporten om öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Vi kan vara nöjda med att vi har en bra och konkurrenskraftig vård som hela tiden arbetar för bättre kvalitet och patientsäkerhet. Tyvärr är vi inte lika bra på att berätta för sörmlänningarna att de har en sjukvård att vara stolta över. I det öppna landstinget är bemötande och dialog med patienterna viktiga framtidsfrågor, säger landstingsstyrelsens ordförande Åsa Kullgren.

5 Jämförelserna är ett bland flera instrument som ger underlag för att utveckla och förbättra områden som i dag fungerar mindre bra. Vi arbetar målmedvetet och strukturerat med att hitta styrkor och svagheter, göra prioriteringar och åtgärder för att bli bättre, säger hälso- och sjukvårdchefen Anders Ahlgren, i en kommentar. Betygen för den sörmländska vården i rapporten varierar, från bra till bäst och också sämst. Få patienter som genomgått höft- och knäoperationer i Sörmland tvingas göra om den. När patienterna själva får beskriva sin hälsa i samband med höftprotesoperationer ligger Sörmland i topp. Ett område landstinget sedan flera år arbetar mycket med, där man ser goda resultat, är läkemedel till äldre för att undvika onödiga eller fel mediciner. Satsningar har bland annat gjorts på specialutbildade apotekare som hjälper patienterna med läkemedelsgenomgångar. Mätningarna ger kunskap om konkreta områden som behöver utvecklas. Ett exempel är gråstarrsoperationer, där det tidigare år varit stora skillnader mellan länets sjukhus när man som patient blir opererad, en skillnad som nu rättats till. Ett område som sörmlänningarna inte är nöjda med är bemötande. Därför görs också flera satsningar, bland annat på bemötandeutbildning för personal med mycket patientkontakt. Sådana utbildningar har redan börjat på vårdcentralerna och kommer också att genomföras på länets sjukhus. En sammanställning av Öppna jämförelser redovisas i bilaga 2. Antal anställda Totalt antal anställda inom landstinget 2010 uppgick till (omräknat till heltidsmått) vid årets slut. Antal anställda inom hälso- och sjukvården uppgick 2010 till (omräknat till heltidsmått) vid årets slut. Siffran inkluderar den rättspsykiatriska vården men exkluderar Handikapp och Habiliteringsverksamheten samt tandvård.

6 Bilaga 1 Klinikorganisation Mälarsjukhuset Eskiklstuna (MSE) Akutkliniken MSE Anestesikliniken MSE/KSK Barn- och ungdomskliniken Sörmland Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken MSE Hudkliniken Sörmland Infektion- och Lungmed kliniken Sörmland Kirurgi- och urologiska kliniken MSE/KSK Kvinnokliniken MSE/KSK Medicinkliniken MSE Onkologiska kliniken Sörmland Ortopediska kliniken MSE/KSK Psykiatriska kliniken MSE Reumatologiska kliniken Sörmland Ögonkliniken Sörmland ÖNH-kliniken Sörmland Vårdplatsenheten MSE Barnhälsovården Sörmland Spec rehabiliteringskliniken Sörmland Paramedicin Sörmland Ambulanssjukvård Sörmland Radiologiska kliniken MSE/KSK Medicinsk fysik och teknik Sörmland Klin fys avdelningen Sörmland Smittskydd/vårdhygien Sörmland Nyköpings lasarett (NLN) Akutkliniken NLN Anestesikliniken NLN Barn- och ungdomskliniken Sörmland Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NLN/KSK Ger/rehab. Kliniken NLN Hudkliniken Sörmland Infektion- och Lungmedicinska kliniken Sörmland Kirurgi- och urologiska kliniken NLN Kvinnokliniken NLN Medicinkliniken NLN Onkologiska kliniken Sörmland Ortopediska kliniken NLN Psykiatriska kliniken NLN/KSK Reumatologiska kliniken Sörmland Ögonkliniken Sörmland ÖNH-kliniken Sörmland Vårdplatsenheten NLN Barnhälsovården Sörmland Spec rehabiliteringskliniken Sörmland Paramedicin Sörmland Ambulanssjukvård Sörmland Radiologiska kliniken NLN Medicinsk fysik och teknik Sörmland Klin fys avdelningen Sörmland Smittskydd/vårdhygien Sörmland

7 Kullbergska sjukhuset Katrineholm (KSK) Vårdplats och mottagningsenheten KSK Anestesikliniken MSE/KSK Barn- och ungdomskliniken Sörmland Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken NLN/KSK Hudkliniken Sörmland Infektion- och Lungmedicinska kliniken Sörmland Kirurgi- och urologiska kliniken MSE/KSK Kvinnokliniken MSE/KSK Medicinkliniken KSK Onkologiska kliniken Sörmland Ortopediska kliniken MSE/KSK Psykiatriska kliniken NLN/KSK Reumatologiska kliniken Sörmland Ögonkliniken Sörmland ÖNH-kliniken Sörmland Barnhälsovården Sörmland Spec rehabiliteringskliniken Sörmland Paramedicin Sörmland Ambulanssjukvård Sörmland Radiologiska kliniken MSE/KSK Medicinsk fysik och teknik Sörmland Klin fys avdelningen Sörmland Smittskydd/vårdhygien Sörmland Smittskydd/vårdhygien Sörmland Sörmland har en länsgemensam sjukvård. De länsgemensamma klinikerna har ofta sin huvudsakliga verksamhet vid MSE men har även verksamhet inom vissa områden vid de övriga sjukhusen.

