Samverkansplan för BSPA Höga Kusten -Del 2-

Transkript

1 Samverkansplan för BSPA.seFRAMSIDA Höga Kusten -Del 2-1

2 Titel: Samverkansplan för BSPA Höga Kusten Huvudförfattare: Charlotta Nygård, Pia Renström, Bernt Persson, Andreas Gylling, Babette Marklund, Irene Hedlund Projektledare: Charlotta Nygård Utgiven av: Länsstyrelsen Västernorrland Hemsida: Beställningsadress: Länsstyrelsen Västernorrland, Härnösand Upplaga: 60 ex (remissupplaga) 250 ex (reviderad version efter remiss) Personer som har bidragit med texter: Om vi har missat någon så ber vi om ursäkt, inte alls vår mening. Meddela oss gärna om någon saknas. För total deltagarlista i samverkansarbete, se bilaga 1. Mats Henriksson, Håkan Söderberg, Oskar Norrgrann, Hans Kautsky, Karin Jönsson, Håkan Jansson, Henrik Bjerneld, Anna Otmalm, Thomas Birkö, Kurt Holmqvist, Ivar Sundvisson, Bjästa Fiskevårdsområde, nedre Nätraälven (Ove Jansson, Roger Nordin, Åke Nordin, Bo Wallmark), Annika Carlsson, Jonas Salmonsson, Johan Lundgren, Dan Tjell, Bo Edman Per Sander, Henrik Bodin Sköld Ilke Tilders (FOS), process guidance in Adaptive Management & Miradi Följande kartor används i denna publikation: Lantmäteriets Fastighetskartan, Terrängkartan, Översiktskartan och Sverigekartan. Även kartmaterial från SMHI och SGU används. Copyright: Länsstyrelsen Västernorrlands län Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr /188 Länsstyrelsen Västernorrlands län SMHI Länsstyrelsen Västernorrlands län Sveriges geologiska undersökning 2

3 VISION: Höga Kusten -Friskt hav med levande skärgård 3

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...4 Sammanfattning Förvaltning (Åtgärdsprogram) Vision för området Strategier för mål och åtgärder Strategier med hög prioritet Minskad spridning av främmande arter & gener Hållbart nyttjande av stränder Minskat utsläpp och spridning av skadliga ämnen Skapa skyddszoner mot vatten Minimal miljöpåverkan från havsbaserade fiskodlingar Minskad påverkan av friluftsliv på fåglar med havsanknytning Upprätta fria vandringsvägar Övrigt Indikatorer och mål för naturvärden GRUNDA MARINA EKOSYSTEM (<6m) DJUPA MARINA EKOSYSTEM (>6m) SÖTVATTENSEKOSYSTEM FÅGLAR MED HAVSANKNYTNING STRÄNDER Förvaltningsorganisation Förutsättningar för förvaltning Uppföljning och utvärdering av planen Tidplan för genomförande Finansiering Behov av kunskapskompletteringar Frågor att lyfta på nationell nivå Referenser och källdata

5 Sammanfattning Samverkansplanen ska verka för att den framtagna visionen uppnås: Höga Kusten -Friskt hav med levande skärgård Ett friskt hav är starkt förknippat med livskraftiga bestånd av växter och djur samt välmående ekosystem i balans. En levande skärgård innebär en levande miljö för oss människor med boende, näringsliv, service, turism, infrastruktur m.m. Samverkansplanen för BSPA Höga Kusten är avgränsad till att stärka bevarandet av de marina naturvärdena i området samt hur området kan nyttjas på ett hållbart sätt utan att äventyra befintliga naturvärden. Sverige har åtagit sig att uppfylla internationella konventioner och nationella målsättningar som berör kust- och skärgårdsmiljö. I dessa åtaganden ingår att ta fram en plan för förvaltning av de marina värdena i BSPA-området Höga Kusten. Projekt BSPA Höga Kusten har utgjort ett av fem områden i det riksomfattande pilotprojekt som initierades av Naturvårdsverket under 2008 för att utveckla formerna för att förvalta marint värdefulla områden enlig Helsingforskonventionen, så kallade Baltic Sea Protected Areas (BSPA). De övriga pilotprojekten har varit Stora Nassa-Svenska högarna (Stockholms län), S:t Anna-Missjö (Östergötlands län), Biosfärskandidatområdet Blekinge arkipelag (Blekinge län) samt ett område i norra Bohuslän (Västra Götalands län). Projektet har pågått under åren Samtliga områden har arbetat för en balans mellan bevarande och nyttjande av det marina området. Det huvudsakliga syftet har varit att utforma en relevant och flexibel förvaltningsform som säkerställer marina naturvärden och uppfyller nationella/internationella krav samtidigt som lokal delaktighet och befintliga förvaltningsinstrument nyttjas. Genom projekt BSPA Höga Kusten har en samverkansplan för BSPA-området Höga Kusten arbetats fram i nära samarbete mellan länsstyrelse, Kramfors kommun, Örnsköldsvik kommun, intresseorganisationer, allmänheten och verksamma i området. Nyckelordet i projektet har varit samverkan, där dialog och kunskapsutbyte mellan målgrupper på olika nivåer och med olika infallsvinklar har skett kontinuerligt. Naturvärden med koppling till den marina miljön har definierats och geografiskt avgränsats på karta. För samtliga naturvärden har definition gjorts av hur de mår idag. För att kunna följa förändringar över tid har mål och indikatorer tagits fram. Slutmålen i samverkansplanen har satts till år 2020, detta för att så långt som möjligt synkronisera med Sveriges åtaganden i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP), Marina direktivet, Vattendirektivet samt Nationella miljömål. Omfattande påverkansanalyser för de definierade naturvärdena har gjorts. Utifrån analysen har åtgärder och insatser prioriteras för att på så sätt åstadkomma minskad negativ effekt på 5

6 naturvärden samtidigt som området nyttjas. Prioriteringarna har inriktats mot de faktorer som har som allra störst negativ påverkan på områdets marina miljö. Samverkansplanen har varit ute på bred remiss till kommunerna, intresseorganisationer, allmänheten och till berörda statliga myndigheter. Efter revidering och inarbetning av inkomna remissyttranden har arbete lagts på att fokusera och prioritera bland åtgärder, mål, strategier och påverkansfaktorer. Prioriteringarna har gjorts utifrån vilka frågor som är viktigast för att stärka och bevara de marina värdena i BSPA-området Höga Kusten ur nationell och internationell synpunkt. Det slutgiltiga materialet utgör ett statligt planeringsunderlag för den marina aspekten inom riksintresset Höga Kusten enligt Miljöbalken som länsstyrelsen överlämnar till kommunerna för beaktande i sin översiktplanering och som länsstyrelsen kommer att aktualisera i kommande samråd och granskning av översiktsplaner och detaljplaner för det aktuella området enligt PBL (Plan- och bygglagen). De avvägningar som görs i planen är gjorda utifrån marina aspekten. Det är således viktigt att beakta att det finns andra aspekter och att avvägningar med dessa behöver göras. Planen behandlar t ex inte tillväxtfrågor. Planens fokus är den marina miljön och avvägningar mot andra intressen görs av exempelvis kommun och länsstyrelse i kommande planerings- och beslutsprocesser. 6

