Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Sid 6-7
|
|
- Christian Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tidningen Nummer Exklusiv intervju Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Sid 6-7 Biodrivmedel - ny möjlighet för torv Sid 3 Arkeologer gör fynd på torvtäkter Sid 4-5 Torvens stora fördelar och potential Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Chefredaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Pia Holmberg, Hasselfors Garden Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Ingrid Kyllerstedt Foto på baksidan Andreas Kozub, Neova Tidningen och mer information Svensk Torv Arenavägen Johanneshov info@svensktorv.se Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Fossilt eller inte fossilt - det är frågan Motståndet mot fossila bränslen är med rätta stort. Vi ska inte i framtiden använda fossila bränslen. Istället ska vi använda förnybara bränslen och rena energikällor. Fossila bränslen är kol och olja. Vad är torv? Vi anser att det är förnybart. Motståndare till torvanvändning använder ofta argumentetet att de ser torv som fossilt och då ska det inte användas för energiändamål. Ordet fossilt har blivit ett argument i sig för att inte använda torv överhuvudtaget. Ordet fossilt kommer från latinets fossilis som betyder uppgrävd. Då är allt som grävs upp fossilt. I så fall skulle även potatis och morötter betraktas som fossila. Ytterligare definitioner på fossilt finns som säger att biologiskt material som under lång tid ofta miljontals år av olika anledningar bevarats inbäddat i marken är fossilt. En slutsats är att torv som bevarats visserligen mycket kortare tid än miljontals år i en orörd torvmark skulle kunna betraktas som fossilt. Men i jämförelse med andra uppgrävda bränslen som kol och olja måste torven vara minst sagt light fossil. Torven är som äldst 9000 år i Sverige att jämföra med miljontalsår för kol och olja. Dessutom tillväxer den varje år i och slutsatsen måste bli att den också är förnybar. Hur ska då torv från dränerade marker betraktas ur synvinkeln fossilt? Torv i dränerade marker, alltså inte orörda utan de marker som människan påverkat genom att dika ut för att utöka jordoch skogsmarken, oxiderar bort och avger stora mängder växthusgaser till atmosfären. Torven på dessa är inte längre inbäddad. Att kalla torv som kommer från dränerade marker för fossil gynnar inte klimatarbetet. Vi måste skilja på torv som kommer från tidigare dikade marker och orörd torvmark. Torv från dikade marker ska inte betraktas som fossil - torv från orörda torvmarker kan betraktas som light-fossil, blir min slutsats. Det är viktigt att göra som landsbygdsminister Sven-Erik Bucht säger i intervjun, på sid 6-7, att inte avfärda torven utan sätta torv i ett större sammanhang. Claes Rülcker, vd Tyck till om Miljömålsberedningens betänkande Regeringen tillsatte 2010 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att lämna förslag till regeringen om hur miljökvalitetsmålen och generationsmålet kan nås. Uppdraget har varit att, i samarbete med näringsliv, ideella organisationer, kommuner samt myndigheter, utveckla strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder inom av regeringen prioriterade områden till och med Foto: Orasis Foto Betänkandet En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige överlämnades i juni och har nu skickats på remiss då alla har möjlighet att inkomma med synpunkter senast den 20 oktober. Mer info finns på 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
3 Årsmötet på nytt spår Årsmötet i Falköping blev ett avstamp för branschföreningens nya spår - att utveckla torv som biodrivmedel. De 38 deltagarna fick under två dagar information om verksamheten, umgås och uppleva industrimuseet Ryttaren. Årsmötet för Svensk Torv och Torv- Forsk hölls i april och samlade ovanligt många deltagare. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar, då bland annat en ny styrelse valdes, föreläste Mats Olsson, professor emeritus, som skrivit rapporten om torvens klimatnytta, om sin senaste forskning. Dessutom höll Tomas Ekbom, programansvarig på Svebio, ett inspirerande föredrag med rubriken Torven - Sveriges lösning för en fossilfri fordonsflotta 2030?. - Det oxiderar bort ca 100 TWh torv varje år och potentialen av torv i Sverige är med teoretiskt dikad torv ungefär TWh samt en tillväxt av torv ca 17 TWh per år. Det är helt enorma siffror som måste beaktas av regeringen att sätta i handling. Sifforna är sannolikt i underkant, sade Tomas Ekbom. Nästa dag besökte deltagarna Ryttarens Torvströmuseum, ett industrimuseum som drivs av Föreningen Ryttarens Torvströfabrik. Karin Hartelius vars farfar grundade fabriken, är ordförande och guidade tillsammans med två torvkunniga föreningsmedlemmar. En stor upplevelse var turen med tågbanan som fraktade torven från täkterna till fabriken. Det är en av Sveriges längsta torvbanor, 3,5 km lång. Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Stora bilden: Stefan Klingberg visar upp torven på Ryttarens Torvströfabriks täkt dit han åkt med tåget som syns i bakgrunden. Bilden i mitten. Karin Hartelius visade Ryttarens fabriksbyggnad och torvbalspressen. Bilden längst ned: Göran Panth, Åsa Perlerius, Rita Larsson, Peter Persson, Göran Andersson, Per-Ola Andersson och Magnus Nobel. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
4 Öppen torvtäkt lockade sexhundra till mossen Thomas Kellander körde ut besökarna på mossen så de fick se hela området. Neovas egen Hans Gustafsson skulpterade med motorsågen. Emil Fracke visar skördeverktygen för många intresserade. Bertha Ekstrand Amaya, arkeolog på Länsstyrelsen Östergötland, visar arkeologiska fynd man gjort i trakten. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
5 I början av sommaren precis innan landets semesterfirare intog sommarhus, campingplatser och tysklandsfärjor bjöd Neova in till öppet hus på torvtäkten Dagsmosse vid Omberg. Över sexhundra besökare kom för att uppleva torvbruket där semestern lyste med sin frånvaro och skörden var i full gång. Neova arrangerar minst ett öppet hus per år på någon av företagets torvtäkter för att ge allmänheten en möjlighet att ta del av verksamheten. I år föll lotten på Dagsmosse och nyfikna strömmade till mossen som annars är stängd för allmänheten. På täkten kunde besökare studera skördemaskinerna, åka rundtur på släpvagn, gå tipsrunda men också njuta av goda kolbullar och kall saft i solen. Dagen arrangerades tillsammans med Brandförsvaret i Borghamn och de lokala maskinföretagen J&E Entreprenad och Åhmans Traktorcentrum. Även Länsstyrelsen i Östergötland var på plats och berättade om arkeologiska fynd man gjort i traktens torvmossar och närliggande områden. Omkring Dagsmosse har landskapet historiskt varit mer skärgårdsliknande och man har konstaterat att det funnits samhällen som varit beroende av fisken som fanns i vattenlandskapet. I mossen och närområdet är det exempelvis inte ovanligt att man hittar välbevarade flöten. Fynd i torvmossar ligger konserverade och är ofta väldigt välbevarade. Ett lite oanat faktum är att torvverksamheten ger arkeologer en möjlighet att göra fynd som man annars kanske inte hade kunnat göra. Verksamheten på täkten sysselsätter ett 20-tal personer under sommaren när skörden är inne i sin mest intensiva period. Under årets säsong skördar Neova cirka m3 växttorv och m3 stycketorv. Text & foto: Andreas Kuzub, Neova Jubileumsskrift Torvfabrikernas Centralförening I år firar TFC 100 år. En aktningsvärd ålder för vem som helst. Och precis som för de flesta hundraåringar har även föreningens liv präglats av både glädjeämnen och utmaningar, fest och vardag, med- och motgångar. Intresset för att utveckla och förädla den utomordentliga råvaran torv samt att genom resor och studier utvecklas har löpt som en röd tråd genom decennierna. Föreningens hundraåriga historia kan du tillgodogöra dig genom jubileumsskriften som TFC ger ut lagom till jubileet i september. Jubileumsskriften kan beställas genom TFCs ombudsman Claes Bohlin, som tillsammans med Ulla Kindfors varit med i redaktionsrådet. Jubileumsskriften innehåller, förutom historiska inblickar, en presentation av samtliga medlemsföretag samt kåserier och unika bilder. För mer information om TFC eller jubileumsskriften kontakta: TFC, c/o Claes Bohlin Väderkvarnsgatan Askersund Tel: tfc@cymbio.se Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