8 Landstinget i Östergötland Sjukhusvård Somatisk vård Den somatiska sjukvården bedrivs vid de tre sjukhusen i Linköping, Norrköping (inkl Finspång) och Motala. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Klinikorganisation redovisas i bilaga 1. Linköping Norrköping Motala Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Anm: Vård utförd av Proxima ingår i uppgifterna för Motala med vårdtillfällen, läkarbesök och 17 vårdplatser. Vård utförd av Medicinskt Centrum i Linköping ingår i uppgifterna för Linköping med läkarbesök (dagkirurgi öppen vård) Psykiatrisk vård Den psykiatriska slutna vården bedrivs i Linköping, Norrköping och Motala. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Linköping Norrköping Motala Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Den vuxenpsykiatriska öppenvården bedrivs vid 12 enheter i länet och den öppna barn- och ungdomspsykiatrin organiseras i 4 enheter. Anm: Av öppenvårdsmottagningarna drivs 5 enheter i privat regi. Rättspsykiatrisk vård bedrivs i Vadstena. Enheten har 68 vårdplatser Primärvård Primärvård bedrivs vid 36 offentliga och 8 privata vårdcentraler 2010 gjordes läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Hemsjukvården är ej överförd till kommunerna.

9 Privata vårdgivare Landstinget har samverkansavtal enligt LOL och LOS med 33 läkare och 55 sjukgymnaster. Köpt högspecialiserad vård Landstinget köpte planerad utomregional vård 2010 för 155 mkr. Största leverantörer är Stockholm (53 mkr), Region Skåne (12 mkr) och Västra Götalandsregionen (8 mkr). Kostnader Landstingets totala verksamhetskostnader 2010 uppgick till mkr Kostnaderna för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till mkr. Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomiska resultatet 2010 uppgick till 456 mkr. Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till -179 mkr Pensionsskuld Landstinget tillämpar fullfonderingsmodell. Pensionsskulden uppgick vid årsskiftet till mkr Likviditet och soliditet Likviditet i bokslut 2010 = 6,5 mdr Soliditet i bokslut 2010 = 60% (enligt blandmodell) -3% fullfondering Utdebitering Utdebiteringen i är 9:85 kr Organisation Sjukvården i landstinget bedrivs vid Närsjukvårdscentrum inkluderade primärvård i Linköping, Norrköping, Motala och Finspång. Den specialiserade vården är organiserad i fyra länsövergripande centrum. De medicinska serviceenheterna är samlade i Diagnosiskt Centrum (laboratoriemedicin och bildmedicin) samt Anestesi och operation inom Sinnescentrum. Styrning

10 Sjukvården i landstinget ersätts via avtal med landstingets Hälso- och sjukvårdsnämnd. I huvudsak gäller fast ersättning med rörliga inslag. Interndebitering tillämpas mellan serviceenheter och vårdande kliniker Öppna jämförelser (källa Årsredovisning RSN 2010) En sammantagen analys av samtliga indikatorer i Öppna jämförelser visar att Östergötlands resultat ligger bland de tre bästa av de 21 landstingen. Liksom förra året hör Östergötland till de främsta landstingen när det gäller medicinsk kvalitet. Inget medicinskt område placerar sig bland de sju sämsta landstingen i jämförelsen. Med de indikatorer som står till buds är strokesjukvård och intensivvård i Östergötland bäst bland landstingen och kvinnosjukvård och diabetesvård kommer på andra plats i den nationella jämförelsen. Östergötland har lägst kostnad per invånare för hälso- och sjukvård av samtliga landsting och bland de bästa resultaten vad gäller att undvika inneliggande vård på sjukhus och i stället ge patienterna behandlingar i öppna vårdformer. Åtta av tio östgötar instämmer i påståendet Jag har tillgång till den sjukvård jag behöver. Detta resultat har förbättrats de senaste åren och ligger något högre än rikssnittet. Det utmärkande svaga området är tillgänglighet inom sjukhusvård, väntetid till besök och behandlingar. Här ligger landstinget på plats 15 i jämförelsen. Av samtliga 134 indikatorer är 58 procent av resultaten för Östergötland bättre än rikssnittet. Jämfört med de tre tidigare rapporterna är resultaten stabila över tid med en gradvis förbättring. Av de 92 indikatorer, som man kan jämföra mellan rapporterna 2009 och 2010, är resultaten bättre inom 73 procent av indikatorerna. Denna förbättringsnivå var densamma mellan rapporterna 2008 och 2009 och på samma nivå som riket, d.v.s. när man slår ihop resultaten för samtliga landsting. De medicinska resultaten i Östergötland kan betraktas som goda. De uppvisar förbättringar jämfört med tidigare resultat inom flertalet indikatorer men det betyder ändå att fortsatt utvecklingsarbete behövs inom ett antal medicinska områden. En sammanställning av Öppna jämförelser redovisas i bilaga 2. Antal anställda Totalt antal anställda inom landstinget 2010 uppgick till (omräknat till heltidsmått) Antal anställda inom hälso- och sjukvården uppgick 2010 till (omräknat till heltidsmått.

