Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Transkript

1 Nummer Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Neova AB Norrbomyren i Gävle Fotograf: Lars Bygdemark Läs mer på Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Krångla inte till det för torven Naturvårdsverkets prövningsvägledning för torvtäkter har varit ute på remiss och Svensk Torv har lagt ned mycket arbete på att ge synpunkter. Tyvärr måste vi dock konstatera att författarna mest ägnat sig åt att leta och understryka problem med att ge tillstånd till torvtäkt. Dessutom är vägledningen ett mycket ostrukturerad dokument. Det är svårt att förstå hur någon ska kunna få tillstånd till torvtäkt enligt miljöbalken och torvlagen som den utformades av regeringen i proposition 2008/09:144 om enklare och bättre torvtäktsbestämmelser. Den här hanteringen med oklar, motstridig lagstiftning och tjänstemannatyckande börjar nå en gräns. Torvbruket påverkar mindre än en promille av torvmarken i Sverige. Ändå skrivs sida upp och sida ner om hotet mot den biologiska mångfalden. Jag tar mig för pannan! Hur kan en promilles nyttjande av en resurs hota den biologiska mångfalden? I Sverige har vi ca 1,8 miljoner hektar miljoner ha dikad torvmark för jordbruk eller skogsbruk. Denna mark är påverkad och läcker koldioxid. Någonting måste göras för att dels återställa markerna för biologisk mångfald, dels stoppa koldioxidläckaget. Och det kan torvbruket göra. Medarbetare på Svenskt Torv Foto denna sida: Orasis Foto Men i Sverige krånglar vi i stället till det så inget blir gjort. Trevlig läsning! Claes Rülcker Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid. E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: magnus.brandel@svensktorv.se Visste du att... torvsäsongen i år har startat rekordtidigt. Redan i mitten på mars, jämfört med i slutet på april förra året, var försäljningen av odlingstorv i full gång. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr

3 Egen bränslemix viktig framtidsfråga När EU:s regeringschefer träffas i slutet av mars i Bryssel för att diskutera unionens framtida klimat- och energipolitik är förslaget att utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent fram till 2030 och att andelen förnybar energi ska vara ett gemensamt övergripande EU-mål om 27 procent. Att nationerna själva ska få avgöra vilken bränslemix de vill ha, är en av knäckfrågorna. När Klimat och energipolitisk ram för perioden ska behandlas den mars förväntas det bli en diskussion främst mellan två läger. Västländerna å ena sidan som inte vill ha nationellt bindande mål för förnybar energi, men som förespråkar ett gemensamt mål på om att den förnybara andelen av energin ska vara minst 27 procent. Mot detta står de östliga EU-länderna som anser att detta mål är orealistiskt och tycker att det största problemet är höga energipriser och industrier som flyttar till andra länder utanför Europa. De svenska energi- och miljöministrarna har vid möten med sina regeringskollegor i Bryssel i början av mars framfört regeringens åsikt att det är bra att förslaget sätter upp spelreglerna för en gemensam politik för klimatoch energipolitik i EU. Regeringen anser att: Målet att minska utsläppen fram till 2030 bör ökas och uppgå till en minskning om sammanlagt 50 procent. Där 40 procent genomförs i EU, och ytterligare 10 procent kan genomföras genom insatser i andra länder genom så kallade flexibla mekanismer. Det nya målet på minst 27 procent andel förnybar energi till 2030 bör realiseras på gemensamhetsnivå. Något nytt mål för energieffektiviteten till år 2030 bör inte utarbetas förrän man hunnit utvärdera insatserna för att nå målet fram till 2020 och se hur de genomförs. Dessa insatser skall de olika länderna genomföra i år. Handeln med utsläppsrätter fungerar dåligt, de är för billiga pga ett överutbud. Systemet måste ses över och omarbetas för att fylla sitt syfte att minska andelen fossila utsläpp. Om dessa synpunkter kommer att märkas i det slutgiltiga dokumentet visar sig efter den 21 