Fördjupning för TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖVERSIKTSPLAN VARBERGS KOMMUN. Stadsbyggnadskontoret. Antagen av kommunfullmäktige
|
|
- Gunilla Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fördjupning för TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖVERSIKTSPLAN VARBERGS KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Antagen av kommunfullmäktige
2 Översiktsplan 2000 för Varbergs kommun Fördjupning för Tvååker och södra kusten Detta är en av översiktsplanens delar och omfattar en fördjupning av översiktsplanen, innebärande att området redovisas mer ingående. Planen visar kommunens mål för den framtida bebyggelse- och kommunikationsstrukturen, dess vilja för hur mark- och vattenområden ska användas samt hur den byggda miljön ska bevaras. Översiktplanen ska ses som en sammanvägd vision om kommunens framtida utveckling. ÖP2000 är antagen av kommunfullmäktige Stadsbyggnadskontoret Foton: Thomas Andersson, Flygfoton: Sven-Erik Peterson
3
4 Innehåll Inledning...5 Utgångspunkter och målsättningar...7 Förslag Tvååkers och södra kustområdets framtida struktur...9 Målsättningarna och de allmänna intressena har sammanvägts till en framtida struktur för hela kommunens utveckling Planbeskrivning...11 Planen redovisar användningen av mark- och vattenområden, hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas samt hur de olika riksintressena och allmänna intressena ska beaktas Riktlinjer och åtgärder...15 Här redovisas kommunens intentioner för olika delområden och hur dessa ska beaktas Allmänna intressen...19 Plan- och bygglagen anger de allmänna intressen som ska behandlas i den översiktliga planeringen Miljö- och riskfaktorer...23 Här redovisas hur områden med särskilda miljöproblem och risker och sådana som är särskilt känsliga för störningar eller påverkan ska behandlas Konsekvenser Konsekvensanalys...25 De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av ÖP2000 redovisas kortfattat Bilagor: Karta M: Plankarta, Södra kusten och Tvååker Karta N: Plankarta, Tvååker Karta O: Riktlinjekarta
5
6 Inledning Översiktsplanen, ÖP 2000, består dels av denna del som är en fördjupning av planen för Tvååker med södra kustområdet, dels av separata delar omfattande en inventering, en kommunövergripande del omfattande hela kommunen samt fördjupningar för stadsområdet och norra kustområdet. Översiktsplanen ska visa kommunens vilja hur den fysiska miljön ska användas i framtiden. Den ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Planen ska ta ett helhetsgrepp över kommunen och ses som en vision för den framtida utvecklingen. Översiktsplanen är vägledande men dock inte bindande för myndigheter och enskilda. Det innebär att slutliga avvägningar mellan t.ex. enskilda och allmänna intressen sker först i andra former. Som exempel kan nämnas detaljplan och bygglov enligt Plan- och bygglagen eller tillståndsprövning enligt Miljöbalken. Översiktsplanen är av sektorövergripande karaktär och ska samordna de allmänna intressen i kommunen som kan påverka den fysiska miljön, t ex rörande näringslivsutveckling, boende, kommunikationer, miljö, kulturvärden, m m. Planen ska ange kommunens ställningstagande för hur markoch vattenområden ska användas i framtiden och hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Planen ska också redovisa hur riksintressena ska tillgodoses. Riksintressen är enligt miljöbalken utpekade områden som skall skyddas, exempelvis kustområdet i Halland. Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan. Kommunfullmäktige ska varje mandatperiod ta ställning till planens aktualitet. Kommunens översiktsplanering är således en rullande process. Innehållet kommer succesivt att förändras och hållas aktuellt i takt med utvecklingen. INLEDNING TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
7 6 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN Tvååker och södra kustområdet Området omfattar Tvååker samhälle och kustområdet in till E6 från södra kommungränsen till Lerjan i norr. Utöver Tvååker ingår även Galtabäck och Björkäng.
8 Utgångspunkter och målsättningar Långsiktigt hållbar utveckling förnyelse och konkurrenskraft En utgångspunkt i den nya översiktsplanen, ÖP 2000, är att bibehålla och förbättra Varberg som en bra fungerande kommun med goda levnadsvillkor. Miljöfrågorna lyfts fram genom målsättningar om det långsiktigt hållbara samhället. Kommunfullmäktige har tagit flera beslut i denna riktning. Samtidigt finns målsättningar om förändring och förnyelse av samhället i form av ny bebyggelse, kommunikationer mm, som ger ökad konkurrenskraft. Samtidigt är en god miljö ett viktigt konkurrensmedel och ett långsiktigt hållbart samhälle ett livsvillkor. Sett i ett längre perspektiv måste dessa målsättningar sammanfalla. Översiktsplanen ska verka för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Vad detta konkret innebär kan ofta vara svårt att ange. Eftersom vi idag inte alltid har den bästa lösningen på alla frågeställningar och förutsättningarna efterhand förändras måste möjlighet ges till alternativa utvecklingsvägar där frågorna efterhand konkretiseras. Översiktsplanens övergripande målsättning är både långsiktigt hållbar utveckling och god konkurrenskraft. Varje åtgärd enligt planen ska vara ett steg mot dessa långsiktiga mål. Kretsloppet För hela kommunen finns följande utgångspunkter och målsättningar i ÖP 2000: För utförligare beskrivning hänvisas till den kommunomfattande översiktsplanen. Varbergs ska vara en attraktiv kommun för boende, företagande, turism, studier och fritid. Varberg ska ta vara på sitt goda läge i regionen. Befolkningsökningen bör vara relativt jämn med balans i åldersstrukturen. Varbergs stad samt serviceorterna ska ges förutsättningar att utvecklas med god service. De goda och i framtiden ännu bättre kommunikationerna ska tas till vara. Resor och transporter ska i största möjliga utsträckning ske miljöanpassat och bilresor och biltransporter ska minskas. Energiproduktion med lokala förnybara energikällor ska underlättas. Goda förutsättningar ska skapas för sjöfart och yrkesfiske. Jord- och skogsbruksnäringarna ska fungera uthålligt och med hänsyn till bevarande av natur- och kulturvärden. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Förutsättningar skapas för att ge invånarna god miljö och hälsa. Kustområdet planeras utifrån intresset för boende, naturvård samt fritidsoch friluftsliv. Skadliga utsläpp i hav och vattensystem ska undvikas. UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
9 Tvååker och södra kustområdet Kustområdets stora natur- och kulturvärden, de goda förutsättningarna för friluftsliv och turism samt ett attraktivt boende är kvaliteter att bevara och bygga vidare på. Tvååkers småskalighet och kulturmiljö ska vara en förutsättning i ÖP Den fördjupade översiktsplanen för Tvååker och södra kustområdet ska i övrigt medverka till: Boende, service och arbetstillfällen ska kunna utvecklas i Tvååker Tvååker är den naturliga serviceorten för hela södra kommundelen och ska som sådan ges förutsättningar att kunna utvecklas. Ett ökat bussåkande ska främjas Förbättrad busstrafikservice ska medföra ett större utnyttjande av kollektivtrafiken, och därmed ett minskat bilåkande. Säkra cykelvägar ska finnas Cykeln är ett lämpligt transportmedel inom Tvååker som har så korta avstånd. En övergång till ett miljöanpassat transportsystem leder också till ett större cykelutnyttjande. Ginstleden bör också kompletteras och förbättras. Möjlighet till fler vindkraftverk ska tillskapas De goda vindförhållandena och det öppna landskapet gör att ytterligare vindkraftverk kan uppföras i anslutning till de befintliga. Riksintressena för natur och friluftsliv ska säkerställas Kustzonen ska skyddas från ingrepp och andra åtgärder som kan skada riksintressena. Bildandet av ett naturreservat är under utredning. Det rörliga friluftslivet ska gynnas. Grönstrukturen ska bevaras och förstärkas För människors hälsa, trivsel och kommunikation samt för att bevara och utveckla den biologiska mångfalden behövs flera sammanhängande gröna stråk och naturområden både i Tvååker och i fritidsområdena. Fördjupningsområdet Tvååker och södra kusten. 8 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR
10 Tvååkers och södra kustområdets framtida struktur Tidigare uttalade målsättningar och de allmänna intressena har här sammanvägts till en struktur för Tvååkers och södra kustområdets framtida utveckling och mark- och vattenanvändning. Samhällsutveckling och bebyggelse Tvååker ska även i framtiden fungera som serviceort för den södra delen av kommunen. Här ska ges goda möjligheter till en utvecklad både kommersiell som offentlig service. Befintlig lanthandel ska stödjas då de är väsentliga för de boende och verksamma. Boendet ska ligga i närheten av service och arbetsplatser men även nära natur- och rekreationsområden för att tillskapa en attraktiv levnadsmiljö på ett ekologiskt lämpligt sätt. Samhällena blir därför de naturliga ställena för bostadsutbyggnaden. Omvandling av fritidshusområden till åretruntboende påverkar både kommunal service och dess kostnader samt landskapsbilden. Avväg- Strukturskiss för Tvååker och södra kusten bevarat kustområde jordbruksområde med vindkraft busstrafik mot Varberg och Falkenberg Tvååker serviceort Tvååker byggs ut mot nordväst och öster FRAMTIDA STRUKTUR TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
11 ningar och beslut om detta tas bland annat i översiktsplanen. Ingen ytterligare omvandling till åretruntboende är aktuell inom södra kustområdet. Verksamhetsområden för mer ytkrävande eller störande verksamheter tillskapas i norra delen av Tvååker vid gamla järnvägsområdet och i anslutning till motorvägsmotet. Möjlighet till mindre störande verksamheter som hantverk och service ges inom vanliga bebyggelseområden. Områden på Tvååkersslätten är lämpliga för fortsatt utbyggnad av vindkraftverk. Spridd bebyggelse som skulle försvåra en framtida utbyggnad bör undvikas. Gröna stråk inne i bebyggelsen och vidare ut i naturen är väsentliga för den biologiska mångfaldens, hälsans och trivselns skull. De kan kompletteras med planteringar och åtgärder på såväl tomtmark som allmän platsmark. Fritidsboendet i kustområdet får enligt miljöbalken kompletteras endast i mindre omfattning och i anslutning till redan befintlig bebyggelse. Hänsyn ska tas till naturvårdens och det rörliga friluftslivets krav. Kommunikationer En god kollektivtrafik ska finnas från staden till Tvååker och vidare söderut. Den måste utvecklas för att på ett ekologiskt sätt bli ett alternativ till bilen vid resor till arbete och service samt på fritiden. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras så att ett vägnät tillskapas så att man trafiksäkert ska kunna ta sig mellan bostad, arbete, service, fritidsområden, m m. IT-nätet är också en viktig del i kommunikationerna. Detta kan minska resbehovet och ge möjlighet till spridda arbetsplatser ute i kommunen. Natur och miljö Kustområdet ska till stora delar skyddas utifrån naturvårdens och friluftslivets intressen. Detta medför bland annat att fritidshus och annan spridd bebyggelse endast kan tillkomma som mindre kompletteringar. Speciellt skyddsvärt är området kring Lerjan och vidare söderut utmed kusten med fortsättning in i Falkenbergs kommun. Möjligheten att bilda ett naturreservat för området utreds. Tvååkersslätten med vindkraftverk. 10 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP 2000 FRAMTIDA STRUKTUR
12 Planbeskrivning Planområdet omfattar det södra kustområdet från kommungränsen till Lerjan i norr och Tvååker i öster. Planen redovisar mark- och vattenanvändning, hur den byggda miljön ska bevaras och utvecklas samt hur de olika riksintressena och allmänna intressena ska beaktas. Planen redovisas i text och på kartor samt kompletteras med riktlinjer. Ekologisk grundsyn En inriktning mot ett långsiktigt hållbart samhälle är grundläggande i översiktsplanen. Belastningen på miljön både på land och i havet ska minimeras. Kretsloppslösningar, minskade utsläpp av farliga ämnen, minskad förbrukning av inte förnyelsebara resurser, goda kommunikationsmöjligheter samt skydd av ekologiskt känsliga områden är exempel på ekologiska hänsyn. Samhällsutveckling och bebyggelse Som framgår av strukturkapitlet ovan är det viktigt att boendet och verksamheterna utvecklas där en god service kan erhållas. Detta leder till att de befintliga samhällena är de naturliga ställen där större utbyggnader kan ske. Målet om en levande landsbygd medför, att enstaka nybebyggelse även utanför samhällena kan prövas positivt. I översiktsplanen redovisas bebyggelseområden som huvudsakligen är till för bostäder men med fördel kan innehålla service, hantverk och andra mindre inte störande verksamheter där så prövas lämpligt. I Tvååker redovisas nya bostadsområden på Stenenområdet i väster och Storegården i öster. Mindre kompletteringar och förtätningar kan även ske inom befintligt bebyggelseområde. Den småskaliga bebyggelsen ska bibehålls och utvecklas på sådant sätt att den befintliga karaktären bevaras. Fastarpsvägen i Tvååker är ett centralt centrumstråk PLANBESKRIVNING TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
13 Gamla stationsområdet reserveras för centrumbebyggelse med handel, service, mindre verksamheter och boende. Detta förstärker det något spridda serviceområdet utmed Fastarpsvägen. Nya verksamhetsområden redovisas mot norr och vid motorvägen. Mindre störande verksamheter kan dock med fördel även i framtiden lokaliseras i de centralare delarna av samhället för att bibehålla en levande bebyggelsestruktur. Den nordöstra delen av Björkäng kan kompletteras med ett mindre område för det rörliga friluftslivet. Den öppna utsikten mot havet får dock inte byggas för. Galtabäck har detaljplanelagts för fritidsbebyggelse med ett visst inslag av helårsboende. Utöver dessa områden bör ytterligare exploatering inte komma till. I kustområdet finns andra fritidshusområden. Någon ytterligare utbyggnad av dessa eller nya områden får inte ske i detta flacka kust- och jordbruksområde med starka natur- och fritidsintressen. En övergång från fritids- till åretruntboende är heller inte lämpligt med hänsyn till landskapsbilden och den låga servicenivån. Generellt ska stora krav ställas på lokalisering och utformning av bebyggelse, speciellt i kustområdet och andra känsliga och exponerade lägen. Kommunikationer Goda kollektiva kommunikationer är viktiga så att de kan bli ett alternativ till bilen i framtiden. Busservicen är i dag god i Tvååkersområdet. En utveckling av denna är väsentlig för att förbättra övergången till ett mer miljöanpassat resande. Vägnätet i södra kustområdet är i stort sett färdigutbyggt. Korsningen Fastarpsvägen Björkängsvägen Järnvägsgatan byggs om med en stadsmässig, mindre rondell, för att öka trafiksäkerheten och framkomligheten. Mindre kompletteringar av vägnätet behöver dock ske t ex i samband med utbyggnaden av Stenenområdet och för Fastarpsvägen i öster. Gång- och cykelvägnäten ska kompletteras så att man trafiksäkert ska kunna ta sig mellan bostad, arbete, service, fritidsområden m m. Bl a blir gamla järnvägsbanken i Tvååker ett lämpligt nordsydligt gång- och cykelstråk. Näringsliv I södra kustområdet är jordbruket en viktig näringsgren som ges goda fysiska förutsättningar att utvecklas. Servicen och övrig verksamhet lokaliseras till Tvååker, som är den naturliga serviceorten i kommunens södra del. Turismen är en viktig näringsgren eftersom Varberg är en attraktiv turistkommun. Det är bland annat havet med baden och den vackra naturen som lockar. Framför allt det rörliga friluftslivet ska främjas, varför campingplatserna inte får bli förtäckta fritidshusområden utan till största delen vara till för korttidsboende. För detta ändamål föreslås endast ett mindre, nytt område i nordöstra Björkäng. Övriga naturområden bevaras med anledning av naturvårds- och rekreationsintressen. Mellan Björkäng och Rönnås, öster om E6, kan eventuellt en ny campingplats bli aktuell. Detta bör utredas och då ska bl a landskapsbilden, naturvårdsintressen och en trafiksäker gångkontakt med havsstranden beaktas. Energi Möjligheten till vindkraftslokaliseringar på Tvååkersslätten har studerats. För att anpassas till landskapet ska vindkraftverken uppföras i mindre grupper eller parker och inte som enstaka verk. Lämpliga områden för ytterligare vindkraftverk är i anslutning till de befintliga grupperna i norr och öster. Områdena kan klassas som riksintressanta för vindkraftsproduktion. 12 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN PLANBESKRIVNING