11 Klinikorganisation Bilaga 1 Närsjukvård i Finspång Barn- och kvinnocentrum 135 Närsjukvårdskliniken NiF 434 Barn- och ungdomskliniken VIN 435 Barn- och ungdomsmed mott LiM Närsjukvård Centrala distriktet 441 Barn- och ungdomskliniken US 413 Barn o ungdhabilitering Lkpg 446 Kvinnokliniken i Östg ViN 440 Barn o ungdomspsyk klin US 543 Kvinnokliniken i Östg US 490 Akutkliniken US 544 Kvinnohälsan Lkpg 612 Psykiatriska kliniken US 546 Kvinnokliniken i Östg LiM 630 Beroendekliniken US 700 Geriatriska kliniken US Centrum kirurgi, onkologi, ortopedi 711 Neurologiska kliniken US 403 Lungmedicinska kliniken 405 Hematologiska kliniken Närsjukvvård Östra distriktet 430 Onkologiska kliniken 430 Medicinkliniken ViN 500 Dagkirurgi i Östg Finspång 431 Geriatrisk enhet ViN 526 Urologiska kliniken i Östg 433 LAH Öst 710 Kirurgiska kliniken US 442 Akutkliniken ViN 720 Kirurgiska kliniken ViN 500 Beroendekliniken ViN 801 Ortopedklinik US 600 Vuxenpsykiatriska kliniken ViN 802 Ryggklinik US 610 Barn- och ungdpsyk klin ViN 803 Ortopedklinik ViN Närsjukvård Västra distriktet Sinnescentrum 200 Medicinska specialistkliniken 372 Intensivvårdskliniken US 300 Psykiatri-habiliteringsenheten 426 Anestesi o intensivvårdsklin ViN 400 Gemensamt länspsyk LPÖ 450 Ögonkliniken ViN 401 Rättspsyk regionklinik LPÖ 452 Öron- näsa- o halskliniken ViN 402 Neuropsyk länsteamen LPÖ 523 Hand o plastikkir kliniken US 403 Ätstörningsenhet länsteam LPÖ 527 Ögonkliniken US 404 Flyktingmedicinskt centrum LPÖ 529 Käkkliniken US 424 Rehab Väst 533 Öron- näsa- o halskliniken US 452 Psykiatriska kliniken LiM 580 Operationskliniken US 454 Barn- och ungdomsmott Mjölby 714 Neurokirurgiska kliniken US 717 Rehab medicinska kliniken US Hjärt- och medicincentrum 719 Neurofysiologiska kliniken US 300 Arbets- och miljömedicin 357 Fysiologiska kliniken US 402 Njurmedicinska kliniken US 407 Hudkliniken i Östergötland 408 Reumatologiska kliniken i Österg 411 Allergicentrum US

12 412 Infektionskliniken i Östergötland 487 EM kliniken US 568 Kardiologiska kliniken US 575 Thorax-Kärlkliniken US

13 Landstinget i Jönköpings län Sjukhusvård Somatisk vård Den somatiska sjukvården bedrivs vid de tre sjukhusen i Jönköping, Eksjö och Värnamo. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Klinikorganisation redovisas i bilaga 1. Jönköping Eksjö Värnamo Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Anm: Vårdplatser gäller fastställda vårdplatser Psykiatrisk vård Den psykiatriska slutna vården bedrivs i Jönköping, Eksjö och Värnamo. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Jönköping Eksjö Värnamo Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Den vuxenpsykiatriska (allmänpsykiatri) öppenvården bedrivs vid 10 enheter i länet, därtill kommer ett antal specialmottagningar. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin organiseras i 3 enheter. Anm: Övriga specialmottagningar gäller tex psykosvård men kan ofta mer ha formen av team. Det finns en privatläkarmottagning (ingår i privata vårdgivare) Det finns 13 psykoterapeuter (ingår i privata vårdgivare). Rättspsykiatrisk vård bedrivs i Jönköping med 12 vårdplatser Primärvård Primärvård bedrivs vid 31 offentliga och 20 privata vårdcentraler 2010 gjordes Läkarbesök och sjukvårdande behandlingar.

