Årsredovisning Linköpings universitet

Transkript

1 Årsredovisning 2009 Linköpings universitet

2 Linköpings universitet i korthet Linköpings universitet (LiU) bedriver utbildning, forskning och forskarutbildning inom Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten (Hälsouniversitetet), Tekniska fakulteten (Tekniska högskolan) samt Utbildningsvetenskap. Grundutbildningen vid Filosofiska fakulteten spänner över ett brett fält humaniora, kulturvetenskap, miljövetenskap, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, ekonomi, datavetenskap och affärsjuridik. En dryg tredjedel av utbudet är fristående kurser. I programutbudet dominerar kandidatprogrammen. Psykologprogrammet, socionomprogrammet samt de två civilekonomprogrammen leder fram till en yrkesexamen. Fakulteten satsar medvetet på ämnesövergripande och mångvetenskapliga forskningsmiljöer och vid dess start 1980 var den tvärvetenskapliga temaforskningen ensam i sitt slag. Forskarutbildning bedrivs vid såväl ämnesövergripande och tvärvetenskapliga forskarskolor och teman, som inom ämnesbaserade forskningsmiljöer där ämnena har stor bredd och forskning bedrivs t ex inom språk och kultur, etnicitet, medicin och hälsa, beteendevetenskap, naturvetenskap, ekonomi och informatik. Några områden har av de stora forskningsfinansiärerna pekats ut som excellenta miljöer som ges långsiktigt stöd. Det gäller kognitiv hörselvetenskap, genusvetenskap, internationell migration och arbetslivsområdet. De flesta utbildningarna vid Hälsouniversitetet leder till en yrkesexamen: arbetsterapeut-, barnmorske-, logoped-, läkar-, sjukgymnast- och sjuksköterskeexamen samt specialistexamen för sjuksköterskor. Utbildningarna i medicinsk biologi, masterprogrammet Medical Biosciences och masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/omvårdnadsvetenskap/sjukgymnastik ingår också i utbudet liksom fristående kurser. Kännetecknande för utbildningarna är främst det problembaserade lärandet och att undervisningen bygger på verklighetsanknutna situationer för att bättre förbereda studenten för yrkeslivet. Forskningen utgörs av grundforskning och patientnära forskning och bedrivs bland annat inom de strategiska områdena diabetesforskning, medicinsk bildbehandling och visualisering, inflammationsforskning, hälsovetenskap samt biomedicinska material. Tekniska högskolan domineras av professionsutbildningar i form av civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram men erbjuder också ett växande antal kandidat- och masterprogram. Dessa täcker hela den teknisk-naturvetenskapliga sfären från teknik, matematik, naturvetenskap och datavetenskap till design och kommunikation, industriell ekonomi, miljö, samhällets logistik samt hantverk och design. Forskningen har tyngdpunkt på de traditionella tekniska ämnena men inkluderar även forskning i angränsande områden som naturvetenskap, management, matematik och datavetenskap. Forskningen spänner från ren grundforskning till tillämpad forskning. Verksamheten har ofta en tvärvetenskaplig prägel där industriella och samhälleliga utmaningar utgör motivationen för forskningen. Mycket av forskningen sker i samarbete med näringslivet. Flera av Tekniska högskolans starka forskningsmiljöer har under de senaste åren fått stora bidrag från finansiärer som Vetenskapsrådet, SSF, VINNOVA, Formas och Riksbankens Jubileumsfond inom t ex materialvetenskap, organisk elektronik, modellering, visualisering och informationsintegration, funktionell genetik, beslutsstöd för autonoma system och kunskapsintegration i internationella företag. Forskarutbildning finns inom hela fakultetens ansvarsområde. Inom Utbildningsvetenskap bedrivs grundläggande lärarutbildning, folkhögskollärarutbildning samt speciallärar- och specialpedagogutbildning. Dessutom ges ett antal fristående kurser som bl a fungerar som fortbildning och vidareutbildning för skolans personal. Genom tradition och förnyelse har LiU lyckats skapa en lärarutbildning som är fast förankrad både i yrkets praktik och i för skolan relevanta forskningsområden. Forskning och forskarutbildning bedrivs inom områdena Pedagogik i utbildning och skola, Pedagogiskt arbete och Vuxnas Lärande samt Nationella forskarskolan i naturvetenskapernas och teknikens didaktik (FontD). Vuxnas Lärande och FontD är de enda i sitt slag i landet. Alla studenter som examineras på avancerad nivå inom lärarprogrammen vid LiU är behöriga till forskarutbildning. Genom att utveckla forskarskolor vid sidan av ämnesforskningen har LiU bidragit till att förnya svensk forskarutbildning. Utbildning och forskning utförs vid storinstitutioner där närliggande ämnen och teman är samlade. Institutionerna tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Universitetsstyrelsen Internrevision UNIVERSITETSLEDNING Rektor, Prorektor, Universitetsdirektör, Biträdande Universitetsdirektör Rektors ledningsråd Biblioteket Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Tekniska högskolan Universitetsförvaltningen Hälsouniversitetet LiUs organisation institutioner

3 Årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret 2009 Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2010 att godkänna föreliggande årsredovisning för Linköpings universitet avseende budgetåret Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer vidare att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Bengt Westerberg ordförande Mille Millnert rektor Trygve Carlsson Ewa Groppfeldt Olle Persson Agneta Westerdahl Maria Ågren Per-Erik Ellström Lars Hultman Karin Öllinger Märtha Byfors Martin Nyström Mikael Strid 1

4 Innehåll OM DENNA ÅRSREDOVISNING...3 FÖRORD KVALITET...43 Övergripande kvalitetshöjande insatser...43 Kvalitetshöjande insatser på fakultetsnivå VERKSAMHETENS RESULTAT GRUNDUTBILDNING...7 Utbildningsutbudet...9 Förändringar i förhållande till Avvägning program kurser...11 Avvägning utbildning på grundnivå och avancerad nivå...11 Pedagogisk utveckling...12 Redovisning av utbildningsuppdraget...14 Examina...15 Efterfrågan...17 Alternativt urval Studentinflytande Kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Kompletterande utbildning för lärare med utländsk examen...21 Vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen...21 Speciallärarutbildning Vägledning vid val av ämneskombinationer, inriktningar och specialiseringar samt regionala centra för lärarutbildningen Utbildning i romani chib Uppdragsutbildning Läkarutbildningen...24 Dimensionering...24 Utveckling av klinisk utbildning och forskning...24 Landstingets medverkan i läkarutbildningen FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ...27 Forskning...27 Vetenskaplig publicering Utbildningsvetenskaplig forskning Utbildning på forskarnivå Examina och examensmål...31 Studietid och genomströmning till forskarexamen...32 Nyantagna till utbildning på forskarnivå...33 Nationell forskarskola för lärare Studiefinansiering i utbildningen på forskarnivå SAMVERKAN...37 Samverkan med det omgivande samhället...37 Information till allmänheten...37 Innovationskontoret Universitetsholding i Linköping AB Samverkan med andra universitet och högskolor PEDAGOGISK UTBILDNING AV UNIVERSITETSLÄRARE...47 Deltagande i pedagogisk utbildning INTERNATIONALISERING...49 LiUs internationaliseringsarbete: mål och resultat...49 Den internationella rörligheten på LiU...52 LiUs bidrag till målen i den nationella strategin för internationalisering Införande av studieavgifter för studenter utanför EES-området konsekvenser för LiU JÄMSTÄLLDHET...57 I utbildningen...57 Grundutbildningen...57 Utbildning på forskarnivå...59 Personalen PERSONAL Uppgifter om universitetets personal Kompetensförsörjning FINANSIELL DEL Intäkter och kostnader för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Intäkter och kostnader för forskning och utbildning på forskarnivå...71 Resultaträkning...74 Balansräkning...76 Finansieringsanalys Anslagsredovisning Redovisning av medel för klinisk utbildning och forskning Avgifter Redovisning av årets och balanserad kapitalförändring Samfinansiering med anslag i bidragsfinansierad verksamhet...81 Intäkter och kostnader per verksamhetsområde Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning för budgetåret Styrelseledamöters och ledande befattningshavares övriga uppdrag och ersättningar VÄSENTLIGA UPPGIFTER INSTITUTIONER OCH ÄMNESOMRÅDEN 2

5 Om denna årsredovisning Under 2009 fortsatte Linköpings universitet arbetet med att omsätta sin strategi i praktisk verklighet. Visionen för LiU är att vara Ett universitet med internationell lyskraft som är en drivkraft i en kosmopolitisk kunskapsregion. Principerna för universitetets strategi som operationaliserats i universitetets strategikarta är Visa excellens, Ta ansvar, Bygg styrka, Skapa effektivitet. Strategiarbetet, som sker dels på övergripande nivå dels på fakultetsnivå, bedrivs på olika sätt, exempelvis genom kompetensutveckling av personal, strategisk rekrytering till forskningsmiljöer och satsning på internationellt konkurrenskraftiga master- och forskarutbildningsprogram liksom intensifiering av studentrekryteringsarbetet. Linköpings universitet fortsätter sina insatser för att stimulera till nyföretagande, tillväxt, välstånd och välfärd i regionen och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Denna årsredovisning utgår huvudsakligen från de krav som ställs i regleringsbrevet, dvs följande redovisas: utbildningsuppdrag och måluppfyllelse för de två verksamhetsgrenarna utbildning och forskning, universitetets samverkan med det omgivande samhället och med andra lärosäten, universitetets kvalitetsarbete, pedagogisk utbildning för universitetslärare, universitetets internationaliseringsarbete, universitetets jämställdhetsarbete, universitetets arbete med personalförsörjning. Årsredovisningen avslutas med sedvanlig finansiell redovisning. Linköpings universitet är en av de statliga myndigheter som omfattas av förordningen (SFS 2007:603) om intern styrning och kontroll. I anslutning till underskriften i årsredovisningen skall styrelsens ledamöter lämna en bedömning av huruvida den interna styrningen och kontrollen vid universitetet är betryggande. Denna bedömning grundas på den rapport som lämnats till styrelsen (dnr LiU ) och som beskriver den process och det arbete som med anledning av förordningen pågår vid universitetet och utgjort underlaget för styrelseledamöternas ställningstagande. Kompletterande informationsmaterial Detaljerade statistikuppgifter finns i en separat tabellbilaga som är tillgänglig på Aktuella data från årsredovisningen 2009 finns i fickfoldern Linköpings universitet i korthet som även finns i engelskspråkig version Facts & Figures (utg april 2010). Trycksakerna kan beställas på 3