6 EXKLUSIV INTERVJU Landsbygdsminister Sven- Vill inte avfärda torven betyder Text och foto: Ingrid Kyllerstedt En solig julidag träffade vi landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för en exklusiv intervju om torv och den gröna näringen. - Jag vill inte avfärda torven. Den betyder mycket för sysselsättningen och för vår möjlighet att komma från det fossila, sade Sven-Erik Bucht. Sven-Erik Bucht inleder intervjun med att säga att han känner väl till torvverksamhet eftersom han bor i byn Kaartivuoma som ligger intill Europas största torvtäkt Karungi. - Där har jag bott hela mitt liv, jag har knappt flyttat hemifrån och rört mig från gården, säger han med ett humoristiskt leende och berättar att torvtäkt och torvbruk därför är något som han upplevt på nära håll. Jag tror man måste sätta torv i ett större sammanhang - Jag har varit på Karungi torvtäkt flera gånger. Förra sommaren var jag på ett öppet hus då man visade hur det går till att skörda torv, säger han och lägger till: - Torvbruket är en del av sysselsättningen på landsbygden och betyder en hel del för den gröna näringen, det går inte att komma ifrån. - Det ska vara attraktivt att bo och jobba på landsbygden. Jag ser de gröna näringarna, landsbygdsutveckling och regional tillväxt som viktiga delar i att skapa jobb och tillväxt i hela landet, förklarar han. - Samtidigt är det tudelat när det gäller torv, man diskuterar om det är ett biobränsle eller inte, och torv ingår i elcertifikatssystemet. Vår ambition är att så mycket som möjligt ska in i den biobaserade ekonomin och att vi ska komma från de fossila bränslena. - Det kommer hela tiden nya produkter från skogen och torven har alla förutsättningar för att komma in som ett alternativ till biodrivmedel, fortsätter landsbygdsministern. - Idag används torv mest inom energi och jordförbättring. Att vi har en import av torv och kokosfiber kan man fundera över. Jag tror man måste sätta torv i ett större sammanhang när man diskuterar torvens vara eller inte vara, konstaterar Sven-Erik Bucht. Regeringen har beslutat att föra en politik som vill ta vara på landsbygdens möjligheter och förena en miljömässigt hållbar utveckling med ekonomisk tillväxt en grön tillväxt som ger förutsättningar för ökad sysselsättning och framtidstro i hela landet. - All mänsklig aktivitet påverkar och det gäller att se till att det blir så lite som möjligt. Det måste finnas spelregler som reglerar utvinningen. Jag har sett återställda torvtäkter. De är ganska vackra, men samtidigt är det ett sorgelandskap under den tid då utvinningen pågår. Och hur ser du på torvens framtid? - Jag vill inte avfärda torven. Den betyder mycket för sysselsättningen och för vår möjlighet att komma från det fossila, säger Sven-Erik Bucht och fortsätter: - Insatserna inom området areella näringar, landsbygd och livsmedel ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet ett Sverige som håller ihop, är regeringens inriktning. Enligt honom ska de gröna näringarna ska vara livskraftiga, driva innovation och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Den svenska skogspolitiken har två jämställda mål; ett produktionsmål och ett miljömål. Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken ska utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Miljömålet innebär att skogsmarkens 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
7 Erik Bucht mycket för sysselsättningen naturgivna produktionsförmåga ska bevaras samt den biologiska mångfalden och den genetiska variationen i skogen ska säkras. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden ska värnas. Vad råder du Svensk Torv och dess medlemsföretag att göra för att bevaka torvbrukets betydelse för den gröna näringen? - Jag tycker ni ska ta kontakt med oss politiker och framför era synpunkter. Alla partierna finns med i den parlamentariska landsbygdskommittén som jag tillsatt. De har hittills besökt 18 olika platser som berörs av utredningen. - Vi pratar om jobb inom skogen, visar på goda exempel och att det kan gå att verka inom den gröna näringen. - Det är inte omöjligt att påverka. Det är bra att ni har kontakt med mig och de andra statsråden. Det är viktigt att informera om hur verkligheten ser ut, ju mer information vi får desto lättare är det att förstå er situation, säger Sven-Erik Bucht och avslutar intervjun med dessa ord: - Det avgörande är att folk får jobb på landsbygden. Jobben är basen i den gröna näringen. Sven-Erik Bucht med sin dåvarande pressekreterare Adriana Haxhimustafa. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