7 Kort om bakgrunden till projektet Bakgrunden till projektet är Sveriges internationella åtaganden i HELCOM, FN och EU. Projektet bidrar även till nationella åtaganden gällande marint områdesskydd och uppfyllande av nationella miljömål. Dessa åtaganden handlar både om miljösituationen i hela Östersjön och om skydd av särskilt viktiga marina områden i Östersjön. I aktionsplanen för Östersjön som samtliga länder kring Östersjön skrivit under är följande mål satta för biodiversiteten i hela Östersjön: Naturliga marina- samt kustlandskap Välmående och balanserade växt- och djursamhällen Livskraftiga populationer av arter Samtliga mål skall vara uppnådda till år För att lyckas med detta är det viktigt att samtliga länder bidrar. Inom HELCOM har samtliga länder kring Östersjön gått samman för att gemensamt göra någonting åt Östersjöns allt sämre hälsa. Länderna har enats om ett antal åtgärder för att förbättra Östersjöns miljö. En av dessa åtgärder är att skydda ett representativ nätverk av marina livsmiljöer, så kallade Baltic Sea Protected Areas (BSPA). För de BSPA-områden som inte har heltäckande formellt områdesskydd (ex naturreservat eller nationalpark) så innebär åtagandet att ta fram en plan för marin förvaltning. De förvaltningsplaner som tagits fram för de fem pilotprojekten kallas samverkansplaner. Vid FN:s toppmöte i Johannesburg 2002 åtog sig Sverige för att verka för en tillämpning av ekosystemansatsen senast år Med ekosystemansatsen menas att den biologiska mångfalden ses i ett landskapsperspektiv med människan som en naturlig del av ekosystemet. I ekosystemansatsen betonas vikten av att anpassa dagens förvaltningsstruktur för att hantera människan, samhället och ekosystemet i ett integrerat helhetsperspektiv. Ekosystemansatsen genomförs med så kallad adaptiv förvaltning. Adaptiv förvaltning innebär att man i en ständigt pågående process utvärderar de satta målen och åtgärderna, och utifrån den nya kunskapen justerar dem för att nå önskat resultat. På så sätt blir det en kontinuerlig lärandeprocess där förvaltningen anpassas till områdets specifika egenskaper. Modellen bygger på att intressenter som berörs av mål och åtgärder involveras i beslutsfattandet. På så sätt kan såväl vetenskaplig som mer erfarenhetsbaserad kunskap komma till nytta. Det lokala deltagandet och möjligheten att påverka kan också öka acceptansen för åtgärder och regler. Arbetssätt och metodik Samverkansplanen har tagits fram genom tillämpning av ekosystemansatsen och adaptiv förvaltning från början till slut. Nyckelord i projektet har varit lokal delaktighet och samverkan. Inbjudan till att delta i projektet har gått ut via annonser i dagstidningar, hemsidor, mail och brev. Deltagarna vid uppstartsmötet (drygt 80 personer) ombads att var och en utifrån projektets syfte och avgränsning skriva ner de frågor som de brinner för och önskar ska tas upp i projektet. Utifrån resultatet bildades 4 tematiska arbetsgrupper med olika infallsvinklar på den marina miljön; Naturvård, Näringsliv, Mark- och vattenanvändning samt Turism, Friluftsliv och Kultur. Ett stort antal möten har hållits med de olika temagrupperna under projektets gång. Gruppdeltagarna har varit engagerade och diskussionerna livliga. Ett antal möten har även hållits med samtliga temagrupper där frågor har diskuterats över ämnesgränserna. 7

8 Projektet har haft en referensgrupp som utgjorts av tjänstemän med expertkunskap inom ett brett spektra av frågor med koppling till den marina miljön. Referensgruppen har utvidgats under projektets gång allteftersom nya frågeställningar dykt upp. Referensgruppen har fungerat som ett stöd till projektgruppen. Deltagare i referensgruppen har bjudits in att delta i temagrupperna. Totalt har 3 möten hållits med referensgruppen, däremellan har projektgruppen kontaktat personer vid behov. Projektets styrgrupp har utgjorts av landshövdingen som varit ordförande, politiker samt tjänstemän från kommunerna samt representant från länsstyrelsen. Styrgruppen har träffats ca 4 ggr per år. Slutmöte har hållits för alla som har deltagit i projektet samt övriga intresserade, där den reviderade versionen av samverkansplanen presenterats och samtliga tackades för sitt engagemang i projektet. Samverkansplanens syfte, mål och avgränsning Samverkansplanen för BSPA-området Höga Kusten ska uppfylla Sveriges åtagande gentemot HELCOM, dvs. att skydda och stärka BSPA-områdets marina bevarandevärden. Det övergripande syftet med samverkansplanen är därför att lägga fast strategier och åtgärder för förvaltningen av områdets marina biologiska och ekologiska värden. Samverkansplanen ska uppfylla HELCOM:s krav på förvaltningsplaner för BSPA-områden och ska även bidra till att nationella och regionala miljömål uppnås. Samverkansplanen syftar till att stärka bevarandet av de marina naturvärdena i området samt hur området kan nyttjas på ett hållbart sätt utan att äventyra befintliga naturvärden. Samverkansplanens övergripande syfte är att medverka till att främja/skapa en hållbar utveckling i Höga Kusten med dess unika kust och skärgårdsmiljö. Med hållbar utveckling menas ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet i balans. Ambitionen är både att främja en positiv samhällsutveckling och att områdets unika natur- och kulturvärden stärks och bevaras. Samverkansplanens avgränsning är den marina miljön samt det som påverkar havet på ett eller annat sätt. Faktorer som påverkar havet sträcker sig även upp på land. De avvägningar som görs i planen är gjorda utifrån den marina aspekten. Det är således viktigt att poängtera att det finns även andra aspekter på området och att avvägningar med dessa behöver göras. Planen behandlar t ex inte tillväxtfrågor. Avvägningar mot andra intressen görs av exempelvis kommun och länsstyrelsen i kommande planerings- och beslutsprocesser. Fokus i arbetet har varit bevarande av de marina naturvärdena samt hur det marina området kan nyttjas på ett hållbart sätt med hänsyn till befintliga naturvärden. Samverkansplanens fokus ligger på att tillgodose att ekologiska processer i marin miljö upprätthålls och att förutsättningarna för leverans av ekosystemtjänster (funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, dvs. upprätthåller eller förbättrar människans välmående) bibehålls. Målet med Samverkansplanen för BSPA Höga Kusten är att stärka förutsättningar för en långsiktigt hållbar förvaltning av de höga marina naturvärdena inom kust- och havsområdena i Höga Kusten och att ge kommunerna ett genomarbetat och i samhället förankrat marint kunskaps- och planeringsunderlag som grund för översiktplanering. Ett viktigt mål är också 8

