KONCERNENS RESULTATRÄKNING

Transkript

1 KONCERNENS RESULTATRÄKNING Belopp i miljoner kronor Försäljning Kostnad för sålda varor Not 2, Bruttoresultat Försäljningskostnader Not Administrationskostnader Not Övriga rörelseintäkter Övriga rörelsekostnader Resultat från intresseföretag Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader netto Not Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Skatter Not Resultat efter skatt Minoritetsintressens andel i årets resultat Årets resultat Värden enligt delårsrapporter 1999 Belopp i miljoner kr Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Helår om ej annat anges 1999 Försäljning Rörelseresultat Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Resultat i kronor per aktie efter skatt, kr

2 KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNING Försäljning SKF-koncernens försäljning uppgick 1999 till Mkr ( och )*. Den 2.6%-iga försäljningsminskningen jämfört med 1998 förklarades av valutaeffekt +2.0%, pris- och mixeffekt (volymförändringar mellan kundsegment med olika prisnivåer) +0.5% och volym -5.0%. Rörelseresultat SKF-koncernens rörelseresultat uppgick 1999 till Mkr (-999 och 2 949)*. Rörelsemarginalen för 1999 var 6.9% (-2.7 och 8.0)*. Resultatet påverkades positivt av engångsintäkter på 388 Mkr, huvudsakligen hänförbara till försäljning av fastigheter och ej utnyttjade avsättningar. Justerat för årets engångsintäkter var marginalen 5.8%. De förbättrade vinstmarginalerna berodde till största delen på intern omstrukturering, kostnadsreduktioner, förbättrad effektivitet, högre priser och förlusteliminering belastades rörelseresultatet med avsättningar om Mkr för pågående och beslutade effektiviseringsprogram. Dessa kostnader fördelades med Mkr på kostnad för sålda varor, 408 Mkr på försäljnings- och administrationskostnader, Mkr på övriga rörelseintäkter och -kostnader, netto, och 94 Mkr på resultat från intresseföretag. Exklusive 1998 års avsättningar skulle rörelseresultatet ha uppgått till Mkr. Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader inkluderar vinst och förlust vid försäljning av icke produktionsrelaterade anläggningstillgångar, vinst och förlust vid försäljning och nedläggning av företag och verksamheter, hyresintäkter, resultat från återförsäkringsverksamhet samt kursvinster och kursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär. Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader, netto, uppgick 1999 till 403 Mkr (-928 och 799)*. Posten inkluderade 1999 bland annat vinsten om 133 Mkr avseende försäljningen av den kontorsfastighet i Göteborg som inrymmer koncernens huvudkontor. Den innehåller även försäljning av övriga anläggningstillgångar samt upplösning av ej utnyttjade avsättningar för omstruktureringsaktiviteter om 150 Mkr. Totalt uppgick engångsintäkterna till 388 Mkr inkluderade posten bland annat avvecklingskostnader för tillverkning av textilmaskinkomponenter i Tyskland, för tillverkning av tätningar i Gastonia i USA samt för smedjan i Arvika i Sverige utgjordes posten till allra största delen av en vinst om 760 Mkr avseende försäljningen av FlexLink Systems till Scandinavian Equity Partners. Resultat från intresseföretag utgjordes främst av koncernens andel av förlusten i WPB Water pump bearing GmbH (JV), Tyskland. Därutöver ingick 1998 avvecklingskostnader för koncernens andel av samriskbolaget. Bolaget bildades 1996 av SKF och den tyska lagertillverkaren INA för tillverkning av vattenpumpspindlar i Momo, Italien. En försäljning av SKFs 40% andel i samriskbolaget till INA ägde rum Försäljningen var i linje med SKFs beslut att lämna förlustaffärer. Resultat efter finansiella intäkter och kostnader SKF-koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 1999 till Mkr ( och 2 106)*. Detta resultat belastades under 1998 med avsättningar om totalt Mkr för pågående och beslutade effektiviseringsprogram. Exklusive avsättningar skulle resultatet efter finansiella intäkter och kostnader ha uppgått till Mkr. Koncernens finansiella intäkter och kostnader, vilka netto uppgick till -751 Mkr 1999 ( och -843)*, påverkades positivt av minskad upplåning under Det kan jämföras med 1998 som påverkades negativt av en ökad upplåning 1998, kursförluster i asiatiska samriskföretag samt nedskrivning om 110 Mkr av aktierna i det kinesiska lagerbolaget Wafangdian Bearing Company Ltd. Resultat efter skatt SKF-koncernens resultat efter skatt uppgick 1999 till Mkr ( och 1 523)*. Koncernens effektiva skattesats för 1999 uppgick till 37% (18 och 28)* års skatteintäkt om 377 Mkr kom huvudsakligen från förlustavdrag som uppstått i samband med avsättningar och som bedömts resultera i framtida skattelättnader för koncernen. Under 1997 påverkades skattekostnaden positivt med cirka 100 Mkr på grund av sänkta skattesatser i Italien. * Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1998 och Försäljning, Mkr Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, Mkr

3 KONCERNENS BALANSRÄ KNING Belopp i miljoner kronor TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not Långfristiga latenta skattetillgångar Not Materiella anläggningstillgångar Not Aktier och andelar Not Långfristiga finansiella tillgångar Not Omsättningstillgångar Varulager Not Kundfordringar Not Kortfristiga skattetillgångar Not Övriga kortfristiga fordringar Not Kortfristiga finansiella tillgångar Not Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Not 13 Bundet eget kapital Aktiekapital Bundna reserver Fritt eget kapital Fria reserver Årets resultat Minoritetsintressen Avsättningar Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner Not Avsättningar för latenta skatter Not Övriga avsättningar Not Långfristiga skulder Långfristiga lån Not Övriga långfristiga skulder Not Kortfristiga skulder Kortfristiga lån Not Leverantörsskulder Not Kortfristiga skatteskulder Not Övriga kortfristiga skulder Not Summa eget kapital, avsättningar och skulder Ställda säkerheter Not Ansvarsförbindelser Not