6 Förord 2009 blev det år då studenterna strömmade till som aldrig förr. Stora ungdomskullar, en dålig arbetsmarknad och fortsatt ökad internationell tillströmning gav oss närmare fler nybörjare än året innan. Det är den största ökning universitetet upplevt ett enskilt år. Det är naturligtvis glädjande för universitetet men det innebär också en väsentlig belastning för vår ambitiösa lärarkår. Även examinationen i grundutbildningen nådde»all time high«med examina. Utbildningar kan granskas och utvärderas i olika dimensioner, till de viktigaste hör alumnernas betyg. De sitter så att säga med facit i hand, de har hunnit testa av utbildningen mot verkligheten. Desto roligare därför när Ingenjörsförbundets stora undersökning av nyligen examinerade visade att inga andra ger sin utbildning lika bra helhetsbetyg och inga andra skulle i lika stor utsträckning välja samma utbildning vid samma lärosäte igen, som teknologerna från LiU. De senaste årens interna diskussion om betydelsen av internationell publicering börjar nu ge resultat. Vi kan på flera håll se en positiv trend men vi måste fortsätta hålla fokus och fortsätta arbeta för att nå ökad internationell publicering och citering av forskning vid LiU. Ett intensivt arbete med ansökningar till regeringens satsning på strategiska områden inledde året. Utfallet innebär att LiU som huvudsökande koordinerar tre projekt/konsortier; materialteknik, informationsteknologi och säkerhet samt att vi deltar i ytterligare två; transporter och e-vetenskap. Det får anses vara ett gott utfall av en inte helt transparent process och det bekräftar ånyo styrkan i några av våra profilområden. Utfall från forskningsråd och andra finansiärer har också varit gott och de externa bidragen har fortsatt att öka kraftigt. Sammantaget kan universitetet redovisa ett överskott på 140 miljoner för 2009 och ett totalt myndighetskapital på 500 mkr, därtill intecknade men oförbrukade forskningsbidrag på 600 mkr. Samtidigt som det alltid är tacksamt med en stark ekonomi, så är det inte helt oproblematiskt. Universitetets mål är inte att gå med»vinst«. Men just nu befinner sig vi och alla de andra stora svenska universiteten i samma situation, intäkterna har ökat i snabbare takt än vi förmått göra av med dem. Det kan ses som en del av universitetens samhällsansvar, att inte vilja spendera snabbare än vad man anser är meningsfullt. Vi är och skall förbli en genuint kvalitetsdriven verksamhet. Vår stora utmaning nu är att använda våra relativt goda resurser till att bygga styrka och konkurrenskraft inför morgondagen. Viktigast i det sammanhanget är att vi klarar vårt rekryteringsbehov när det gäller lärare och forskare. Inget annat spelar lika stor roll för universitetets framtida framgångar. Vi ser därför över vår rekryteringsprocess och vi har inlett en särskild satsning på att rekrytera välmeriterade internationella gästforskare. MILLE MILLNERT Rektor 4

7 VERKSAMHETENS RESULTAT Verksamhetens resultat en sammanfattande beskrivning Enligt förordningen (SFS 2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall enligt 3 kap. 1 myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen skall främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen skall lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Enligt ESVs föreskrifter till 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag skall myndigheten översiktligt beskriva sin verksamhet och resultatet av verksamheten, företrädesvis de viktigaste prestationerna, deras volym och kostnader. Enligt de allmänna råden kan kostnad per prestation avse såväl kostnad per prestationstyp och år som enskild prestations totala kostnad. I årsredovisningen redovisas en rad olika uppgifter om verksamhetens volymer, såsom helårsstudenter och forskarexamina samt de totala kostnaderna med uppdelning på utbildning på grund- och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. De uppgifter som redovisas i sammanställningen»väsentliga uppgifter«(se sid 89) har för universitet och högskolor i huvudsak utvecklats utifrån de perspektiv som anges i ovan nämnda förordning. Av högskolelagen framgår att universitet och högskolor har tre huvuduppgifter, nämligen att: bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete, samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. ATT BERÄKNA KOSTNADEN per prestationstyp är däremot komplext och kräver klara definitioner för att uppgifterna skall vara meningsfulla, vilket innebär att det behövs mer tid för detta arbete än det som stått till förfogande inför årsredovisningen för Linköpings universitets uppdrag från regeringen i början på 2000-talet att tillsammans med Lunds universitet, KTH och Växjö universitet utveckla en modell för beräkningen av kostnaden för en doktorsexamen (per vetenskapsområde) visar på detta. Ett utvecklingsarbete har därför initierats mellan lärosätena och i avvaktan på resultatet av detta redovisas i denna årsredovisning inte någon specifik kostnad per prestation. Nedan följer en sammanställning av vissa uppgifter som redovisas under avsnittet»väsentliga uppgifter«. Grundutbildning För grundutbildningen har universitetet valt att ange volymen i form av antalet helårsstudenter (inkl. uppdragsutbildning), antal helårsprestationer (inkl. uppdragsutbildning) samt antalet examina. Kostnaderna utgörs av de totala kostnaderna för grundutbildningen. Prestationer Forskning och utbildning på forskarnivå För forskning och utbildning på forskarnivå har universitetet valt att ange volymen i form av antal professorer, antal aktiva forskarstuderande samt antalet forskarexamina (doktorsexamina och licentiatexamina). Kostnaderna utgörs av de totala kostnaderna. Samverkan Redovisas i kapitel 3, Samverkan Antal helårsstudenter (inkl. uppdragsutb.) Antal helårsprestationer (inkl. uppdragsutb.) Antal utfärdade examina Kostnader Totala kostnader (mkr) Prestationer Professorer (årsarbetare) Aktiva forskarstuderande (årsarbetare) Antal forskarexamina Kostnader Totala kostnader (mkr) I övrigt redovisas universitetets kvalitetsarbete i kapitel 4 och internationalisering i kapitel 6. Uppgifter om verksamhetens resultat finns också i avsnittet»väsentliga uppgifter«. 5

8 VERKSAMHETENS RESULTAT 6

9 1. GRUNDUTBILDNING 1. Grundutbildning Inledning Universitetets strategiska mål för grundutbildningen är att visa excellens genom att examinera studenter med lysande framtidsutsikter, vidareutveckla profilen campus- och programuniversitet med stimulerande, krävande och studentaktiv utbildning, skapa tydliga, differentierade och attraktiva studenterbjudanden. LiUs grundutbildning kännetecknas i första hand av avancerade professionsutbildningar. Härmed menas inte enbart program som leder till en yrkesexamen utan även programutbildningar som leder till en generell examen men som har ett tydligt professionsfokus. Det är universitetets erfarenhet att väl integrerade program skapar mervärden för studenterna såväl under utbildningstiden som vid inträdet på arbetsmarknaden. Professionsutbildningar skapar också en naturlig plattform för samverkan med yrkeslivet och de underlättar att skapa tydliga, differentierade och attraktiva studenterbjudanden. LiUs grundutbildning kännetecknas också av studentaktiva arbetsformer. Inom ramen för Hälsouniversitetet startade redan i mitten av 1980-talet den första läkarutbildningen och de första vårdutbildningarna som tillämpade problembaserat lärande i Sverige. LiU fortsätter arbetet med att utveckla studentaktiva arbetsformer och skapa tydliga och ömsesidiga kontrakt mellan lärare och studenter. Linköpings universitet har under senare år fått flera bekräftelser på att utbildningen vid universitetet håller hög kvalitet. Som exempel kan nämnas»utmärkelsen framstående utbildningsmiljö 2007«för både läkarutbildningen och studierektorsområdet reglersystem och att universitetets arbete med studentstöd placerades (2007) av Högskoleverket som etta i landet. Två Erasmus Mundus-program (Applied Ethics och Dynamics of Health and Welfare) som ges vid LiU har av Europeiska kommissionen bedömts vara»programmes of excellence«. Under 2009 fick Linköpings universitet tillsammans med Göteborgs universitet högsta betyg av Högskoleverket när universitetens kvalitetsarbete utvärderats. Högskoleverkets bedömargrupp anser att Linköpings universitet lyckats mycket väl i sin målsättning att kvalitetsarbetet skall integreras i den befintliga kärn- och stödverksamheten. Av en nationell undersökning från Sveriges Ingenjörer, publicerad under 2009, framgår att de civilingenjörer som läst vid Linköpings universitet är mest nöjda i landet med sin utbildning och de är också mest övertygade om att de skulle välja samma utbildning igen. Likaså klarar sig de läkare som utbildats vid Linköpings universitet bäst på den examination som sker under allmäntjänstgöringen, det s k AT-provet. Det visar resultat sammanställda från perioden som publicerades i Läkartidningen under Grundutbildningen vid landets universitet och högskolor är just nu inne i en period med stora förändringar. Den största omstruktureringen hänger samman med införandet av en ny utbildnings- och examensstruktur (allmänt kallad Bologna). Denna struktur, som gäller från och med 1 juli 2007, innebär en anpassning av den svenska högre utbildningen till den utbildnings- och examensstruktur som används i övriga Europa. I korthet innebär den att den grundläggande högskoleutbildningen delas in i en grundnivå och en avancerad nivå. En konsekvens av detta är att flera av universitetets tidigare utbildningar (särskilt de inom Filosofiska fakulteten som leder till en generell examen) har delats upp i en del på grundnivå och en del på avancerad nivå. Den studerande måste i konkurrens söka till utbildning på den avancerade nivån. För utbildningar som leder till yrkesexamina har någon motsvarande uppdelning inte behövt göras. I stället har befintliga yrkesexamina (och därmed motsvarande utbildningar) av statsmakterna»placerats«på grundnivå respektive avancerad nivå. Den kanske största förändringen består i att det är den studerandes läranderesultat som skall lyftas fram och inte längre innehållet i kursen. Universitetets lärare och berörda administratörer har under 2009 fortsatt att lägga ned ett stort arbete på att anpassa universitetets utbildningsutbud till den nya strukturen. Andra stora förändringar som är förestående är en ny lärarutbildning. En proposition om detta presenterades i februari 2010 och ett omfattande arbete har inletts för att förbereda universitetets examensrättsansökningar. Under 2009 har vidare Högskoleverket presenterat ramarna för ett nytt kvalitetsutvärderingssystem. Eftersom detta skall börja tillämpas redan under 2010 för utbildningar inom samhälls- och beteendevetenskap har ett förberedelsearbete satts igång inom universitetet. Exakt hur kvalitetsutvärderingssystemet kommer att se ut förväntas presenteras i en proposition våren På sikt kommer en viss andel av resurserna till grundutbildningen att fördelas utifrån resultatet av denna kvalitetsutvärdering. Dessutom förbereds ett system med studieavgifter för studenter utanför EES-området som kan bli verklighet redan höstterminen Sedan den överraskande och kraftiga minskningen under 2006 av antalet sökande till högskolan vände det åter uppåt under Antalet sökande fortsatte att öka under 2008 (relativt 2007) och 2009 (relativt 2008). Vid Linköpings universitet ökade 7