8 Svensk Torv på plats i Almedalen Text: Katarina Törnell Foto: Per-Erik Eriksson & Katarina Törnell Branschföreningen Svensk Torv var på plats under Almedalsveckan 2016 i Visby för att informera om torv och företräda torvbranschen i kontakter med politiker, myndigheter och organisationer. Under Almedalsveckan arrangerade Svensk Torv ett seminarium med paneldebatt för att diskutera frågan om en ökad torvanvändning bör uppmuntras. Detta med hänvisning till nya studier som visar att användning av torv minskar växthusgasutsläppen, till skillnad mot kritiken att torvanvändning har en negativ inverkan på klimatet. En utmaning idag är att de dikade torvmarkerna läcker mer koldioxid än hela transportsektorn i Sverige. En fråga är vad vi kan göra för att låta torven få en positiv roll i den svenska klimatbalansen? Torv kan användas klimateffektivt Paneldebatten föregicks av ett föredrag av Mats Olsson, professor emeritus SLU, som redogjorde för sin rapport; Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar. Mats Olssons tes är att torv kan användas klimateffektivt. Han menar att orörda myrar (3,8 Mha) har höga naturvärden och bör förbli orörda. Men dessutom finns ca 2,6 Mha dikningspåverkad torvmark som avger stora mängder växthusgaser, såväl Mats Olsson koldioxid som metan och lustgas, och är därför en betydande utsläppskälla för växthusgaser. För att tydliggöra storleken på utsläppet beskrev Mats detta med en jämförelse i avgången av koldioxid vid mils bilkörning med en medelstor bil, vilket motsvarar ett varv runt jorden. Det är denna torvmark vi ska använda enligt Mats. Han menar att en torvtäkt, kombinerad med en effektiv användning av torven, och efterföljande skogsplantering kan ändra systemet till att sänka utsläppet av växthusgaser. Även nyskapandet av våtmarker och sjöar kan vara lämpliga åtgärder efter avslutat torvbruk. I ett långsiktigt perspektiv blir torvanvändningen nästan koldioxidneutral. Det finns två typer dikad torvmark. Dikad öppen myr (utan skog) 0,2 Mha, samt dikad torvmark med skogsproduktion (2,1 Mha), torven i dessa marker kan inte betraktas som fossila. Det innebär att den kan skördas och användas effektivt genom att ersätta andra fossila bränslen som olja och brunkol, alltså byta ut olämpliga kolbaserade bränslen. - Synen på torv måste differentieras, all torv kan inte dras över en kam, säger Mats. Hans slutsatser är: Dikningspåverkade torvmarker är betydande växthusgaskällor, lika mycket som all inrikes trafik. Torven i en stor andel av dikningspåverkade torvmarker (> 80%), kan inte betraktas som fossil. Torv kan ersätta fossila bränslen. Det blir marginella extra utsläpp i ett 20-års perspektiv men stora vinster i ett 100-årigt perspektiv. Komplicerad fråga hur torv ska klassificeras Mats Olssons redogörelse följdes av en paneldebatt ledd av Claes Rülcker, vd Svensk Torv. I panelen deltog: Mats Olsson, professor emeritus, SLU Markus Larsson, miljö- och klimatansvarig, Fores Jonas Jacobsson Gjörtler, miljö och jordbruksutskottet (M) Said Abdu, näringsutskottet (L) Elisabet Knutsson, Näringsutskottet (MP) Monica Haider, miljö och jordbruksutskottet (S) Paneldeltagarna känner till att dikad torvmark läcker men tillägger att det är en komplicerad fråga hur torv ska klassificeras. Torv finns inte i stora delar av EU och avfärdas som fossilt bränsle i EU. IPCC (Intergovern-men- 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
9 tal Panel on Climate Change) som är FN:s klimatpanel klassar torv i en egen klass, nämligen torv. Said Abdu, Liberalerna, sa att han blev varse utsläppen först då han besökte en torvtäkt men att kollegorna i miljöutskottet känt till det sedan tidigare. Markus Larsson, Miljö- och klimatansvarig på Fores sa att det var en ögonöppnare att det läcker så mycket. - Jag kände till detta men inte omfattningen så hittills har vi egentligen inte engagerat oss. Enligt Claes Rülcker kan vi ersätta olja helt med torv i 100 år och han frågade panelen om de kunde tänka sig att göra torvbränsle till bilar. Elisabeth Knutsson, Miljöpartiet, menade att det krävs att hon blir övertygad först, hon vill inte byta olja mot något