14 Jordbruksmark utanför Tvååker Jordbruk Jordbruket är en betydande näringsgren. Det är viktigt att bevara jordbrukslandskapet och en levande landsbygd. Vid strukturrationaliseringen bör de gamla gårdarna få möjligheter till fortsatt och nytt boende och verksamheter. Riktlinjerna i översiktsplanen har en positiv syn på viss nybebyggelse i anslutning till befintlig byggnation, men inte i närheten av brukningsenheter med animalieproduktion. Yrkesfisket Riksintresse för yrkesfisket finns dels inom kustnära områden och dels på Lilla Middelgrund. För att yrkesfisket ska kunna ha goda förutsättningar måste miljöförhållandena förbättras och överuttag inte försvaga beståndet. Vattenkvaliten från vattendragen måste bli bättre. Muddring, täkter och havsbaserade vindkraftverk bör inte få komma till stånd där de skadar yrkesfisket. Kust och hav Stora delar av kusthavet ingår i stora opåverkade områden enligt 3 kap 2 MB och är även ekologiskt särskilt känsliga och ska därför skyddas mot skadande åtgärder. Hela kustzonen inom fördjupningsområdet är ett s k CW-område och har internationell betydelse samt är riksintresse för naturvården. Lilla Middelgrund är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Lerjan ingår i Gamla Köpstads naturreservat. Inom dessa områden ska varje form av exploatering behandlas mycket restriktivt. För närvarande pågår en utredning om bildande av naturreservat för kustzonen från Lerjan till kommungränsen. Utmed hela havskusten gäller strandskydd på 300 m inåt land och 100 m ut i vattnet. Dessutom gäller särskilda hushållningsbestämmelser med hänsyn till natur- och kulturvärdena enligt 4 kap MB för hela kommunens kustområde. Detta innebär att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen om exploateringar eller andra ingrepp i miljön ska tillåtas. Största delen av kusten är viktig för rekreation, bad och rörligt friluftsliv. Dessa natursköna områden skyddas därför mot ingrepp och dessutom måste åtgärder sättas in för att minska föroreningarna så att vattnet i havet kan bli rent. PLANBESKRIVNING TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
15 Vattendrag och våtmarker Vattendragen förorenas genom läckage av gödnings- och bekämpningsmedel. Detta skadar både vattendragen och havet. För att minska föroreningsriskerna förordas ett skyddsområde på minst 6 m utmed vattendragens stränder, vilket ska hållas fritt från gödsling och besprutning. Tvååkerskanal och Törlan är lax- och havsöringsvatten. Våtmarker finns utmed kustzonen, dessa är mycket väsentliga som fågelområden och för att genom sitt uppbromsande av vattenflödet fungera som kvävefällor och därmed rena vattnet innan det kommer ut i havet. Ett bevarande och en utökning av våtmarker redovisas i översiktsplanen. VA-system Ett bra dricksvatten samt höggradigt renat spillvatten är oerhört viktigt. Större delen av fördjupningsområdet har redan VA-sanerats och anslutits till kommunala anläggningar. Dagvattnet ska så långt möjligt tas om hand lokalt genom infiltration. Naturmiljöer Riksintresse för naturvård finns för kustzonen. Lerjan ingår i naturreservat. Inom flera av dessa finns också bevarandevärda ängs- och hagmarker. Riktlinjerna har utformats med hänsyn till naturvärdena så att de skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada naturmiljön. Kulturmiljöer Inom södra kustområdet finns inga riksintressen för kulturmiljövård. Övriga kulturintressen av större vikt är Galtabäck, området runt kyrkan och stationen i Tvååker, Hägared Fagared och området söder om Björkäng. Riktlinjerna har utformats med hänsyn till dessa intressen. Rekreationsområden Kusten är ett väsentligt rekreationsområde för såväl boende som turister. Här erbjuds goda tillfällen till bad, friluftsliv och naturupplevelser. Ytterligare exploatering eller andra ingrepp ska behandlas med stor restriktivitet. Riktlinjerna utformas så att stor hänsyn ska tas till naturen och rekreationsintresset. Grönstrukturer Inom samhällena, och för deras kontakt med kringliggande naturområden, är det viktigt att grönstråken får bevaras och utvecklas så att människor, djur och växter kan röra sig och sprida sig. Detta gäller även de tätare exploaterade fritidshusområdena inom kustzonen. 14 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN PLANBESKRIVNING Järnvägsgatan i Tvååker med sin bevaransvärda allé.
16 Riktlinjer och åtgärder för Tvååker och södra kusten Här redovisas kommunens intentioner för respektive område. Riktlinjeområdena redovisas på karta O. N och siffra anger naturvårdsobjekt enligt länsstyrelsensförslag till naturvårdsprogram för kommunen. K och siffra anger kulturmiljöer enligt kommunens program för kulturmiljövård. Generella riktlinjer: All nybyggnation och ombyggnation ska ges ett estetisk tilltalande utförande. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. All byggnation ska i största möjliga utsträckning ges en utformning och lokalisering så att goda förutsättningar ges för klimatanpassning bl.a. genom placering, byggnadsutformning, läskydd och utnyttjande av solinstrålning. Goda förutsättningar ska ges för solbelysta och vindskyddade uteplatser. Ny bebyggelse bör förläggas i anslutning till befintlig och till utformning, material och färgsättning anpassas till den lokala byggnadstraditionen och till landskapsmiljön. Exploatering ska i största möjliga utsträckning utformas så att dagvatten kan tas om hand på ett ekologiskt godtagbart sätt Tvååker, det befintliga bebyggelseområdet Området omfattar det mesta av Tvååkers samhälle inklusive Munkagårsskolan och Övrevi idrottsplats, men inte det norra verksamhetsområdet. Det berörs inte av något riksintresse. Den äldre kyrkomiljön och området kring gamla järnvägsstationen är en värdefull kulturmiljö, K 48. Tvååker har ca invånare. Där finns ett gott serviceutbud med skola, barnomsorg, åldringsvård, vårdcentral och sjukhem samt kommersiell service. Det finns även en hel del industrier och andra verksamheter både inom särskilda områden och integrerade i bebyggelsen. Den småskaliga bebyggelsen och blandningen av bostäder, service och verksamheter är viktiga att bevara och utveckla. Riktlinjer: Tvååker ska bestå och utvecklas som serviceort för den södra kommundelen. Samhällets småskalighet och öppna karaktär ska bevaras och vidareutvecklas. Hänsyn ska tas till den värdefulla kulturmiljön. Mindre, inte störande verksamheter kan efter prövning tillåtas framför allt i de centralare delarna. Busservicen bör utvecklas för att ge förutsättningar för ett mer miljöanpassat resande. Gång- och cykelvägnätet bör successivt kompletteras bl a utmed Fastarpsvägen, på järnvägsområdet och mot Stenenområdet. Åtgärder: Inom de äldre delarna, där detaljplanen har överstora byggrätter, kan planändringar behöva göras. RIKTLINJER TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