14 Anm: Bland läkarbesöken ingår besök som tillhör sjukhusorganisationen med som definitionsmässigt är att beteckna som primärvård. Det gäller t ex besök hos MVC och BVC. Motsvarande gäller för sjukvårdande behandlingar besök. Hemsjukvården är ej överförd till kommunerna. Privata vårdgivare Landstinget samverkar med 88 privata aktörer. Den största gruppen är 36 sjukgymnaster där 10 har vårdavtal. Näst största gruppen är 22 läkare där 11 har vårdavtal. Anm: 22 läkare, 36 sjukgymnaster, 13 psykoterapeuter, 9 kiropraktorer och 8 naprapater. Därutöver köper landstinget från privat aktör ortopedteknisk verksamhet. Köpt högspecialiserad vård Landstinget köpte planerad utomregional vård 2010 för 138 mkr. Största leverantörer är Sahlgrenska Universitetssjukhuset 46 mkr, Landstinget i Kronoberg (Rättspsyk St Sigfrid) 30 mkr, Skånes Universitetssjukhus 24 mkr, Karolinska Universitetssjukhuset (inkl Huddinge) 7 mkr. Vård vid US i Linköping uppgår till 312 mkr. Kostnader Landstingets totala (nettokostnader 2010 uppgick till mkr), kostnader uppgick till mkr Nettokostnaderna för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till mkr ( exkl tandvård) (endast nettokostnader tas fram av Landstinget) Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomiska resultat 2010 uppgick till mkr Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården uppgick 2010 till 119 mkr (exkl tandvård) Pensionsskuld Landstinget tillämpar fullfonderingsmodell Pensionsförpliktelse mkr, samt löneskatt 1 279, totalt 6551 mkr, enligt fullfondering (1 605 mkr inkl löneskatt enligt blandmodell) Likviditet och soliditet Likvida medel vid årets slut mkr Soliditet i bokslut 2010 = 55 procent (enligt blandmodell) -7 procent fullfondering

15 Utdebitering Utdebiteringen i är 10:67 kr Organisation Landstingets verksamhet är organiserad i tio förvaltningar. Det finns tre sjukvårdsområden (Jönköping, Höglandet och Värnamo) med varsitt sjukhus och bland annat barnhälsovård (BVC), familjecentraler och kvinnohälsovård. Sjukhuset inom Jönköpings sjukvårdsområde är länssjukhus. De landstingsdrivna vårdcentralerna samlas under namnet Vårdcentralerna Bra Liv. Styrning Kärnverksamheten inom specialiserad vård är anslagsfinansierad medan serviceverksamheten är resultatenheter (köp/sälj). Primärvården finansieras i huvudsak via kapiteringsersättning. Öppna jämförelser (källa Årsredovisning RSN 2010) Precis som tidigare visar landstinget på bra resultat när det gäller tillgängligheten. 81 % upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Landstinget klara målet med tillgänglighet till allmänläkare inom sju dagar till 90 procent vilket är strax under riksgenomsnittet på 92 procent. Landstingets resultat för tillgänglighet är bland de bästa på flera enskilda områden, däribland Besök på gynekologisk mottagning, Kvinnosjukvården Gynekologisk operation, Kvinnosjukvården Besök, kardiologi Besök i vuxenpsykiatri Operation för grå starr Galloperation Överlag placerar sig Landstinget i Jönköpings län bland de fem bästa i landet när det gäller förtroende för vården. 60 procent är nöjda eller mycket nöjda med vården på länets vårdcentraler och 71 procent har motsvarande upplevelse av vården på länets sjukhus. Enligt Öppna Jämförelser har Landstinget även den lägsta frekvensen av alla när det gäller kejsarsnitt vid okomplicerade graviditeter och andelen bristningar vid förlossning är den tredje lägsta i landet.

16 Landstinget i Jönköpings län har lika goda resultat som övriga landet när det gäller överlevnad efter cancerbehandling. Inom området hjärtsjukvård har Landstinget fortfarande en del kvar att göra för att nå landstingen med bäst resultat. Sedan 2009 pågår ett arbete för att förbättra resultaten och följsamheten till de Nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård. Landstinget i Jönköpings län har det bästa resultatet när det gäller indikatorn för tidiga aborter och den lägsta frekvensen av alla när det gäller kejsarsnitt vid okomplicerade graviditeter och andelen bristningar vid förlossning är den tredje lägsta i landet.. I de indikatorer som rör strokesjukvård visar Landstinget genomgående positiva och förbättrade resultat, och andelen länsbor som dör efter förstagångsstroke är bland de lägsta i landet. Öppna jämförelser visar att invånarna i Jönköpings län mår bättre än medelsvensken. Såväl länets kvinnor som män lever längre än riksgenomsnittet. 75 procent av kvinnorna upplever att de har en god allmän hälsa och 82 procent att de har en god psykisk hälsa. I männens fall är det något färre, 70 procent, som tycker att de har en god hälsa, men fler, 87 procent, tycker att de mår bra psykiskt. En sammanställning av Öppna jämförelser redovisas i bilaga 2. Antal anställda Totalt anställda inom landstinget 2010 uppgick till 9363 tv anställda, 588 visstidsanställda. Totalt anställda. I årsarbetare gör detta tv 8767, visstid 528, totalt årsarbetare. Antal anställda inom hälso- och sjukvården uppgick 2010 till : (8 941 personer), årsarbetare, tillsvidareanställda och visstidsanställda. Då är även alla med som arbetar på förvaltningarna Landstingets kansli, IT, fastighetsförvaltning. Om man istället bara tar med de tre sjukvårdsområdena, Primärvården Bra Liv samt Medicinsk diagnostik (Lab samt röntgen) så uppgår antalet anställda till personer, vilket motsvarar årsarbetare. Då ingår servicepersonal på enheterna, t ex städ, kök, transport etc.