10 1. GRUNDUTBILDNING TAB 1.1 GRUNDUTBILDNING VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009 Filosofiska fakulteten Utbildningsprogram GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Yrkesexamen Socionom, 210/240hp Generell examen Affärsjuridik, 180 hp Affärsjuridik med Europainriktning, 180 hp Kognitionsvetenskap, 180 hp Kulturvetenskap, 180 hp Kultur, samhälle, mediegestaltning, 180 hp Miljövetenskap, 180 hp Personal- och arbetsvetenskap, 180 hp Politices kandidatprogrammet, 180 hp Religionsvetenskap, 180 hp Samhälls- och kulturanalys, 180 hp Slöjd, hantverk och formgivning, 180 hp Statistik och dataanalys, 180 hp Systemvetenskap verksamhetsanalys & IT-design, 180 hp Turism med inriktning mot kulturarv och naturmiljö, 180 hp AVANCERAD NIVÅ Yrkesexamen Civilekonom, 240 hp Internationell civilekonom, 240 hp Psykolog, 300 hp Psykoterapeut, 90 hp Generell examen Applied Ethics, MAE Erasmus Mundus, 60 hp Aspirantutbildning allmän inriktning, 60 hp Business Administration Strategic Management in International Organisations, 120 hp Child Studies, 120 hp Dynamics of Health and Welfare, PHOENIX Erasmus Mundus, 120 hp Health and Society, 120 hp Human Resource Management and Development, 120 hp International and European Relations, 120 hp IT och management, 120 hp Kognitionsvetenskap, 120 hp Konstnärlig gestaltning, 120 hp Kultur och mediegestaltning, 120 hp Language and Culture in Europe, 120 hp Nordic studies, 120 hp Policyanalys, 120 hp Science for Sustainable Development, 120 hp Statistics; Data Analysis and Knowledge Discovery, 120 hp Fristående kurser: ca 360 Totalt antal HST: Totalt antal HPR: Kostnad: 308 mkr (exkl. uppdragsutbildning) Utbildningsvetenskap Utbildningsprogram GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Yrkesexamen Folkhögskollärare, 60 hp Lärare för yrkesämnen i gymnasieskolan, 90 hp AVANCERAD NIVÅ Yrkesexamen Lärare förskola förskoleklass eller fritidshem, 210 hp Lärare grundskolans tidigare år, hp Lärare grundskolans senare år, 270 hp Lärare gymnasieskolan, hp VAL Vidareutbildning av lärare, 60 hp 1) ULV Utländska lärares vidareutbildning, 60 hp 1) Lärare för grundskolans senare år, 90 hp Lärare för gymnasieskolan, 90 hp Specialpedagog, 90 hp Speciallärare, 90 hp Generell examen Adult Learning and Global Change, 60 hp Miljö och utomhuspedagogik, 60 hp Outdoor Environmental and Outdoor Life, 60 hp Pedagogiskt arbete, 60 hp Fristående kurser: ca 75 Totalt antal HST: Totalt antal HPR: Kostnad: 159 mkr (exkl. uppdragsutbildning) 1. Beroende på studentens val av inriktning kan examen även vara på grundläggande nivå. Hälsouniversitetet Utbildningsprogram GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Yrkesexamen Arbetsterapeut, 180 hp Sjukgymnast, 180 hp Sjuksköterska, 180 hp Biomedicinsk analytiker, 180 hp Psykoterapeut, 90 hp Generell examen Medicinsk biologi, 180 hp AVANCERAD NIVÅ Yrkesexamen Barnmorska, 90 hp Logoped, 240 hp Läkare, 330 hp Specialistsjuksköterska, anestesisjukvård, 60 hp Specialistsjuksköterska, barnsjuksköterska, 60 hp (ny inriktning) Specialistsjuksköterska, intensivvård, 60 hp Specialistsjuksköterska, distriktssköterska, 75 hp Generell examen Arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap/sjukgymnastik, 120 hp Medical Biosciences, 120 hp Fristående kurser: ca 75 Totalt antal HST: Totalt antal HPR: Kostnad: 309 mkr (exkl. uppdragsutbildning) antalet förstahandssökande till utbildningsprogrammen mellan 2008 och 2009 med 13 %. Särskilt glädjande är att, trots ett begränsat intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på gymnasiet, antalet registrerade nybörjare på universitetets civilingenjörsutbildningar fortsätter att öka. Under perioden ökade antalet helårsstudenter vid universitetet från ca till ca för att under perioden minska (2005: ca helårsstudenter, 2006: ca helårsstudenter, 2007: ca helårsstudenter, 2008: ca helårsstudenter). Under 2009 ökade antalet helårsstudenter på nytt och uppgick till ca Omräknat till antal registrerade studenter motsvarar antalet helårsstudenter individer (2008: individer). Grundutbildningen vid Linköpings universitet är således 8

11 1. GRUNDUTBILDNING TAB 1.1 GRUNDUTBILDNING VID LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009 Tekniska högskolan Utbildningsprogram GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Yrkesexamen Högskoleingenjör Byggnadsteknik, 180 hp Datateknik, 180 hp Elektronik, 180 hp Kemisk analysteknik, 180 hp Maskinteknik, 180 hp Öppen ingång, 180 hp Generell examen Biologi, 180 hp Datavetenskap, 180 hp Design och hantverk, 180 hp (Carl Malmsten Furniture Studies) -möbeldesign -möbelkonservering -möbelsnickeri -möbeltapetsering Fysik och nanovetenskap, 180 hp Grafisk design och kommunikation, 180 hp Industriell ekonomi, 180 hp Innovativ programmering, 180 hp Kemi molekylär design, 180 hp Kemisk biologi, 180 hp Matematik, 180 hp Samhällets logistik, 180 hp Driftteknik, 120 hp Elteknik och automation, 120 hp AVANCERAD NIVÅ Yrkesexamen Civilingenjör Datateknik, 300 hp Design- och produktutveckling, 300 hp Elektronikdesign, 300 hp Energi-miljö-management, 300 hp Industriell ekonomi, 300 hp Industriell ekonomi internationell, 300 hp Informationsteknologi, 300 hp Kemisk biologi, 300 hp Kommunikations- och transportsystem, 300 hp Maskinteknik, 300 hp Medieteknik, 300 hp Teknisk biologi, 300 hp Teknisk fysik och elektroteknik, 300 hp Teknisk fysik och elektroteknik internationell, 300 hp Generell examen Advanced Computer Graphics, 120 hp Applied Ethology and Animal Biology, 120 hp Biomedical Engineering, 120 hp Communication Electronics, 120 hp Communication Systems, 120 hp Computer Science, 120 hp Computer Systems, 120 hp Ecology and the Environment, 120 hp Energy and Environmental Engineering, 120 hp Fysik och nanovetenskap, 120 hp Intelligent Transport Systems, 120 hp Management of Innovation and Product Development, 120 hp Manufacturing Management, 120 hp Material Physics and Nanotechnology, 120 hp Mechanical Engineering, 120 hp Molecular Genetics and Physiology, 120 hp Protein Science, 120 hp Software Engineering and Management, 120 hp System-on-Chip, 120 hp Wireless Networks and Electronics, 120 hp Maskinteknik, 60 hp FÖRUTBILDNING Bastermin, 30 hp Basår, 60 hp Asienkunskap, 60 hp Fristående kurser: ca 45 Totalt antal HST: Totalt antal HPR: Kostnad: 515 mkr (exkl. uppdragsutbildning) Utbildningarna är ordnade efter den utbildningsstruktur som gäller från och med Utbildningarnas omfattning anges i högskolepoäng, hp, där 60 hp motsvarar ett års heltidsstudier. omfattande vilket också bekräftas av universitetets takbelopp, som uppgår till ca 1,3 miljarder under Av universitetets grundutbildning utgörs 80 % av utbildningsprogram och 20 % av fristående kurser. Utbildningsprogrammen attraherar främst yngre studenter och mot den bakgrunden är det inte förvånande att studenterna vid universitetet är relativt unga (49 % är under 25 år). Sett över hela universitetet är könsfördelningen jämn (51 % kvinnor, 49 % män) men om olika utbildningar betraktas framträder trots att ett flertal åtgärder vidtagits den gängse bilden med en kvinnodominans inom lärar- och vårdutbildningar och en mansdominans på de tekniska utbildningarna. I det följande ges en redovisning av sådana uppgifter som universitetet i regleringsbrevet för 2009 skall redovisa till regeringen. Detta avsnitt är alltså inte en fullständig redovisning av grundutbildningen vid LiU utan begränsas till de av regeringen begärda uppgifterna. Vissa uppgifter redovisas uppdelade i universitetets verksamhetsområden: Filosofiska fakulteten, Utbildningsvetenskap, Hälsouniversitetet och Tekniska högskolan. 1. Utbildningsutbudet Förändringar i förhållande till 2008 UPPDRAG: Strategiska förändringar i utbildningsutbudet i förhållande till föregående år skall redovisas. FILOSOFISKA FAKULTETEN. Grundutbildningen inom den Filosofiska fakulteten omfattar ett brett spektra av ämnesområden: humaniora, kulturvetenskap, samhällsvetenskap, beteendevetenskap, ekonomiska ämnen, miljövetenskap, datavetenskap och affärsjuridik. Utbildningarna kännetecknas av att vara gränsöverskridande. De flesta av dem har direkta kopplingar till starka forskningsmiljöer, vilket ger vinster åt både grundutbildningen och forskningsmiljöerna. Under året gjordes antagning till 14 kandidatprogram, fem professionsutbildningar (civilekonomprogrammet, internationella civilekonomprogrammet, socionomprogrammet, psykologprogrammet samt psykoterapeututbildningen), två magisterprogram och 15 masterprogram. Ett av magisterprogrammen samt nio av masterprogrammen ges på engelska. Detta magisterprogram och ett av masterprogrammen är Erasmus Mundus-program. Sedan läsåret 2007/08 har antalet sökande till de inter- 9