17 Gamla stationsområdet och en rondell i korsningen Fastarpsvägen-Björkängsvägen ska detaljplaneläggas för att möjliggöra bl a ny centrumbebyggelse Storegården Nybyggnadsområde söder om Fastarpsvägen. Detta består av jordbruksmark med gårdsbyggnader, som ska inordnas i bebyggelsen. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 30 m från väg 760. Riktlinjer: Området ska nyttjas för framtida bebyggelse med anpassning till omgivningens karaktär. Trafiksäkerheten på Fastarpsvägen bör ökas. Åtgärder: Fastarpsvägen bör få ny sträckning för att förbättra kurvorna och komma ifrån direktutfarter Stenenområdet Nybyggnadsområde i nordväst. Området består av åker och ängsmark, samt befintliga gårdar i norr och väster. I söder ligger ett mindre trädbevuxet berg. På detta och ytterligare några ställen finns fornlämningar. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 30 m från väg 760. Riktlinjer: Området ska nyttjas för framtida bebyggelse. Inom exploateringsområdet bör inga åtgärder göras förrän framtida nyttjande klarlagts. Gårdarna och befintlig naturmark utanför exploateringsområdet bibehålles och kan med stor restriktivitet kompletteras med enstaka nybebyggelse i anslutning till befintlig. Åtgärder: En övergripande planutredning ska göras för exploateringen med vägar och naturområden där berget i söder och befintliga, centrala betesområden ska bevaras Verksamhetsområde i norr och söder Inom de norra områdena kan verksamheter byggas ut mot norr på ömse sidor av Tvååkers kanal och i anslutning till motorvägsmotet. De nya områdena består av planare jordbruksmark. Inom det södra verksamhetsområdet är utbyggnaden i stort avslutad. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 50 m från E6 och 30 m från väg 760. Riktlinjer: Områdena ska nyttjas för verksamheter. Hänsyn ska tas till befintliga bostäder så att dessa inte störs av verksamheterna. Nya bostäder bör inte tillåtas. Utmed Tvååkers kanal bör beväxta skyddszoner på mint 6 m hållas fria från gödsling och besprutning Höråsen - Bjällemad Höråsen är ett viktigt rekreationsområde för hela samhället med motionsspår, skidbackar och andra friluftsmöjligheter. I nordsluttningen ligger Trollgrottan, som har en intressant bildningsform. Även Bjällemadsområdet är viktigt för friluftslivet. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 30 m från väg 760. Riktlinjer: Området ska bevaras för friluftslivet, varför exploatering ska behandlas med stor restriktivitet Munkagård och Prästgården, tätortsnära jordbruksmark Området består av jordbruk norr och väster om Tvååker. Ytterligare byggnation 16 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN RIKTLINJER
18 bör inte komma till för att behålla en klar gräns samhälle/land och för att jordbruksområdet ska kunna ingå i Tvååkers ekologiska kretslopp. Tvååkers kanal, N 4, är en lax- och havsöringså. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 50 m från E6. Riktlinjer: Området ska nyttjas för jordbruksändamål med möjlighet att ingå i Tvååkers ekologiska kretslopp. Mycket stor restriktivitet ska iakttas vid prövning av bebyggelse annat än för jordbrukets behov. Ny bebyggelse bör förläggas i anslutning till befintlig och till utformning, material och färgsättning anpassas till den äldre lokala byggtraditionen och till landskapsmiljön. Hänsyn ska tas till jordbrukets intressen och nybyggnad av bostäder bör ej medges i närheten av brukningsenheter med djurhållning. Utmed Tvååkers kanal bör beväxta skyddszoner på minst 6 m hållas fria från gödsling och besprutning Tvååkersslätten, jordbruksmark Ett öppet, flackt jordbrukslandskap med viss havskontakt. Riksintresse för naturvård vid Galtabäck. Detta område är också ett s k CW-område med viktiga rastlokaler för vadare och ingår i Natura 2000-områdena. Kulturmiljöer finns på Galtabäckshalvön K 47, kustområde med hamn, fiskeläge, strandängar och fornlämningar, Hägared-Fagared K 49, öppet flackt odlingslandskap med relativt stora gårdar samt söder om Björkäng K 50, flacka strandängar, äldre torp och gårdar samt fornlämningar. Tvååkers kanal, N 4, och Törlan, N 3, med Sannabäcken är lax- och havsöringsåar. På slättområdet finns tre vindkraftsgrupper. Den östra och norra kan byggas ut. Möjlighet till ett nytt campingområde mellan Björkäng och Rönnås, öster om gamla E6, bör utredas. Trafiksäkerhet och landskapsbild ska särskilt beaktas. Området berörs av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB, till vilket hänsyn ska tas. Strandskyddsbestämmelser gäller inom 300 m från havskusten. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 50 m från E6 och 30 m från väg 760 och 768. Riktlinjer: Området ska nyttjas för jordbruksändamål med möjlighet till kompletterande byggnation för att bibehålla en levande landsbygd. Enstaka ny helårsbebyggelse samt enstaka eller grupper med fritidsbebyggelse kan efter prövning tllåtas. Eventuell ny bebyggelse bör förläggas i anslutning till befintlig och till utformning, material och färgsättning anpassas till den äldre lokala byggtraditionen och till landskapsmiljön Hänsyn ska tas till de värdefulla natur- och kulturmiljöerna. Hänsyn ska tas till jordbrukets intressen och nybyggnad av bostäder bör ej medges i närheten av brukningsenheter med djurhållning. Möjlighet ska ges för en utbyggnad av vindkraftverken. Hänsyn ska tas till en vindkraftsutbyggnad, varför nybyggnad av bostad ej bör medges närmare än 400 m från de befintliga eller möjliga kraftverken. Ett säkerhetsavstånd på 50 m ska hållas mot järnvägen. Utmed Tvååkers kanal, Törlan och Sannabäcken bör beväxta skyddszoner på minst 6 m hållas fria från gödsling och besprutning. Åtgärder: Våtmarksområde bör tillskapas för Tvååkers kanal vid Utteros och för Törlan vid Sannabäckens inflöde. Utredning bör göras för en eventuell ny campingplats öster om Björkäng. RIKTLINJER TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
19 408. Galtabäck Befintligt bostadsområde för både helårs- och fritidsboende uppbyggt utmed vägen mot Galtabäcks hamn. Detaljplaner har nyligen framtagits för att reglera befintlig och kompletterande bebyggelse. En kulturmiljö finns på Galtabäckshalvön, K 47, kustområde med hamn, fiskeläge, strandängar och fornlämningar. Bebyggelsen ligger i ett öppet landskap, vilket bebyggelsen ska anpassas till. Området berörs av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB, till vilket hänsyn ska tas. Strandskyddsbestämmelser gäller inom 300 m från havskusten. Riktlinjer: Området ska nyttjas för fritidsbebyggelse med ett mindre inslag av helårsbebyggelse. Hänsyn ska tas till den värdefulla kulturmiljön och anpassning ska ske till landskapsbilden Björkäng, Utteros Fritidsstugeområde med campingplats. I nordöstra delen av Björkäng kan en mindre komplettering ske företrädesvis för det rörliga friluftslivet. Området berörs av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB, till vilket hänsyn ska tas. Strandskyddsbestämmelser gäller inom 300 m från havskusten. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 30 m från väg 768 Riktlinjer: Området ska nyttjas för fritidsbebyggelse. Vid kompletteringen i norra Björkäng ska den öppna utsikten mot havet bibehållas Strandområdet Galtabäck Björkäng Området är mycket värdefullt ur natur- och friluftslivssynpunkt. Lerjan ingår i naturreservat, N 2. En utvidgning av detta är under utredning. Riksintressen för naturvård gäller för kustzonen N 1 (Utterås-Sik), N 2 (Gamla Köpstads naturreservat), N 3 (Törlan) och N 4 (Tvååkers kanal). Detta område är också ett s k CWområde med viktiga rastlokaler för vadare och ingår i Natura 2000-områdena. Kulturmiljöer finns på Galtabäckshalvön K 47, kustområde med hamn, fiskeläge, strandängar och fornlämningar samt söder om Björkäng, K 50, flacka strandängar, äldre torp och gårdar samt fornlämningar. Området berörs av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB, till vilket hänsyn ska tas. Strandskyddsbestämmelser gäller inom 300 m från havskusten. Åmynningarna vid Tvååkers kanal och Törlan är fredningsområde för fiske. Byggnadsförbud råder enligt väglagen inom 30 m från väg 768 Riktlinjer: Området ska bevaras som natur- och friluftsområde. Mycket stor restriktivitet ska iakttas vid prövning av bebyggelse och andra åtgärder. Inga åtgärder får vidtas som förändrar områdets karaktär av natur- och friluftsområde. Hänsyn ska tas till den värdefulla kulturmiljön. 18 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN RIKTLINJER