9 att utifrån en kunskapsbaserad förvaltning öka insikten hos berörda sektorer, intressenter och aktörer i området kring hur bevarande och utveckling kan gå hand i hand. Juridisk betydelse Att ett område utses till BSPA-område innebär i sig inga juridiska konsekvenser vad gäller nyttjande av mark och vatten. Sverige har dock som nation åtagit sig ett ansvar för BSPAområdet Höga Kustens framtid genom att ställa sig bakom Helsingforskonventionen och anta Helsingfors kommissionens (HELCOM) begäran om att säkerställa de marina värdena. På så sätt har Sverige ett ansvar för områdets framtid. Då Helsingforskonventionen inte omnämns i svensk lagstiftning måste förvaltningen av BSPA-området förankras i tillämpliga delar av svensk lagstiftning. Diskussioner i dessa frågor har under projektets gång förts med Boverket, Naturvårdsverket och de andra BSPAprojektområdena i Sverige. För BSPA Höga Kustens del har resultatet av diskussionerna landat i nedanstående. De marina värdena inom BSPA-området utgör även en del av riksintressena i Höga Kusten, både enligt kap 3 och 4 i Miljöbalken. Det innebär att den marina samverkansplanen för BSPA-området får en juridisk betydelse för efterkommande ärendeprövningar genom att utgöra ett statligt planeringsunderlag. Genom PBL (Plan- och bygglagen) kan den marina samverkansplanen, planeringsunderlaget, kopplas till de instrument som finns för hantering av mark- och vattenanvändning, vilket främst är kommunernas översiktsplaner och länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplaner. Även vid prövning av olika tillståndsärenden som berör de marina värdena kommer kunskapssammanställningen och avvägningarna i samverkansplanen att ingå i beslutsunderlaget. Samverkansplanens förankring i stat och kommun Under arbetet med projektet har det förts en diskussion om hur samverkansplanen skall förankras, främst inom staten och de berörda kommunerna. Diskussionen och processen har lett fram till att samverkansplanen kommer att utgöra ett statligt planeringsunderlag för kommunernas planering av mark- och vattenanvändning. Detta har i sin tur lett fram till att samverkansplanen inte kommer att antas av kommunerna. Den antas av länsstyrelsen som ett statligt planeringsunderlag. Samverkansplanen kommer inte att få sin slutliga form och status förrän den har inarbetats i kommunernas översiktsplaner. Framtiden För att uppnå effekt av samverkansplanen måste den hållas levande vilket förutsätter en kontinuerlig samverkansprocess. Samverkansplanen ger ramarna, identifierar de viktigaste problemen och pekar på nödvändiga och/eller möjliga vägar att nå fram till målet. Nästa steg i processen är genomförandet av samverkansplanens åtgärder. Detta ställer krav på medverkan från många aktörer och på flera olika nivåer i samhället. Genom projekt BSPA Höga Kusten finns redan i dag ett antal arbetsgrupper framtagna och etablerade. Det finns en önskan och förhoppning om att dessa ska få leva vidare även i framtiden. För att nå en hållbar och långsiktig förvaltning av området är det av stor vikt att lokalbefolkningen samt andra intressenter i området får vara fortsatt inkluderade i arbetet. En förvaltningsorganisation för BSPA Höga Kusten bör samordnas med andra närliggande frågor, såsom världsarvet Höga Kusten. Destinationsutveckling och regionalt utvecklingsarbete är andra exempel där det finns kopplingar till samverkan kring ett hållbart nyttjande av BSPA Höga Kusten. 9

10 Länsstyrelsen har utifrån diskussioner inom projektets styrgrupp adresserat regeringen frågan hur en förvaltningsorganisation ska kunna skapas och finansieras och vilket uppdrag länsstyrelsen har i det. Utgångspunkt är behovet av helhet och långsiktighet i arbetet med att utveckla och bevara Höga Kusten, ett unikt område i Sverige och världen, både som BSPAområde, världsarv och riksintresseområde. Det har inte inom BSPA- projektet varit möjligt att komma fram i en helhetslösning och det är länsstyrelsens uppfattning att förvaltning av de marina värdena inte kan ske skilt från förvaltning av de geologiska värdena och riksintresset. Länsstyrelsen är beredd att bilda och upprätthålla en organisation om uppdrag ges. Organisationen behöver utgå från kommunernas, länsstyrelsens och sektorsmyndigheternas ansvar med hänsyn tagen till de speciella förutsättningarna i området. Det är länsstyrelsens uppfattning att åtgärder och aktiviteter för förvaltning av Höga Kusten så långt möjligt bör integreras i kommunernas, länsstyrelsens och andra aktörers verksamhetsplan och dagliga rutiner, detta för att skapa en långsiktig hållbar förvaltning. För att åstadkomma detta krävs en förvaltningsorganisation där berörda aktörers olika ansvar och funktion tydliggörs och där effektiva samverkans- och beslutsformer säkerställs. Samverkansplanen är ett levande dokument som kan och bör uppdateras med de intervall som en framtida förvaltningsorganisation finner lämpliga för det gemensamma förvaltningsarbetet, lämpligen vart tredje eller vart femte år. Uppdateringen görs lämpligen i samband med den översyn av planeringsunderlag som ska göras under varje mandatperiod. 10