4 KOMMENTARER TILL KONCERNENS BALANSRÄKNING Tillgångar och skulder Koncernens tillgångar har minskat under 1999 bl a genom neddragning av varulagret och genom att fastigheter för 400 Mkr sålts. Ett antal olönsamma verksamheter såldes, såsom tillverkningen av textilmaskinkomponenter i Tyskland och Singapore, tillverkningen av koniska rullager i Glasgow, KY, USA, aktieinnehavet i ett samriskföretag för tillverkning av vattenpumpspindlar i Italien och smedjan i Arvika. Dessa förändringar är bl a ett resultat av koncernens åtgärdsprogram för att minska kapitalbindningen. Målet är att minska varulagret med 2 miljarder kronor, sälja fastigheter för 1 miljard och att avyttra verksamheter motsvarande 3-4 miljarder inom ett par år. SKF-koncernens varulager uppgick 1999 till Mkr ( och 9 924)*. Varulagret i procent av årsförsäljningen uppgick till 23.5% (27.0 och 26.9)*. SKF-koncernens kundfordringar uppgick 1999 till Mkr (6 738 och 6 697)*. Kundfordringar i procent av årsförsäljningen uppgick till 17.9% (17.9 och 18.1)*. Det svenska försäkringsbolaget SPP beslöt på grund av överkonsolidering om en engångsåterbäring till sina kundföretag. Det belopp som tillfaller SKF-koncernens svenska bolag beräknas uppgå till cirka 250 Mkr. Det är ännu ej helt klarlagt när och på vilket sätt återbäringen kan tas i anspråk. Denna är därför inte beaktad i koncernens redovisning. Finansiering Vid utgången av 1999 uppgick SKF-koncernens totala räntebärande lån till Mkr (8 179 och 8 391)*. Pensionsskulderna uppgick till Mkr (7 139 och 6 171)*. Samtidigt fanns finansiella tillgångar om Mkr (3 237 och 4 761)*. Därav utgjorde kortfristiga finansiella tillgångar Mkr (2 353 och 3 931)*. Förändringen av SKF-koncernens räntebärande nettoskuld under 1999 framgår i koncernens finansieringsanalys. I juli 1997 tog koncernen upp ett långfristigt obligationslån om 200 miljoner USD, vilket användes för inlösen av det konvertibla obligationslån om 145 miljoner ECU som gavs ut * Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1998 och Varulager i % av årsförsäljning Soliditet, %

5 KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Belopp i miljoner kronor Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och goodwill Nettovinst(-)/förlust vid försäljning av materiella anläggningstillgångar och verksamheter Skatter Förändring av rörelsekapital: Varulager Kundfordringar Leverantörsskulder Övriga rörelserelaterade tillgångar, skulder samt avsättningar netto Kassaflöde från rörelsen Investeringar i materiella anläggningstillgångar och verksamheter Försäljning av materiella anläggningstillgångar och verksamheter Kassaflöde efter investeringar, före finansiering Förändring av låneskulder Förändring av övriga långfristiga tillgångar och skulder samt avsättningar netto Utdelning till AB SKFs aktieägare Konvertering av obligationslån 189 Kassaflödeseffekt på kortfristiga finansiella tillgångar Förändring av kortfristiga finansiella tillgångar Ingående balans, 1 januari Kassaflödeseffekt Valutakurseffekt Utgående balans, 31 december Förändring av räntebärande nettoskuld under 1999 Ingående balans Valutakurs- Förändring av Utgående balans 1 januari 1999 effekt lån/tillgångar 31 december 1999 Lån, lång- och kortfristiga Avsättningar för pensioner Finansiella tillgångar; långfristiga kortfristiga Räntebärande nettoskuld Koncernens finansieringsanalys har justerats för köpta och sålda verksamheter med följande nettobelopp: Belopp i miljoner kronor Nettovinst(-)/förlust vid försäljning av verksamheter Justering av Förändring av rörelsekapital med anledning av köpta och sålda verksamheter: Varulager Kundfordringar Leverantörsskulder Övriga rörelserelaterade tillgångar, skulder samt avsättningar netto Kassaflödeseffekt från rörelsen i köpta och sålda verksamheter Kontant erlagd köpeskilling vid förvärv av verksamheter Övrig likvid - 3 Kontant erhållen köpeskilling vid avyttring av verksamheter Övrig likvid 22 Kassaflödeseffekt från köpta och sålda verksamheter efter investeringar, före finansiering Justering av Förändring av låneskulder med anledning av köpta och sålda verksamheter Justering av Förändring av övriga långfristiga tillgångar och skulder samt avsättningar med anledning av köpta och sålda verksamheter Kassaflödeseffekt i köpta och sålda verksamheter

6 KOMMENTARER TILL KONCERNENS FINANSIERINGSANALYS Från och med 1999 presenteras koncernens finansieringsanalys i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av kassaflöden. Tidigare år har omarbetats enligt de nya principerna. Kassaflöde från rörelsen SKF-koncernens bruttokassaflöde, definierat som rörelseresultat plus avskrivningar enligt plan samt nedskrivningar, uppgick 1999 till Mkr (1 098 och 4 477)*, vilket motsvarade 12.0% (2.9 och 12.1)* av koncernens försäljning. En omfattande neddragning av varulagret, Mkr efter justering för valutakursdifferenser, bidrog till årets starka kassaflöde. Neddragningen ingår i ett program som introducerats i koncernen i avsikt att minska kapitalbindningen och där målsättningen för varulagret satts till en reducering med totalt Mkr. Kassaflöde efter investeringar, före finansiering SKF-koncernens investeringar i materiella anläggningstillgångar minskade under året från Mkr 1998 till Mkr. Av koncernens totala investeringar i materiella anläggningstillgångar gick ca 98 Mkr (149 och 120)* till åtgärder för att förbättra koncernens yttre och inre miljö. Under 1999 investerade SKF-koncernen 73 Mkr i nya verksamheter, nämligen Development Engineering International Ltd. i Storbritannien och Altus Engineering Ltd. i Kanada. Bägge företagen har specialiserat sig på teknisk service och underhåll och investeringen ingick som en del i koncernens strategi att bygga upp kapacitet och kompetens på detta område. Försäljning av verksamheter avsåg främst textilmaskinkomponentverksamheten i Tyskland och Singapore, tillverkningen av koniska rullager i Glasgow, KY, USA samt smedjan i Arvika. Även flera fastigheter avyttrades under året. Koncernens finansieringsanalys har justerats för köpta och sålda verksamheter enligt specifikation på motsatt sida. Kassaflödeseffekt på kortfristiga finansiella tillgångar SKF-koncernen amorterade lån med ca Mkr under De räntebärande lånen uppgick till totalt Mkr vid årets slut (8 179 och 8 391)* och pensionsskulden till Mkr (7 139 och 6 171)*. Ränteutbetalningarna under året uppgick till 759 Mkr (715 och 682)* och ränteinbetalningarna till 254 Mkr (406 och 468)* (se Not 4). SKF-koncernen definierar kortfristiga finansiella tillgångar som kontanter och därmed jämförbara tillgångar (se Not 12). Koncernens finansieringsanalys har justerats för växelkursförändringar då orealiserade kursvinster och -förluster som är hänförbara till fluktuationer i växelkurser inte utgör kassaflöden. Under 1999 stärktes den svenska kronan, vilket fick en negativ återverkan på kortfristiga finansiella tillgångar med 39 Mkr. * Siffror inom parentes visar motsvarande värden 1998 och Kassaflöde efter investeringar, före finansiering, Mkr Investeringar i materiella anläggningstillgångar, Mkr