17 Klinikorganisation Länssjukhuset Ryhov Akutkliniken Barn- och ungdomsmedicinska klin Barn- och ungdomspsykiatriska klin Beteendemedicinska enheten Geriatriska kliniken Habiliteringscentrum Hudkliniken Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicinkliniken Neuroortopediskt centrum Onkologkliniken Operations- och intensivvårdskliniken Ortoped- och reumatologkliniken Psykiatriska kliniken Rehabiliteringsmedicinska kliniken Sjukgymnastiken Ögonkliniken Öron-, näs- och halskliniken Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen primärvård (BUMM) Barnhälsovården Kvinnohälsovården Familjecentraler Ungdomsmottagningar Höglandssjukhuset Eksjö/Nässjö Akutkliniken Anestesikliniken Barn- och ungdomsenheten Geratriska rehabiliteringskliniken Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicinkliniken Medicinsk teknik Ortopedkliniken Psykiatriska kliniken Rehabiliteringsenheten REN, Rehabenheten i Nässjö Serviceenheten Öron-, näs- och halsmottagningen Ögonmottagningen Bilaga 1 Värnamo sjukhus Akut- och operationskliniken Barn- och ungdomsmedicinska mottagn Barn- och ungdomspsykiatriska mottagn Geriatriska rehabiliteringskliniken Hud mottagningen Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicinkliniken Ortopedkliniken Psykiatriska kliniken Sam rehab Ögonmottagningen Öron- näs och hals-mottagningen och audionommottagningen

18 Landstinget Kronoberg Sjukhusvård Somatisk vård Den somatiska sjukvården bedrivs vid de två sjukhusen i Växjö och Ljungby men redovisas i centrumstruktur Produktionen vid de olika centrumen var Centrum- och klinikorganisation redovisas i bilaga 1. Akutcentrum Barn/kvinnoC Kirurgicentrum Medicincentrum Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser i.u i.u i.u i.u i.u Psykiatrisk vård Den psykiatriska slutna vården bedrivs bara i Växjö. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Psykiatricentrum Rättspsykiatri Summa Vårdtillfällen 1138 i.u i.u Läkarbesök 9567 i.u i.u Vårdplatser Centrum- och klinikorganisation redovisas i bilaga. Den vuxenpsykiatriska öppenvården bedrivs vid 2 enheter i länet och den öppna barn- och ungdomspsykiatrin organiseras vid en enhet inom Barn- och kvinnocentrum. Dessutom finns en privat vuxenpsykiatrisk mottagning och en flyktingpsykiatrisk mottagning. Inom respektive vårdcentral finns tillgång till psykosociala resurser. Rättspsykiatrisk vård bedrivs i Växjö. Antalet platser uppgår till 108 Primärvård Primärvård bedrivs vid 22 offentliga och 9 privata vårdcentraler 2010 gjordes läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Hemsjukvården är överförd till kommunerna

19 Privata vårdgivare Landstinget samverkar med 44 privata aktörer. Den största gruppen är privata sjukgymnaster där 25 har vårdavtal. Näst största gruppen är privata läkare där 16 har vårdavtal. Dessutom finns vårdavtal med 1 naprapat, 1 barnmorska och 1 psykoterapeut. Köpt utomläns vård Landstinget köpte 2010 utomlänsvård för 342 mkr. Största leverantörer är Region Skåne (ca 180 mkr ) och Landstinget Blekinge (ca 110 mkr) Kostnader Landstingets totala verksamhetskostnader 2010 uppgick till mkr Kostnaderna för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till mkr. Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomiska resultat 2010 uppgick till 139 mkr. Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården uppgick 2010 till -63,4 mkr Pensionsskuld Landstinget tillämpar blandmodell. Pensionsskulden uppgick vid årsskiftet till mkr Likviditet och soliditet Likviditet i bokslut 2010 = 749 mkr Soliditet i bokslut 2010 = 38,8 % (enligt blandmodell) Utdebitering Utdebiteringen i är kr Organisation Sjukvården inom landstinget bedrivs i en centrumorganisation med primärvårdscentrum inkl rehab, akutcentrum, barn- och kvinnocentrum, kirurgicentrum, medicincentrum, psykiatricentrum och medicinskt servicecentrum.