annat som är tveksamt utan mot förnybar energi och elbilar. - Vi behöver någon som räknar på detta från andra hållet, våra kunskaper är inte tillräcklig kompletta i denna fråga, fortsatte hon. Monica Haider, Socialdemokraterna, sa att det inte finns några planer i den riktningen eftersom detta är nya kunskaper som de måste ta till sig och utvärdera. Jonas Jacobsson Gjörtler, Moderaterna, tyckte att det lät intressant att titta mer på torven och vad den kan användas till om man skördar den. - Ur ett näringslivsperspektiv är torven intressant men vi har inte landat i något ställningstagande. Vi vill ha ett fossilfritt samhälle, sa Said Abdu, Liberalerna. Claes Rülcker avslutade debatten med frågan om han sammanfattningsvis kunde konstatera att samtliga partier efter dagens debatt var intresserade av att få veta mer och var öppna för en dialog. Alla svarade ja på detta och Claes ser nu fram emot att få föra dialogen vidare. Till höger: Claes Rücker, Mats Olsson och Markus Larsson Nedan till vänster: Elisabet Knutsson och Monica Haider Nedan till höger: Jonas Jacobsson Gjörtler och Said Abdu Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
10 Torven är unik och mångsidig Text: Pia Holmberg Produktutvecklingschef Hasselfors Garden Foto: Hasselfors Garden I tider då torven börjar ifrågasättas mer och mer, även för oss inom jordbranschen, kan det vara bra att reflektera lite över varför torv är så dominerande som jordråvara. I Norge är det redan andra året som miljörörelsen för en intensiv kampanj mot användning av torv i hemmaträdgårdar. Helst ska jordprodukter vara helt utan torv för att rädda de värdefulla myrarna. Även här i Sverige har det börjat dyka upp torvfria alternativ i handeln trots att torven inte ifrågasätts på samma sätt. Kritiska inlägg syns ibland på sociala media och kompost lyfts som ett utmärkt alternativ. Det märks att de som skriver inte har en aning om hur stora volymer som hanteras och vilka kvalitetskrav vi lever med i vår bransch. Visst är det så att torv är dominerande i våra jordsäckar. Men det finns många anledningar till det. Torv finns i stora kvantiteter och i enhetliga kvaliteter. Sammanlagt produceras ca 1,5 miljon kubikmeter växttorv årligen i Sverige. Torvens egenskaper är unika och gör den till en utmärkt jordråvara. Naturtorv har ett lågt ph-värde som enkelt kan justeras till önskad nivån, normalt kring ph 6,0. Mycket låga nivåer av växtnäring justeras med gödsel så att växterna exakt förses med den näring de behöver. Halterna av tungmetaller och andra oönskade ämnen är låga eller obefintliga. Främmande föremål, mest plast eller glas som är ett problem i kompost, finns inte i torv. Torv har låg torrsubstans men kan hålla stora mängder vatten. Genom siktning och användning av olika torvtyper kan vatten- och luftförhållandet skräddarsys för olika odlingsätt. Torven är fri från ogräs och sjukdomar och när torven bryts ner blir den värdefull humus. Torven är kemiskt och fysikaliskt förutsägbar och det finns en stor samlad erfarenhet kring användning av torv som odlingssubstrat. Det är förhållandevis lätt att analysera torv, både före och i odling. Utöver de egenskaper som är odlingstekniskt intressanta så finns det en rad praktiska och ekonomiska fördelar för torven. Torven är inhemsk och utvinns nära tillverkningen. För oss som jordproducenter är torven lätt att lagra och packa. Vi har tillgång till råvara hela året. Att torven är både lätt och komprimerbar gör dessutom att fraktkostnaderna kan hållas nere. Det gör att för mindre än en hundralapp kan en konsument köpa 50 liter odlingsglädje och dessutom frakta hem den med sin cykel. Det finns faktiskt ytterligare en stor fördel för torven och som torvens kritiker kanske inte alltid tänker på. De flesta alternativen till torv är avfallsmaterial från industri och samhälle och tas primärt inte tillvara för att bli jord. Ofta saknar de en eller flera egenskaper eller så finns det för mycket av något. De måste spädas ut. Torv är materialet som gör att avfall kan förädlas till kommersiellt användbara produkter! 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