20 Allmänna intressen Här redovisas endast de allmänna intressen som berör Tvååker och det södra kustområdet. För ytterligare motiveringar och förklaringar hänvisas till den kommunomfattande översiktsplanen. Stora opåverkade områden (3 kap 2 MB) Stora mark- och vattenområden som är opåverkade, eller endast obetydligt påverkade, av ingrepp skall så långt möjligt skyddas mot ingrepp som påtagligt kan skada naturmiljön. Det huvudsakliga syftet med att bevara stora opåverkade områden är att värna biologisk mångfald och slå vakt om stora sammanhängande områden för rekreation och friluftsliv. Största delen av vårt kusthav är exempel på sådant område. Ekologiskt särskilt känsliga områden. Ömtåliga områden med ekologiska värden. Områden med utrotningshotade växter och djur redovisas inte på denna karta Ekologiskt särskilt känsliga områden (3 kap 3 MB) Ekologiskt särskilt känsliga mark- och vattenområden ska skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Detta gäller dels områden som på grund av sina mark- och vattenförhållanden är instabila, dels områden som är svårt påverkade. De ekologiskt särskilt känsliga områdena inom Tvååker och södra kustområdet är Lerjan och strandängarna kring Björkäng. Vatten Kust och hav Kuststräckan mellan Träslövsläge och södra kommungränsen och Lilla Middelgrund i Kattegatt är av riksintresse för naturvård. Lilla Middelgrund är av riksintresse för friluftslivet. För hela kommunens kustområde finns särskilda hushållningsbestämmelser med hänsyn till natur- och kulturvärdena enligt 4 kap MB. Detta innebär att det rörliga friluftslivets intressen särskilt ska beaktas. Rent vatten i havet kräver kontroll över direktutsläpp och även tillrinningen från vattendragen. Kusten och havet har också stor betydelse för yrkesmässig sjöfart och fiske. Sjöar, vattendrag och våtmarker Minskad konstgödning, skyddszoner längs vattendrag och anläggning av våtmarker är några åtgärder som måste vidtagas för att förbättra vattenkvaliteten och minska övergödningen av havet. Grundvatten Grundvatten med hög kvalitet har stor betydelse för såväl ekosystemen som för vår vattenförsörjning. All enskild vattenförsörjning i kommunen är baserad på grundvatten. VA-system En säker och hållbar försörjning av högkvalitativt dricksvatten är oerhört viktig. Skyddet av vattentäkter och vattenverk måste prioriteras. Höggradig rening av spillvatten är väsentlig. Fullgoda lokala VA-lösningar kan vara aktuella för mindre husgrupper och enskilda. Dagvatten bör i så stor utsträckning som möjligt inriktas mot lokalt omhändertagande. ALLMÄNNA INTRESSEN TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
21 Areella näringar Jordbruk Jordbruket har mycket stor betydelse som näringsgren i kommunen. Gräsoch trädbevuxna kantzoner utmed vattendragen är en viktig åtgärd för att reducera läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel. Störningar från djurhållning till omgivande bostadsbebyggelse kan medföra konflikter. Yrkesfiske Goda fiskbestånd är en grundläggande förutsättning för yrkesfisket. Den ökade miljöbelastningen på kusthavet har drabbat yrkesfisket. Muddertippning, utfyllnader, täkter och havsbaserade vindkraftverk är exempel på fysiska ingrepp som kan påverka fisket. Riksintresse för yrkesfisket finns inom del av Lilla Middelgrund (lekområde för sill), djupområdet meter (havskräfta) och grundområdet 0 6 meter med undantag för exploaterade områden. Natur och kulturmiljöer Naturvård och biologisk mångfald Med naturvård avses skydd och vård av mark- och vattenområden och objekt som har värden från naturvetenskaplig eller kulturhistorisk synpunkt eller betydelse som upplevelsekälla för dem som vistas i dessa områden. Inrättande, utvidgning och bevarande av naturreservat (t ex reservatet vid Lerjan) och marina reservat (Lilla Middelgrund) är väsentligt i naturvårdssammanhang. S k CW-områden (Träslövsläge södra kommungränsen), Natura områden (t ex Gamla Köpstads naturreservat) och riksintresse för naturvård (t ex Träslövsläge södra kommungränsen och Lilla Middelgrund) redovisas i översiktsplanen. Värdefulla ängs- och hagmarker, våtmarker, lövskogar och andra naturområden ska också skyddas. Stränder och strandskydd Stränderna hör till våra stora naturtillgångar. De är mycket betydelsefulla för allmänhetens möjligheter till friluftsliv och för det växt- och djurliv som är beroende av vattenmiljöer. Kuststräckan i kommunen har strandskydd om 300 m. Utgångspunkten är att stor restriktivitet skall gälla vid bedömning av ärenden som berör strandområden. Rekreation Enligt 4 kap 2 MB ska turismens och friluftslivets, särkilt det rörliga friluftslivets, intressen beaktas vid bedömning av olika ingrepp i miljön. Kusten är viktig för bad, båtliv, naturupplevelser och rekreation av olika slag. Behovet av närrekreationsområden för dem som bor i staden och i tätorterna är också viktigt att tillgodose. Lilla Middelgrund är riksintresse för friluftsliv. Kulturvärden Kulturvärden består av enskilda objekt och hela miljöer med fornlämningar och kulturlandskap, värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer. Riksintressen för kulturmiljövård finns inte inom området. Riksintressen för yrkesfisket. 20 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ALLMÄNNA INTRESSEN
22 Buller i natur- och rekreationsområden I en god livsmiljö bör ingå möjligheter för människor att finna bullerfria rekreationsmiljöer. Detta innebär att kusten och tätortsnära friluftsområden bör hållas så fria som möjligt från störande buller. Värdefulla ämnen och mineraler Grus, sand och berg Sand- och grustillgångar är viktiga naturresurser. Bättre hushållning och övergång till alternativa material är nödvändig för att klara framtida behov. Näringsliv Näringslivsutveckling En del av näringslivspolitiken är att stödja utvecklingen av befintliga verksamheter samt att skapa goda förutsättningar för nya etableringar. Byggklar mark liksom lokaler måste finnas. En annan grundförutsättning är att det finns en väl fungerande infrastruktur. Mot bakgrund av rådande arbetsmarknadssituation finns ett behov av att skapa ytterligare arbetstillfällen. Arbetsområden I Tvååker ska man kunna utveckla befintliga, och tillskapa nya, arbetsområden. Mindre störande verksamheter som hantverk, tjänsteföretag, m m, kan med fördel integreras med bostadsbebyggelsen i syfte att få mer levande stadsdelar. Detaljhandel Det är viktigt att detaljhandel stimuleras i centrum av våra stora tätorter. På landsbygden bör lanthandeln vara samlingspunkt för all form av service, deras fortsatta existens är viktig att stödja. Turism Varberg är en turistkommun. Det är bl a havet med baden, naturen, kulturen och folklivet som lockar. Efterfrågan på boendemöjligheter i form av hotell, vandrarhem, stugor och camping är viktig att tillgodose. Det attraktiva i kommunen ska bevaras och utvecklas medan konflikter mellan t ex det rörliga friluftslivets behov och naturvården eller andra intressen ska minimeras. Boende och samhällsservice Ett mål är att i stor utsträckning skapa nya bostäder på platser där kommunal service redan finns och har tillräcklig kapacitet. Konflikten mellan en stor efterfrågan av bostäder i staden och vid kusten kontra målet om en levande landsbygd även i inlandet måste lösas. Energi Tekniska energiförsörjningssystem och kraftproduktion Energipolitikens inriktning mot energieffektivisering och miljövänlig produktion av el och värme ställer nya krav. Nyttjande av biobränsle, solvärme, vattenkraft och vindkraft påverkar den fysiska planeringen. Avgränsningar och avvägningar mot andra intressen görs i översiktsplanen. Vindkraft I Varbergs kommun finns mycket goda möjligheter för vindkraftproduktion och ett antal kraftverk har byggts bl a på Tvååkersslätten. Lokaliseringsstudier för en utbyggnad av vindkraft redovisas i ÖP Dessa områden kan komma att klassas som riksintressen för energiproduktion. ALLMÄNNA INTRESSEN TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