11 De viktigaste resultaten som framkommit Naturvärden Höga Kusten har stora naturvärden, såväl över som under vattenytan. Den stora landhöjningen i området bidrar till en mångfald av biotoper och arter. Här finns havsvikar som håller på att grundas upp och snöras av från det utanförliggande havet, nybildade sjöar av forna havsvikar och nya vikar som bildas allteftersom. Till dessa olika stadier finns en rad olika arter kopplade. Många gånger finns en stark koppling mellan olika naturmiljöer. Det finns fiskar som är beroende av såväl sötvatten som hav, t.ex. havsöring och flodnejonöga. Det finns även en stark koppling mellan hav och strand. Områden med höga naturvärden på stranden har många gånger också höga naturvärden i havet, och tvärtom. Detta gäller inte minst områdets grunda havsvikar. Olika naturmiljöer bör således ses som en enhet, vilka styr och påverkar varandra i hög grad. Följande viktiga naturvärden har definierats i BSPA Höga Kusten: Djupa marina ekosystem (>6m) Grunda marina ekosystem ( 6m) Stränder Fåglar med havsanknytning Sötvattensekosystem Terrestra ekosystem (innanför stranden) Då fokus för samverkansplanen har varit den marina miljön behandlas inte de landbaserade naturvärdena innanför stranden. Marina naturvärden Höga Kusten utgör med sin speciella geologi och med sin brutna kust ett synnerligen mångformigt marint ekosystem. Salthalten är tillräckligt hög för att de flesta arterna man finner längre söderut i Östersjön kan förekomma och tillräcklig låg för att ett flertal sötvattensarter kan tillkomma. Flora och fauna utgörs därför av en säregen blandning av sötvattensarter och marina arter. Generellt domineras havsbotten i ytterskärgårdsområdena av så kallad hårdbotten (så som berghällar och sten), medan innerskärgårdsområdena domineras av mjukbotten (så som lera och sand), speciellt i de vågskyddade vikarna. För organismerna i havet innebär det två helt olika världar med helt olika förutsättningar. Många arter har specialiserat sig till ett liv antingen på de mjuka bottnarna eller på de hårda bottnarna. Sedan finns det fiskar som rör sig mellan dessa miljöer. Havsmiljön utgörs av stora vattendjup nära inpå land med branta klippor som stupar ner i havet. Av områdets totala havsyta är hela 94 % djupare än 6m. Majoriteten (90 %) av kusten ligger exponerad för vågor och vind. Grunda ekosystem, och speciellt de grunda vågskyddade vikarna, fyller en mycket hög ekologisk funktion i havet. Skyddade vikar hör till Östersjöns allra mest produktiva områden. Det faktum att det i Höga Kusten finns ytterst få grunda vikar gör att de som finns fyller en viktig biologisk funktion för hela området. 11

12 Att de grunda vikarna har så stor ekologisk betydelse beror på att en stor mängd växter och djur är knutna till dessa miljöer. Vikarna är normalt näringsrika och har en rik undervattensvegetation, något som i sin tur gynnar många arter som finner livsrum här. De grunda vikarna som ligger skyddade för vågor och vind har ofta ett begränsat vattenutbyte med det utanförliggande havet och värms därför snabbt upp på våren, något som tillsammans med den rika vegetationen gör dem till optimala barnkammare för fisk. Fiskarna söker sig hit för att leka och ynglen växer sedan upp i den lugna skyddade viken. Vikarna är även viktiga för många fåglar på jakt efter föda. I de fall ett sötvatten mynnar i den grunda viken är vikens ekologiska betydelse än högre. Många arter är beroende av att kunna röra sig mellan hav och sötvatten för sin lek och uppväxt. De grunda skyddade vikarna fyller således en stor ekologisk funktion i havet, men samtidigt utgör de också en av de allra känsligaste miljöerna i havet. På grund av det begränsade vattenutbytet med det utanförliggande havet blir utsläpp som görs inne i viken kvar länge. I samverkansplanen presenteras värdefulla marina områden i BSPA Höga Kusten med geografiska avgränsningar på karta samt beskrivande text av respektive område. En sådan sammanställning har inte funnits tidigare utan är helt nytt material utifrån det stora antal inventeringar som har gjorts de senaste åren. Bedömningar har gjorts utifrån dagens kunskap och kan naturligtvis komma att modifieras efter att ytterligare inventeringar görs. Strandens naturvärden Ett stort antal växter och djur är knutna till områdets stränder. Strandvegetationen varierar mycket mellan de karga, branta klippavsnitten och de rikare, grunda vikarna däremellan. På grund av den branta kusten är strandbältena ofta mycket smala och starkt påverkade av sötvattensutflöden. Detta och bristen på strandängar gör att vissa växter förekommer sparsamt inom området. Området är dessutom ett växtgeografiskt gränsland, där många arter har sin nordgräns och en del sin sydgräns. De artrikaste och ovanligaste strandbiotoperna i området är: Havsstrandängar Sumpskogar (inklusive klibbalskogar) Vattendragsmynningar (vattendrag som är vattenförande året om) Grunda bottnar I samverkansplanen presenteras värdefulla stränder med geografisk avgränsning på karta. Stränder med höga naturvärden är indelade i 3 klasser (1-3), där klass 1 är det högsta naturvärdet. Områdets fåglar med havsanknytning Området har ett rikt fågelliv kopplat till havet. I samverkansplanen presenteras värdefulla områden för fågel med havsanknytning med geografisk avgränsning på karta. Det rör sig dels om viktiga öar och dels om fastlandsområden, som t ex strandängar. Områdets sötvatten Skyddsvärda sötvattensmiljöer, sjöar och vattendrag definieras som: 1. Naturliga miljöer. Sjöar och vattendrag lite påverkade av människan är alltid värdefulla. 2. Hotade arter. Sverige har ett ansvar att bevara den biologiska mångfalden, så hotade arter kommer alltid att vara viktiga i bevarandearbetet. Exempel på hotade 12

13 arter som förekommer i BSPA-området och som finns i sötvatten är: utter, flodkräfta, flodnejonöga, större vattensalamander och flodpärlmussla. Fungerande flodpärlmusselbestånd är även en indikator på naturliga miljöer. 3. Biologisk funktion. Områden som är viktiga för olika typer av arter, vilket kan vara såväl vanliga som ovanliga arter. Exempel på viktiga områden är lekområden, fisklösa sjöar, vandringsvägar och rastplatser. Även lekområden för vanliga arter så som abborre är viktiga. Områden som uppfyller flera av dessa kriterier är extra värdefulla. I samverkansplanen presenteras värdefulla sötvattensområden med geografisk avgränsning på karta. Påverkansanalys En omfattande kartläggning har gjorts av vad som har negativ påverkan på de olika naturvärdena i området. Efter att samverkansplanen varit ute på remiss har ytterligare datainsamling och prioriteringar av påverkansfaktorenerna gjorts. Faktorerna har delats i högrespektive lägre prioritet. De 5 påverkansfaktorer som sammantaget har starkast negativ påverkan på områdets naturvärden är: Främmande arter & gener Strandnära exploatering Skadliga ämnen Materialtransport (igenslamning & grumling) Utsläpp av kväve & fosfor (övergödning) Utöver ovanstående har några påverkansfaktorer bedömts ha stark negativ inverkan på ett enskilt naturvärde, men dock ej på övriga naturvärden. Dessa är: Störning på fåglar Vandringshinder Muddring Oljeutsläpp Försurning När det gäller främmande arter & gener är främsta orsaken till att det har bedömts ha en stark negativ påverkan på områdets naturvärden att det många gånger är svårt att reparera skadan när den väl uppstått, dvs. det kan vara mycket svårt att få bort främmande arter och gener när de väl kommit till ett område. Åtgärdsarbetet bör således fokusera på förebyggande insatser. De arter som bedöms utgöra stor påverkan på naturvärden i dagsläget är: amerikansk havsborstmask, amerikansk bäckröding, bisam samt mink. När det gäller strandnära exploatering sker störst negativ påverkan på naturvärden då exploatering sker i känsliga naturmiljöer. I åtgärdsarbetet handlar det därför mycket om att specificera de känsliga områdena för att undvika exploatering i dessa områden. När det gäller skadliga ämnen är det speciellt den marina miljön som utsätts för en stark negativ påverkan. Skadliga ämnen utgör till och med ett av de allra största miljöproblemen för havsmiljön i Höga Kusten. Höga halter har mätts upp av flera ämnen i området. Fåglar som är knutna till havsmiljön kan även de drabbas. Främsta källorna till skadliga ämnen är utsläpp från pågående verksamheter samt läckage från förorenad mark. 13