7 NOTER TILL KONCERNENS BOKSLUT Belopp i miljoner kronor där annat ej anges. Siffror inom parentes anger motsvarande värden 1998 och REDOVISNINGSPRINCIPER Allmänt Koncernens årsredovisning omfattar moderföretaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet. AB SKF och dess dotterföretag tillsammans betecknas som SKF-koncernen eller koncernen nedan. Företag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen samtidigt utövar ett väsentligt inflytande betecknas som Intresseföretag (se Not 28). Alla företag inom koncernen tillämpar de redovisningsprinciper som angivits i SKF Accounting and Financial Reporting Manuals. Dessa principer baseras i huvudsak på svensk god redovisningssed. De följer även i allt väsentligt de amerikanska principerna för redovisning (U.S. GAAP). Större skillnader mellan svensk god redovisningssed och U.S. GAAP beskrivs utförligare i Not 27. I beskrivningen av redovisningsprinciper hänvisas till SFAS, (Statements of Financial Accounting Standards) utgivna av Financial Accounting Standards Board i USA. Koncernredovisning dotterföretag Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden. Det innebär att eget kapital i koncernen omfattar eget kapital i moderföretaget och den del av eget kapital i dotterföretagen som tillkommit efter förvärvet. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterföretag och detta företags egna kapital vid förvärvstillfället, justerat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, har fördelats på identifierbara tillgångar och skulder som övertagits vid förvärvet. Belopp som inte kan fördelas redovisas som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden är det högre beloppet, eller som minskning av de förvärvade materiella anläggningstillgångarnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet. Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade internvinster har eliminerats i koncernens bokslut. Redovisning av andelar i intresseföretag Innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden, varvid investeringarna upptas till koncernens andel av bolagens egna kapital, beräknad enligt koncernens principer, och koncernens andel av årets resultat efter skatt i intresseföretaget. omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som uppstått på grund av dagskursmetoden har direkt påverkat koncernens eget kapital. Boksluten för dotterföretag verksamma i höginflationsländer har omräknats enligt den s k monetära metoden (MIM-metoden) i enlighet med SFAS 52 Foreign Currency Translation. Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med balansdagens kurs, och icke-monetära balansposter och motsvarande poster i resultaträkningen har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultaträkningsposter har omräknats med årets medelkurs. Omräkningsdifferenserna har fördelats på respektive rad i resultaträkningen. Transaktioner i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats med balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats upp i rörelserelaterade och finansiella och ingår i Årets resultat. Rörelserelaterade vinster och förluster ingår i Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader. Finansiella vinster och förluster ingår i Finansiella intäkter och kostnader netto. Terminskontrakt Terminskontrakt säkrar en viss del av budgeterade flöden av varor och tjänster mellan länder. Effekten av dessa terminskontrakt beaktas i resultatet först då ett kassaflöde från de budgeterade varorna och tjänsterna uppstår. Endast realiserade vinster och förluster ingår således som finansiella kursdifferenser i posten Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter. Kursvinster och kursförluster på terminskontrakt och lån, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, ingår inte i Årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot omräkningsvinster respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterföretagens balansräkningar. För terminskontrakt av detta slag periodiseras ränteskillnaden mellan valutorna i resultaträkningen över respektive kontrakts löptid. Terminskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring, har värderats till marknadsvärde och vinster och förluster ingår i Finansiella intäkter och kostnader netto. Omräkning av belopp i utländsk valuta Resultat- och balansräkningar för huvuddelen av de utländska dotterföretagen har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster i de utländska dotterföretagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har 46

8 NOTER, KONCERNEN Valutakurser Resultat- och balansräkningar för utländska dotterföretag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor enligt följande kurser: Land Enhet Valuta Medelkurs Kurs 31 december Belgien 100 BEF Frankrike 1 FRF Indien 100 INR Italien 100 ITL Japan 100 JPY Kanada 1 CAD Nederländerna 1 NLG Schweiz 1 CHF Spanien 100 ESP Storbritannien 1 GBP Tyskland 1 DEM USA 1 USD Värdepapper För värdepappersinnehav tillämpar koncernen SFAS 115 Accounting for Certain Investments in Debt and Equity Securities. Investeringar i marknadsnoterade aktier förekommer inte utan endast handelsinnehav (trading) i övriga värdepapper avsedda att säljas inom en snar framtid. Dessa har värderats till marknadsvärde, och förändringen har påverkat resultaträkningen. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Anskaffningskostnad beräknas i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I anskaffningskostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsomkostnader. Materiella och immateriella tillgångar Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. I vissa länder görs dock en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I dessa fall baseras avskrivningen på detta värde. Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängder, i allmänhet 33 år för byggnader, år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon. Goodwill skrivs av planenligt under den ekonomiska livslängden, vilken normalt uppgår till 10 år men i vissa fall till 20 år. Avskrivningarna ingår i försäljningskostnader. Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningsvärdet och skrivs av planenligt över sina giltighetstider. Leasing För leasingavtal tillämpar koncernen SFAS 13 Leases vilken överensstämmer med redovisningsrådets rekommendation RR 6 Redovisning av leasingavtal. Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande överförs till SKF-koncernen. Övrig förhyrning kostnadsförs under leasingperioden. Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader inkluderar vinst och förlust vid försäljning av icke produktionsrelaterade anläggningstillgångar, vinst och förlust vid försäljning och nedläggning av företag och verksamheter, hyresintäkter, resultat från återförsäkringsverksamhet samt kursvinster och kursförluster på fordringar och skulder av rörelsekaraktär. Forskning och utveckling Utgifter för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer och ingår i Kostnad för sålda varor i resultaträkningen. Inkomstskatter Alla företag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas. 47