12 1. GRUNDUTBILDNING nationella programmen ökat stadigt. Detta trots att antalet erbjudna program minskat under tidsperioden. Programmen Geoinformatics, Water Resources and Food Security och Science, Technology and Society har alla inlemmats inom programmet Science for Sustainable Development, vilket genomgått en kraftig revidering också inför läsåret 2010/11. Fakulteten har ett stort utbud av fristående kurser inom ett 40-tal huvudområden. Antalet kurser har minskat de senaste åren, främst som en följd av att utbudet anpassats bättre till efterfrågan. En ny strategi för marknadsföringen av fristående kurser lanserades under Den benämns»designa din egen utbildning«. Strategin är en del av en handlingsplan som arbetades fram under Denna har medfört en ökad tydlighet av hur fristående kurser kan läsas på både grundoch avancerad nivå. Syftet är att den studerande på ett enklare sätt skall kunna designa en egen utbildning där vägen till en akademisk examen är tydlig. Även det Religionsvetenskapliga programmet har omarbetats med två valbara inriktningar, Religion och samhälle samt Religion och samfund. Även inom dessa båda inriktningar finns olika valmöjligheter som ger stort utrymme för den studerande att designa sin egen profil. ANALYS: Utbudet av program och fristående kurser på grundoch avancerad nivå är brett med många profiler som ständigt utvecklas. Exempel på nya utbildningar/kurser som utvecklats under året är fyra nya masterprogram som kommer att börja ges hösten Det är masterprogrammet i samhälls- och välfärdsanalys, två masterprogram inom affärsjuridik samt European and International Affairs. Det senare är ett av flera internationella masterprogram som kommit till genom ett aktivt samarbete med olika partneruniversitet. De fristående kurserna har under året fått en tydligare plats i fakultetens marknadsföring, vilket på sikt kan öka intresset att läsa dessa kurser i syfte att ta ut en generell kandidatexamen eller som ett viktigt komplement till en programutbildning. UTBILDNINGSVETENSKAP. Utbildningsvetenskap bedriver lärarutbildning inom förskola förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare respektive senare år, gymnasieskolan inklusive yrkesämnen, folkhögskola samt vuxenutbildning. Utbildningsvetenskap bedriver därutöver fristående kurser, ett speciallärarprogram samt magisterprogram i Adult learning, Pedagogiskt arbete, Specialpedagogik och Utomhuspedagogik. Under 2009 har Utbildningsvetenskaps två stora lärarprogram stått i fokus. Det samordnings- och utvecklingsarbete som vidtog i och med beslutet om en gemensam utbildningsplan i juni 2007 slutfördes i och med sammanslagningen av lärarprogrammen i Linköping och Norrköping den 1 juli En åtgärd som även HSV rekommenderade i sin utvärderingsrapport 2008:8 R, Uppföljande utvärdering av lärarutbildningen. Sammanslagningen av programmen innebär en omfördelning av verksamhetsområden på respektive campus. Studenter antagna från och med ht 2009 som ämnar ta examen mot grundskolans senare år eller gymnasieskolan läser hela sin utbildning vid institutioner på campus Valla. Dessa institutioner har en stark forskningsbaserad ämnestradition samt god forskningsöverbyggnad inom sina respektive ämnen. Studenter som skall ta examen mot förskolan, förskoleklass eller fritidshem läser merparten av sin utbildning vid Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier (ISV) på campus Norrköping. Vid ISV finns en stark tradition av och en gedigen forskningsbaserad ämneskompetens för utbildning mot de lägre åldrarna. Genom utbildningen på forskarnivå och forskningsmiljön i Pedagogiskt arbete finns en ämnesmässig forskningsöverbyggnad som är inriktad mot forskning i och om förskola, skola och lärarutbildning. Denna utbildning och forskning bedrivs i nära samarbete med lärarutbildningen. Studenter som väljer att ta examen mot grundskolans tidigare år kan välja om de vill läsa på campus Valla eller campus Norrköping; de kan också välja att läsa en inriktning och/eller en eller två specialiseringar på den andra studieorten. ANALYS: Sammanslagningen av lärarprogrammen innebär en effektivisering av Utbildningsvetenskaps resursutnyttjande. Uppdelningen av verksamhetsområden på respektive campus innebär att området tillvaratar universitetets sammanlagda kompetens och kan garantera studenterna en forskningsbaserad lärarutbildning på hög akademisk nivå. HÄLSOUNIVERSITETET (HU). Hälsouniversitetets utbildningsutbud inriktas till största delen mot utbildningar som leder till yrkesexamen och som är legitimationsgrundande. På grundnivå finns arbetsterapeut-, biomedicinsk analytiker-, sjukgymnast- och sjuksköterskeutbildningen. Under året har Biomedicinsk analytikerutbildning haft den första antagningen. Sjuksköterskeutbildningen vid Linköpings universitet är förlagd till två campus och en ytterligare ort: campus US i Linköping, campus Norrköping och sjuksköterskeutbildningen i Nyköping. Den senare är under avveckling och har under året minskat så att endast tre terminer (två T6 och en T5) finns vid årsskiftet 2009/2010. HU har fortsatt arbetet med att försöka få en ny legitimation och utbildning på grundnivå inom vårdområdet: Bild- och funktionsanalytiker. Skrivelse med begäran om utredning har tillsänts Utbildningsdepartementet och Högskoleverket. På avancerad nivå finns läkar-, logoped- barnmorske-, specialistsjuksköterske- och psykoterapeututbildningarna som leder till yrkesexamen. HU erbjuder även utbildningar som leder till generella examina. Det finns en kandidatutbildning i Medicinsk biologi på grundnivå. Två masterutbildningar, Masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/medicinsk pedagogik/ omvårdnadsvetenskap/sjukgymnastik på avancerad nivå. På den avancerade nivån har under året tillkommit Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot barnsjukvård samt inom ramen för Masterprogrammet i arbetsterapi/folkhälsovetenskap/logopedi/medicinsk pedagogik. Läkarutbildningen är inne i en kraftig utbyggnadsfas som påbörjades 2007 vilken kommer att leda till en ökning från 60 till 82 studenter per termin på alla terminer ANALYS: Utbildningsutbudet är stabilt och inriktningen är att ytterligare stabilisera och koncentrera till campus US och campus Norrköping. Utveckling av utbudet med fler inriktningar sker främst på avancerad nivå. 10