mars. Branschföreningen Svensk Torvs åsikt är att det är viktigt att Sverige bevakar den nationella beslutanderätten när det gäller vilken bränslemix energianvändningen i Sverige får ha. - Torven har en särställning i länder som Sverige, Finland och Estland när det gäller dess sameldningsfördelar tillsammans med trädbränslen och vi hoppas att torv även i fortsättningen den ska få fungera som ett viktigt komplement bland de förnybara bränslena. Vi anser vidare att ansvaret för att hantera frågan om torvens roll i bränslemixen bör beslutas nationellt i linje med de förslag som kommissionen framlagt, säger Magnus Brandel, projektledare, Svensk Torv och Neovas representant i EPAGMA, European Peat And Growing Media Association, som är branschens eget samarbetsorgan i Bryssel. - Torven är en inhemsk naturresurs och med dagens hållbara torvbruk ger den även klimatmässiga fördelar som ytterligare stärker dess betydelse i en förnybar bränslemix, säger Magnus Brandel. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Gustav Kron/ giverton.se Branschföreningen Svensk Torv / nr

4 Ny prövningsvägledning Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Annika Ryegård, handläggare vid Naturvårdsverket, och projektledare för prövningsvägledningen. För torvtäkter är det två lagstiftningar som gäller parallellt. Detta gör handläggningen hos länsstyrelserna extra komplicerad. Nu har Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som ska underlätta vid prövning av torvtäkter och bidra till bättre lokaliseringar av torvtäkter. I Naturvårdsverkets prövningsvägledning behandlas både täkter för energitorv och odlingstorv. För dessa två användningsområden av torv gäller alltså två olika lagar. Energitorv prövas huvudsakligen utifrån lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (den så kallade torvlagen) och odlingstorv prövas enligt miljöbalken. I prövning enligt torvlagen tillämpas även vissa utpekade bestämmelser i miljöbalken, vilket gör att två olika lagar gäller parallellt. Hur tycker du att resultatet blivit? - Vi är mycket nöjda med den. Kärnfrågan i prövningsvägledningen är hur man kan bedöma om torvtäkter är lämpligt lokaliserade. För att kunna göra det beskrivs bland annat hur den nationella våtmarksinventeringen ska tillämpas, påverkan på möjligheten att nå vissa miljökvalitetsmål och gällande lagstiftning. Prövningsvägledningen omfattar inte alla aspekter i en torvprövning och i det fall det finns annan vägledning som är relevant har vi hänvisat till den, säger Annika Ryegård, handläg- Prövningshandledningen kan stoppa framtida torvtäkter Text: Ingrid Kyllerstedt Naturvårdsverkets prövningsvägledning för torvtäkter ger inga klara svar när det gäller att förstå hur tillstånd för torvtäkt ska kunna erhållas, menar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv. - Skyddshänsynen är så stor att tillståndsprövningen i praktiken sätts ur spel. Vi har träffat Naturvårdsverket och lämnat synpunkter i vårt remissvar. Tyvärr måste vi konstatera att det är nästan omöjligt att ur prövningsvägledningen förstå hur branschen överhuvudtaget ska kunna erhålla tillstånd till torvtäkt, säger Claes Rülcker och ger som exempel att prövningsvägledningen inte tar hänsyn till regeringens proposition från 2009, där det bland annat framgår att de ändringar som då skedde i miljöbalken skulle underlätta för företagen att bedöma kraven på en ansökan för att kunna få tillstånd enligt miljöbalken och torvlagen. - Ändringarna syftade också till att ge prövningsmyndigheterna vägledning i sitt arbete. Genom Naturvårdsverkets nya prövningsvägledning blir det tvärtom ännu svårare att kunna bedöma möjligheterna att erhålla tillstånd för tovtäkt, säger Claes Rülcker. Torvbranschen deltar i ett så kallat flermålsprojekt tillsammans med bl.a. Naturvårdsverket, SLU och CBM, Centrum för Biologisk Mångfald, för att öka kunskaperna om optimal användning av skogsklädd torvmark med hänsyn till klimat och biologisk mångfald. - Det är viktigt att vi i detta forum kan ha en konstruktiv dialog för att underlätta bedömningarna för att erhålla tillstånd i linje med regeringens och riksdagens beslut, något som tyvärr inte den nya prövningshandledningen beaktat, framhåller Claes Rülcker. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr

5 gare vid Naturvårdsverket, och projektledare för prövningsvägledningen. Prövningsvägledningen skickades ut på remiss innan den slutgiltiga versionen var klar. - Vi fick stor hjälp under remissen och många goda synpunkter kom in. Bland annat Svensk Torv hade gått igenom remissversionen mycket noggrant och kommit med många värdefulla synpunkter. Vi träffade även många av remissinstanserna vilket underlättade arbetet med remissen, framhåller Annika Ryegård. Vad har du för förväntningar på prövningsvägledningen? - Vi förväntar oss att prövningsvägledningen kommer att bidra till att förenkla regeltillämpningen och leda till en mer enhetlig rättstillämpning vid prövning av torvtäkter. - Vår förhoppning är att prövningsvägledningen bidrar till bättre lokaliseringar av torvtäkter. - Vi vill att det tydligt ska framgå hur Naturvårdsverket gjort sina ställningstaganden. Det gör det även lättare att förutsäga vårt agerande i mål och ärenden, säger Annika Ryegård. Hur kommer den att användas inom myndigheten? Målgruppen för vägledningen är främst handläggare på länsstyrelserna och kommunerna men syftet är även att den ska kunna användas av verksamhetsutövare. Naturvårdsverket är en remissinstans för alla ansökningar om energitorv och får även odlingstorvsansökningar. - Prövningsvägledningen är en möjlighet för oss att vägleda brett och nå fram även om vi inte har möjlighet att yttra oss över alla torvansökningar som kommer in till oss, betonar Annika Ryegård. Prövningshandledningen finns att ladda ned från Svensk Torvs hemsida, samt på Naturvårdsverkets hemsida, www. naturvardsverket.se Jonny de Jong: Uppdelning av skyddsvärden saknas Den nya versionen av Prövningsvägledningen kan vara ett steg i rätt riktning. Men en hel del komplexa frågor återstår dock att lösa och förhoppningsvis kan Prövningsvägledningen kompletteras efterhand. De torvmossar som klassats i de lägre klasserna i våtmarksinventeringen (VMI3 och VMI4) kan hysa naturvärden, men de kan också vara triviala och lämpliga för torvtäkt. Hur ska detta bedömas? Vilka naturvärdeskriterier väger tyngst? Vilka ekosystemtjänster bör beaktas, och hur ska de vägas mot varandra? Vilka organismer bör inventeras och hur ska resultatet tolkas? Hur ska landskapsperspektivet vägas in? Alla dessa frågor måste hanteras vid en prövning, men här ger vägledningen än så länge inte tillräckligt stöd. Johnny de Jong, forskningsledare, CBM, Centrum för Biologisk Mångfald Robert Wedmo: Allt ska skyddas - det är inte rimligt Landets yta består till 25 procent av torvmark, en stor del av den är redan skyddad genom sin höga klassning i Våtmarksinventeringen (VMI) eller utpekad i myrskyddsplanen, som Natura-2000 område eller i Ramsarkonventionen. Att ge samma yta ett ytterligare skydd i Prövningsvägledningen är inte rimligt. Det är bra att Naturvårdsverket tar fram vägledningar för prövning av täkter generellt, även om jag anser det är olyckligt att peka ut torvtäkter och koncessioner som särskilt hänsynskrävande. Det är även olyckligt att Naturvårdsverket inte anser att VMI är tillförlitlig. Den nu år gamla våtmarksinventeringen betraktas delvis som föråldrad trots att moss- och myrmarker inte nämnvärt förändras på 30 år. De uppföljningar som gjorts i exempelvis Gävleborgsoch Dalarnas län visar på mycket små förändringar sedan våtmarksinventeringen genomfördes. Den nya prövningsvägledningen kan svårligen anses underlätta för torvbranschen när det gäller möjligheten att finna tillgång på torv av rätt kvalitet. Vi som arbetar i branschen vet att det i två närliggande mossar kan finnas torv av vitt skilda kvalitetter. Vi har ett kunnande som går längre än att jämföra en plats med en annan på en karta eller en sattelitbild. Vi vill alltid eftersträva att välja platser vilka innebär minsta intrång och störning för såväl närboende som natur, något branschen blivit allt bättre på över åren. Robert Wedmo, ScanPeat AB Branschföreningen Svensk Torv / nr