14 När det gäller materialtransport, vilket orsakar igenslamning och grumling, är det framförallt områdets sötvatten som utsätts för en stark negativ påverkan. Det kan dock även vara ett problem i havet, men då oftast i mer begränsad omfattning. Främsta källorna till materialtransport är jordbruk och skogsbruk. Åtgärdsarbetet bör fokuseras på upprättande av skyddszoner mot vatten. När det gäller utsläpp av kväve och fosfor är det framförallt de grunda marina miljöerna samt sötvatten som utsätts för en stark negativ påverkan. De största antropogena (av människan orsakad) punktutsläppen av näringsämnen utgörs av havsbaserade fiskodlingar (belägna inom BSPA-området) samt industrier med utsläpp till vatten (belägna utanför BSPA-området). De största antropogena diffusa källorna utgörs av läckage från skogs- (hyggen) och jordbruksmark från avrinningsområdet. När det gäller störning på fåglar utgörs störningen framförallt av båttrafik, ilandstigning på öar där fåglar häckar samt lösspringande hundar. Störningar från friluftsliv är således en stark påverkansfaktor på områdets fåglar med havsanknytning. Fåglar kan även störas genom jakt eller förföljelse. När det gäller vandringshinder utgör de en stark negativ påverkan på områdets sötvatten. Vandringshinder utgör problem för arter som vandrar mellan hav och sötvatten, men också för arter som lever stationärt i vattendraget och behöver kunna röra sig fritt i samband med näringssök, lek och övervintring. Största orsaken till att det finns antropogena (av människan skapade) vandringshinder i området är vägövergångar och regleringsdammar. Inventeringar av vägövergångar behöver göras. När det gäller muddring har det bedömts ha en stor negativ påverkan på områdets grunda marina ekosystem när det sket. Muddringar förekommer idag i liten omfattning i området. Det är dock av stor vikt att inte tillstånd ges i känsliga miljöer (klass 1). Framförallt kan skada uppstå då muddring sker i känsliga naturområden och i förorenade områden. När det gäller oljeutsläpp finns risk för att oljeolyckor kan ske i eller i närheten av området, detta genom att en stor mängd fartyg går genom området och att E4:an går precis intill Ullångersfjärden. Åtgärder för att minimera risken för stora oljeutsläpp bör dock göras på nationell eller internationell nivå. Frågan har därför inte arbetats vidare med på lokal nivå i samverkansplanen. Det var och en kan göra på lokal nivå är att undvika spill av olja och bensin som läcker ut i havet. När det gäller försurning, har det bedömts ha stark negativ påverkan på områdets sötvatten. De främsta orsakerna till försurning är surt nedfall samt skogsbruk. Det sura nedfallet är svårt att på lokal nivå göra någonting åt. När det gäller skogsbruket handlar det mycket om att få till stånd ett förändrat skogsbruk. Frågan har därför inte arbetats vidare med på lokal nivå i samverkansplanen. För samtliga ovanstående påverkansfaktorer utom oljeutsläpp och försurning gick arbetet sedan vidare med att ta fram åtgärder. 14

15 Strategier med Åtgärder och mål För varje prioriterad påverkansfaktor har strategier innehållandes åtgärder och mål tagits fram. Efter att samverkansplanen remissats har ytterligare prioriteringar av strategier, mål och åtgärder gjorts. Strategierna har delats i hög- respektive lägre prioritet att genomföra, där prioriteringarna har gjorts utifrån följande faktorer: o Påverkansanalysen (kap 2.14) o Troliga effekter av strategin på naturvärdet samt praktisk möjlighet till åtgärder o Om frågan har varit av stor vikt i projektet Avvägningar är gjorda utifrån den marina aspekten. Det är således viktigt att poängtera att det finns även andra aspekter och att avvägningar med dessa behöver göras. Planen behandlar t ex inte tillväxtfrågor. Planens fokus är den marina miljön och avvägningar mot andra intressen utförs av exempelvis kommun och länsstyrelse i kommande planerings- och beslutsprocesser. Följande strategier har definierats ha hög prioritet att genomföras: Minskad spridning av främmande arter & gener Hållbart nyttjande av stränder Minskad utsläpp och frigöring av skadliga ämnen Skapa skyddszoner mot vatten Minimal miljöpåverkan från havsbaserade fiskodlingar Minskad påverkan av friluftsliv på fåglar med havsanknytning Upprätta fria vandringsvägar Följande strategier har definierats ha lägre prioritet att genomföras och är ej aktuella i dagsläget: Ökad medvetenhet kring områden känsliga för muddring Utveckla ett hållbart båtliv Ökad medvetenhet om hantering av kemikalier och läkemedel i hemmet Ökad reningsgrad näringsämnen kommunala reningsverk Ökad reningsgrad näringsämnen enskilda avlopp Öppna strandängar Strategier med lägre prioritet är inte lika högt prioriterade som statliga intressen och heller inte aktuella att genomföra i dagsläget. De kan bli aktuella i framtiden om behov skulle uppstå. Viktigt att betona är att prioriteringarna har gjorts utifrån påverkan på den marina miljön. Att t ex inte strategin för att utveckla ett hållbart båtliv har prioriterats högt beror på att miljöpåverkan från båtlivet i området i dag har klassats som ringa. En utveckling av båtlivet i området bedöms kunna göras utan att äventyra områdets naturvärden om hänsyn till områdets naturvärden görs. Om antalet båtar skulle öka avsevärt i framtiden kan det kräva ett nytt ställningstagande och eventuella åtgärder. 15