13 1. GRUNDUTBILDNING Fördelning program kurser utvckling TEKNISKA HÖGSKOLAN (LiTH). Tekniska högskolan erbjöd under 2009 civilingenjörs- och högskoleingenjörsprogram, matematisk-naturvetenskapliga och datavetenskapliga kandidat- och magisterutbildningar, högskoleutbildningar inom teknik, ämnesspecialiserade kandidat- och masterutbildningar samt studieförberedande ämnesutbildningar och behörighetsgivande basutbildningar. Fakultetsstyrelsen har under året startat ett nytt civilingenjörsprogram inom energi miljö management och beslutat inrätta ytterligare ett nytt civilingenjörsprogram, med inriktning mot medicinsk teknik, med första antagning hösten Samtidigt byter den tidigare civilingenjörsutbildningen i kommunikations- och transportsystem namn till Kommunikation, transport och samhälle. Sammanlagt erbjuder Tekniska högskolan nu 14 civilingenjörsutbildningar, ej inräknat tio språkinriktningar för Industriell ekonomi internationell samt Teknisk fysik och elektroteknik internationell. Utbudet av masterprogram har under året setts över och några av dem som tidigare år visat svagast attraktionskraft läggs i malpåse. Från och med höstterminen 2009 erbjuder Tekniska högskolan 20 utbildningsprogram på masternivå. De samordnas antingen med de profiler och inriktningar som avslutar civilingenjörsprogrammen eller utgör påbyggnad till kandidatprogram inom matematik och naturvetenskap. ANALYS: Under året har Tekniska högskolan fortsatt att profilera sig som en del av ett programuniversitet med tydlig yrkeskaraktär. Viktiga förutsättningar för detta är dels de goda kontakterna mellan Tekniska högskolans grundutbildningar och näringslivet, dels Tekniska högskolans lyhördhet för näringslivets och studenternas behov. Avvägning program och kurser UPPDRAG: Avvägningen mellan kurser och program skall redovisas. Grundutbildningen vid Linköpings universitet kännetecknas av sammanhållna programutbildningar. Av universitetets utbildningsutbud utgör, om antalet helårsstudenter betraktas, utbildningsprogrammen 80 % (2008: 81 %) och de fristående kurserna 20 % (2008: 19 %). Andelen utbildningsprogram och andelen fristående kurser har legat på dessa nivåer under de senaste åren (se figur 1.1). Av tabell 1.2 framgår andelen utbildningsprogram och andelen fristående kurser inom universitetets verksamhetsområden. Andelen utbildningsprogram inom Tekniska högskolan och Utbildningsvetenskap är ca 90 %. Inom Hälsouniversitetet är motsvarande andel 93 %. Inom Filosofiska fakulteten har andelen utbildningsprogram ökat från 54 % år 2005 till 63 % år Fristående kurser Utbildningsprogram FIG 1.1: Fördelning kurser-program Utveckling (antal helårsstudenter). Andelen fristående kurser inom den Filosofiska fakulteten har minskat i motsvarande grad och uppgick år 2009 till 37 %. Andelen fristående kurser inom universitetets övriga verksamhetsområden har sedan 2007 ökat något, vilket förklarar varför andelen fristående kurser för LiU som helhet inte fortsätter att minska. ANALYS: Sedan mitten av nittiotalet har programmens andel av LiUs utbildningsutbud ökat med 10 procentenheter medan de fristående kurserna minskat i motsvarande grad. Framförallt har denna förändring ägt rum inom den Filosofiska fakulteten. Avvägning mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2004 UPPDRAG: Avvägningen mellan utbildning på grundnivå och avancerad nivå skall redovisas. Sedan den 1 juli 2007, det vill säga den tidpunkt när den nya utbildnings- och examensstrukturen etablerades, är den grundläggande högskoleutbildningen indelad i en grundnivå och en avancerad nivå. Utbildningen på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan (eller motsvarande kunskaper) medan utbildning på avancerad nivå väsentligen skall bygga på de kunskaper som studenterna får genom TAB 1.2 ANDEL UTBILDNINGSPROGRAM OCH FRISTÅENDE KURSER INOM UNIVERSITETETS VERKSAMHETSOMRÅDEN Program % Frist. HST Program % Frist. HST Program % Frist. kurs % kurs % kurs % Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Hälsouniversitetet Tekniska högskolan Totalt LiU HST 11

14 1. GRUNDUTBILDNING TAB 1.3 AVVÄGNINGEN UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ INOM UNIVERSITETETS VERKSAMHETSOMRÅDEN % på nivå % på nivå G A HST G A HST Filosofiska fakulteten program fristående kurs Utbildningsvetenskap program fristående kurs Hälsouniversitetet program fristående kurs Tekniska högskolan program fristående kurs LiU totalt program fristående kurs Uppgifter om grundnivå och avancerad nivå finns först från och med utbildning på grundnivå (eller motsvarande kunskaper). De generella examina som finns på grundnivå (högskoleexamen och kandidatexamen) omfattar två respektive tre års studier. Till detta skall läggas ett antal yrkesexamina där flertalet omfattar tre års studier. På den avancerade nivån utgör magisterexamen och masterexamen generella examina om ett respektive två års ytterligare studier. På den avancerade nivån finns också ett antal yrkesexamina, de flesta omfattande 4 5 års studier. I ovanstående sammanställning fördelas universitetets utbildningar, uppdelade i utbildningsprogram och fristående kurser, på grundnivå respektive avancerad nivå utifrån antalet helårsstudenter på respektive nivå. För minst fyraåriga utbildningar som leder till yrkesexamen på den avancerade nivån har därvid antalet helårsstudenter under de tre första åren förts till grundnivån medan antalet helårsstudenter från och med årskurs fyra förts till den avancerade nivån. Av tabell 1.3 framgår att 81 % (2008: 80 %) av universitetets grundutbildning finns på grundnivå och 19 % (2008: 20 %) på avancerad nivå. Detta betyder ca helårsstudenter på avancerad nivå och ca helårsstudenter på grundnivå. Omräknat till individer betyder detta ca studenter på avancerad nivå och ca studenter på grundnivå. Inom utbildningsprogrammen ligger 20 % av kurserna på avancerad nivå. Motsvarande siffra för de fristående kurserna är 16 %. Högst andel utbildning på avancerad nivå har Tekniska högskolan (28 %) medan Filosofiska fakulteten har 18 %, Hälsouniversitetet 12 % och Utbildningsvetenskap 6 %. Eftersom den nya utbildnings- och examensstrukturen, med indelning i en avancerad nivå och en grundnivå, skiljer sig från den tidigare finns inga uppgifter motsvarande dem som redovisas i tabell 1.3 för 2007 och tidigare. ANALYS: Av universitetets utbildningsutbud finns således 19 % på avancerad nivå. Denna andel är rimlig med tanke på definitionen av grundnivå och avancerad nivå samt med tanke på utbildningsutbudets sammansättning med 80 % utbildningsprogram (med 20 % av kurserna på avancerad nivå) och 20 % fristående kurser (med 16 % av kurserna på avancerad nivå). 2. Pedagogisk utveckling UPPDRAG: I syfte att förbättra kvaliteten i utbildningen skall universitetet arbeta med pedagogisk utveckling. FILOSOFISKA FAKULTETEN. Filosofiska fakulteten har under ett antal år bedrivit sitt pedagogiska utvecklingsarbete enligt Grund-GUIDE där fakulteten bland annat tagit fram metoder som genererar ett mer studentaktivt lärande. Centrala begrepp är i detta sammanhang tydlighet, engagemang, samspel och återkoppling. Under 2009 har fakultetens extra stöd till program med hög andel humanistisk-samhällsvetenskaplig tilldelning fortsatt. Extra medel har också varit avsatta till fakultetens masterprogram för att dessa skall kunna upprätthålla en hög kvalitet trots låga antagningstal. Resultatet av arbetet under 2007 och 2008 med att skriva om kursplaner i enlighet med senaste högskolereformens krav på lärandemål har fortsatt under Resultatet av arbetet är att den överväldigande majoriteten av fakultetens kursplaner har tydliga lärandemål, som ger bra och tydlig information till de studerande om vad de kan förvänta sig kunna efter avslutad kurs. En tydlighet som också kan underlätta för de studerande att planera sina studier. Detta ger även bättre förutsättningar för kursutvärderingar. I linje med detta har också ett arbete påbörjats med att ta fram dokument som för varje utbildningsprogram och huvudområde kopplar utbildningens examensmål till kursers lärandemål och examinationer. Beslut har även tagits att under 2010 genomföra en särskild kvalitetshöjande satsning på självständiga arbeten inom vissa program och huvudområden. Denna förstärkning av handledningstiden kan förväntas leda till högre kvalitet. Inom Psykologutbildningen har en översyn skett av den verksamhetsförlagda utbildningen. Den har resulterat i en ny yrkesorienterande kurs som ges i samarbete med olika praktikplatser där Landstinget i Östergötland är en central samarbetspartner. När det gäller innehållet i den långa praktikperioden har ett samarbete inletts med utbildningar inom Hälsouniversitetet. Psykologstuderande samverkar med andra studerande inom vårdområdet i tvärprofessionella team på de olika undervisningskliniker som finns inom Hälsouniversitetets ram. Inom det Kulturvetenskapliga programmet har en valbar praktikkurs införts, VFU, i syfte att bland annat stärka anställningsbarheten för studerande inom kulturområdet. Med samma syfte genomförs också nya kurser i entreprenörskap. Fakultetens grundutbildningsdag hade under året fokus på anställningsbarhet. Syftet var att inspirera till ett ökat arbete med frågor om anställningsbarhet inom fakultetens olika utbildningar. Dagen gav också möjligheter till erfarenhetsoch idéutbyte. ANALYS: Inom fakulteten bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete i linje med tidigare strategier för pedagogisk utveckling. Satsningar görs i form av direkta ekonomiska stöd, arrangerande av forum för idé- och erfarenhetsutbyte samt konkret utvecklingsarbete direkt i verksamheten. 12