20 Styrning Olika styrmodeller tillämpas - anslagsmodell, beställar/utförarmodell och intraprenader. Öppna jämförelser (källa Kronobergs landstings web) I 2010 års Öppna jämförelser står sig Kronoberg mycket väl när det gäller övergripande hälsoindikatorer och patienterfarenheter. Rapporten, som är den femte i ordningen, visar att vården förbättrats över tid och att skillnaderna har minskat mellan landstingen. Tidigare års rapporter har bland annat stimulerat till förbättringsarbetet inom strokesjukvården i Kronoberg. Låg dödlighet, högt förtroende och goda patienterfarenheter I årets rapport över Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet står sig Kronoberg väl när det gäller åtgärdbar dödlighet. Kronobergarna skattar sitt allmänna hälsotillstånd och sitt psykiska välbefinnande högre än riksgenomsnittet, är mer nöjda med tillgången på vård, nöjdare med bemötande och delaktighet och har högre förtroende för vården. Underlag till kvalitetsarbete När det gäller medicinska resultat uppvisar Kronoberg överlag ganska goda resultat men det finns också förbättringsområden. Kronoberg placerar sig allra högst när det gäller andel unga diabetespatienter som når målet för blodsockervärde och lägst andel patienter som behöver opereras om efter en höftledsoperation. Rapporten visar att vi har mycket vi kan vara stolta över inom länets hälso- och sjukvård och att många resultat förbättras stadigt både hos oss och nationellt. Rapporten är också ett mycket bra underlag i vårt fortsatta kvalitets- och förbättringsarbete, säger chefläkare Styrbjörn Östberg. Förbättrad strokesjukvård Tidigare års Öppna jämförelser har stimulerat till ett omfattande förbättringsarbetet inom strokesjukvården. Vi kan se att det börjar synas i våra resultat. Bland annat vårdas numer flertalet strokepatienter på strokeenhet och dödligheten har minskat vid förstagångsstroke. Det tar dock tid innan detta helt får genomslag i rapporten, säger centrumchef Per- Henrik Nilsson, medicincentrum. Låg andel dagkirurgiska operationer I resultatet finns indikatorer där Kronoberg sticker ut till följd av små patientunderlag medan andra resultat kan behöva analyseras vidare. Ett område där det finns nationella skillnader och där Kronoberg kan ha möjligheter till förbättringar är andelen operationer inom dagkirurgi. Kronoberg har jämfört med riket en låg andel operationer av framfall och ljumskbråck inom dagkirurgi. Här pågår ett omfattande utvecklingsarbete som också är en del i att förbättra tillgängligheten, säger centrumchef Kajsa-Mia Holgers, kirurgicentrum

21 Fakta om öppna jämförelser Det är femte året som Öppna jämförelser över hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publiceras av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och landsting. Antalet indikatorer har ökat till 134 stycken i årets rapport som är indelad i övergripande indikatorer följt av områdesvisa indikatorer för olika sjukdoms- eller behandlingsgrupper. För många indikatorer noteras en positiv förändring över tid. Resultaten är hämtade från ett 40-tal datakällor som t ex nationella kvalitetsregister och Socialstyrelsens hälsodataregister. Syftet med de öppna jämförelserna är att ge ett verktyg till att stimulera utvecklingen av hälso- och sjukvården för att uppnå målet om god vård på lika villkor och minska skillnader mellan landsting i vårdkvalitet. För att kunna få ett bra underlag för framtida beslut behövs kvalitetssäkrade data. När det gäller små landsting kan resultaten behöva analyseras ytterligare då tillfälliga avvikelser kan ge både för goda respektive för dåliga resultat i jämförelsen. En sammanställning av Öppna jämförelser redovisas i bilaga 2. Antal anställda Totalt antal anställda inom landstinget 2010 uppgick till (omräknat till heltidsmått) Antal anställda inom hälso- och sjukvården uppgick 2010 till (omräknat till heltidsmått)

22 Klinikorganisation Bilaga 1 Växjö Ljungby Akutcentrum Sluten vård Öppen vård Sluten vård Öppen vård Akutmottagning X X Akutvårdsavdelning X Akutgeriatrik X Barn/kvinnoC Barn- och ungd hab X X Barn- och ungd med X X X BUP X X X Kvinnoklinik X X X Kirurgicentrum Anestesi X X Kirurgi X X X X Ortopedi X X X X ÖNH och hud X X X Medicincentrum Infektion X X Medicinklin X X X X Onkologi X X Ögon X X X

23 Landstinget i Kalmar län Sjukhus vård Somatisk vård Den somatiska sjukvården bedrivs vid de tre sjukhusen i Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Klinikorganisation redovisas i bilaga 1. Kalmar Västervik Oskarshamn Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Anm: ev kommentarer Tekniska vp ingår ej Psykiatrisk vård Den psykiatriska slutna vården bedrivs i Kalmar och Västervik. Produktionen vid de olika enheterna var 2010 Kalmar Västervik Oskarshamn Summa Vårdtillfällen Läkarbesök Vårdplatser Den vuxenpsykiatriska öppenvården bedrivs vid 8 enheter i länet och den öppna barn- och ungdomspsykiatrin organiseras i 5 enheter. Inga privata enheter finns idag. Rättspsykiatrisk vård bedrivs med vårdplatser. Primärvård Primärvård bedrivs vid 28 offentliga hälsocentraler och 16 privata mottagningar (5 st privata hälsovalsenheter och 11 st privata allmänläkarmottagningar) gjordes Läkarbesök och sjukvårdande behandlingar. Hemsjukvården är överförd till kommunerna.