9 NOTER, KONCERNEN Latenta skatter beräknas enligt SFAS 109 Accounting for Income Taxes. SFAS 109 kräver att latent skatt beräknas på basis av skillnader mellan bokföringsmässiga och skattemässiga värderingar av tillgångar och skulder, med användning av den s k liability method, vilken bl a innebär att förändringar i skattesatser påverkar årets resultat. Vidare skall latenta skattefordringar aktiveras i den mån de sannolikt kan utnyttjas. Skillnaden mellan bruttofordringarna och de belopp varmed de förväntas kunna utnyttjas utgörs av en värderingsreserv. Övriga skatter, i not 5, avser skatter som inte har karaktär av inkomstskatter och inte, enligt god redovisningssed, skall redovisas på annan plats i resultaträkningen. Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterföretagen till moderföretaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel i utländska dotterföretag. Sjukvårdsförmåner SFAS 106 Employers Accounting for Postretirement Benefits Other Than Pensions tillämpas inom SKF-koncernen. Den innebär att ett företag fortlöpande skall kostnadsföra de sjukvårdsförmåner och dylikt som intjänats av de anställda men som åtnjuts först efter pensioneringen. Till och med 1992 redovisades dessa kostnader vid utbetalning. Avsättningar Avsättningar definieras som förpliktelser vilka är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. I balansräkningen redovisas som avsättningar pensioner, latenta skatter, omstruktureringsreserver samt andra liknande poster såsom garantireserver och andra förmåner till anställda än pensioner. Finansieringsanalys Från och med 1999 presenteras koncernens finansieringsanalys i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 7 Redovisning av kassaflöden. Tidigare år har omarbetats enligt de nya principerna. Ändrade redovisningsprinciper Från och med 1997 redovisas avskrivningar på goodwill som försäljningskostnader i stället för administrationskostnader i resultaträkningen. Tidigare år har omräknats enligt de nya principerna. Från och med 1997 presenteras årsredovisningen i enlighet med Årsredovisningslag (1995:1554). Tidigare år har omklassifierats i enlighet härmed. Moderföretaget redovisar lämnade och erhållna koncernbidrag och vissa aktieägartillskott i resultaträkningen i avvaktan på att Redovisningsrådets rekommendation RR 9 Inkomstskatter träder i kraft år Enligt uttalande från Akutgruppen inom Redovisningsrådet skall sådana poster i första hand redovisas direkt mot eget kapital. Definitioner av nyckeltal Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultatoch balansräkningar 11 gånger per år (10 under 1993 till 1996). Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstått använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen kan därför ge värden som avviker från de presenterade. 1. Andel eget riskbärande kapital Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 2. Soliditet Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 3. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning. 4. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder. 5. Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital. 6. Vinstmarginal Rörelseresultat plus ränteintäkter, i procent av försäljningen. 7. Kapitalomsättning Försäljning dividerad med genomsnittlig balansomslutning. 8. Resultat i kronor per aktie Resultat efter skatt och minoritetsintressen dividerat med antal aktier. 9. Direktavkastning Utdelning i procent av börskurs vid årets slut. 10. P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 11. Medelantal anställda Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerat med normal full arbetstid under året. 48

10 NOTER, KONCERNEN 2. FORSKNING OCH UTVECKLING Utgifterna för forskning och utveckling uppgick till 756 (702 och 757). Koncernen ingår kontrakt att på uppdrag av externa kunder utveckla och tillverka prototyper av olika produkter. Kostnader hänförliga till sådana kontrakt uppgick till 11 (7 och 4). 3. AVSKRIVNINGAR ENLIGT PLAN Markanläggningar Byggnader Maskiner, andra tekniska anläggningar, inventarier, verktyg och installationer Goodwill Hyresrätter 1 Uppskrivningar Avskrivningar enligt plan redovisade som: Kostnad sålda varor Försäljningskostnader Administrationskostnader Engångsnedskrivningar om 100 (375 och 0) har inkluderats i avskrivningar enligt plan. 4. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Specifikation av finansiella intäkter och kostnader netto: Utdelningar hänförliga till - resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Totala utdelningar Ränteintäkter hänförliga till - resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter Totala ränteintäkter Räntekostnader avseende - finansiella skulder och hänförliga till räntekostnader och liknande resultatposter pensioner och sjukvårdsförmåner och hänförliga till räntekostnader och liknande resultatposter (Not 14) Totala räntekostnader Kursdifferenser hänförliga till - resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar övriga ränteintäkter och liknande resultatposter räntekostnader och liknande resultatposter Totala kursdifferenser Nedskrivningar hänförliga till - resultat från övriga värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar Totala nedskrivingar Finansiella intäkter och kostnader netto Marknadsvärdering av handelsinnehav av värdepapper har påverkat Finansiella intäkter och kostnader med -15 (-11 och -20). Erhållna räntebetalningar uppgick till 254 (406 och 468). Erlagda räntebetalningar uppgick till 759 (715 och 682). 49