15 1. GRUNDUTBILDNING UTBILDNINGSVETENSKAP. Inom Utbildningsvetenskap har arbetet under året främst fokuserat progressionen inom respektive utbildning, den fortsatta utvecklingen av att skapa tydliga lärandemål i kurserna, kvalitetssäkringen av examinationsprocessen samt införandet av en ny gemensam organisation för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Därutöver har Utbildningsvetenskap arbetat med förberedelserna inför propositionen om ny lärarutbildning som presenterades i februari 2010 och universitetets examensrättsansökan i samband härmed. I och med Bologna-anpassningen 2007 påbörjades ett genomgripande utvecklingsarbete gällande progression i Utbildningsvetenskaps alla utbildningar. Inom lärarprogrammen togs ett policydokument och en konkret progressionskarta fram som ett verktyg för arbetet. Målet var att skapa ett kursövergripande sammanhang där progression av för läraryrket centrala kunskaper, färdigheter och attityder synliggörs, implementeras och blir föremål för successiv uppföljning. Översättning av progressionskartans övergripande målformuleringar till kursspecifika lärandemål och examinerbart kunskapsinnehåll i kurser har utgjort en betydande del av det omfattande kvalitets- och utvecklingsarbete som utförts och alltjämt utförs inom lärarutbildningen. Utbildningsvetenskaps tidigare satsning på rättssäker examination och kvalitetssäkring av examinationsprocessen fortsatte under Bland annat anordnades en examinatorsutbildning bestående av två temadagar där examinationsprocessens alla delar diskuterades. Syftet med utbildningen var att utveckla en gemensam förståelse av vad det innebär att vara examinator inom lärarutbildningen samt diskutera hur uppdraget kan utföras. I Nöjd student-index framfördes kritik mot organiseringen av den verksamhetsförlagda utbildningen inom framför allt lärarprogrammet i Linköping. En ny central organisation har skapats under året med en gemensam policy för områdets utbildningar vad gäller samarbetet med kommuner och placering av studenter på VFU. En viktig del av Utbildningsvetenskaps arbete under 2009 har varit den nya lärarutbildning som skall starta En organisation bestående av en styrgrupp och en projektledning inrättades i början av Förberedelser inför den prövning av examensrätter som aviserades i betänkandet»en hållbar lärarutbildning«har genererat arbete på olika nivåer. En inventering av LiUs samlade resurser för lärarutbildning vad gäller ämnes-/områdeskompetens, ämnesdidaktisk kompetens, utbildningsvetenskaplig kompetens samt kompetens för verksamhetsförlagd utbildning har genomförts. Inventeringen sammanfattades och analyserades i en rapport till Områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap samt rektors ledningsråd. Åtgärder som baserats på rapportens slutsatser har bland annat varit en satsning för att stärka matematikdidaktik och samhällsämnenas didaktik. Rapporten låg också till grund för beslut av rektor om vilka ämnen/områden som LiU skall ansöka om examensrätt för i den nya lärarutbildningen. Områdesstyrelsen har tillsatt arbetsgrupper för att förbereda och färdigställa examensrättsansökningar för inriktningar och ämnen/områden i den nya lärarutbildningen. ANALYS: Arbetet med progressionen och lärandemålen inom utbildningarna har medfört ökad transparens för studenterna ifråga om vilka krav som ställs och vilka kunskaper, färdigheter, förmågor och vilken förtrogenhet de skall ha uppnått efter avslutad kurs. För lärarprogrammen har det även inneburit att tydliga bryggor har skapats mellan de tre utbildningsområdena allmänt utbildningsområde, inriktningar och specialiseringar. Arbetet med kvalitetssäkring av examinationsprocessen har medfört att examinatorerna inom Utbildningsvetenskap har en ökad medvetenhet kring dessa frågor och att rättssäkerheten både för studenten och examinatorn därmed har förbättrats. Den nya VFU-organisationen har skapat bättre samordningsmöjligheter och bättre förutsättningar för ett konstruktivt samarbete med kommunerna. Arbetet med förberedelserna inför propositionen om ny lärarutbildning innebär att universitetet står väl rustat vid ett förväntat krav på ansökan om examensrätt. HÄLSOUNIVERSITETET. Pedagogiskt centrum (PC) är Hälsouniversitetets gemensamma organisation för att stödja och vidareutveckla fakultetens profil, problembaserat lärande. Dess uppdrag är bland annat att bistå lärare och utbildningsansvariga med pedagogiskt stöd och kompetensutveckling. Under 2009 har Pedagogiskt centrum arbetat med ett flertal aktiviteter. Antagit fem doktorander i ämnet medicinsk vetenskap med inriktning mot medicinsk pedagogik. Samarbete med Institutionen för beteendevetenskap och lärande om doktorandkurser och seminarieverksamhet har startats. Ett antal forskningsprojekt inom medicinsk pedagogik har påbörjats. Tillsammans med LiUs Centrum för undervisning och lärande (CUL) genomfört ett antal kurser, PBL-introduktion och PBL-handledarutbildning. Workshops och seminarier har anordnats. I oktober 2009 invigdes Landstinget i Östergötlands nya kliniska träningsavdelning som också heter Clinicum och ligger vägg i vägg med Hälsouniversitetets Clinicum. Ett intensivt samarbete med utveckling av simuleringsövningar, hjärt- och lungräddning med mera, har startats vilket ger våra studenter möjlighet att träna tillsammans med yrkesverksamma. Det pedagogiska utvecklingsarbetet kring förbättringskunskap som bedrivs tillsammans med landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar samt Hälsohögskolan i Jönköping och högskolan i Kalmar, har lett till att alla studenter nu genomför individuella förbättringsprojekt i integrerade grupper. Ett flertal studenter har också prövat på att genomföra förbättringsarbeten på klinik vilket har varit mycket lyckosamt. Ett stort utvecklingsprojekt, initierat som en följd av resultaten av Nöjd student-index, bedrivs nu på fakulteten. Intervjuer med studenter, VFU-handledare och lärare genomförs för att ta reda på vad en god pedagogisk kompetens innebär. Sammanställningar av lärares pedagogiska kompetens ingår och en plan för Hälsouniversitetets lärares pedagogiska kompetensutveckling planeras. Stöd har erbjudits lärare i användande av olika e-läran- 13

16 1. GRUNDUTBILDNING demetoder. Universitetens nya e-mötesprogram Adobe Connect har introducerats och lärare som velat använda detta har fått utbildning. Inom ramen för EDIT (Educational Development by Information Technology; webbaserade scenarios) har ett omfattande utvecklingsarbete av inläggningsdelen genomförts och implementerats. EDIT har också introducerats på Medicinsk biologi, på det nya integrerade masterprogrammet och på fristående kurser. EDIT-scenarier används dessutom av två doktorandutbildningar och för utländska läkare. En omstrukturering för att anpassa scenarierna till den nya gemensamma sjuksköterskeutbildningen Linköping-Norrköping har inletts. Även sjukgymnastutbildningen har vidareutvecklat EDIT. Personal från Pedagogiskt centrum har också genomfört en veckokurs i användande av e-lärandemetoder för lärare från fakultetens utbytesuniversitet i Kenya. Kursen genomfördes både online och på plats. ANALYS: Genom tillskapandet av Pedagogiskt centrum fortsätter Hälsouniversitetet att vidareutveckla den problembaserade inlärningen. Den fortsatta pedagogiska utvecklingen sker efter flera linjer. En viktig del är stödet för det vardagliga förbättrings- och utvecklingsarbetet hos varje enskild lärare, liksom pedagogisk fortbildning av lärare. Vidare finns flera projekt där ny teknik skall anpassas till pedagogiken. Som stöd för det långsiktiga utvecklingsarbetet har ett samarbete med Institutionen för beteendevetenskap och lärande om doktorandkurser och seminarieverksamhet påbörjats. TEKNISKA HÖGSKOLAN. Tekniska högskolan har under året fortsatt sitt kontinuerliga arbete med att utveckla och kvalitetssäkra utbildningarna i enlighet med det så kallade CDIO-konceptet (Conceive, Design, Implement and Operate). Målet är att säkerställa de utexaminerade studenternas förmåga att fungera som produktiva och nyskapande civil- och högskoleingenjörer. En starkt bidragande faktor till utbildningens kvalitet är utformning och genomförande av examination. Fakultetsstyrelsen har därför under året uppdragit åt programnämnderna att, utgående från högskoleförordningens krav och universitetets och fakultetens beslut angående utformning av utbildningsplaner och kursplaner, tydliggöra hur examinationen ansluter till kursens mål. Dessutom skall progressionen av kunskaper och färdigheter inom programmen säkerställas så att utbildningens mål uppfylls. Som en inledning till arbetet arrangerades i samarbete med Centrum för undervisning och lärande (CUL) en temadag kring kvalitetssäkring och examination inom ingenjörsutbildningen i januari Inbjuden gäst var professor Peter Gray från US Naval Academy som gav två seminarier:»quality assurance and accreditation of engineering education in an international perspective«samt»assessment of knowledge and skills in engineering education«. Samarbetet med CUL har under året också resulterat i ett antal workshops med fokus på bedömning och examination för undervisande personal: Rättssäker examination Progression i examinationen Att examinera examensarbeten Att examinera laborationer Att examinera färdigheter och förmågor Arbetet har resulterat i reviderade kursplaner samt förtydliganden av de så kallade IUAE-matriserna (Introducera Undervisa Använda Examinera). IUAE-matriserna synliggör vilka lärandemål avseende kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som den studerande förväntas ha nått i slutet av varje kurs samt hur kursens examinationsmoment kopplar till uppsatta lärandemål. IUAE-matriserna utgör också underlag för den mappning av hur utbildningars mål totalt uppfylls genom kombination av de obligatoriska och valbara kurser inom programplanen som nu genomförs. ANALYS: LiTH har under året fortsatt arbetet med att utveckla och kvalitetssäkra utbildningarna. Under 2010 har examination och progression i relation till uppsatta mål varit ett huvudtema i Fakultetsstyrelsens uppdrag till programnämnderna. Reviderade kursplaner samt tydligare koppling mellan examinationsmoment och uppsatta lärandemål har givit en bättre struktur vad gäller obligatoriska och valbara kurser. 3. Redovisning av utbildningsuppdraget UPPDRAG: Antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsuppdraget skall redovisas totalt och uppdelade på utbildningsområden. De intäkter som antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsuppdraget genererar utifrån de av riksdagen fastställda ersättningsbeloppen skall redovisas. Inom utbildningsområdet design får universitetet avräkna högst 50 helårsstudenter och 50 helårsprestationer. Antalet helårsstudenter (HST) vid Linköpings universitet inom ordinarie utbildningsuppdrag under 2009 uppgick till , vilket är 666 fler än under 2008 ( helårsstudenter) men samtidigt 679 färre än under toppåret 2004 ( helårsstudenter). Minskningen sedan 2004 har i första hand berört utbildningsområdena samhällsvetenskap (-345 HST), naturvetenskap (-324 HST), undervisning (-200 HST) och teknik (-179 HST). Den största ökningen har ägt rum inom utbildningsområdet medicin (+555 HST). Teknik är fortfarande det största utbildningsområdet (4 577 HST) följt av samhällsvetenskap (3 889 HST) och naturvetenskap (2 733 HST). Antalet helårsprestationer (HPR) under 2009 uppgick till vilket är 323 prestationer fler än under 2008 ( helårsprestationer). Ökningen av antalet helårsprestationer ligger således inte i paritet med ökningen av antalet helårsstudenter. Detta beror på att när utbildningsvolymen ökar sker en viss eftersläpning av ökningen av antalet helårsprestationer medan det omvända gäller när utbildningsvolymen krymper. Detta fenomen hänger samman med att det vid en minskande utbildningsvolym finns förhållandevis många studenter som omregistrerar sig på kurser. Dessa studenter genererar vid avklarad tentamen helårsprestationer men inte helårsstudenter (som enbart erhålles då en student registrerar sig första gången på en kurs). År 2009 var prestationskvoten (antalet helårsprestationer/antalet helårsstudenter) 84 % 14