24 Privata vårdgivare Landstinget samverkar med 50 privata aktörer. Den största gruppen är 35 (sjukgymnasterna) där 5 har vårdavtal. Näst största gruppen är 14 (läkare) där 9 har vårdavtal. (1 naprapat med vårdavtal som kvarstår). Köpt högspecialiserad vård Landstinget köpte planerad utomregional vård 2010 för 81,4 mkr. Största leverantörer är Skånes US 21,8 (mkr), Karolinska US 12,6 (mkr) och Sahlgrenska 12,2 (mkr). Vård vid US i Linköping uppgår till 259 mkr. Kostnader Landstingets totala verksamhetskostnader 2010 uppgick till 5 972,5 mkr Kostnaderna för hälso- och sjukvården 2010 uppgick till mkr Ekonomiskt resultat Landstingets ekonomiska resultat 2010 uppgick till 225,8 mkr Det ekonomiska resultatet för hälso- och sjukvården uppgick 2010 till -45 mkr. Budgeten är inte anpassad till TKB som är redovisat ovan. Pensionsskuld Landstinget tillämpar blandmodell Pensionsskulden uppgick vid årsskiftet till 1 026,3 mkr exkl ansvarsförbindelse Likviditet och soliditet Likviditet i bokslut 2010 = 812,4 mkr Soliditet i bokslut 2010 = 44% (enligt blandmodell) Utdebitering Utdebiteringen i är 10,21 kr

25 Organisation Sjukvården styrs av en länsgemensam hälso- och sjukvårdsförvaltning, med en ledningsgrupp som består av sjukhusdirektörer för de tre sjukhusen, sjukhuschefer, chefläkare och chef för Diagnostiskt centrum. Primärvårdsförvaltningen ansvarar för sjukvårdsupplysning och länets hälsocentraler. Psykiatriförvaltningens uppdrag är att ombesörja specialiserad psykiatrisk vård för invånarna i Kalmar län. Styrning Målstyrningen för landstinget sker enligt modellen balanserade styrkort där mål och nyckeltal tas fram inomolika perspektiv utifrån landstingsövergripande vision och strategier. Landstingsplanen är landstingets strategiska plan och styrdokument. Planen ska ses som en länk som binder samman vision och strategiska mål med den operativa verksamheten och ska vara vägledande och styrande såväl i fråga om formulerade mål som om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Plandokumentet är indelat i fem perspektiv som tillsammans bildar en helhet av landstingets verksamhet. De fem perspektiven är: Medborgare och kundperspektivet Verksamhet och processperspektivet Lärande och förnyelseperspektivet Medarbetareperspektivet Ekonomiperspektivet Utgångspunkten för arbetet är att landstingets strategiska mål är så konkreta att de kan brytas ned på genomförandenivån. Detta för att möjliggöra dialog, planering och uppföljning på de enskilda arbetsplatserna. Öppna jämförelser (källa Årsredovisning RSN 2010) Landstinget i Kalmar län visar bra resultat när det gäller förtroende och patienterfarenhet, tillgänglighet, läkemedelsbehandling samt kostnadseffektivitet. Enligt Öppna jämförelser har landstinget den högsta produktiviteten inom sjukvården i landet, 9 procent över genomsnittet, och kostnaden per konsumerad DRG-poäng har sjunkit i jämförelse med Medborgarnas förtroende för vården vid hälsocentraler är bäst i landet och vad gäller andel patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling i specialiserad vård, ligger landstinget på en tredje plats.

26 Identifierade förbättringsområden är graviditet/ förlossning/nyföddhetsvård, hjärtsjukvård, stroke, cancersjukvård, och kirurgisk behandling. Det som dock är mest signifikativt för Landstinget i Kalmar län är inte de områden där landstinget ligger i den nationella toppen utan de förbättrade resultaten inom områden som tidigare haft svaga resultat i Öppna jämförelser. För drygt 66 procent av indikatorerna har resultaten förbättrats. De områdena med starkast förbättring är graviditet/ förlossning/nyföddhetsvård, kvinnosjukvård, njursjukvård, stroke, läkemedelsbehandling, cancersjukvård, diabetesvård och hjärtsjukvård. Öppna jämförelser är en viktig grund för landstingets kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Resultaten publiceras och kommenteras av verksamhetsföreträdare på landstingets hemsida. Indikatorer används som nyckeltal i landstingets uppföljning och verksamheten använder resultaten i till exempel verksamhetsdialogerna. Viktiga insatser är processarbeten inom: diabetes-, stroke-, hjärta-, cancer- och äldreområdet och en fördjupad satsning på kvalitet och patientsäkerhet genom systematiskt förbättringsarbete Varje dag lite bättre - kraften hos många! En sammanställning av Öppna jämförelser redovisas i bilaga 2. Antal anställda Totalt antal anställda inom landstinget 2010 uppgick till (omräknat till heltidsmått) Antal anställda inom hälso- och sjukvården 2010 uppgick till (omräknat till heltidsmått)

27 Klinikorgansiation Bilaga 1 Länssjukhus Kalmar Barn- och ungdomskliniken Bar- och ungdomspsykiatri (BUP) Fysiologisk klinik Geriatriska kliniken HRK Kliniken för habilitering och rehabilitering Hudklinik Infektionsklinik Kirurgkliniken Kvinnokliniken Medicinklinik DC Diagnostisk centrum Ortopedisk klinik Psykiatri Radiologisk klinik Rehab- och långvårdsklinik Ögonklinik Öron-, näs- och halsklinik Västervik Barn- och ungdomsklinik Bar- och ungdomspsykiatri (BUP) Hud- och könssjukdomsklinik Kirurgisk klinik Kvinnokliniken Medicinsk klinik Ortopedisk klinik Psykiatri Kliniken för rehabilitering och geriatrik Ögonklinik Öron-, näs- och halsklinik Oskarshamn Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Kirurgisk klinik Medicin kliniken Ortopedisk klinik Psykiatri Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Bilaga 2 Nedanstående figurer är baserade på resultaten i SKL:s och Socialstyrelsens rapport i november 2010 om öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I

28 rapporten finns 134 indikatorer om övergripande hälsotillstånd, medicinska resultat, tillgänglighet, kostnader samt förtroende och patientnöjdhet. De tre färgerna grönt, gult och rött anger inom vilken tredjedel landstinget placerar sig i jämförelsen mellan de 21 landstingen. Landsting med placering 1-7 ges en grön markering, de från 8 till 14 en gul markering och de från 15 till 21 en röd markering. Figurerna är en bearbetning av de 134 indikatorerna genom s.k. indexering. Samtliga indikatorer inom ett område, t.ex. diabetessjukvård, ger ett sammantaget resultat och index. Indexeringen är också gjord på ytterligare nivåer: totalt medicinska resultat och totalt. För bearbetning och sammanställning svarar Martin Magnusson och Bengt Göran Emtinger, ledningsstaben, landstinget i Östergötland. Halland Östergötland Jönköping Kalmar Västerbotten Skåne Uppsala Kronoberg Västra Götaland Dalarna Stockholm Örebro Norrbotten Jämtland Värmland Sörmland Blekinge Västernorrland Västmanland Gävleborg Gotland Övergripande Medic kvalitet Tillgänglighet Patientuppfattn Kostnader Relation mellan totalt index och kostnad för hälso- och sjukvård per invånare Totalt index = Samtliga indikatorer exklusive indikatorer för kostnad Kostnad per invånare = Stukturjusterad kostnad 0, , ,5 0, , ,2 0, Jönköping Halland Östergötland Kalmar Skåne Uppsala Kronoberg Västerbotten Dalarna V Götaland Stockholm Örebro Norrbotten Jämtland Värmland Sörmland Blekinge Västmanland Västernorrland Gävleborg Gotland tot exkl kost Kostnad

29 Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Övergripande hälsotillstånd Graviditet+nyföddhet+förlossning Kvinnosjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Diabetes Hjärtsjukdomar Strokesjukvård Njursjukvård Cancer Psykiatri Kirurgisk behandling IVA Läkemedel Övrigt 0,42 0,57 0,73 0,75 0,59 0,477 0,56 0,57 0,54 0,43 0,29 0,74 0,57 0,39 0,69 0,61 0,58 0,55 0,68 0,59 0,49 0,64 0,51 0,71 0,48 0,75 0,54 0,57 0,44 0,55 0,52 0,67 0,53 0,25 0,44 0,37 0,48 0,49 0,60 0,55 0,63 0,63 0,48 0,56 0,55 0,65 0,59 0,56 0,49 0,43 0,57 0,55 0,61 0,50 0,50 0,38 0,86 0,50 0,00 0,45 0,62 0,67 0,70 0,34 0,69 0,19 0,63 0,532 0,33 0,19 Totalt medicinska resultat exkl hälsotillst 0,54 0,61 0,56 0,48 0,51 Totalt medicinska resultat inkl hälsotillst 0,535 0,62 0,58 0,52 0,52 Tillgänglighet 0,52 0,60 0,76 0,735 0,86 Patientuppfattning 0,13 0,43 0,55 0,81 0,91 Kostnader 0,57 0,82 0,57 0,66 0,82 Rangordning Totalt 0,514 0,61 0,606 0,567 0,593