11 NOTER, KONCERNEN 5. SKATTER Till resultat efter finansiella intäkter och kostnader hänförlig: - skattekostnad latent skattekostnad/ skatteintäkt, netto Övriga skatter års latenta skattekostnad inkluderar en intäkt om 224 hänförlig till förändringen av värderingsreserven för latenta skattetillgångar. Av denna intäkt hänför sig 4 till en justering av den del av värderingsreservens ingående balans som fanns kvar vid årets slut. Justeringen berodde på en förändring av de omständigheter som påverkar möjligheterna att i framtiden utnyttja dessa latenta skattetillgångar. Latenta skattetillgångar: - långfristiga kortfristiga Avsättningar för latenta skatter: - långfristiga kortfristiga Avsättning för latenta skatter/ latent skattetillgång netto Skattefordringar kortfristiga 15 Skatteskulder kortfristiga Latenta skattetillgångar och avsättningar för latenta skatter, brutto, var hänförliga till: Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner Förlustavdrag Övriga Latenta skattetillgångar brutto Värderingsreserv Latenta skattetillgångar brutto, efter värderingsreserv Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner Varulager Materiella anläggningstillgångar Övriga Avsättning för latenta skatter brutto Avsättning för latenta skatter/ latent skattetillgång netto Företagsbeskattning Den svenska företagsskatten uppgick till 28 procent under 1999, 1998 och Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före andel av resultat i minoritetsintressen, uppgick till 37 procent (18 och 28). Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade skatten i Sverige och den effektiva skatten var: Skatt beräknad efter svensk skattesats Skillnad mellan skattesats i Sverige och utlandet Övriga skatter Icke skattepliktiga resultatposter netto Förändring av outnyttjade förlustavdrag Övrigt, inklusive omräkningsdifferenser Effektiv skatt Förlustavdrag Moderföretaget och vissa dotterföretag, främst i Sverige och Tyskland, hade den 31 december 1999 förlustavdrag som uppgick till (5 526 och 3 996). Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande: och senare Den 31 december 1999 genererade de totala förlustavdragen efter värderingsreserv latenta skattetillgångar om 955. Förlustavdrag kan utnyttjas för att reducera framtida beskattningsbara inkomster. Utnyttjande i framtiden innebär inte minskad skattekostnad för koncernen. 50

12 NOTER, KONCERNEN 6. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärden: Årets Avyttrade Omräknings anskaffningar tillgångar Övrigt effekter Goodwill Patent och liknande rättigheter Hyresrätter Investeringar, övrigt Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Årets Avyttrade Omräknings avskrivningar tillgångar Övrigt effekter Goodwill Patent och liknande rättigheter Hyresrätter Investeringar, övrigt Netto bokfört värde Nedskrivningar av goodwill har inkluderats i avskrivningar med 0 (43 och 6). 7. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Anskaffningsvärden inklusive uppskrivningar: Årets Avyttrade Omräknings anskaffningar tillgångar Övrigt effekter Mark, markanläggningar och byggnader uppskrivningar Maskiner och andra tekniska anläggningar uppskrivningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående arbeten inkl. förskott Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Årets Avyttrade Omräknings avskrivningar tillgångar Övrigt effekter Markanläggningar och byggnader uppskrivningar Maskiner och andra tekniska anläggningar uppskrivningar Inventarier, verktyg och installationer Netto bokfört värde

13 NOTER, KONCERNEN Nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar om 100 (375 och 0) har inkluderats i årets avskrivningar enligt plan. I kolumnen Övrigt ingår förvärvade och avyttrade bolag. Hyrda tillgångar som ingick i materiella anläggningstillgångar: Anskaffningsvärden: Mark, markanläggningar och byggnader Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Ackumulerade avskrivningar enligt plan: Markanläggningar och byggnader Maskiner och tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Taxeringsvärden för svenska materiella anläggningstillgångar: Mark Byggnader LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR Långfristiga finansiella fordringar D:o intresseföretag 1 Obligationer och andra värdepapper Den övervägande delen av långfristiga finansiella fordringar är bokförd till marknadsvärde. 10. KUNDFORDRINGAR Kundfordringar Växelfordringar Reserv för osäkra fordringar Förändringen av reserv för osäkra fordringar som belastat resultatet uppgick till 54 (80 och 74). 11. ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR Övriga kortfristiga fordringar D:o intresseföretag 1 1 Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Förskott till leverantörer KORTFRISTIGA FINANSIELLA TILLGÅNGAR Kortfristiga placeringar - i obligationer och andra värdepapper i statsskuldväxlar och statsobligationer hos banker övriga Kassa och bank Orealiserad förlust avseende handelsinnehav av värdepapper som påverkat finansiella intäkter och kostnader utgjorde den 31 december 15 (11 och 20). 9. VARULAGER Varulager efter avdrag för avsättning för inkurans: Råvaror och förnödenheter Produkter i arbete Färdiga varor