17 1. GRUNDUTBILDNING (2008: 86 %, 2007: 85 %, år 2006: 86 %). Minskningen av prestationskvoten mellan 2008 och 2009 beror således bland annat på utbildningsvolymens ökning enligt ovan. Av tabell 1.4 framgår prestationskvoterna inom respektive utbildningsområde. Kvinnor har i genomsnitt bättre studieresultat (prestationskvot 87 %) än män (prestationskvot 81 %). Äldre studerande (studerande äldre än 34 år) (88 %) och studerande i intervallet år (90 %) har en högre prestationskvot än gruppen som är yngre än 25 år (prestationskvot 79 %). Dessa prestationskvoters variation beror naturligtvis också på utbildningsval. De intäkter som antalet helårsstudenter och helårsprestationer genererar kan högst uppgå till universitetets takbelopp. Om antalet helårsstudenter och helårsprestationer är större än vad som ryms inom takbeloppet när året summeras har universitetet haft en överproduktion. LiU har under perioden 1993/ haft en överproduktion varje år utom under Vid ingången till 2006 hade därför universitetet en buffert uppgående till tkr, dvs 10 % av 2005 års takbelopp vilket var det maximala belopp som universitetet fick»föra över«till Under åren 2006 och 2007 utnyttjade LiU denna buffert eftersom universitetet, när antalet helårsstudenter och helårsprestationer summerades, inte nådde upp till sitt takbelopp respektive år. Med början under 2007 ( tkr) och med fortsättning under 2008 ( tkr) och 2009 (1 772 tkr) har LiU i stället byggt upp ett anslagssparande som vid ingången till 2010 uppgår till tkr, vilket motsvarar 10 % av 2009 års takbelopp (det högsta anslagssparande universitetet får föra med sig till 2010). Anslagssparandet kan LiU utnyttja kommande år när utbildningsvolymen överstiger universitetets takbelopp. Som mest kan LiU ett givet år avräkna ett belopp som motsvarar summan av det givna årets takbelopp och det tidigare anslagssparandet. Universitetets utbildningsvolym under 2009 uppgick till tkr, dvs tkr lägre än takbeloppet ( tkr). Tillsammans med tidigare ej avräknade helårsprestationer från december 2008 kan LiU därmed för 2009 avräkna tkr. ANALYS: LiUs utbildningsvolym under perioden 1993/ översteg med undantag för 2002 respektive års takbelopp. Under perioden har universitetet i stället haft en underproduktion relativt takbeloppet. Under de närmast kommande åren prognostiserar universitetet en utbildningsvolym som ånyo överstiger respektive års takbelopp vilket således innebär att universitetet räknar med att utnyttja anslagssparandet under dessa år. Räknat i helårsstudenter har utbildningsvolymen under perioden utvecklats på följande sätt: 2006: HST, 2007: HST, 2008: HST, 2009: HST, dvs utbildningsvolymen under 2009 är nu större än under 2006 men mindre än under 2005 ( HST). Prestationskvoten har under perioden utvecklats på följande sätt: 2006: 86 %, 2007: 85 %, 2008: 86 % och 2009: 84 %. Att prestationskvoterna under låg på en hög nivå beror på att utbildningsvolymen minskade relativt tidigare år under denna period. Omvänt ökade utbildningsvolymen under 2009 relativt perioden Detta fenomen hänger samman med att det vid TAB 1.4 REDOVISNING AV UTBILDNINGSUPPDRAGET 2009 Utbildningsområde en minskande utbildningsvolym finns förhållandevis många studenter som omregistrerar sig på kurser. Dessa studenter genererar vid avklarad tentamen helårsprestationer men inte helårsstudenter (som enbart erhålles då en student registrerar sig första gången på en kurs). 4. Examina Antal HST Antal HPR Ersättn. (tkr) Andel av ersättn. (%) Prestationskvot HPR/HST (%) Humaniora Teologi Juridik Samhällsvetenskap Naturvetenskap Teknik Farmaci Vård Medicin Undervisning Övrigt Design Summa Ersättning för helårsprestationer från december Summa ersättning Takbelopp Att avräkna som intäkt för UPPDRAG: För perioden gäller följande examensmål för Linköpings universitet: civilingenjörsexamen 2 810, sjuksköterskeexamen 890, lärarexamen med inriktning mot tidigare år 1 100, varav 365 med inriktning mot förskola/förskoleklass samt lärarexamen med inriktning mot senare år 905. Minst 30 procent av antalet lärarexamina (exklusive lärarexamen med inriktning mot förskollärare) bör ha en inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap. För lärarexamen med inriktning mot senare år skall särskilt behovet av yrkeslärare beaktas. Åtgärder som vidtagits för att säkerställa att ett tillräckligt antal lärarstudenter väljer inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass skall redovisas. För högskoleingenjörsutbildningen gäller att antalet helårsstudenter skall öka med minst tre procent per år i förhållande till föregående år. Av tabell 1.5 framgår antalet utfärdade examina. Där anges både sådana examina som har särskilda examensmål och sådana examina som inte har det. Antalet examina har, som framgår av tabell 1.5, under många år successivt ökat, från examina under 2001 till utfärdade examina år Under 2006 avbröts denna uppåtgående trend genom att antalet utfärdade examina i förhållande till 2005 minskade med 255 till Under 2007 ökade antalet utfärdade examina till för att under 2008 stiga ytterligare till examina. Ökningen av antalet utfärdade examina fortsatte under 2009 då examina utfärdades. Detta är det största antalet examina inom grundutbildningen som utfärdats av Linköpings universitet under ett år. Jämfört med 2008 visar antalet läkarexamina, masterexamina och antalet yrkesexamina mindre än 180 högskolepoäng (framför 15

18 1. GRUNDUTBILDNING TAB 1.5 EXAMINA VID LINKÖPINGS UNIVERSITET Utfall Examensmål Utfall Examensmål Utfall Examensmål Yrkesexamina med examensmål Civilingenjörsexamen Sjuksköterskeexamen Lärarexamen med inriktning mot tidigare år varav med inr. mot förskola/förskoleklass Lärarexamen med inriktning mot senare år varav med inr. mot yrkeslärare Övriga yrkesexamina Psykologexamen Teologie kandidatexamen Högskoleingenjörsexamen Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerexamen Läkarexamen Receptarieexamen Logopedexamen Sjukgymnastexamen Social omsorgsexamen Socionomexamen Yrkesexamina mindre än 180 hp Summa yrkesexamina Generella examina Masterexamen Magisterexamen Kandidatexamen Generella examina mindre än 180 hp Examina enligt äldre studieordning 7 Summa generella examina Totalt antal examina vid LiU Antal lärarexamina med inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap: 2009: 85, 2008:152, 2007:92, 2006:118, 2005:154. allt specialistsjuksköterskeexamina) de största ökningarna medan antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år och magisterexamina minskar mest. En förklaring till att antalet läraraexamina mot tidigare år minskat 2009 jämfört med 2008 är att antalet utbildningsplatser inte fylldes under några år, och att detta nu återspeglas i antalet utfärdade examina. Beträffande de fyra examina som har examensmål uppnådde LiU under perioden med råge tre, nämligen examensmålen för sjuksköterskeexamen samt lärarexamen mot tidigare respektive senare år. Målet för civilingenjörsexamen uppnåddes inte riktigt (mål: examina, utfall: examina). Inte heller det delmål (inom ramen för lärarexamen med inriktning mot tidigare år) som avser antal examina med inriktningen mot förskola/förskoleklass nåddes helt (mål: 250 examina, utfall: 242 examina). Eftersom 2009 är det första året i perioden är det vanskligt att dra för stora slutsatser för hela perioden av utfallet under Det kan dock konstateras att LiU under 2009 nått minst 25 % av respektive examensmål för sjuksköterskeexamen och lärarexamen med inriktning mot senare år medan antalet civilingenjörsexamina och lärarexamina med inriktning mot tidigare år inte når denna gräns. Av not 1 till tabell 1.5 framgår antalet lärarexamina med inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Under 2005, 2006, 2007 respektive 2008 utfärdades 154, 118, 92 respektive 152 lärarexamina med denna inriktning, dvs sammantaget 516 examina, eller 23 % av det totala antalet utfärdade lärarexamina under dessa fyra år (2 218 examina). Detta skall jämföras med målet 30 %. Under 2009 var motsvarande andel 17 %. Antalet lärarexamina med inriktning mot yrkeslärare uppgick under 2009 till tio examina, vilket motsvarar det genomsnittligt antalet som utfärdats per år under perioden Antalet sökande till utbildningen har ökat kraftigt de senaste åren, bland annat genom vidareutbildningen av lärare i skolan (VAL). Eftersom många studerar på halvfart, distans är de fortfarande i utbildning. Även behörighetskraven kan vara problematiska för lärare i ämnesområden där relevant högskoleutbildning saknas. Många studenter arbetar mer än 50 % som lärare eller i annan verksamhet parallellt med studierna. För att fler skall kunna söka lärarutbildningen har Utbildningsvetenskap sedan tre år tillbaka erbjudit en kompletteringskurs i Lärande i yrkesämne för personer som saknar full behörighet till utbildningen. För att få fler lärarstudenter att välja inriktning mot arbete i förskola och förskoleklass vidtogs flera åtgärder under året. Vid informationen till förstaårsstudenterna på lärarprogrammet om val av inriktningar och åldersgrupper medverkade yrkesverksamma lärare från förskolan. Ansträngningar har 16