16 Sammanfattning av de prioriterade strategierna Strategi för minskad spridning av främmande arter & gener Förekomst av främmande arter och gener utgör en stark negativ påverkan på områdets vattenmiljöer samt fåglar med havsanknytning. Det rör sig främst om förekomst av mink, havsborstmask och bäckröding. För att minska påverkan föreslås information, utredning, ökad tillsyn samt ökad jakt på mink. Spridning via barlastvatten kräver åtgärder på nationell nivå. Målet är att inga nya främmande arter och gener kommer till området. Strategi för hållbart nyttjande av stränder En viktig utvecklingsfaktor för Västernorrlands län är att kunna erbjuda attraktiva boendemiljöer. Exploatering bör dock undvikas i områden med höga naturvärden och känslig natur. Strategin innehåller en kartering av områden med natur känslig för strandexploatering, indelat i 2 känslighetsklasser (1-2). Rekommendationen är ingen exploatering i de utpekade känsliga områdena (klass 1) och att hänsyn tas till de utpekade känsliga områdena (klass 2). Strategi för minskat utsläpp och frigöring av skadliga ämnen Inom BSPA-området finns eller har funnits verksamheter så som sågverk, varv, verkstäder, bensinstationer, bilskrotar, skofabriker, garverier, avfallsdeponier mm. Många av dessa är borta idag men föroreningar finns ännu kvar i mark och sediment. Åtgärderna är således inriktade mot sanering av förorenade områden och sediment för att minska halterna skadliga ämnen i miljön. Vad gäller pågående verksamheter så kan utsläppen regleras genom prövning och tillsyn av verksamheten. Omprövning av verksamhet görs då ny eller förändrad ansökan om tillstånd inkommer till myndigheten. Strategi för att skapa skyddszoner mot vatten Genom att skapa skyddszoner mot vatten kan näringsläckaget samt materialtransporten till vatten från land minska. Skyddszoner bör tillämpas vid jord- och skogsbruk, men även generellt vid all sorts markanvändning vid vatten. Benämningen vatten inkluderar såväl sötvatten som havsvatten. Åtgärderna utgörs främst av informationsinsatser samt översyn av regler och riktlinjer. Strategi för minimal miljöpåverkan från havsbaserade fiskodlingar Genom hänsynstagande till känsliga marina områden kan minimal miljöpåverkan från havsbaserade fiskodlingar nås. Det är viktigt med ökad kunskap kring odlingar och deras påverkan på miljön i Höga Kusten. Utöver detta bör boende och fiskare i området bli bättre på att rapportera in observerad miljöpåverkan. Strategin innehåller en kartering av områden med natur känslig för havsbaserade fiskodlingar. Rekommendationen är inga nya havsbaserade fiskodlingar i de utpekade känsliga områdena. Strategi för minskad påverkan av friluftsliv på fåglar med havsanknytning Människan kan ibland störa fåglar oavsiktligt på grund av okunskap om känsliga områden och känsliga tider på året. Åtgärderna är därför inriktade mot informationsinsatser. För de mest känsliga fågelområdena kan det bli aktuellt med att inrätta fågelskyddsområden och restriktioner. Rekommendationen är att inga båtar förekommer i de utpekade känsliga områdena för fåglar under de känsliga perioderna på året och att människor inte går iland på fågelöar under häckningstid. 16

17 Strategi för att upprätta fria vandringsvägar De vanligaste vandringshindren i området är felaktiga vägtrummor samt dammar. Ett viktigt led i att nå målet är omprövning av vattendomar. Målet är att merparten av de vägövergångar som utgör vandringshinder samt dammar som ej nyttjas aktivt i området ska vara åtgärdade till år

18 3. Förvaltning (Åtgärdsprogram) 3.1. Vision för området Visionen för BSPA Höga Kusten lyder: Höga Kusten -Friskt hav med levande skärgård Visionen har beslutats av styrgruppen för BSPA Höga Kusten. Ett friskt hav är starkt förknippat med livskraftiga bestånd av växter och djur samt välmående ekosystem i balans. En levande skärgård innebär en levande miljö för oss människor med boende, näringsliv, service, turism, infrastruktur m.m. 18

19 3.2 Strategier för mål och åtgärder För att uppnå visionen och en balans mellan nyttjande och bevarande av områdets naturvärden, har ett antal strategier arbetats fram som ska verka för ett levande hav och en levande skärgård i Höga Kusten. Strategierna innehåller ett antal åtgärder och mål, vilka har definierats för att nå ett hållbart nyttjande och bevarande av BSPA-områdets värden och resurser. Utgångspunkten har varit den genomgång och analys av påverkansfaktorer som har gjorts (Kap 2; del 1), varvid följande faktorer har prioriterats i åtgärdsarbetet: Främmande arter & gener Strandnära exploatering Skadliga ämnen Materialtransport (igenslamning & grumling) Utsläpp av kväve & fosfor (övergödning) Störning på fåglar Vandringshinder Muddring För samtliga dessa har strategier arbetats fram. Strategierna har därefter prioriterats för att definiera de som är viktigast att genomföra i dagsläget, detta utifrån fokus på den marina miljön. Det har resulterat i en indelning av strategierna i 2 grupper; en med hög prioritet att genomföras och en grupp med de med lägre prioritet att genomföras. Indelningen har gjorts utifrån den kunskap som finns i dag och kan således komma att ändras med tiden. Strategier med lägre prioritet är inte aktuella att genomföra i dagsläget. Strategier av lägre prioritet presenteras i Bilaga 10. Indelningen i de två grupperna har gjorts utifrån inkomna remissvar på samverkansplanen, där en tydlig önskan om fokusering och prioritering framkom. Efter remissen gjordes därför en utökad påverkansanalys och prioriteringar av strategier för att tydligare fokusera på de frågor som är allra viktigast för att stärka och bevara de marina värdena i BSPA Höga Kusten ur nationell och internationell synpunkt. Prioriteringen av strategierna och indelning i antingen hög prioritet eller lägre prioritet har gjorts utifrån följande kriterier: 1. Påverkansanalysen (kap 2; del 1) 2. Troliga effekter av strategin på naturvärdet samt praktisk möjlighet till åtgärder 3. Om frågan har varit av stor vikt i projektet I Bilaga 4 presenteras metodiken för bedömning av punkt 2. Enligt metodiken görs en bedömning på en 4-gradig skala, vilket resulterar i en klassning av strategin som antingen Effektiv, Mindre effektiv eller Ej effektiv. Resultatet av klassningen av punkt 2 presenteras inledningsvis under respektive strategi. Fokus har skett på de strategier som är inriktade på de påverkansfaktorer som bedömts vara störst mot områdets naturvärden och där det är möjligt att göra någonting åt saken på lokal nivå i Höga Kusten. 19

