Förslag på lösningar eksamen INF3221/4221 våren 2005, 2 juni

Transkript

1 Förslag på lösningar eksamen INF3221/4221 våren 2005, 2 juni 1. Redegjør for begreper, metoder og teknikker (30 %) a) angi (minst) tre ulike teknikker og verktøy for beskrivelse (i tillegg til rike bilder) som kan brukes i foranalyser av virksomheten. Exempel på beskrivningstekniker och verktyg: Observationer: observationer kan användas i analyser av verksamheten/praktiken. De kan genomföras genom att under en tid studera praktiken. Observationerna kan kombineras med korta frågor om varför man gör si eller så. En annan typ av observationer är eget deltagande i praktiken deltagande observation. Observationerna kan dokumenteras genom videoupptagningar, dagböcker. Workshops: kan genomföras för att skapa en förståelse av nuvarande praktik dvs. hur verksamheten/aktiviteter bedrivs i nuläget. Arbete kan dokumenteras genom posit-lappar, frihandsteckningar, collage etc. Workshops kan också kombineras med observationer (videoupptagningar) där de involverade får analysera och förklara vad som görs och varför. Scenarier: används för en framtida praktik genom att fokusera visioner om ett IT system med de kvalifikationer som finns både bland utvecklare och beställare. I scenarierna används textliga presentationer alltså där någon ansvarig för beställaren eller projektledningen har skrivit en vision av praktiken. Beskrivningen ska konkretiseras i tänkta uppgifter/aktiviteter och funktioner. Tidsperioden för aktiviteterna i praktiken bör också anges. Om standardsystem ska inköpas kan scenariet bestå av att hur olika standardsystem kan brukas i praktiken. Sammanhanget mellan aktiviteter/arbetsuppgifter och kvalifikationer ska illustreras i scenarierna. Scenarierna kan utgöra resultat från en workshop som genomförts med hjälp av collage, rollspel etc. (Andra kan vara intervjuer, prototyping Se kompendium Bødker et al sid 162 för exempel på andra) b) angi minst tre metoder for å eliminere the do/say - problemet dvs. at det er forskjell på hva mennesker sier de gjør og hva de gjør observationer ( fluga på väggen, deltagande), videofilmning, in situ intervjuer Alltså en kombination av metoder för att se vad människor gör tillsmamns med vad de säger att de gör. c) angi og beskriv MUST-metodens 4 faser for organisering av IT prosjekter 1 förberedelsefasen (initiation project establishment) 2 fokuseringsfasen (in-line analysis strategic) 3 fördjupningsfasen (in-depth analysis ethnographically inspired analysis) 4 förnyelsefasen (innovation vision development)

2 d) angi tre grunner for å bruke Participatory Design (PD) Tre grunner for PD 1) å forbedre kunnskapsbasis for systemet 2) å lette introduksjonen av systemet 3) å øke arbeidsplass-demokratiet / arbeidstakernes autonomi e) redegjør for FACTOR-kriteriet, d.v.s. hva de ulike elementene (bokstavene) betyr F(unctionality) de systemfunktioner som understöder uppgiften inom användningsområdet A(pplication domain) de delar av en organisation som administrerar, övervakar eller styr ett problemområde C(onditions) de villkor under vilka systemet kommer att utvecklas och användas T(echnology) både den teknologi som används för att utveckla systemet och den teknologi på vilken systemet kommer att exekveras O(bjects) de viktigaste objekten i problemområdet R(esponsibility) systemets övergripande ansvar i förhållande till omgivningen f) beskriv (tegn) en enkel grunnarkitektur (generisk) for et IT-system som OOA&D vanligvis utgår fra

3 Gränssnitt Användargränssnitt Systemgränssnitt Funktion Modell Tekniskplattform BGFS DBS SGFS

4 2. Klasser, hendelser og struktur (40 %) a) Redegjør for hvilke klasser og hendelser du mener er relevante for systemet som håndterer bestilling av bord. Redegjør for hvilke attributter du mener trengs, både for klasser og for hendelser. Lag felles hendelsestabell. Aktuella kandidater för klasser: Katalog, Kund, Bord, Beställning, Säljare, Bonus Förslag till händelsetabell: \ Klasser Katalog Kund Bord Beställning Säljare Bonus Hendelser Utskickad X X X Beställd X X X X X Ändrad X X X X X Avbeställt X X X X X Handpenning X X betald Levererad X X X Kund är en superklass med subklasserna: guld, silver och vanlig kund Bord är på liknade sätt en superklass med subklasserna mat-, rums- och skrivbord. Och också Beställning med subklasserna väntelista, lager Förslag på attribut: Katalog: år, typ av varor(bord) Kund: namn, adress Bord: typ av bord Beställning: bordstyp, kund_id Säljare: namn, anställnings_id Bonus: typ av erbjudande, medlems_id b) Tegn klassediagram for systemet. Ta med kardinalitet (multiplicity). Redegjør for diagrammet og for sterke og svake sider ved din modell. c) Tegn tilstandsdiagrammer for minst to (2) sentrale klasser. Redegjør for diagrammene. I PowerPoint bilderna skisseras två olika typer av lösningar. I den första används endast generaliseringar och associationer. I den andra ingår aggregat som är en starkare form av association. Lösningarna är många och det här illustrerar två olika sätt att tänka. Leverantör och bordstyp är då nya klasser och bör ingår i händelsetabellen. Nya händelser leverantör etablerad/utgått, bordstyp etablerat/utgått. Klasserna katalog, leverantör, bordstyp involveras i dessa händelser.