23 Kommunikationer Ett övergripande mål är att minska behovet av resor och inte i onödan skapa transportbehov. Kommunen strävar mot ett miljöanpassat transportsystem. Goda, snabba, bekväma och tidssäkra kollektiva kommunikationer liksom säkra, behagliga gång- och cykelvägar underlättar en önskad minskning av bilåkandet. Sträckan Varberg Tvååker Falkenberg ligger inom ett område där en god kollektivtrafikservice kommer att finnas. Västkustbanan är riksintresse för kommunikationer. Telekommunikationerna utvecklas snabbt. IT-nätet kan minska resbehovet och ge möjligheter till arbetsplatser ute i kommunen. Totalförsvaret Totalförsvar är en verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för svåra kriser och krig. Totalförsvaret består både av militärt och civilt försvar. Motorvägen och dubbelspåret har gjort att en utrymning eller evakuering av befolkningen från västra delen om motorvägen blivit mer osäker, tunnlar och överfarter kan förstöras och därigenom försvåra för befolkningen att ta sig österut. Geografiska områden med särskilda hushållningsbestämmelser enl 4 kap MB Hallandskusten hör till de områden där hänsyn ska tas till natur- och kulturvärden. Turismens och friluftslivets, särskilt det rörliga friluftslivets, intressen ska särskilt beaktas vid bedömningen av ingrepp i miljön. Detta område begränsas i öster av väg E6. Avgränsning för området med hushållningsbestämmelser enligt 4 kap MB. 22 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ALLMÄNNA INTRESSEN
24 Miljö och riskfaktorer Genom att redovisa områden med särskilda miljöproblem och risker och områden som är särskilt känsliga för störningar eller påverkan samt områden av betydelse för kretsloppslösningar, ges vägledning för beslut som handlar om att förebygga miljöproblem, åtgärda miljöhot och ta vara på miljövärden och resurser för kretsloppsändamål. De planeringsåtgärder som kan bli aktuella är att styra lokalisering av bebyggelse och anläggningar till lämpliga platser, vidta åtgärder för att förebygga problem, t ex ange skyddsavstånd, ge förslag på åtgärder för att säkerställa miljökvaliteter och ange utgångspunkter för miljökonsekvensbeskrivningar. Det kan också handla om att använda vissa områden för kretsloppslösningar. Områden med särskilda risker Inom dessa områden finns risker för plötsliga händelser som kan få stora negativa konsekvenser för miljön, människor och egendom. Områden för kommunikationer och transporter, särskilt farligt gods, räknas hit: E6, järnvägen, gas- och kraftledningar. Förorenade markområden Betydande markföroreningar har konstaterats på flera ställen i kommunen. Industrideponier för exempelvis f.d. Tvååkers Gummifabrik är förorenade markområden. Ett antal nedlagda bensinstationer finns registrerade som t.ex. Björkäng. Dessa kan bli föremål för sanering. I kommunen finns flera avslutade avfallupplag. Någon av de största är den f.d. kommunala deponianläggningar Tvååker (Gåsekulla). Områden särskilt känsliga för störningar eller påverkan Dessa områden är särskilt känsliga med hänsyn till geologiska, klimatiska, biologiska eller andra naturförhållanden. Detta gäller stora delar av det kustnära havsområdet, som dessutom kan betraktas som ekologiskt särskilt känsligt område. Områden av betydelse för kretsloppslösningar Hit räknas områden för kompostering, infiltration, vattenrening samt andra kretsloppslösningar. Återvinningscentralerna är i detta sammanhang av stor betydelse. Naturliga och anlagda våtmarker och dammar för rening av avloppsvatten och dagvatten, slamlager och övriga komposteringsanläggningar, vindkraftverk och andra förnyelsebara energiförsörjningssystem tar också markområden i anspråk. MILJÖ OCH RISKFAKTORER TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN ÖP
25 24 ÖP 2000 TVÅÅKER OCH SÖDRA KUSTEN
26 Konsekvensanalys Fördjupning för Tvååker och södra kustområdet Enligt PBL ska miljö-, ekonomiska och sociala konsekvenser av genomförandet av översiktsplanen redovisas. Detta kapitel innehåller kortfattad beskrivning av miljö-, ekonomiska och sociala konsekvenser av ÖP 2000 för Tvååker och södra kustområdet. Nollalternativet visar konsekvenserna om planen inte genomförs. Område Konsekvenser Nollalternativ Ekologisk grundsyn Miljökonsekvenser Ett långsiktigt hållbart samhälle med en minskad belastning på miljön såväl till lands som i havet. Utsläpp av farliga ämnen från trafik, industri och jordbruk minskar. Kretsloppslösningar. Skydd av ekologiskt känsliga områden. Ökad biologisk mångfald. Användning av icke förnybara resurser minimeras. Ekonomiska konsekvenser Medför ökade kostnader i nuläget, men ger stora vinster i framtiden, när miljöskadorna inte blir så stora att reparera. Sociala konsekvenser Kretsloppslösningar som källsortering och kompostering stimuleras och kan medföra en social gemenskap. För få slutna kretslopp. Stora utsläpp. Mycket stora kostnader i framtiden för att rädda miljön. Finns i viss utsträckning. KONSEKVENSANALYS SÖDRA KUSTEN ÖP
27 Samhällsutveckling och bebyggelse Miljökonsekvenser Mark tas i anspråk. Ökade transporter. Övergång från fritids- till åretruntboende innebär risk för ökade föroreningar av grundvatten och recipienter. Måttliga markanspråk. Ekonomiska konsekvenser Grundinvesteringar i infrastruktur finns. Starka serviceorter på landsbygden liksom stimulans av en levande landsbygd underlättar möjligheter för såväl kommunal som kommersiell service med rimlig ekonomi. Om inga åtgärder vidtas finns risk för en mer utarmad landsbygd med andra ekonomiska problem. Sociala konsekvenser En utveckling av Tvååker som serviceorter är av stor social betydelse. Underlaget för den sociala servicen stärks. En integrering av handel och verksamheter i bostadsområdena leder till levande samhällen. Risk för minskad befolkning på landsbygden kan medföra sociala konsekvenser. Kommunikationer Miljökonsekvenser Värdefull mark tas i anspråk. Bättre kollektivtrafik. Ett miljöanpassat transportsystem dämpar miljöstörningarna så som buller och luftföroreningar. Bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik. Risker för olyckor minskar. Ekonomiska konsekvenser En utveckling av kollektivtrafiken kräver ekonomiska insatser i initialskedet och innebär även långsiktigt ökade kostnader för kommuninvånarna. Investeringar krävs för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. Sociala konsekvenser Förbättrad kollektivtrafiken ger fler möjligheter till resor både till arbete och fritid. Trafiksäkerheten ökar. Bättre gång- och cykelvägar. Höga bullernivåer, luftföroreningshalter och olycksfallsrisker. Bibehållen trafik ger inte merkostnader för busstrafiken idag men kräver omfattande kostsamma personbilsresor. Risk för begränsningar av kontaktmöjligheterna och ett större bilberoende. Näringsliv Miljökonsekvenser Stora markanspråk och ökade transporter. Ökad turism med slitage på känsliga natur- och kulturområden. Ekonomiska konsekvenser För att utveckla verksamheterna måste investeringar göras i nuläget men detta ger vinster på lång sikt. Sociala konsekvenser Tillgången till arbetstillfällen i orterna förstärks. En ökad turism gynnar sociala kontakter men kan också upplevas som störande av andra. Måttliga markanspråk ÖP 2000 SÖDRA KUSTEN KONSEKVENSANALYS
28 Energi Miljökonsekvenser Ökade markanspråk för ledningar, vindkraftverk mm. Vid nedläggning av kärnkraften kan fossilbränsleanvändningen komma att öka och då också utsläppen av försurande ämnen och växthusgaser. Mer grön el. Få alternativa energikällor. Jordbruk Miljökonsekvenser Levande landsbygd med öppna landskap som en del i de biologiska kretsloppen. Minskat närsaltläckage. Värnad biologisk mångfald Ekonomiska konsekvenser ÖP 2000 stöder jordbruket bl a genom regler om förbud mot byggande som kan störas av animalieproduktion, vilket kan innebära ökade exploaterings- och boendekostnader. Jordbrukets funktion i det ekologiska kretsloppet kan få positiva ekonomiska konsekvenser. Positiv inställning till nya verksamheter i jordbrukets lokaler kan också ge goda ekonomiska resultat. Få slutna kretslopp. --- Sociala konsekvenser Stimulerar till en levande landsbygd. --- Yrkesfiske Miljökonsekvenser Ett uthålligt fiske med hänsyn till biologisk mångfald, naturvård och friluftsliv Högt uttag av fiskbestånd. Kust och hav Miljökonsekvenser Stor restriktivitet vid bedömning av exploateringsföretag till förmån för naturvård och rörligt friluftsliv. Möjligheter till rekreation och friluftsliv ökar. Mycket turism med ökat slitage i de känsliga naturområdena Hög exploatering av mark och vatten. Ekonomiska konsekvenser Inskränkningar i befintlig verksamhet kan ge ekonomiska effekter. Restriktivitet vid bedömning av exploateringsföretag innebär ökade exploaterings- och boendekostnader. Stora begränsningar finns redan idag. Sociala konsekvenser Tillgängligheten till kusterna blir säkrare. Större möjligheter till rekreation och friluftsliv. Ganska stor tillgänglighet och rekreationsmöjlighet. KONSEKVENSANALYS SÖDRA KUSTEN ÖP
29 Vattendrag och våtmarker Miljökonsekvenser Lägre halter av närsalter, bekämpningsmedel och andra föroreningar bl a genom kantzoner och våtmarker. Den biologiska mångfalden värnas genom förhindrad vattenkraftsutbyggnad, kalkning och fler våtmarker. Större möjligheter till rekreation och friluftsliv. Ekonomiska konsekvenser Skyddsområden kring alla vattendrag av betydelse och nya våtmarker får ekonomiska konsekvenser för kommun och markägare. Sociala konsekvenser Större möjligheter till rekreation och friluftsliv. Höga halter av närsalter och andra föroreningar. --- Många vattendrag är inte tillgängliga. Va-system Miljökonsekvenser Ekologisk dagvattenhantering bidrar till mindre föroreningar i recipienten. Bra dricksvatten. Ekonomiska konsekvenser Utbyggnad av traditionellt VA. ÖP 2000 redovisar ett rationellt utnyttjande av VA-nätet i utbyggnadsområdena. Ökade krav på rening av dagvatten, bl.a. i fördröjningsmagasin, innebär ökade exploateringsoch boendekostnader. VA-system byggs ut successivt i de olika områdena och kostnaderna belastar VAkollektivet. Naturmiljöer Miljökonsekvenser Värdefulla naturmiljöer skyddas mot exploatering och miljöförstörning. Ekonomiska konsekvenser Bevarande av naturmiljöer ger ökade exploaterings- och boendekostnader. Sociala konsekvenser Större möjligheter till rekreation och friluftsliv. För få områden skyddas. Stora begränsningar finns redan idag. Finns i viss utsträckning. Kulturmiljöer Miljökonsekvenser Värdefulla kulturmiljöer skyddas mot exploatering och miljöförstörning. För få miljöer skyddas. Ekonomiska konsekvenser Hänsyn till kulturmiljön kan på kort sikt vara en ekonomisk belastning med ökade boendekostnader som följd. Stora begränsningar finns redan idag. Sociala konsekvenser Bevarande av kulturmiljöer stärker det kulturella arvet. Finns i viss utsträckning. 28 ÖP 2000 SÖDRA KUSTEN KONSEKVENSANALYS
30 Rekreationsområden Miljökonsekvenser Fler och större områden säkerställs. Mindre buller och luftföroreningar. Bättre hälsotillstånd hos befolkningen. Ekonomiska konsekvenser Att vårda de attraktiva mark- och vattenområdena för friluftslivet kan på sikt innebära stora kostnader för kommuninvånarna. Få områden. Redan idag finns vissa begränsningar i marknyttjandet. Sociala konsekvenser Tillgängligheten till både kusten/havet och närrekreationsområden som Höråsen blir säkrare. Finns i viss utsträckning. Grönstruktur Miljökonsekvenser Ökad biologisk mångfald. Bättre hälsotillstånd hos befolkningen bl a genom mindre buller och luftföroreningar. En god livsmiljö. Ekonomiska konsekvenser En utveckling av grönstrukturerna medför långsiktigt ökade skötselkostnader för kommuninvånarna. Sociala konsekvenser Kontaktmöjligheterna med natur och rekreation ökas. Trafiksäkerheten gynnas. Få grönytor. Vissa kostnader finns redan idag. Finns i viss utsträckning och kan utvecklas. KONSEKVENSANALYS SÖDRA KUSTEN ÖP
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2019-04-17 Samrådshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för del av fastigheterna Vega och Tor m.fl. Eriksgatan/Baldersgatan Hovmantorps samhälle Lessebo kommun Kronobergs
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping
SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
Rekommendationer för mark- och vattenanvändning, tillståndsprövning
MARK- OCH VATTENANVÄNDNING Dagens användning av mark i Gnesta tätort visar spår av en zonindelning av staden som är mindre önskvärd, bland annat för att det kan orsaka en ökning av trafik, energiförbrukning
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Miljökonsekvensbeskrivning
Upprättad av planeringskontoret 2014-10-22 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga till samrådshandlingen för Översiktsplan Växjö kommun, del Ingelstad 1 Innehållsförteckning: Bakgrund Icke-teknisk sammanfattning
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Stora Höga med Spekeröd
Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl
1(6) 2018-09-25 Granskningshandling version 2 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Gåsamålavägen, Skruvs camping Skruvs samhälle Lessebo kommun Kronobergs
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
FAMMARP 8:2, Kronolund
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Konsekvenser ÖP2030 KONSEKVENSER BILAGA. Översiktsplan för Piteå
KONSEKVENSER BILAGA Översiktsplan för Piteå Där denna symbol förekommer finns mer information att hämta. Alla handlingar som hör till översiktsplanen hittar du på: www.pitea.se/oversiktsplan Läsanvisningar
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar
30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41
3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning
Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS
Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupad översiktsplan för ABBEKÅS 2009 06 16 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning 4 nollalternativ 5 planförslag 6 miljöpåverkan
F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING 1(8) tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde. inom Brånnestad i Norrköping
1(8) SPN 923/2006 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheten Rambodal 1:1 med närområde inom Brånnestad i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 3 mars 2011 SAMRÅDSHANDLING
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2)
Handläggare Datum Ärendebeteckning Upprättad 2017-06-14 Freja Råberg Tel. 0480-450395 2016-5323 1(9) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Del av Rinkaby 6:46 mfl. (Södra staden etapp 2) Rinkabyholm,
Detaljplan för Brantevik 36:2, 36:4, 36:99 m.fl., Brantevik. Planens beteckning
Simrishamns kommun Planenheten 2017-01-26 Dnr: 2017/34 Behovsbedömning bedömning av behovet att upprätta en miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i MKB-förordningens
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun
Bedömning av för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en
Planering av markanvändning
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
BEHOVSBEDÖMNING
1(6) BEHOVSBEDÖMNING 2016-10-17 Dnr 2016/00215 DETALJPLAN FÖR DEL AV BULSJÖ 3:82 i Österbymo tätort, Ydre kommun Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning av planer, program eller
Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun
1 (5) Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B 2018-08-16, Varbergs kommun Behovsbedömning av En skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning
STADSBYGGNADSKONTORET Handläggare: Datum: Diarienummer: Ulla-Britt Wickström 2011-07-07 2010/20060-1 stadsbyggnadskontoret@uppsala.se Miljöbedömning; Steg 1 - Behovsbedömning Detaljplan Husbyborg 1:82
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
B EHOVSBEDÖMNING 1(7) tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun
1(7) B EHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för Björnö 1:1 (marin verksamhet) inom Vikbolandet i Norrköpings kommun, fysisk planering den 3 februari 2011 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G Godkänd
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011
Strandskyddsdispens Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) 2011 Lagändring MB & PBL Syftet med Vårgårdas LIS-plan Sedan 1 juli 2009 får kommunerna i sin översiktsplan peka ut lämpliga LIS-områden.
NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB
BMN 11.005 Behovsbedömning MKB Datum 2011-02-17 1 (6) Detaljplan för NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Syftet med att upprätta en ny detaljplan för del av
Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp
Bedömning av för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp Beslut om Samråd: 2017-04-24 Godkännande: 2018-03-20 www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett
Behandling av riksintressen
Allmänt I översiktsplanen ska visas hur riksintressena tillgodoses och bedömas om de förslag som ställs i planen kan innebära påtaglig skada på de riksintressen som berörs. I planbeskrivningen har riksintressena
Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4
KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning
BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN
Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-10-17 BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN FÖR BJÖRNEKULLA ÅS I ÅSTORP SAMHÄLLE, ÅSTORPS KOMMUN Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter
Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter SAMMANFATTNING jonkoping.se Grönstruktur är en viktig byggsten för hållbara samhällen Grönstrukturen bidrar till rekreationsmöjligheter och positiva hälsoeffekter,
Ramlösa 9:1, Helsingborg. Underlag för planuppdrag
Detaljplan för del av fastigheten Ramlösa 9:1, Helsingborg Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att uppföra
Behovsbedömning. Planprogram för Hensbacka Saltkällan Delen Hensbacka 2:4 m fl
1/5 1. av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. en är den analys som leder fram till ställningstagandet
BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG
Detaljplan för Liden 2:3 BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG Ingående handlingar: Behovsbedömning Checklista, behovsbedömning Handläggare: Bengt-Göran Nilsson Fysisk planerare 0510-77 02 21 Datum:
Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan- och bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 o 4.
Handläggare Er beteckning Morgan Mattsson Datum Telefon Vår beteckning 2010-11-02 0455-30 33 75 PLAN.2010.1925 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt Plan-
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Detaljplan för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län
Behovsbedömning Sida 1 av 6 Diarienummer: BN-2016/00170 Datum: 2018-01-15 Handläggare: Clara Persson Harlin för fastigheten Sävar S:23 inom Skeppsvik i Umeå kommun, Västerbottens län Behovsbedömning av
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Enligt MB 3:5 skall områdena skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra yrkes skets bedrivande.
12 I planbeskrivningen har riksintressena redovisats under respektive sektorbeskrivning, där också riksintressenas omfattning framgår av kartredovisning. Här redovisas en kortfattad sammanställning av
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4
BEDÖMNING AV BEHOVET ATT UPPRÄTTA EN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Enligt Plan- och Bygglagen och enligt kriterierna i MKB-förordningens bilagor 2 och 4 Planens syfte är att i enlighet med Plan- och bygglagen
Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP
KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Fördjupning för NORRA KUSTEN ÖVERSIKTSPLAN VARBERGS KOMMUN. Stadsbyggnadskontoret. Antagen av kommunfullmäktige
Fördjupning för NORRA KUSTEN ÖVERSIKTSPLAN VARBERGS KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Antagen av kommunfullmäktige 2001-09-18 Översiktsplan 2000 för Varbergs kommun Fördjupning för norra kustområdet Detta är
DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD
1(7) Dnr 1436/2013 DEL AV FASTIGHETEN HASSLARP 1:4 M FL HASSLARP, HELSINGBORGS STAD UNDERLAG FÖR PLANUPPDRAG SÖKANDE Ansökan om upprättande av detaljplan inkom till stadsbyggnadsnämnden från Hasslarps
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Svedala översiktsplan 2010 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-06-09 www.landskapsarkitekt.se 0411-55 64 04 Inledning Svedala Översiktsplan 2010 InLEDNING Kommunstyrelsen är ansvarig för översiktsplaneringen
BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping
1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E
PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län
PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,
Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län
Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
Behovsbedömning. För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län
Behovsbedömning För tillägg av detaljplan del av Vimmerby 3:6 och Vimmerby 3:313 i Vimmerby stad, Vimmerby kommun, Kalmar län Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning
Vi mot ny hamn i Värö
Aktionsgruppen Vi mot ny hamn i Värö Henrik Svahn Bakgrund Bildades 1997 700 medlemmar största samhällsförening i Halland Hänt mycket men en hel del kvar Vald till årets utvecklingsgrupp i Halland 2009
B E H O V S B E D Ö M N I N G
1(8) B E H O V S B E D Ö M N I N G tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde) inom Dagsberg i Norrköpings kommun, fysisk planering den 9 april
Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning
Simrishamns kommun Plan- och exploateringsenheten 2019-01-17 Undersökning bedömning av behovet att upprätta en strategisk miljöbedömning enligt Plan- och bygglagen (2010:900) och enligt kriterierna i Miljöbedömningsförordningen
Planering av markanvändning. Föreläsare: Signe Lagerkvist,
Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning
Slottsmöllans tegelbruk
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar
Del av STUVERUM 1:6, Lofta
Del av STUVERUM 1:6, Lofta Ekhagens golfbana Västerviks kommun, Kalmar län BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning Västerviks kommun Kommunledningskontoret 2007-11-05, reviderad 2011-05-17
Plan och marklagstiftning
Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års
Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län. Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING
Detaljplan för Stockaryd 23:61 samt del av Stockaryd 4:227, Förskola i Stockaryd, Sävsjö kommun, Jönköpings län Planbeskrivning LAGA KRAFTHANDLING Handlingar Planhandlingarna består av: plankarta med planbestämmelser
Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle
Dnr.: BN 2017-1499 Datum: 2018-05-03 Underlag för behovsbedömning Ändring av detaljplan 11-HÄS-185/65, Område norr om Brobyvägen, Hästveda stationssamhälle Hässleholms kommun, Skåne län Ändring av befintlig
Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning
KS15.508 Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-04-14
1(5) Dnr: Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2017-09-21 Dnr: 2017.0073.214 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Skruv 15:13 m.fl Skruv samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun
1 SAMHÄLLSBYGGNAD Diarienr: Miljöreda 11/0246a Upprättad: 2012-02-01 Behovsbedömning av miljöbedömning för detaljplan för del av Anden 3, Vårgårda tätort i Vårgårda kommun I samband med upprättande av
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning
1(5) 2019-08-15 Granskningshandling Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning Ändring av detaljplan för fastigheterna Ankungen 1 & 2, Rödluvan 1 & 2, Tingeling 1 samt del av Hovmantorp 6:1 Denna checklista
Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.
Behovsbedömning Datum 2017-04-04 1 (6) Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl. VERKSAMHETSOMRÅDE 2 (6) Behovsbedömning Allmänt För alla planer som tas fram inom plan och bygglagen ska kommunen bedöma om förslaget
BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
Mälarbaden, Norr. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Ändring av detaljplan för. Torshälla Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen 2018-02-28 SBN/2017:377 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Samrådshandling Ändring av detaljplan för Mälarbaden,
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka
32(60) 32(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka Nummer Område Markägare Areal Bostadstyp Trafik Havsutsikt Närhet till service 1 Kyrkskolan bostäder AB ca 1800 m² Flerbostadshus Parkering på tomten el
Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18
SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning