Plan för Verksamhets- och Kvalitetsutveckling. Psykologiska institutionen. Antagen av institutionsstyrelsen

Transkript

1 Plan för Verksamhets- och Kvalitetsutveckling Psykologiska institutionen 2012 Antagen av institutionsstyrelsen

2 INLEDNING En ökad internationalisering och en intensifierad diskussion om kvalitet i forskning och undervisning utgör en del av bakgrunden till att strategisk verksamhetsutveckling under senare år betonats starkt inom universitets- och högskolevärlden. Det gäller också på Göteborgs universitet. 1 Universitetets uppgifter är att förvalta, förmedla och utveckla kunskap, dvs. att undervisa och forska. Uppgifterna skall utföras i aktiv samverkan med omgivande samhälle och med bibehållen akademisk frihet och integritet. En genomtänkt och förankrad plan för (1) vilka prioriteringar man avser göra i verksamheten, (2) hur man ska uppnå satta mål och (3) hur man systematiskt ska följa upp prioriteringar och mål blir ett viktigt instrument i verksamhetsutvecklingen. Detta dokument för kvalitetsutveckling är antaget av Psykologiska institutionens styrelse Det är en beskrivning av målen för de olika verksamheterna vid institutionen samt av hur vi avser att arbeta för att nå målen. Dokumentet kan ses som en upprättad kvalitetsbudget för ett verksamhetsår. Efter verksamhetsårets slut skall arbetet utvärderas i ett kvalitetsbokslut och dokumentet revideras inför det kommande budgetåret. Den årliga översynen av kvalitetsarbetet förväntas ge en indikation på i vilken mån arbetet bedrivits på ett framgångsrikt sätt. UTVECKLINGSARBETETS INNEHÅLL Psykologiska institutionen har en verksamhet som omfattar undervisning (psykologprogram, psykoterapiprogram, masterprogram, fristående kurser, forskarutbildning), forskning och sam-verkan. Institutionen omsätter ca 162 MSEK per år 2. Grundutbildningen omfattar ca 875 helårsstudieplatser och det finns ca 1600 studenter registrerade på institutionen. Forskarutbildningen har ett sjuttiotal forskarstuderande. Externa forskningsmedel utgör ca 19 procent av institutionens totala omsättning. Följande aspekter av institutionens verksamhet omfattas av utvecklingsarbetet: Primära 1. Forskning 2. Utbildning Grundnivå och avancerad nivå Forskarnivå 3. Samverkan Sekundära; strukturella förutsättningar 4. Organisation 5. Personal 6. Ekonomi 7. Arbetsmiljö 8. Likabehandling 9. Internationalisering 10. Miljö och hållbar utveckling 1 Se exempelvis Kvalitet och förnyelse - Strategier för Göteborgs universitet Redovisade siffror gäller verksamhetsåret (12)

3 1. Forskning Forskningen vid institutionen skall uppfylla högt ställda kvalitetskrav och skall ha siktet inställt på att publiceras i såväl nationella som internationella sammanhang. Mål och inriktning för forskning vid Göteborgs universitet skall kännetecknas av: Forskningen vid Göteborgs universitet ska ha sådan kvalitet att den får ökat internationellt genomslag. Vi ska förbättra villkoren för forskning av hög internationell klass och stimulera nyskapande forskning över ämnes-, fakultets-och högskolegränser. Vi ska möta de förändrade villkoren för forskningsfinansiering och arbeta förökad uppmärksamhet av vår forskning. 3 Forskningen vid institutionen skall präglas av öppenhet som möjliggör och stärker såväl grundforskningen som den tillämpade forskningen. Denna öppenhet underlättar tvärvetenskapligt orienterad samverkan, vilket på sikt bidrar till teoriutveckling inom det egna ämnet. Institutionens forskning skall också komma till uttryck på alla nivåer i den utbildning som ges. För att främja kvalitetsutvecklingen är det viktigt att institutionen verkar för att den samlade forskningsproduktionen blir föremål för såväl intern som extern kollegial granskning. Internt sker detta framför allt genom handledning, seminarier och diskussioner inom forskargrupper. Externt sker granskningen bland annat av anslagsansökningar och inför publicering i vetenskapliga tidskrifter. Institutionen stöder forskningsansökningar från medarbetare och möjliggör nedsättning i tjänst inom ramen för erhållna forskningsmedel. I linje med samhällsvetenskapliga fakultetens principer erhåller lärare tid för kompetensutveckling och forskning; befordrade professor 30 procent och övriga lärare 10 procent. 2. Utbildning Utbildningen skall stimulera de studerandes förmåga till analys, syntes och kritiskt tänkande. Undervisningens uppläggning och genomförande skall präglas av öppenhet, intellektuell nyfikenhet och ömsesidig respekt. Mål och inriktning för utbildning vid Göteborgs universitet skall kännetecknas av: Göteborgs universitet ska erbjuda utbildningar av hög kvalitet som vilar på vetenskaplig grund, ger goda möjligheter till kritiskt tänkande, kreativitet och personlig utveckling samtidigt som de lägger grund för framtida yrkesverksamhet såväl inom som utom landet. Grundutbildningen ska vara öppen för alla studenter oavsett bakgrund och utgå från ett helhetsperspektiv. 4 3 Kvalitet och förnyelse - Strategier för Göteborgs universitet Kvalitet och förnyelse - Strategier för Göteborgs universitet (12)

4 Institutionens kunskapssyn, som beslutades i institutionens styrelse , och som gäller för institutionens alla utbildningar, fångar upp grundförutsättningarna för god kvalitet i utbildningen vid universitetet. Akademisk undervisning bygger på vetenskaplig grund. Det betyder att vad som förmedlas i kurslitteratur, vetenskapliga originalarbeten och muntligt presenterad undervisning är kunskap som grundats i kritisk och öppen prövning av resultat inhämtade med vetenskaplig metodik.... Allt vetande som förmedlas i kurslitteratur och i undervisning är i strikt mening preliminär.... Yttrandefrihet, frihet att formulera frågeställningar och intellektuell hederlighet, är ledstjärnor i det arbetet och medel i kunskapsutvecklingens tjänst. Inom grundutbildningen skall studenten bibringas vikten av denna kunskapssyn och delvis kunna tillämpa den, på avancerad nivå skall studenten kunna tillämpa den på egna problemställningar och inom forskarutbildningen kunna bidra till kunskapsutvecklingen. Målen för varje kurs och delkurs anges i kursplaner, som fastställs av fakultetsnämnd på förslag av institutionsstyrelsen 5. Kursutbudet skall uppdateras varje år med hänsyn till olika intressenters behov, den forskning som bedrivs vid institutionen samt söktryck. Avstämning skall göras av uppnådda prestationer. Det skall göras återkommande uppföljningar av studerande som avbrutit sina studier. Av uppföljningen skall framgå i vilken utsträckning orsakerna till studieavbrott kan hänföras till faktorer på institutionen. Grundnivå och avancerad nivå Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå skall följa de mål som anges i Högskolelagen 6. Grundnivå och avancerad nivå omfattar psykologprogrammet, två masterprogram, psykoterapeutprogrammet, fristående kurser och uppdragsutbildningar. Alla kurser skall utvärderas av såväl studerande som kursansvariga varje gång de ges. Studierektor, kursansvariga, berörda lärare och respektive beredningsgrupp skall ta del av utvärderingarna. I beredningsgrupperna skall finnas företrädare för de studerande. Skriftliga sammanställningar skall hållas tillgängliga för de studerande. Varje kurs och varje program skall göras till föremål för översyn och granskas på kursledarträffar varje år. I översynen ingår bland annat frågor som rör pedagogiska förhållningssätt, krav och examination, samordning och planerat utvecklingsarbete. Institutionens olika program och fristående kurser skall återkommande utvärderas med avseende på relevansen för de studerandes framtida arbetsmarknad. 5 Ansvars-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten 6 HL 1 kap. 8, 9 4 (12)

5 På institutionens hemsida skall aktuell kursplan, gällande schema och tentamina från senaste två åren finnas tillgängligt. Verksamheten vid institutionens utbildningsmottagning syftar till att ge de studerande på psykolog- och psykoterapeutprogrammet nödvändig praktisk erfarenhet av psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Arbetet skall bedrivas under kontinuerlig handledning i enlighet med Svenska Psykologförbundets etiska principer och Socialstyrelsens föreskrifter. För utbildningsmottagningen finns ett särskilt kvalitetsdokument 7. Forskarutbildning Utbildningen på forskarnivå skall följa de mål som anges i Högskolelagen 8. Nya forskarstuderande skall ges en god introduktion i institutionens forskarutbildning, forskning samt i viktiga funktioner vid institutionen. Alla kurser inom forskarutbildningen skall utvärderas av de studerande i anslutning till att kursen ges. Studierektor, berörda lärare och forskarutbildningsnämnd skall ta del av utvärderingarna. Skriftliga kursvärderingar skall hållas tillgängliga för de studerande. Handledningen av varje forskarstuderande samt doktorandens avhandlingsarbete planeras och utvärderas av handledare och doktorand i samband med de årligen upprättade individuella studieplanerna. De studerande skall ges möjlighet att under avhandlingsarbetets gång ventilera delar av sitt arbete på allmänna institutionsgemensamma seminarier. För att säkerställa doktorsavhandlingars kvalitet skall samtliga forskarstuderande först framlägga en licentiatuppsats. Manuset till licentiatuppsats granskas av intern eller extern granskare innan forskarutbildningsnämnden fastslår datum för seminariet. För varje seminarium finns två opponenter en senioropponent (med minst docentkompetens) och en junioropponent (forskarstuderande som själv är licentiat). Manus till doktorsavhandlingar skall ha granskats av extern sakkunnig innan forskarutbildningsnämnden kan tillstyrka att avhandlingen får framläggas. Intervjuer, enligt särskilt framtaget formulär, skall genomföras kontinuerligt med doktorander som avslutat sin forskarutbildning. 3. Samverkan De som är intresserade av utbildningsfrågor eller av psykologisk forskning skall på ett enkelt sätt kunna få en grundläggande orientering i institutionens verksamhet och lätt nå enskilda befattningshavare. Mål och inriktning för samverkansarbetet vid Göteborgs universitet skall kännetecknas av: 7 Kvalitetsdokument för psykoterapiverksamheten, Psykologiska institutionen, GU HL 1 kap. 9 a 5 (12)

6 Hög kvalitet på forskning och utbildning förutsätter öppenhet, dialog och samspel med omvärlden. Ett väl fungerande samverkansarbete skapar goda cirklar som ger kunskap till omvärlden och ett inflöde av nya idéer och kunskap. Göteborgs universitet stärker därmed sin attraktionskraft som samarbetspartner med såväl näringsliv och offentlig sektor som med andra lärosäten. 9 Både när det gäller forskning och utbildning skall ett utbyte ske mellan olika intressenter: Institutionen har ett antal kurser inom ramen för sitt utbud som riktar sig till yrkesverksamma och till studenter vid andra institutioner. Institutionen bidrar också aktivt till att rekrytera doktorander med extern finansiering från andra organisationer. Många av de problem som adresseras inom forskningen vid institutionen har direkt samhällsrelevans och är av tillämpbar art. Inom ramen för forskningsprojekt sker därför ofta samverkan med organisationer utanför universitetet. Institutionens hemsida skall hållas uppdaterad. Varje år skall sammanställas en Annual Report som innehåller sammanfattningar (abstracts) från olika slag av forskningstexter som producerats vid institutionen. Varje år skall sammanställas Pågående forskning, som är en sammanfattning av de aktuella forskningsaktiviteterna vid institutionen. 4. Organisation Inom organisationen skall en anda skapas som gör det gemensamma uppdraget tydligt. I det ingår bland annat att: organisationsstrukturen är tydlig, ändamålsenlig och stödjer uppdragets genomförande verksamhetsmålen är tydliga, kända och accepterade av institutionens medarbetare 10 fördelningen av ansvar och befogenheter är tydlig och ändamålsenlig Psykologiska institutionen leds av en prefekt, en proprefekt och en vice prefekt. Prefekten är verksamhetschef och ansvarar för institutionens ekonomi, förvaltning och personal. Prefektens övergripande verksamhets- och arbetsgivaransvar, inklusive kvalitetsansvar och strategiska överväganden, kan ej delegeras. Vid prefektens frånvaro övertar ställföreträdande prefekt dennes ansvar och befogenheter. Prefekten verkar för en utveckling av institutionens undervisnings- och forskningsverksamhet genom ett nära samarbete med såväl studierektorer och lärare som forskningsledare. För att sörja för personalens rätt till delaktighet och insyn i olika beslutsprocesser finns ett system uppbyggt av områdes- och beredningsgrupper. Beredande grupper hanterar frågor som rör tjänster, budget, program och fristående kurser. I institutionsstyrelsen återfinns representanter för samtliga personalkategorier och för institutionens studenter. De fackliga organisationerna har dessutom närvaro- och yttranderätt vid styrelsens sammanträden. 9 Kvalitet och förnyelse - Strategier för Göteborgs universitet Uttrycket medarbetare syftar i detta dokument på anställd personal vid institutionen. 6 (12)

7 Tillsammans med studierektor utgör prefekterna institutionens ledningsgrupp. Till denna adjungeras regelbundet administrativ chef och chefsadministratören. Institutionens organisation framgår av figuren nedan. Prefektens informationsansvar tillgodoses bland annat genom skriftlig information, (Psykinfo), regelbundna möten med föreståndarna för institutionens områdesgrupper, lärarmöten (i samverkan med studierektor) och personalkonferenser. Chefsadministratör ansvarar för regelbundna möten med teknisk-administrativ personal. Planering och uppföljning av verksamheten sker dels kontinuerligt, dels vid återkommande avstämningar såsom bokslut över budget och prestationsutfall samt uppföljning och revision av olika handlingsplaner. 5. Personal För att medarbetarna skall kunna utföra sina arbetsuppgifter krävs att: medarbetarna har lämplig kompetens och upplever sina arbetsuppgifter som meningsfulla ledningen 11 har kännedom om medarbetarnas kvalifikationer och ambitioner samt om hur de uppfattar sitt arbete Vid institutionen finns drygt 130 medarbetare med anställning. Av dessa har ett drygt 70- tal lärartjänster eller tjänst som forskare. Till detta kommer psykologer och doktorander. Slutligen omfattar gruppen administrativ personal 14 medarbetare. 11 Med uttrycket ledningen avses prefekt samt övriga anställda med arbetsledande funktion 7 (12)

8 Majoriteten av lärarna bedriver forskning, de flesta av dem med stöd av egna forskningsmedel. Den allmänna kompetensen hos lärarna är alltså god, vilket bidrar till goda förutsättningar för att kvaliteten på undervisningen skall bli hög och vara i linje med institutionens kunskapssyn. Samma förhållande gäller för teknisk-administrativ personal. Deras kompetens är god och ändamålsenlig för de uppgifter som ingår i deras arbete. För att få en balans mellan kraven på ämnets utveckling, en stark forskningsanknytning i undervisningen och en tydlig koppling till yrke och yrkesutövning i psykologprogrammet skall institutionen även i framtiden huvudsakligen för lärartjänster anställa disputerade personer/lektorer. Samtidigt ställer professionsutbildningen till psykolog krav på att lärare för vissa moment skall vara legitimerade psykologer. Önskvärt är att dessa också är disputerade, men rekryteringsbasen för personer med denna kombination är liten. Institutionen verkar för att bredda rekryteringsbasen, bland annat genom att tillsammans med Västra Götalandsregionen och där verksamma psykologer öka intresset för att söka till forskarutbildning. Stundande pensionsavgångar medför nyrekrytering. Med tanke på de långa ledtiderna, och därmed förknippade svårigheter att rekrytera, behöver strategier för rekrytering utvecklas. Detta skall ske i samverkan med samhällsvetenskapliga fakulteten. Anställningsfrågor som skall behandlas i styrelsen bereds i institutionens tjänsteberedningsgrupp. I gruppen skall varje områdesgrupp samt studenterna vara representerade och dess ledamöter utses av styrelsen. Medarbetarsamtal genomförs minst vartannat år med samtliga anställda. Tjänstgöringsplaner upprättas en gång per år i samband med arbetsplanering. 6. Ekonomi Ekonomiska prioriteringar skall vara väl underbyggda och förankrade på institutionen. Målet är att institutionens ekonomiska förutsättningar för att bedriva forskning, utbildning och samverkan i ämnet skall vara goda. Ekonomiska frågor som skall behandlas i styrelsen bereds i institutionens budgetgrupp. Budgetgruppen skall ha en allsidig sammansättning och dess ledamöter utses av styrelsen. Underlagen till budgetgruppens sammanträden, och även budgetberedningsprocessen, skall ha en utformning som underlättar ledamöternas möjligheter att ta ställning till ekonomiska frågor. Institutionsstyrelsen skall inför varje verksamhetsår ta ställning till en budget för institutionen, samt i det löpande styrelsearbetet under året besluta om eventuella större korrigeringar. Styrelsen föreläggs ekonomisk rapport kvartalsvis samt en redovisning av föregående års ekonomiska resultat efter budgetårets slut. 7. Arbetsmiljö 8 (12)

9 Institutionens mål för arbetsmiljöarbetet framgår av Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Institutionens arbetsmiljömål fastställs i särskild arbetsmiljöplan som årligen revideras av styrelsen. 8. Likabehandling Institutionens mål framgår av Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen Institutionens likabehandlingsmål fastställs i särskild likabehandlingssplan som årligen revideras av styrelsen i anslutning till Samhällsvetenskapliga fakultetens likabehandlingsplan eller på förslag av likabehandlingsansvarig vid institutionen. 9. Internationalisering Institutionens internationaliseringsmål framgår av internationaliseringsplanen 14. Institutionens internationaliseringsmål fastställs i särskild internationaliseringsplan som årligen revideras av styrelsen. En beskrivning av de olika slag av internationella kontakter som förekommit lämnas till styrelsen varje år. 10. Miljö och hållbar utveckling Institutionens verksamhet omfattas av den plan som finns vid samhällsvetenskapliga fakulteten. 15 Institutionen har ingen egen plan för miljö och hållbar utveckling. KVALITETSINSATSER 2012 Under 2012 kommer institutionen att arbeta med följande: 1. Forskning En sammanställning görs av forskningsansökningar och utfall under år 2011 Fortsatt arbete med kvalitetssäkring för att stärka forskning inom psykolog- och psykoterapeututbildningen samt för kontinuerlig utvärdering av behandling vid utbildningskliniken Utbyggnad av laboratorium för experimentell forskning 2. Utbildning 12 Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen Internationaliseringsplan Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling (12)

10 Grundnivå och avancerad nivå Ett utvärderingsinstrument med avseende på utbildningens relevans för psykologprogramsstudenterna tas fram Fortsatt genomgång av psykologprogrammets innehåll och struktur (nuvarande utformning har funnits i tio år) Fortsatt uppdatering av kursbeskrivningarna i kurskatalogen Utveckla principer för samordning av kurser på avancerad och forskarutbildningsnivå Översyn av grundkurser, fortsättningskurser och fördjupningskurser Forskarnivå Införa och följa upp nya obligatoriska metodkursen 3. Samverkan Riktat informationsmaterial utarbetas i form av folder om pågående forskning Fortsatt samverkan mellan institutionen och Västra Götalandsregionen kring t ex kliniska lektorat, adjungering, uppdragsutbildningar, forskar-ptp (Praktisk Tjänstgöring för Psykologer) Fortsatt utarbetande av engelskspråkig version av hemsidan Initiera former för samverkan med gymnasieskolor 4. Organisation Översyn av områdesgruppsorganisationen Analys av konsekvenser på institutionsnivå till följd av omorganisationen inom GU. 5. Personal Riktat informationsmaterial utarbetas i form av folder om pågående forskning Fortsatt rekrytering av nya lärare. Institutionen har ett fortsatt behov av nyrekrytering, främst av lärare/forskare, huvudsakligen beroende på stora pensionsavgångar de kommande åren Introduktion för nyanställda och pedagogiska seminarier för lärare Särskilda medel anslås för pedagogisk kompetensutveckling. Insatsen utvärderas. 6. Ekonomi Fortsatt kritisk granskning av konsekvenserna av universitetets oh-modell 7. Arbetsmiljö Se särskild plan 8. Likabehandling 10 (12)

11 Se särskild plan 9. Internationalisering Fortsatt översyn och konkretisering av internationaliseringsarbetet. Se särskild plan 10. Miljö och hållbar utveckling Se särskild plan 11 (12)

12 Förteckning över relaterade dokument Ansvars-, besluts- och delegationsordning för samhällsvetenskapliga fakulteten (uppdatering pågår) Kvalitetsdokument för psykoterapiverksamheten, Psykologiska institutionen, GU 2012 (uppdatering pågår) Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet 2012 (uppdatering pågår) Samhällsvetenskapliga fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2012 (uppdatering pågår) Handlingsplan för likabehandling vid psykologiska institutionen 2012 (uppdatering pågår) Internationaliseringsplan 2012 (uppdatering pågår) 12 (12)