20 Strategier med åtgärder och mål är framtagna gemensamt av ett stort antal personer med bred kompetens och bakgrund (se Bilaga 1 för fullständig deltagarförteckning). Bedömningarna bygger på en stor mängd data samt samråd med expertis inom de frågor som berörs. De prioriterade åtgärderna är således ett urval av alla de förslag som har varit uppe till diskussion i arbetsgrupperna. När det gäller genomförandet av åtgärder krävs medverkan av många aktörer utöver länsstyrelse och kommuner. Ansvaret för miljön är fördelat över alla sektorer i samhället och samverkan mellan olika aktörer är nödvändig för att nå målen. I åtgärdstabellerna framgår förslag på ansvarsfördelning samt år för genomförande. Kostnaden för respektive åtgärd har uppskattats grovt. Ambitionen har varit att i största möjliga mån hitta åtgärder som ryms inom befintliga budgetar, men flera åtgärder kräver extern finansiering. Förslag på finansieringskällor redovisas. Eftersom fokus för samverkansplanen är bevarande av de marina naturvärdena samt ett hållbart nyttjande utan att äventyra naturvärdena, så utger sig inte planen för att vara komplett på övriga områden. Strategierna presenteras i form av resultatkedjor: Strategierna presenteras i form av resultatkedjor, vilka ger en schematisk bild av hur åtgärder förväntas leda till det önskade resultatet (Fig. 130). Till varje strategi finns ett antal mål och delmål satta. I resultatkedjorna vävs resultat från de olika temagrupperna ihop för bevarande och ett hållbart nyttjande av områdets naturvärden. Fig I detta kapitel illustreras strategierna med hjälp av så kallade resultatkedjor enligt denna modell. Avvägningar är gjorda utifrån marina aspekten. Det är således viktigt att poängtera att det kan finnas även andra aspekter och att avvägningar med dessa kan behöva göras. Planen behandlar t ex inte tillväxtfrågor. Planens fokus är den marina miljön och avvägningar mot andra intressen utförs av exempelvis kommun och länsstyrelsen i kommande planerings- och beslutsprocesser. Strategierna ska göra det tydligt hur visionen för BSPA Höga Kusten kan nås och underlätta för intresse och engagemang för arbete med ett hållbart nyttjande av området. 20

21 3.2.1 Strategier med hög prioritet Följande strategier har definierats ha hög prioritet att genomföras: Minskad spridning av främmande arter & gener Hållbart nyttjande av stränder Minskat utsläpp och spridning av skadliga ämnen Skapa skyddszoner mot vatten (minskad material- & näringstransport) Minimal miljöpåverkan från havsbaserade fiskodlingar Minskad påverkan av friluftsliv på fåglar med havsanknytning Upprätta fria vandringsvägar Nedan följer en presentation av strategier med hög prioritet (kap ) Minskad spridning av främmande arter & gener Strategin är bedömd som: Potentiell påverkan: Mycket hög Genomförbarhet: Hög Total bedömning: EFFEKTIV Åtgärder för minskad spridning av främmande arter & gener: Åtgärderna för minskad spridning av främmande arter och gener handlar i första hand om förebyggande åtgärder. Det är av stor vikt att undvika att främmande arter och gener kommer till området. När de främmande arterna väl är på plats är det många gånger svårt att göra någonting åt problemet. Det finns dock enstaka fall där åtgärder kan göras för att minimera bestånd. Nedan presenteras de föreslagna åtgärderna. Se även Tabell 1 samt resultatkedja för mer information och samband. Utred om och i så fall hur förflyttning av fiskodlingskassar & fisk inverkar på spridning av främmande arter & gener inom BSPA-området Förflyttning av fiskodlingskassar i havet kan utgöra en källa till spridning av främmande arter och gener, detta genom att fisk riskerar att rymma vid transporten. I dagsläget saknas dock data på detta så därför föreslås en utredning/kartläggning om det är ett problem i området. Information till allmänhet via FVO (Fiskevårdsområden) Information riktad till Fiskevårdsområden kring risk för spridning av främmande arter och gener. Informationen inkluderar risk för spridning vid transport av båtar och utrustning mellan olika vatten, transport av fisk mellan olika vatten samt information om den ekologiska påverkan som kan orsakas av främmande arter och gener. Ökad tillsyn (kontroll & uppföljning) av förflyttning av fisk mellan olika vatten Kan t ex innebära kontroll av transportvattnets biologiska innehåll, t ex oönskade fiskar kan följa med om de transporteras i naturvatten. 21

22 Inför skottpengar på mink Mink finns redan i BSPA-området. Mink får sedan år 2001 jagas året om, under förutsättning att du har jakträtt. Åtgärden föreslår att skottpengar på mink införs för att uppmuntra jakten. Mink kan jagas med fälla, t ex slagfälla, vilket inte kräver jaktlicens. Åtgärden omfattar att diskutera med Jägarförbundet om en eventuell kampanj med skottpengar på mink, alternativt om en tävling kan utlysas med pris för flest skjutna minkar. Information till allmänheten om risk för spridning av främmande arter, delas ut i djuraffärer etc. (NATIONELLT) Personalen i t ex djuraffärer bör ges kunskap om risken med spridning av främmande arter och gener i naturen, så som t ex akvarieväxter. Om personalen har god kunskap kan de förmedla den vidare till kunder. En folder med detta innehåll bör även finnas tillgänglig i butiken. Åtgärden är inte genomförbar på lokal nivå i Höga Kusten, utan bör lyftas till nationell nivå. Inrätta tömningsstationer för omhändertagande av barlastvatten (NATIONELLT) Praktiskt svårt att åstadkomma på lokal nivå i Höga Kusten. Från stora fartyg rör det sig om enorma mängder barlastvatten, finns överhuvudtaget teknik för att ta emot så stora mängder? Kunskapen om frågan är begränsad. ''Tagga'' tankar för förhindring av olovlig tömning av barlastvatten (INTERNATIONELLT) Med att tagga en tank menas att märka innehållet i tanken så att det vid ett eventuellt utsläpp går att spåra innehållet. Åtgärden är inte genomförbar på lokal nivå i Höga Kusten, utan bör lyftas till nationell och internationell nivå. 22

23 Tabell 1. Åtgärder/aktiviteter och mål för minskad spridning av främmande arter och gener. Begränsad förekomst och introduktion av främmande arter & gener År 2018 har inga ytterligare främmande arter kommit till BSPA-området jmf med år 2010 Delmål/Åtgärder När Myndighets ansvar Ökad tillsyn (kontroll & uppföljning) av förflyttning av fisk mellan olika vatten Utred om och i så fall hur transport av fiskodlingskassar & fisk inverkar på spridning av främmande arter & gener inom BSPA-området Information till allmänhet via FVO om risk för spridning av främmande arter & gener Inför skottpengar på mink Information till allmänheten om risk för spridning av främmande arter, delas ut i djuraffärer etc. (NATIONELLT) Inrätta tömningsstationer för omhändertagande av barlastvatten (NATIONELLT) ''Tagga'' tankar för förhindring av olovlig tömning av barlastvatten (INTERNATIONELLT) Genomförande ansvar Medaktörer 2012 Lst Lst Fiskevårdsorganisationer, sportfiskare, fritidsfiskare, yrkesfiskare Nya Havsmyndigheten Uppskattad kostnad Finansiering Lst + kommuner Fiskodlare Havsmiljöanslaget eller motsvarande 2014 Lst Lst Fiskevårdsorganisationer, sporfiskare, yrkesfiskare 2013 Lst Jägarförbundet, Lst Jägare, kommuner Jägarförbundet? Naturvårdsverket? 2013 Naturvårdsverket, Nya Havsmyndigheten Naturvårdsverket, Nya Havsmyndigheten Kommentar Diskutera med Jägarförbundet Lst, Kommuner Genomförs ej på lokal nivå Regeringen Regeringen Genomförs ej på lokal nivå Regeringen, EU Regeringen, EU Genomförs ej på lokal nivå 23