6 Neova AB Vädret är avgörande även för Sveriges största torvföretag Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Neova Neova AB skördar torv på 55 egna täkter och producerar torv på sammanlagt hektar. - Vi finns i hela Sverige. Att vi verkar lokalt, från Gällivare i norr till Örkelljunga i söder, är vår styrka, säger Peter Persson, produktionschef. Neovas 4700 hektar torvtäkter är fördelade på 55 produktionsplatser som är spridda över hela landet. Dessutom är Neova entreprenörer åt andra bolag på ytterligare 600 hektar. Företaget köper även in torv från underleverantörer. Peter Persson har jobbat på företaget i över 30 år. Det han inte vet om torv är inte vara värt att känna till, säger folk i torvbranschen där han är känd för både sina kunskaper och erfarenheter. På Neova arbetar han och ett trettiotal andra anställda med torv. De arbetar med allt från att skapa nya torvtäkter och producera torv till administration och försäljning av torven. Till detta kommer drygt 600 personer som säsongsanställs varje sommar inför torvskörden. Neova Peter Persson har också en egen tillverkning i Ilsbo, av maskiner som används inom torvproduktionen. All torv säljs sedan vidare, antingen som energitorv till ett 25-tal kommunalägda kraftvärmeverk eller som odlingstorv till både privatkunder och förädlingsföretag, som i sin tur säljer torv till trädgårdsnäringen. - Samtidigt som vi har problem med att få nya koncessioner för energitorv på nya energitorvtäkter och handläggningstiderna för ansökningar om att få börja producera odlingstorv på nya täkter är väldigt långa och kostsamma, ser vi en ökad efterfrågan på odlingstorv, både i Sverige och 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr

7 i Holland och Tyskland, konstaterar Peter Persson. Han har märkt av ett allt större ifrågasättande av energitorv och nämner införandet av utsläppsrätter samt svavelskatter som pålagor som haft en negativ påverkan på torvnäringen. Detta bidrar till svårigheterna att få koncessioner på nya energitorvtäkter. Lokal anknytning På 1980 talet var det många småbönder som hade torvproduktion som en bisyssla vid sidan av jordbruket och var underentreprenörer till Neova. Idag är denna grupp nästan helt borta och har ersatts av maskin- och skogsentreprenörer som anlitas för torvproduktionen. - De flesta har en lokal anknytning till våra produktionsplatser, säger Peter som framhåller att Neova även samarbetar med flera kraftvärmeföretag, exempelvis Umeå Energi och Skellefteå Kraft, för att iordningsställa deras torvtäkter inför produktion. Just nu är Peter mest sysselsatt med att teckna avtal inför våren och vintern för leveranser av energitorv till kraftvärmeverk och odlingstorv till trädgårdsföretag. - Vi vet ju inte hur vädret kommer bli så man kan säga att det är ett stort spel där vi får gissa mycket om vilka volymer torv vi kan erbjuda kunderna, säger Peter. - I vår bransch är vädret avgörande. Vi kan alltid skylla på vädret. Är det varma vintrar går det år mindre energitorv, är det regniga somrar blir torvskörden liten. Därför måste vi alltid se till att ha torv i lager. Förra sommaren var den bästa på tio år och det gör att det finns stora lagervolymer. Året innan hade vi tomma lager och stor brist på torv, så vi får se hur årets sommar och skörd blir, säger Peter. Neova AB Neova är ett av Skandinaviens ledande företag inom bioenergi och erbjuder pellets, torv och värme. Bland kunderna finns stora värmeverk och enskilda villaägare samt industrier. Neova har producerat torv i 30 år och har lång erfarenhet och gedigen kunskap om torvbruk. Neova ingår i den finska Vapogruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen. Vapo har en omsättning på motsvarande 6,3 miljarder kronor och är verksamt i sju länder. Vapogruppen ägs av finska staten med 51 procent, resterande 49 procent ägs av finska kommunala energibolag. Neova bedriver ett hålbart torvbruk med ett uttag av torv som inte överstiger den årliga tillväxten av torv i landet. Dessutom bidrar efterbehandlingen av torvtäkterna till att binda växthusgas från luften och skapa våtmarker i skogslandskapet. Det gynnar den biologiska mångfalden. Skörd av stycketorv vid täkten Fasmuren. Branschföreningen Svensk Torv / nr

8 Torveldade Örtoftaverket invigs i april Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Kraftringen Kraftringens nya biobränsleeldade kraftvärmeverk, Örtoftaverket, invigs i april, efter två års byggande. - Vi köper bara svensk torv och kräver att det ska vara möjligt att spåra var den är skördad, säger Magnus Johansson, bränslechef. - Vår panna är en CFB-panna (cirkulerande fluidicerande bäddteknik) och noga utvald för den mix vi har av skogsbränsle, returträ och torv. Den inehåller 55 procent skogsbränsle som består av sådant som annars skulle gått till spillo, till exempel toppar, grenar och sådant som inte duger till något annat). 30 procent består av returträ och 15 procent är torv, berättar Magnus. Magnus Johansson Lokala biobränslen Örtoftaverket levererar värme och el redan nu under intrimningsfasen. Den nya anläggningen ska effektivisera fjärrvärmeproduktionen i Lund, Eslöv och Lomma där efterfrågan idag är större än utbudet. Genom att verket ska eldas med lokala biobränslen räknar man med att trycka undan annan, fossilbränsleeldad produktion. Därmed bedömer man att Kraftringen bidrar till en minskning av de globala koldioxidutsläppen med ton per år. Redan i början av 2000-talet började visionen om ett kraftvärmeverk ta form inom dåvarande Lunds Energikoncern som nu bytt namn till Kraftringen. Någonting behövdes göras för att säkra regionens växande efterfrågan på värme och el. Samtidigt fanns ett behov av att effektivisera och modernisera produktionen av fjärrvärme i kommunerna Lund, Eslöv och Lomma, som tillsammans bildar koncernens största fjärrvärmenät. NYTT FRÅN EU Naturvårdsverkets rapport Text: Magnus Brandel Naturvårdsverket har lämnat en rapport till Miljödepartementet, Förslag till genomförande av MMR, ESD och LULUCF- beslutet, skrivelse Den handlar om ändringar i lagstiftningen för rapporteringar av utsläpp av klimatgaser från bl.a. mark som frivilligt ska redovisas till EU inom ramen för klimatkonventionen. Rapporten ska remissbehandlas under våren och förslag till ändringar i den lagstiftningen kan träda i kraft vid årsskiftet Svensk Torv anser att det kan vara positivt om torvmarkernas utsläpp och inbindning av kol redovisas och kommer att diskutera dessa frågor med Miljödepartementet och Naturvårdsverket. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr

9 Men visionen innefattade också högt satta klimatmål. Verket skulle eldas av lokala och regionala förnybara bränslen, och på så sätt minska koldioxidutsläppen och bidra till såväl regionens som Sveriges klimatmål lämnades de första ansökningarna om bygglov in. Efter en sex år lång tillståndsprocess i mars 2012 kunde spaden äntligen sättas i marken. Sedan dess har det gått undan och nu när Örtoftaverket invigs har visionen blivit verklighet. Enligt företagets egna beräkningar kommer Örtoftaverket då att producera värme till hushåll i Lund, Eslöv och Lomma och el motsvarande hela behovet i hela Eslövs kommun. Örtoftaverket är Kraftringens största satsning någonsin med en investeringskostnad på 1,8 miljarder svenska kronor. Det är en viktig och miljöriktig investering för att säkra fjärrvärmens framtid i Skåne. - Kraftringen vill verka för ett hållbart torvbruk och köper därför bara svensk torv från olika täkter i Sverige, genom några större bolag, säger Magnus. - Vi kräver då att torven ska vara möjlig att följa bakåt till ursprungstäkten. Den ska också finnas på mark som sedan tidigare är dikad och påverkad av mänsklig hand. Efter slutförd torvskörd vill vi också att det ska ske återställning tillsammans med berörd myndighet, markägare och närboende, exempelvis återplantering av skog, framhåller han. - Anledningen till att torv är en del av vår bränslemix