14 NOTER, KONCERNEN 13. EGET KAPITAL Aktiekapital Aktiekapitalet den 31 december 1999 hade följande sammansättning (nominellt värde kronor per aktie): Antal utestående aktier Totalt nominellt belopp A-aktier B-aktier En A-aktie har en röst och, efter ändring av bolagsstämman 1999, har en B-aktie en tiondels röst (tidigare tusendels). Bundna reserver I Sverige och vissa andra länder där SKF-koncernen är verksam, har moderföretaget och dess dotterföretag bundna reserver som enligt lag inte får disponeras för utdelning. Enligt den svenska aktiebolagslagen måste 10 procent av årets vinst avsättas till reservfonden (ingår i bundna reserver) tills denna tillsammans med överkursfonden uppgår till 20 procent av aktiekapitalet. Överkurs, som erlagts vid nyemission, skall för nyemissioner från och med 1997 tillföras överkursfonden. Överkurs vid nyemission före 1997 har tillförts reservfonden. I länder där lagstadgad uppskrivning av tillgångar görs måste ett belopp motsvarande nettouppskrivningen tillföras bundna reserver. Skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet att göra avsättningar till obeskattade reserver. Företagen kan sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att omedelbart beskattas. I balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av dessa avsättningar, minskat med därtill hänförliga latenta skatter, under rubriken bundna reserver. Även skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål behandlas som bundna reserver. I maj 1992 emitterade AB SKF ett konvertibelt obligationslån om 145 miljoner XEU med s k nollkupongkonstruktion som löpte med 8.75 procents ränta. Vid full konvertering på förfallodagen av utestående nominellt lånebelopp, 286 miljoner XEU, skulle B-aktier ha utgivits. I juni 1997 påkallade SKF inlösen av det konvertibla obligationslånet och ett antal obligationsinnehavare valde då att konvertera sina obligationer till aktier i stället för kontant inlösen. Genom konverteringen i juli 1997 emitterades nya aktier av serie B. Det totala antalet aktier efter emissionen uppgår till Konverteringskursen på knappt 225 kr per aktie innebar en ökning av koncernens bundna egna kapital med 189 Mkr. Fritt eget kapital Beloppet omfattar de vinster som är disponibla för utdelning från moderföretaget och de som fritt kan överföras från dotterföretag till moderföretaget inom ett år. Beloppet har minskats med eventuella ackumulerade förluster i andra dotterföretag. Vid bestämmande av de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterföretags finansiella situation. Förändring av eget kapital Aktie- Bundna Fritt eget kapital reserver kapital Summa Ingående balans Utdelning till aktieägarna Konvertering av obligationslån Årets resultat Överföring mellan bundna och fria reserver Omräkningsdifferenser Utgående balans Utdelning till aktieägarna Årets resultat Överföring mellan bundna och fria reserver Omräkningsdifferenser Utgående balans Utdelning till aktieägarna Årets resultat Överföring mellan bundna och fria reserver Omräkningsdifferenser Utgående balans Koncernens eget kapital har påverkats av de omräkningsdifferenser som uppstår vid användning av dagskursmetoden (se Not 1). Nedan beskrivs förändringarna i de ackumulerade omräkningsdifferenserna, vilka ingick i eget kapital. Ingående balans Omräkningsdifferenser Vinster/förluster vid kurssäkring av nettoinvesteringar i utländska dotterföretag, netto efter skatt Utgående balans

15 NOTER, KONCERNEN 14. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER OCH SJUK- VÅRDSFÖRMÅNER Avsättningar för pensioner Avsättningar för sjukvårdsförmåner och dylikt Avsättningar för pensioner Pensionskostnaderna uppgick till 654 (848 och 574), varav räntedelen beräknats till 274 (309 och 284). Underlaget för ränteberäkningen utgörs huvudsakligen av pensioner i Sverige, Tyskland och USA. De räntesatser som använts är 3.6% (4.9 och 3.7) avseende indexreglerade svenska pensioner och 3.5% (3.5 och 3.5) avseende pensionsförpliktelser uttryckta i fasta belopp. För de tyska bolagen, som stod för i snitt 70% av koncernens pensionsskuld, har en räntesats om 6.0% (6.5 och 6.5) använts. 16. LÅNGFRISTIGA LÅN Den 31 december uppgick långfristiga lån, exklusive belopp som förfaller till betalning inom ett år, till: Obligationslån (förfalloår ) räntesatser % * Banklån (förfalloår ) räntesatser % * Övriga lån (förfalloår ) räntesatser % * * 31 december 1999 De belopp som förfaller till betalning inom ett år redovisas som kortfristiga lån (se Not 19). Långfristiga lån per 31 december 1999 skall amorteras enligt följande: Avsättningar för sjukvårdsförmåner och dylikt Koncernen har åtaganden som gäller förmåner efter pensioneringen gentemot de flesta anställda i USA. Förmånerna, för vilka medel ej avsatts i stiftelser, omfattar sjukvårds- och livförsäkringsförmåner för pensionerade anställda som uppfyller vissa krav. Kostnaderna för sjukvårdsförmåner och dylikt uppgick till 121 (106 och 90), varav räntedelen beräknas till 98 (89 och 86). Se även avstämning till amerikanska redovisningsprinciper i Not 27.6 Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner. 15. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Avsättningar för andra förmåner till anställda än pensioner Övriga avsättningar Avsättningar för andra förmåner till anställda än pensioner omfattar den anställdes rätt till speciella förmåner när han/hon lämnar företaget, antingen före eller på pensionsdagen. Förmånen utbetalas som en engångssumma och inte under den anställdes återstående livstid. Italien utgör cirka 76% av den totala avsättningen för sådana förmåner och senare Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare pantförskrivning av tillgångar, ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen. Den 31 december hade säkerhet för långfristiga lån ställts med 370 (511 och 389). Skillnaden mellan marknadsvärde och bokfört värde på långfristiga lån var obetydlig, efter beaktande av relaterade ränteswapar. Marknadsvärdet har beräknats genom att diskontera lånens framtida betalningsströmmar med de räntesatser som gällde detta datum. 17. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA SKULDER Långfristig del av finansiella leasingavtal (se Not 18) Övrigt

16 NOTER, KONCERNEN 18. HYRDA TILLGÅNGAR 21. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER Framtida minimiåtaganden avseende finansiella leasingavtal och övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal uppgick den 31 december 1999 till: Finansiella Övriga leasingavtal leasingavtal och senare Avgår: ränta, skatt, underhåll och försäkring - 9 Nuvärde av minimibetalningar enligt finansiella leasingavtal 40 Avgår: kortfristig del - 15 Långfristig del av finansiella leasingavtal (se Not 17) 25 Nettokostnaden för övriga leasingavtal var 186 (300 och 291). Villkorade hyror och intäkter från uthyrning i andra hand var obetydliga under dessa år. Övriga kortfristiga skulder D:o intresseföretag 2 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter I upplupna kostnader och förutbetalda intäkter ingår upplupen semesterersättning med 605 (701 och 633), samt upplupna arbetsgivaravgifter med 417 (473 och 493). 22. STÄLLDA SÄKERHETER Följande panter har ställts som säkerhet för lån och andra åtaganden: Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Övriga panter Inteckningar tas upp till nominella värden och övriga panter till bokförda värden. De ställda panterna utgjorde säkerhet för lån och andra åtaganden om 580 vid utgången av 1999 (638 och 520). 19. KORTFRISTIGA LÅN Banklån Övriga kortfristiga lån Kortfristig del av långfristiga lån Det högsta skuldbeloppet, exklusive kortfristig del av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var (2 348 och 1 926). Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte var (1 605 och 1 995). Vägd genomsnittlig ränta var 5.7% (7.8 och 8.7). Räntan per den 31 december 1999 var 6.2%. Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad. Vid årets slut hade koncernen långfristiga ej utnyttjade kreditlöften på som förfaller Löftesprovision (commitment fee) på mellan % och 0.125% utgår på dessa kreditlöften. 20. LEVERANTÖRSSKULDER Leverantörsskulder Växelskulder ANSVARSFÖRBINDELSER Diskonterade växelfordringar Övriga borgens- och ansvarsförbindelser GEOGRAFISK INFORMATION Geografisk fördelning av försäljning: Sverige Europa (exklusive Sverige) USA och Nordamerika Övriga länder Tillgångar (exklusive kontanter, banktillgodohavanden, kortfristiga investeringar och interna fordringar och aktieinnehav, men före koncernelimineringar) uppgick den 31 december till ( och ). Geografiskt fördelade sig dessa på följande sätt: Sverige Europa (exklusive Sverige) USA och Nordamerika Övriga länder

17 NOTER, KONCERNEN 25. LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOSTNADER FÖR ANSTÄLLDA Löner och Sociala Löner och Sociala Löner och Sociala andra kostnader andra kostnader andra kostnader ersättningar (varav pensions- ersättningar (varav pensions- ersättningar (varav pensionskostnader) kostnader) kostnader) Moderföretaget i Sverige (61) (80) (53) Dotterföretag i Sverige (141) (291) (148) Dotterföretag utomlands (451) (473) (373) (653) (844) (574) Specifikation av löner och andra ersättningar: Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda Moderföretaget i Sverige 9 (5) (1) 92 Totalt moderföretaget i Sverige Dotterföretag i Sverige (1) (1) Totalt dotterföretag i Sverige Dotterföretag utomlands 82 (2) (2) (3) Totalt dotterföretag utomlands Koncernen 104 (7) (3) (5) Totalt koncernen Geografisk fördelning av löner och andra ersättningar i dotterföretag utomlands: Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga Styrelse/VD Övriga (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda (varav tantiem) anställda Frankrike Italien 6 (1) Tyskland (1) Övriga västra Europa exklusive Sverige (1) (2) 941 Centrala/östra Europa USA (1) Övriga Nordamerika Latinamerika Asien 22 (1) Afrika Totalt dotterföretag utomlands

18 NOTER, KONCERNEN Vid ordinarie bolagsstämma 1999 beslutades om arvode till styrelsen om kronor Vid konstituerande styrelsemöte beslutades att detta arvode skulle fördelas med kronor till ordföranden och kronor till envar av övriga stämmovalda ledamöter, som ej är anställd i bolaget. Giovanni Mario Rossignolo är ordförande i SKFs italienska dotterföretag. Hans arvode för 1999 för detta uppdrag uppgick till ITL Sune Carlsson, koncernchef och verkställande direktör, erhöll lön och andra ersättningar från bolaget om sammanlagt kronor , varav kronor utgjorde bonus. Sune Carlssons fasta årslön för 1999 uppgick till kronor AB SKF har under 1999 avsatt ett belopp motsvarande 35% av den fasta årslönen till Sune Carlssons kommande pensionsförmåner. Vid eventuell uppsägning från bolagets sida uppbär Sune Carlsson avgångsvederlag uppgående till maximalt två årslöner. För personer i koncernens ledning finns regler om tillägg till ålderspension utöver ordinarie plan. Det sammanlagda åtagandet för denna förmån är reserverat för i koncernens balansräkning. Vid eventuell uppsägning från bolagets sida av personer i koncernens ledning utgår avgångsvederlag uppgående till maximalt två årslöner. SKF införde 1996 ett optionsprogram för koncernens ledande befattningshavare. Programmet, som är baserat på koncernens resultat, riktar sig för närvarade till cirka 120 personer och innebär att dessa tilldelas köpoptioner på redan utgivna aktier i SKF. För 2000 kommer 1996 års optionsprogram att ersättas av ett personaloptionsprogram på befintliga aktier. Eventuell tilldelning enligt detta program kommer att ske första gången år Ersättning till koncernens valde revisor, Arthur Andersen AB, uppgick för räkenskapsåret 1999 till 17 Mkr avseende revision. För andra uppdrag än revision uppgick ersättningen till 10 Mkr. Moderbolagets andel uppgick till 126 Tkr avseende revision och 816 Tkr för andra uppdrag än revision. 26. MEDELANTAL ANSTÄLLDA Antal Varav män Antal Varav män Antal Varav män anställda (procent) anställda (procent) anställda (procent) Moderföretaget i Sverige % % % Dotterföretag i Sverige % % % Dotterföretag utomlands % % % % % % Geografisk fördelning av medelantal anställda i dotterföretag utomlands: Antal Varav män Antal Varav män Antal Varav män anställda (procent) anställda (procent) anställda (procent) Frankrike % % % Italien % % % Tyskland % % % Övriga västra Europa exklusive Sverige % % % Centrala/östra Europa % % % USA % % % Övriga Nordamerika % % % Latinamerika % % % Asien % % % Afrika % % % % % % 57