24 Strategi för minskad spridning av främmande arter & gener: Strategi: Minskad spridning av främmande arter & gener Förekomst av främmande arter och gener utgör en stark negativ påverkan på områdets vattenmiljöer samt fåglar med havsanknytning. Det rör sig främst om förekomst av mink, havsborstmask och amerikansk bäckröding. 24 För att minska påverkan föreslås information, utredning, ökad tillsyn samt ökad jakt på mink. Spridning via barlastvatten kräver åtgärder på nationell nivå.

25 Hållbart nyttjande av stränder Strategin är bedömd som: Potentiell påverkan: Hög Genomförbarhet: Hög Total bedömning: EFFEKTIV En viktig utvecklingsfaktor för Västernorrlands län är att kunna erbjuda attraktiva boendeoch friluftsmiljöer. Exploatering bör dock undvikas i områden med höga naturvärden och känslig natur. Strategin innehåller en kartering av områden med natur känslig för strandexploatering, indelat i två känslighetsklasser (1-2). Genom en hållbar samhällsplanering kan stranden vara en resurs för biologisk mångfald, rörligt friluftsliv, turism och attraktivt boende. Attraktiva boendemiljöer kan skapas i strandnära läge t ex på höjder vid stränderna som erbjuder havsutsikt utan att ligga direkt på stranden. I en del strandpartier finns det goda möjligheter att komplettera befintlig bebyggelse och att lokalisera ny bebyggelse ovanför/innanför befintliga tomter och vägar nära stränderna. Det är också viktigt att samordna de anläggningar som behövs för att nå och använda stränder och hav ex båtplatser, bryggor, badplatser och stigar. Nedan presenteras förslag på var och hur exploatering i BSPA-området kan ske: sluttningar ovan väg längs turistanläggningar (strand) förtäta befintlig bebyggelse redan påverkade områden där tillgång till infrastruktur finns (vägar, mobilnät, bredband) möjlighet till båtplats finns, eftersträva gemensamma båtplatser närhet till viss offentlig service (skolor, mataffärer etc.) utanför lucktomter för bibehållen passage ner till havet utanför känsliga naturområden Strandskyddsbestämmelserna enligt Miljöbalken gäller. Åtgärder för strategin Hållbart nyttjande av stränder: Nedan presenteras de föreslagna åtgärderna. Se även Tabell 2 samt resultatkedja för mer information och samband. Sök medel för att öka kunskapen om områdets stränder Kunskapen om naturvärden på områdets stränder är god, det finns dock geografiska områden där kunskap saknas och inventeringar behöver göras. Det är även viktigt med god kunskap om naturvärden i havet, så som t ex värde för fisk, fågel och växtlighet. Kunskapen om de marina värdena har ökat under senare år, men är fortfarande betydligt sämre än kunskapen om naturvärden på land. Åtgärden inkluderar även ökad kunskap om andra bevarandevärden på stränderna, så som kulturvärden och geologiska värden. 25

26 Bygg upp GIS-system med strändernas bevarandevärden Genom projekt BSPA Höga Kusten har ett stort antal GIS-skikt tagits fram. Dessa kommer att förmedlas till kommuner, länsstyrelse och andra berörda myndigheter. Först måste dock spridningsrättigheter undersökas. Dessa skikt bör sedan kontinuerligt uppdateras så snart ny information erhålls i form av inventeringar etc. Länsstyrelsen bör ansvara för uppdateringen av skikten. Det är viktigt att kommunerna rapporterar in nya inventeringar och uppgifter för att skikten ska hållas aktuella. Säkerställ att strandexploatering föregås av naturinventeringar Som riktlinje bör aldrig exploatering tillåtas innan naturinventeringar av området har gjorts. Se över checklistor för tillståndsgivare att bocka av inför beslut Ett förslag på åtgärd som tagits fram av projektet är att en checklista tas fram för tillståndsgivare att bocka av inför beslut. Efter diskussion med kommunerna har framkommit att en sådan checklista redan finns idag och används inom såväl Kramfors som Örnsköldsviks kommuner. Befintlig checklista bör ses över för att säkerställa att den nya kunskapen om den marina miljön beaktas. Ser checklistorna likadana ut i Kramfors och Örnsköldsviks kommuner? Ansök om gemensamt projekt Lst & kommun för riktad tillsyn För att möjliggöra en ökad satsning på riktad tillsyn av strandexploatering föreslås att ett gemensamt projekt mellan kommunerna och länsstyrelsen görs i området. Länsstyrelsen ansvarar för tillsyn av vattenärenden medan kommunerna har ansvar för tillsynen av strandskydd. Skapa medvetenhet (seminarium samt info på internet) om naturvärden och konsekvenser av strandexploatering (riktad till allmänheten) Åtgärden kan med fördel genomföras i samband med något annat seminarium riktat till allmänheten, så som information om marina värden i området eller liknande. Information är som alltid viktigt för att skapa medvetenhet hos såväl allmänhet som myndigheter. Förslagsvis gör kommunerna en gemensam kustplan med utgångspunkt från samverkansplanen för BSPA Höga Kusten Ett förslag som har kommit fram under projektets gång är att kommunerna inom BSPA Höga Kusten gör en gemensam kustplan. Detta på motsvarande sätt som de 5 nordliga kommunerna i Västra Götaland har gjort. Detta är ett förslag till de berörda kommunerna, dvs. Kramfors och Örnsköldsvik, att diskutera vidare. En gemensam kustplan kan innehålla t ex platser för gemensamma bryggor, hamnar, båtmackar etc. Kustplanen bör också lägga fast vilka områden som ur skyddssynpunkt ej får exploateras och föreslå lägen för strandnära bebyggelse för turism och boende. För inspiration kan representanter från kommunerna i Västra Götaland bjudas hit för att berätta hur de har gått tillväga, problem och möjligheter med arbetet. En sådan gemensam kustplan bör med fördel beakta och bygga vidare på befintlig samverkansplan för BSPA Höga Kusten. 26