5 3. Perspektiver og tilnærmingsmåter (30 %) Under utviklingen oppstår det motsigelser og konflikter i prosjektet mellom ledelsen i organisasjonen og brukerne (ansatte). Konfliktene berører etiske spørsmål: om en operatørs navn skal registreres i systemet. Tjenesten skal både kunne brukes for å få vite når operatøren har gjort en registrering og hva hun/han har registrert. Ledelsen mener at dette vil øke kvaliteten i arbeidet der denne funksjonaliteten skal innføres, de ansatte (brukerne) mener at funksjonen medfører overvåkning av arbeidet. Et prosjektmøte skal holdes for å løse konfliktene. Før møtet skal du som prosjektleder bruke tre ulike perspektiver eller tankesætt for å analysere og beskrive konfliktene. Redegjør for analysen. Hard Systems: klare og sanne representasjoner av verden Virkeligheten er selv et velordnet og stabilt system. Systemutviklernes rolle er å avbilde verden sannferdig, konsistent og fullstendig, systemutviklerne studerer verden for å utlede krav, språket er en avbilding av verden, vi må bruke presist, helst formelt, språk (jfr. matematisk informatikk) Hard Systems vurderinger: kraftfull tankemåte, våre beskrivelser er svært fattige, idéen om at det finnes en sann representasjon blandes sammen med forestillingen om at vår representasjon er den sanne Med utgångspunkt i hårt systemtänkande är slutsatserna i analysen att den föreslagna lösningen är nödvändig för att effektivisera verksamheten och ha kontroll över vem och vad som registreras det ska återspegla verkligheten. Därmed ger det också möjligheter för individen att förbättra sin arbetsinsats och bidra i företagets utveckling på ett bättre sätt. IKT s möjligheter är till nytta för företaget och för de anställda och teknologins möjligheter ska förfinas genom att utvecklas och implementeras. Projektledaren föreslår också att ledningen och de anställda ska ingå en överenskommelse om att tjänsten inte ska missbrukas. Eftersom världen är stabil, enligt det hårda systemtänkandet, kommer överenskommelsen inte att missbrukas. Dessutom argumenterar projektledaren för att om överenskommelsen inte är tillräcklig för att övertyga de tveksam och lösa konflikterna bör man tillsätta en föranalys med syfte att utveckla funktioner/tjänster som gör det möjligt att registrera om ledningen använder systemet för övervakning det vill säga problem som uppstår kan alltid lösa med hjälp av teknologier. Soft Systems: systemene er i våre hoder, det er flere og like relevante systembetraktninger å velge mellom altså vi velger å betrakte noe som et system, vi kan anlegge ulike perspektiver og vil ut fra det komme med ulike systembetraktninger, fortolkning er viktig, prøve å forstå

6 ulike tankemåter. Det er viktig med flere ulike perspektiver og de ulike betraktningsmåtene skal bringes sammen. Design oppfattes som læring dvs. forskjeller mellom ulike oppfattelser kan håndteres gjennom en læreprosess hvor de ulike synene beskrives og defineres, systemutvikleren blir prosesskonsulent. Lärandet är centralt i det mjuka systemtänkandet. Projektledaren har i sin analys funnit att det är nödvändigt att informera och redogöra för möjligheter och risker den föreslagna funktionen/tjänsten. Då ska olika fördelar och risker ställas mot varandra. Workshops eller framtidsverkstäder hålls med berörda där de olika intressenter som anställda, ledning, projektledare, fackliga organisationer, säkerhetsansvariga, hälsopersonal etc. deltar. En testning av tjänsten görs inom en avgränsad del av verksamheten under en tid som de anställda och ledningen enats om. De som deltagit håller sedan informationsträffar med berörda grupper var för sig (personal, andra brukare, chefer, andra intressenter). Efter en tids informations- och konsekvensanalyser kan både brukare och personal välja om de vill ha tjänsten. Förutsättningarna för en eventuell implementering blir lika som under det dialektiska. Dialektisk systemtenkning: systemer er definert av iboende motsigelser. Ulike perspektiver ses på som uttrykk for konflikter og motsigelser, f.eks. basert på interessekonflikter og maktkamp Konflikter/motsigelser som skyldes misforståelser og uvitenhet kan løses med kommunikasjon og diskusjon Konflikter/motsigelser som skyldes interessemotsetninger kan ikke det, de må løses ved forhandlinger, maktkamp eller revolusjon Det antas normalt at det er en hovedmotsigelse som dominerer bildet Det forhandles og inngås kompromisser Projektledare föreslår att man ska försöka komma till en kompromiss/konsensus genom förhandlingar med de anställda, deras fackliga organisationer och ledningen. Hon/han har utarbetat ett underlag för förhandlingarna där konflikterna framgår det vill säga vilka fördelar och risker som finns i förslaget. Utifrån fördelar och risker har projektledaren utarbetat två alternativ. Ett som innebär att funktionen inte införs. Ett annat som innebär att funktionen ska implementeras under förutsättning att alla berörda ger sitt medgivande till tjänsten och att införandet utvärderas när den brukats i 12 månader. Om någon säger nej införs inte funktionen. Under testperiod har ledningen skyldighet att redogöra för hur och till vad de brukar funktionen. Redovisningen görs till de anställda och också till de fackliga organisationerna. Efter testperioden görs en evaluering av en opartisk person och därefter tas ett beslut om fortsättning. Samtliga berörda intressenter deltar i evaluering och i det definitiva beslutet.