19 U.S. GAAP 27. AMERIKANSKA REDOVISNINGSPRINCIPER U.S. GAAP En årlig rapport, Form 20-F, sammanställs och sänds till Securities and Exchange Commission (SEC), USA. Koncernens redovisningsprinciper baseras i huvudsak på svensk god redovisningssed. I de fall som beskrivs nedan skiljer sig dessa från amerikanska redovisningsprinciper (U.S. GAAP): 1. Latenta skatter Justeringsposten för latenta skatter är föranledd av vissa av nedanstående poster. 2. Uppskrivning av materiella anläggningstillgångar I vissa länder medges uppskrivning av materiella anläggningstillgångar utöver anskaffningskostnaden. Sådana uppskrivningar accepteras inte av U.S. GAAP. 3. Aktivering av räntekostnader Koncernen har inte aktiverat räntekostnader som uppstått i samband med finansiering av nyuppförda anläggningstillgångar. Sådana räntekostnader belastar resultatet direkt. Enligt U.S. GAAP skall sådana räntekostnader aktiveras som materiell anläggningstillgång och skrivas av enligt plan. 4. Aktivering av kostnader för datorprogramvara Koncernen har inte aktiverat kostnader för datorprogram avsedda för internt bruk som uppstått i samband med egen utveckling eller vid inköp. Sådana kostnader för datorprogram belastar resultatet direkt. Enligt U.S. GAAP skall sådana kostnader för datorprogram aktiveras som materiell anläggningstillgång och skrivas av enligt plan. 5. Avsättningar för omstruktureringar Avsättningar för omstruktureringar har gjorts i enlighet med svenska redovisningsprinciper. U.S. GAAP är mer restriktiv beträffande vilka omstruktureringar som anses kvalificera för avsättningar. Bland annat krävs att omstruktureringarna skall vara offentliggjorda och villkoren kända för de anställda som berörs före bokslutsdagen. De avsättningar som har reverserats för U.S. GAAPavstämningen förklaras huvudsakligen av att ovannämnda krav ej har uppfyllts. införandet av SFAS 87. Detta beräkningssätt avviker i en del länder från lokala regler och föreskrifter. Koncernen har pensionsåtaganden definierade enligt SFAS 87 i flera länder, huvudsakligen Sverige, Tyskland, Frankrike, USA och Spanien. Det svenska pensionsåtagandet utgör ett tillägg till lagstadgade åtaganden och förmånerna bestäms genom överenskommelser mellan fackföreningar och arbetsgivare. Det franska åtagandet överensstämmer med fransk arbetslagstiftning. Åtagandena i Tyskland, Spanien och USA utgör tillägg till ländernas sociala lagstiftning. I USA och Frankrike är pensionsåtagandena placerade i pensionsstiftelser. Förmånerna i dessa länder bestäms av en kombination av ålder, lön och anställningstid och utgår till alla anställda som uppfyller kraven på ålder och anställningstid samt vissa övriga krav. Enligt SFAS 132 skall in- och utgående balanser för pensionsrätt och stiftelsers fonderade förmögenhet redovisas. De antaganden som använts för beräkning av förändringar i förmögenheten samt de avsättningar som gjorts skall anges. Följande uppställningar beskriver koncernens pensionsåtaganden enligt SFAS 132. Förändring av intjänad andel av förväntad pensionsrätt (PBO) Pensionsrätt vid årets början Pensioner intjänade under året Ränta på pensionsskuld Avveckling av pensionsåtagande Ändringar i pensionsplan Justeringar* Aktuarieberäknad förlust Pensionsutbetalningar Övrigt Valutakursdifferenser Pensionsrätt (PBO) vid årets slut * Justeringar för tillkomna/avvecklade bolag och verksamheter. 6. Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner Avsättningar för pensioner och sjukvårdsförmåner samt årets pensionskostnad beräknas av företagen inom koncernen enligt lokala regler och föreskrifter. Avsättningar för pensioner Enligt U.S. GAAP tar man vid beräkning av den årliga pensionskostnaden hänsyn till uppskattade framtida löneökningar, pensionsålder samt en del andra faktorer beroende på pensionsplan och justerar för det överskott eller underskott som uppstod vid 58

20 NOTER, KONCERNEN Förändring i pensionsstiftelsers fonderade förmögenhet Värde vid årets början Verklig avkastning Arbetsgivares bidrag Ändringar i pensionsplan - 32 Pensionsutbetalningar Övrigt 1-3 Valutakursdifferenser Marknadsvärde vid årets slut Avsättning för PBO utöver pensionsstiftelsers fonderade förmögenhet Ännu ej resultatredovisad underreservering vid införandet av SFAS Ännu ej resultatredovisad kostnad för förbättrade förmåner Ännu ej resultatredovisad aktuarieberäknad vinst(-)/förlust Avsättning PBO, icke fonderad, netto Vägda genomsnittliga antaganden per 31 december Diskonteringsränta Förväntad avkastning i pensionsstiftelser Årlig löneökning Specifikation av årets kostnad för pensioner Pensioner intjänade under året Ränta på avsättning för pension Förväntad avkastning i pensionsstiftelser Amortering av - ännu ej resultatredovisad underreservering vid införandet av SFAS ännu ej resultatredovisad kostnad för förbättrade förmåner ännu ej resultatredovisad aktuarieberäknad förlust Övrigt* Årets kostnad för pensioner, netto * Inkl. kostnad om 72 under 1999 på grund av driftsinställelse. PBO = Projected Benefit Obligation Avsättningar för sjukvårdsförmåner och dylikt Koncernen har åtaganden definierade enligt SFAS 106 för sjukvårdsförmåner och dylikt för anställda i USA. Förmånerna omfattar pensionerade anställda som uppfyller vissa krav. Svensk redovisningssed överensstämmer med U.S. GAAP vad gäller avsättningar för sjukvårdsförmåner. Förändring av avsättning för sjukvårdsförmåner och dylikt efter pensioneringen Ackumulerat åtagande vid årets början Förmåner intjänade under året Ränta på skuld Försäkringstagares bidrag 2 2 Aktuarieberäknad förlust/vinst(-) Utbetalning av förmåner Övrigt Valutakursdifferenser Ackumulerat åtagande vid årets slut Förändring i stiftelsers fonderade förmögenhet Arbetsgivares bidrag Försäkringstagares bidrag 2 2 Utbetalning av förmåner Marknadsvärde vid årets slut Avsättning, icke fonderad i stiftelser Ännu ej resultatredovisad förändring av förmåner Ännu ej resultatredovisad aktuarieberäknad förlust Avsättning, icke fonderad, netto Vägda genomsnittliga antaganden per 31 december Diskonteringsränta Antagen årlig ökningstakt av kostnaden per capita för de avtalade sjukvårdsförmånerna för pensionärer under 65 år år och äldre Denna årliga ökningstakt förväntas minska med 0.4 procentenheter om året, för att slutligen stabiliseras på 6%. Avsättning för att återspegla lägsta pensionsskuld enligt SFAS Belopp inkluderat i totalt resultat enligt SFAS 130 på grund av förändring av lägsta pensionsskuld Pensionsstiftelsernas tillgångar är till största delen placerade i värdepapper och obligationer. 59