19 1. GRUNDUTBILDNING även gjorts för att låta så många studenter som möjligt göra verksamhetsförlagd utbildning inom förskolan. Fortsatt antagning gjordes under 2009 till den förkortade lärarutbildning för barnskötare på halvfart (4 år) som startade Information om utbildningen har spridits brett och intresset är stort. Dock saknar många sökande behörighet i engelska B. Antalet helårsstudenter på universitetets högskoleingenjörsutbildning har utvecklats på följande sätt: 2006: 537 HST, 2007: 503 HST, 2008: 519 HST och 2009: 586 HST. Således var ökningen av antalet helårsstudenter inom högskoleingenjörsutbildningen 13 % mellan 2009 och 2008 medan den var 3 % mellan 2008 och 2007 (se tabell 7.1, sid 58). ANALYS: Till följd av grundutbildningens expansion fram till 2005 fortsätter antalet utfärdade examina under ett år vid Linköpings universitet att växa. En ytterligare förklaring till det växande antalet examina är sannolikt att en och samma person i ökad utsträckning under sin studietid tar fler än en examen. Efter införandet av den nya examensordningen 2007 är det tydligt att antalet masterexamina ökar på bekostnad av antalet magisterexamina. 5. Efterfrågan UPPDRAG: Efterfrågan på universitetets utbildningar uppdelad i utbildningsprogram (i sin tur uppdelade i program som ges på svenska respektive annat språk än svenska) och fristående kurser skall redovisas totalt, på grundnivå respektive avancerad nivå. Sedan den överraskande och kraftiga minskningen under 2006 av antalet sökande till högskolan vände det åter uppåt under Antalet sökande fortsatte att öka under 2008 (relativt 2007) och 2009 (relativt 2008). Att göra exakta jämförelser över tid är dock vanskligt. Detta beror på att det nya nationella antagningssystemet NyA har byggts upp successivt. Anmälan och antagning till»nationella«utbildningsprogram via NyA började 2006 medan anmälan och antagning till fristående kurser började först Under 2008 är det första gången som anmälan och antagning sker även till de internationella master- och magisterprogrammen. Således tycks det som att antalet förstahandssökande i den nationella antagningen till universitetets utbildningsprogram 2008 minskade i förhållande till motsvarande antagningsomgång 2007 från förstahandssökande år 2007 till förstahandssökande år 2008 (se tabell 1.6). Orsaken till detta är övergången från lokal antagning till samordnad antagning via NyA för de internationella master- och magisterprogrammen. Antalet förstahandssökande beräknas i NyA på ett annat sätt än tidigare vilket innebar att antalet förstahandssökande till universitetets internationella master- och magisterprogram minskade med ca mellan dessa båda år. För att få helt jämförbara siffror är det således bara 2009 som kan jämföras med Vid Linköpings universitet ökade antalet förstahandssökande till utbildningsprogrammen mellan 2009 och 2008 med 13 %. Delas programmen upp i en del som har undervisningsspråket svenska och en del där undervisningen sker på annat språk är ökningen 12 % respektive 15 %. Den förstnämnda kategorin har dock betydligt fler utbildningsplatser än den sistnämnda. Totalt sett minskar antalet utbildningsplatser TAB 1.6 TILLSTRÖMNING AV STUDENTER Nyb.pl :a handssök./nyb.plsöksök./nyb.pl. Nyb.pl. 1:a hands- 1:a hands- Nyb.pl. 1:a handssök. 1:a handssök. 1:a handssök./nyb.pl. Grundnivå Utbildningsprogram , ,61 varav utbildning på svenska , ,61 varav utbildning på annat språk Fristående kurser , ,34 varav utbildning på svenska , ,34 varav utbildning på annat språk Avancerad nivå Utbildningsprogram , ,22 varav utbildning på svenska , ,08 varav utbildning på annat språk , ,75 Fristående kurser , ,81 varav utbildning på svenska , ,81 varav utbildning på annat språk Totalt Utbildningsprogram , , ,38 varav utbildning på svenska , ,33 varav utbildning på annat språk , ,75 Fristående kurser , , ,27 varav utbildning på svenska , ,27 varav utbildning på annat språk 1. Uppgifter om grundnivå och avancerad nivå finns inte för För fristående kurser motsvarar siffrorna det totala antalet sökande. 17

20 1. GRUNDUTBILDNING på programmen mellan 2009 och 2008 med ca 260 platser. Antalet förstahandssökande till de fristående kurserna ligger i jämförelse med 2008 och 2007 kvar på en i stort sett oförändrad nivå. Eftersom sökande till fristående kurser får ange flera kurser inom ramen för sitt förstahandsalternativ kan inte antalet förstahandssökande till en kurs anges utan enbart det totala antalet sökande. Antalet registreringar till fristående kurser uppgick under 2009 till stycken till platser (exkl. sommarkurser) att jämföras med 2008 då registreringar gjordes till platser (exkl. sommarkurser). En samlad bild av tillströmningen av studenter ges i tabell 1.6. Särskilt glädjande är att, trots ett begränsat intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på gymnasiet, antalet registrerade nybörjare på universitetets civilingenjörsutbildningar fortsätter att öka. Mellan 2009 och 2008 är ökningen 8 %, vilket betyder att ökningen under perioden uppgår till 33 procent, från 753 registrerade nybörjare höstterminen 2006 till registrerade nybörjare höstterminen ANALYS: Antalet sökande till universitetets utbildningsprogram har sedan 2006 successivt ökat varje år i perioden Sannolika orsaker till detta är framförallt det faktum att ungdomskullarna har ökat och att lågkonjunkturen utnyttjats för att skaffa sig en bra utbildning när arbetsmarknaden vänder. Efterfrågan är fortfarande mycket god inom medicin och vård, god inom teknik (civilingenjörs- och ingenjörsutbildningar) samhällsvetenskap (framförallt beträffande utbildningsprogrammen i affärsjuridik, ekonomi, personal- och arbetsvetenskap, och psykolog- och socionomprogrammen). Mot bakgrund av att alla lärosäten har en likartad situation är en ökning av antalet sökande till lärarutbildningen, de naturvetenskapliga utbildningarna och till språkutbildningarna vid Linköpings universitet och övriga lärosäten både önskvärd och nödvändig för Sveriges utveckling som kunskapsnation. FILOSOFISKA FAKULTETEN. År 2009 var tredje året med antagning till fakultetens uppsättning av kandidat-, magister- och masterprogram. Söktrycket på kandidatprogrammen var i stort sett oförändrat jämfört med året innan. Socionomprogrammet, psykologprogrammet, civilekonomprogrammet och affärsjuridiska programmet attraherade flest sökande, med mer än fyra förstahandssökande per plats. Två program kommer att profilera sig ytterligare inför kommande år: systemvetenskapliga programmet och kandidatprogrammet i samhälls- och kulturanalys (SKA). Ett av de utannonserade masterprogrammen med svenska som undervisningsspråk ställdes in på grund av för få sökande. För de övriga programmen ökade söktrycket och samtliga hade fler förstahandssökande än antal platser. Processen från ansökan till att studenter är registrerade resulterade dock i att enbart två av programmen hade lika många, eller fler, studenter än platsantal. Utöver de sex masterprogram med undervisningsspråket svenska som fakulteten gav 2009 kommer tre nyutvecklade masterprogram att ges hösten Det är masterprogrammet i samhälls- och välfärdsanalys samt två masterprogram inom affärsjuridik. De två senare skall ses som en förlängning av kandidatprogrammen i affärsjuridik och affärsjuridik med europainriktning. En särskild satsning på information om utbildningar på masternivå med svenska som undervisningsspråk gjordes under hösten 2009 med syfte att öka rekryteringen till dessa. Målgruppen är främst nuvarande studerande på de treåriga kandidatprogrammen som avslutar sin utbildning våren Information om masterprogrammen på svenska har under året spridits på olika utbildningsmässor. Hösten 2009 är utnyttjandegraden av de tillgängliga platserna för internationella masterprogram mer än 100 %. Bland de nytillkomna programmen under perioden kan nämnas masterprogrammet Nordic studies som är ett samarbete mellan fem nordiska universitet. Under 2009 utvecklades också European and International Affairs som också utgör ett av de fem joint programmes som erbjuds i samarbete med internationella partneruniversitet. Den utbildningen startar ht Söktrycket till fakultetens fristående kurser har varit vikande under några år. En orsak till detta torde ha varit det minskade inslaget av valfria kurser inom de tidigare 4 5-åriga magisterprogrammen. Den högkonjunktur som rådde kan också antas haft en negativ effekt på de studerandes vilja att välja studier före arbete. Fristående kurser läses ofta som ett komplement till programstudier och när möjligheterna att få arbete direkt efter avslutade studier är goda minskar sannolikt intresset för att förlänga studierna med att läsa ytterligare någon kurs. Andelen sökande till fristående kurser ökade under 2009 och ökningen förväntas fortsätta under ANALYS: Ökningen av antalet deltagare i programutbildningar har under 2009 varit mindre än för universitetet i dess helhet. Tillströmningen kan förväntas öka under 2010 då nya utbildningsprogram startar. När det gäller masterutbildningar är osäkerheten fortfarande betydande vad gäller rekryteringssituationen för De administrativa rutinerna behöver utvecklas för att underlätta övergången från kandidatutbildningar till masterprogram. UTBILDNINGSVETENSKAP. Hösten 2009 antogs fler studenter till lärarprogrammen än året innan. Liksom tidigare år var söktrycket störst på den del av lärarutbildningen som utbildar lärare med inriktning mot förskola. Gymnasielärarinriktningen hade också stort söktryck och ett överintag på ca 30 studenter gjordes. I och med årets antagning söker studenterna till ingångar mot verksamhetsområde. Det är därför ännu för tidigt att säga något om vilka ämnesområden de nyantagna studenterna kommer att välja. Särskilda satsningar görs på information till yrkeslärare. För att öka rekryteringen till yrkeslärarutbildningen har ett yrkesråd bildats där representanter för företag, kommuner, Östsam och Linköpings universitet finns representerade. Informationen på webben om möjligheten att utbilda sig till yrkeslärare vid LiU har ytterligare förtydligats och information har särskilt tagits fram som riktar sig till obehöriga lärare i skolorna. Blivande studenter som saknar fullständig behörighet kan i vissa fall erbjudas en behörighetsgivande kurs som omfattar 30 hp. Detta medför att fler yrkeslärare kan tas in till 18