11 Svensk Torvs medlemmar BMR Produkter förädlar växttorv, torvströ,torvblock och torvmix. Conny Karlsson har nyligen fått torvtäktstillstånd för att skörda torv på egen torvtäkt i närheten av Vänersborg. Degernes Torvstrøfabrikk AS bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Emmaljunga tillverkar olika typer av växttorv till trädgårdar och odling. Envigo AB levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Garden Products AB säljer torvblock. GeoPro AB hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. Gällivare Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB trädgårdsföretag med torvoch jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Hedberg Ekologkonsult AB ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar. Holmebo Torv AB erbjuder torvprodukter för odling, jordförbättring och marktäckning. Holmen Energi AB har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Hörle Torv AB bedriver tillverkning och försäljning av torvströ och torvmull. ILOO AB Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson Jiffy Group tillverkar olika växtprodukter med torv. Jämtkraft AB poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB på Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Linnea Consulting bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i sydvästra Småland. Ljungby Energi AB tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mullmäster AB bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. RS Produkter AB Producerar torvströprodukter för växt- och djurnäringen. Ryd Torv AB bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att skörda torven. Råsa Torv AB bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB bedriver tillverkning av torvprodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten. SCA Energy AB Norrbränslen producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) en förening med syfte att främja medlemmarnas gemensamma, ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Uvat AB konsultföretag med inriktning mot mark, vatten och miljö. WSP arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti
12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Neova, Öppen torvtäkt 2016 Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - augusti 2016
Far och söner expanderar Sid 8-9
Tidningen Nummer 1-2016 Far och söner expanderar Sid 8-9 Höstmöte i Östersund Sid 4-5 Hundra torvår firas med jubileumsbok Sid 6-7 Utredningar att ha koll på Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1
Bygger nytt kraftverk Sid 6-7. Tidningen. Härjeåns Energi. Hot mot hela branschen Sid 2 och 8. Hisnande höstmöte Sid 4-5
Tidningen Nummer 4-2016 Härjeåns Energi Bygger nytt kraftverk Sid 6-7 Hisnande höstmöte Sid 4-5 Hot mot hela branschen Sid 2 och 8 Energianvändare i fokus Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 4 -
Koll på naturvärden Sid 6-7
Tidningen Nummer 3-2017 Koll på naturvärden Sid 6-7 Snabb pyrolys av torv Sid 2 Digital utbildning gör arbetet säkrare Sid 4-5 Läkande torvbruk vid Porla mosse Sid 9 Branschföreningen Svensk Torv / nr
Ryttarens Torvströfabrik - ett levande museum Sid 4-5. Tidningen. Torvbruk lockar många Sid 8-9. Bosse Rappnes livsverk firar 30 år Sid 6-7
Nummer 3-2015 Tidningen Ryttarens Torvströfabrik - ett levande museum Sid 4-5 Bosse Rappnes livsverk firar 30 år Sid 6-7 Torvbruk lockar många Sid 8-9 Myndigheter och medlemmar på konferens Sid 10 Branschföreningen
Bioenergin måste utvecklas Sid 6-7
Tidningen Nummer 2-2016 Exklusiv intervju Bioenergin måste utvecklas Sid 6-7 Svensk Torv bioenergi globalt Sid 3 Gamla torvdiken kan ge huvudbry Sid 4-5 IVL firar 50 år Sid 8-9 Branschföreningen Svensk
Mätdata av världsintresse i ny doktorsavhandling Sid 5
Tidningen Nummer 1-2017 Mätdata av världsintresse i ny doktorsavhandling Sid 5 Ny organisation för odlingssubstrat Sid 3 Full fart med strötorv Sid 6-7 Markägarintresset stärks i ny dom Sid 9 Branschföreningen
Enklare miljöprövning
Tidningen Nummer 1-2018 Riksarkivet tar hand om unik torvhistoria Sid 4-5 Killebergs Torvindustri Rekord på mossen Sid 6-7 TorvForsk Nya forskningsprojekt Sid 8-9 Stor efterfrågan på energitorv Sid 10
IPCC ska inte tycka. Stor satsning på skogsforskning
Tidningen Nummer 4-2017 Sveriges största torvfabrik snart klar Sid 6-7 Torv till djuren ett lyft Sid 4-5 Höstmöte med skogstema Sid 8 Forskarmöte i Uppsala Sid 9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 4 -
Almedalen 2018 Hållbarhet på agendan Sid 6-7. Tidningen. Södra Skogsenergi ändrar torvspår Sid 8-9. Politikerbesök på torvtäkter Sid 10
Tidningen Nummer 3-2018 Almedalen 2018 Hållbarhet på agendan Sid 6-7 Sven-Erik Bucht Torv är en viktig resurs Sid 5 Södra Skogsenergi ändrar torvspår Sid 8-9 Politikerbesök på torvtäkter Sid 10 Branschföreningen
Klimatrapporten klar! Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Sid 4-5. Tidningen. Seminarium om bästa torvmarken Sid 6-7
Nummer 1-2015 Tidningen Klimatrapporten klar! Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Sid 4-5 Nya grepp i miljöpolitiken Sid 3 Seminarium om bästa torvmarken Sid 6-7 Basarmyren
Torstamåla torvmuseum visar hantverket Sid 8-9. Tidningen. Samma torvjord - olika emissioner Sid 2. Rätt beslut med elcertifikat Sid 4-5
Tidningen Nummer 2-2017 Torstamåla torvmuseum visar hantverket Sid 8-9 Samma torvjord - olika emissioner Sid 2 Rätt beslut med elcertifikat Sid 4-5 Bättre bärodling med torv Sid 6-7 Branschföreningen Svensk
Frågor och svar om torv och odling Sid 6-7. Tidningen. Aktuellt inom växttorvområdet Sid 3. Mark- och miljödomstolen upphäver beslut Sid 4-5
Tidningen Nummer 2-2018 Frågor och svar om torv och odling Sid 6-7 Aktuellt inom växttorvområdet Sid 3 Mark- och miljödomstolen upphäver beslut Sid 4-5 IPS firar 50 år Sid 9 Branschföreningen Svensk Torv
Ta vara på råvaran. Miljöcertifierad torv på årsmötet. Nr. 2/2019. S.8-9 Så skördas torv S.5 S.6 7. S.3 Torv och klimatpolitiska handlingsplanens mål
Nr. 2/2019 S.8-9 Så skördas torv S.6 7 Ta vara på råvaran S.5 Miljöcertifierad torv på årsmötet S.3 Torv och klimatpolitiska handlingsplanens mål Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - Maj 2019 1 Tidningen
En förstudie i restaurering. Vapo går samman med BVB. Nr. 1/2019. S.3 Klimatpolitikens detektiver S.5 S.6 7
Nr. 1/2019 S.3 Klimatpolitikens detektiver S.6 7 En förstudie i restaurering S.5 Vapo går samman med BVB S.4 Kolackumulering i historiska torvtäkter Branschföreningen Svensk Torv / nr 1 - Februari 2019
Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5
Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk
Med tydliga regler blir torven en vinnare
Nummer 2-2013 Branschföreningen Tidningen Med tydliga regler blir torven en vinnare Brist på energitorv Sidan 3 Intensivt årsmöte med många deltagare Sidan 4 Ny ordförande i Svensk Torv Sidan 10 Branschföreningen
Vi vill fortsätta skörda både torv och framgångar 2019
Tidningen Nummer 4-2018 Torven är underskattad Sid 8-9 EUs nya gödselförordning missar målet Sid 3 Sphagnum odling hur och varför? Sid 7 Välbesökt höstmöte Sid 5 Branschföreningen Svensk Torv / nr 4 -
Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7
Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk
Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9
Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet
Ett jordbruk som domineras av torv
Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen
Torvvatten i blickfånget
Nummer 4-2014 Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk
Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5
Nummer 6-2014 Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen
Klimatsmart torv. Ensidig information. Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag
Klimatsmart torv Om ensidig information från Naturvårdsverket och konsekvenser av förslag Ensidig information Nyligen presenterade Naturvårdsverket rapporten Torvutvinningens och torvanvändningens klimat-
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2
Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen
Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3
Nummer 1-2013 Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1 Tidningen
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012
Program för världskongressen Peatlands in Balance 4-8 juni 2012 Här presenteras huvuddragen i kongressen som består av keynotespeaker, olika kommittéer och sessioner med olika teman. Mer detaljerad kongressinformation
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
hållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Skellefteå Kraft på kartan
Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700
1 (5) Kb Medlemmar Mats Blomberg
1 (5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Södra Skogsägarna, Södra, har givits möjlighet att lämna synpunkter på rubricerade rapport och vill lämna följande
Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
VIDA Hållbarhetsrapport 2018
VIDA Hållbarhetsrapport 2018 Hållbarhetsrapport Vida är Sveriges största privatägda sågverkskoncern med ca 1050 anställda på 18 produktionsanläggningar, varav 9 sågverk, i södra Sverige. Produktionen är
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Bioenergi för framtiden
Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL
LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär
Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5
Nummer 4-2013 Branschföreningen Tidningen Torvbruk ger positiva effekter Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4 Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Bättre värme med torvmix Sidan 6-7 Branschföreningen
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
Indikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Innovationskraft i hela landet
Innovationskraft i hela landet Forum för hållbar regional tillväxt 19 maj 2017 Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht Näringsdepartementet 1 Foto: Julia Sjöberg/Folio Det ska vara attraktivt att bo och jobba
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Biobränslen från skogen
Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?
Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem
Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg
Fjärr- och närvärmens roll i samhället för att klara satta miljö- och klimatmål Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg 20170428 på väg mot ett hållbart energisystem
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck
Aktuellt inom bioenergiområdet av Karolina Norbeck Stockholm 2018-03-22 Greenpeace, na.se, 4 feb 2018 Skogsekolog, skogsbiolog, ideell naturvårdare, etc.se, 5 feb 2018 SCA planerar bygga nytt bioraffinaderi
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?
Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm
Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Klimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01
2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 Lars Norlin Enheten gruvnäring mars 2012 SGU-rapport 2012:11 Dnr 432-2036/2011 Vattenklöver är vanlig i kärr och myrar. Bildar en stark rotfilt
Sverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF
Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser
Bioenergin i EUs 2020-mål
Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov
Förslag på matcher Klimatrådet 29 nov Förslag till ställningstagande Att Klimatrådet ställer sig bakom en av nedanstående förslag på match Transportmatchen, Platsmatchen eller. Att inventering sker hos
Energigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Vårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Miljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor
Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera
Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle. Karin Medin, VD
Söderenergi - värme och el för ett hållbart samhälle Karin Medin, VD Fjärrvärmeaffären i vår familj Botkyrka k:n Huddinge k:n Södertälje k:n 50% 50% 100% Södertörns Energi AB Telge AB 50% inflytande, 58
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften
Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen
Analysgruppen för Grön omställning
1 Analysgruppen för Grön omställning Maria Wetterstrand, ordförande Jonas Karlsson, ordförande Nannan Lundin, huvudsekreterare 2 Framtidskansliet Framtidskansliet ska ge inspel till Regeringens politiska
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; Utkom från trycket den 25 oktober 2011 utfärdad den 13 oktober 2011. Enligt
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist
Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning
Klimatfärdplan. Sammanställning från Workshop om energi
Klimatfärdplan Sammanställning från Workshop om energi Inledning Under FN:s klimatkonferens i Paris kom deltagarna från världens länder överens om målet att inte överstiga en global temperaturökning på
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut
Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi
Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som