är att det innehåller svavel, något som det behövs ett tillskott av för att motverka korrosion i pannans varmaste delar. Det måste annars tillsättas på annat sätt. Emissionerna fångas upp i vår rökgasreningsanläggning och kommer inte ut i luften, svarar Magnus Johansson och framhåller torvens sameldningsfördelar med biobränslen NYTT FRÅN EU EUs energieffektiviseringsdirektiv I lagrådsremissen, Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige, finns bl.a. ett förslag att införa en lag som föreskriver en skyldighet för företagen att i vissa fall utföra en nyttokostnadsanalys på energiområdet. Denna analys ska enligt förslaget utföras vid planering av nya elproduktionsanläggningar (över 20 MW tillförd effekt). Det föreslås att analysen ska fogas till en ansökan enligt Miljöbalken som ett underlag för prövningsmyndigheternas ställningstagande i en tillståndsansökan. Regeringens proposition kom nyligen och Riksdagen kan fatta sitt beslut före sommaren. Svensk Torv stöder detta förslag. Text: Magnus Brandel Branschföreningen Svensk Torv / nr

10 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan: Gustav Kron/ giverton.se Erik Brandsma, generaldirektör vid Energimyndigheten överlämnar rapporten till it- och energiminister Anna- Karin Hatt. En positiv och viktig nyhet för torvbranschen är att Energimyndigheten i sin rapport Kontrollstation 2015 förslag till justeringar i elcertifikatssystemet, fastslår att torven även i framtiden ska vara berättigad till elcertifikat. - Det skapar kontinuitet och ger alla aktörer på energimarknaden som vill satsa på torv en möjlighet att planera långsiktigt, sade Erik Brandsma, generaldirektör vid Energimyndigheten, när rapporten i den 11 februari överlämnades till it- och energiminister Anna- Karin Hatt. Tidigast 2016 kan den nya lagstiftningen, som rapporten ska ge underlag till, börja gälla. I rapporten har Energimyndigheten bland annat tagit hänsyn till de stora sameldningsfördelar som torven har tillsammans med biobränsle. Branschföreningen Svensk Torv har i sitt remisssvar till utredningen också framhållit detta. - Ett mycket positivt besked, konstaterar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv. Energitoven är beroende av styrmedlen Branschföreningen Svensk Torv har även låtit en oberoende konsult, Miljökraft, utreda konsekvenserna av elcertifikaten och andra styrmedel. Resultaten presenteras i rapporten Översiktlig bedömning av energitorvens konkurrenskraft och visar att energitorven är mycket beroende av styrmedlen och att elcertifikaten har en avgörande betydelse för kraftvärmeverkens beslut att använda torv tillsammans med biobränslen. Utan styrmedel konkurreras den långsamt förnybara torven ut av det billigare fossila bränslet kol, konstateras i rapportens inventering och faktaunderlag. Sedan 2012 har Sverige en gemensam marknad för elcertifikat med Norge, det första och enda exemplet på ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion mellan två länder i Europa. Syftet med den gemsamma marknaden är att är att tillsammans med Norge nå 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till år Kvotpliktig elanvändning minskar Det förslag till förändrade kvoter som Energimyndigheten lägger fram i rapporten beror på en snabbare utbyggnadstakt än väntat, samt att den kvotpliktiga elanvändningen har varit och bedöms bli mindre än vad som tidigare förväntats. Förslaget innebär bland annat att kvoterna höjs med ca 8 TWh per år Utredningen har i februari skickats på remiss på tre månader därefter ska den ingå i regeringens proposition våren 2015 för att sedan implementeras i ny lagstiftning Energimyndighetens rapport finns att ladda ned både på och 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söder Energi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Branschföreningen Svensk Torv / nr

12 Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, i stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Foto: Gustav Kron/giverton.se Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr