Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
|
|
- Sven-Erik Bergström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Oktober 2014
2 Sammanfattning Paddorna lekte 2014 i tre omgångar, 21-22/4, 9-13/5 och 13-15/7. Dock lades ingen rom vid det senare tillfället. I år var det, till skillnad från många tidigare år, inga problem med uttorkning. Ändå blev rekryteringen mager. Visserligen metamorfoserade yngel i alla tre delområdena men inte i så stora antal som förra året, Som en följd av utebliven eller (eller möjligen mycket dålig) rekrytering 2011 och 2012 har antagligen antalet paddor troligen minskat något sedan förra året. Den individuella överlevnaden verkar dock god och minskningen var inte dramatisk. Pölarna var mer vegetationsfyllda än förra året, då ju en del var helt nygrävda. Detta kan ha bidragit till att betydlgit färre romsträngar hittades, trots att antalet par (och rimligen verkligt antal romsträngar) bara minskade måttligt. Detta gjorde att endast två strängar flyttades till de två områden där vi försöker etablera nya poplationer, söder Ella gård och i Tvedöra sandtag. Det är oklar varför ynglens överlevnad var sämre än förra året. Det är möjligt att vegetationen (eller bara det faktum att pölarna inte var nygrävda) gynnat rovinsekter, dykarbaggar och ryggsimmare. Tre nya polar har grävts hösten Dessutom har en del av de gamla pölarna rensats från undervttensvegetation. Genom stängling har de flesta pölar dkyddats från kratur och stridsfordon. 1
3 Bakgrund Följande inledning är till stor del tagen från tidigare rapporter (Loman 2009, 2010, 2011, 2012, 2013). En del informationen upprepas här för att alla fakta ska finnas samlat på ett ställe. Stinkpaddan (Bufo calamita) (även känd som strandpadda), som är en av Sveriges sällsyntaste grodor, är sedan gammalt känd från Revingefältet (Berglund 1999). En sammanfattning av vad som är känt i området ges av Loman (2010). I samband med en inventering 2009 (Loman 2009) identifierades flera problem för stinkpaddorna på Revingefältet. De platser där paddorna lekt under senare år ligger alla i områden som används flitigt för körning med terrängfordon (vissa restriktioner infördes dock 2009). Detta försämrar vattenkvalitén och om det sker när det finns yngel är det ofta helt förödande för dem. Samtidigt är det så att just körning, speciellt med bandfordon, har skapat och vidmakthållit flera av de pölar som passar paddorna. De nya 8-hjuliga terrängfordon som senare tillkommit har ytterligare förvärrat problemet pga högre marktryck än det från bandfordon. När det under sommaren ibland blir alltmer torrt i markerna och tillgången på öppet vatten minskar blir en del av paddornas lekpölar eftertraktade av betesdjuren. Detta leder till att först kanterna och senare hela pölarna blir söndertrampade. Vattnet blir grumligt och en hel del yngel och metamorfer kan dödas. Vattenkvalitén försämras ytterligare av att kreatursspillning hamnar i pölarna. Detta problem är speciellt stort norr om Svarta hål. Åter finns det två sidor av myntet. Bete är viktigt för att pölarnas omgivningar ska förbli öppna och inte växa igen med hög vegetation och buskar. Just bristande bete har lett till att de marker söder om Ella gård som förmodligen varit viktiga jaktmarker för paddorna utanför lektiden vuxit igen med tjock och hög vegetation. Den nuvarande vegetationen är troligen inte alls gynnsam för dem. Lunds kommun fortsätter därför, i samarbete med regementet och ranchägarna, arbetet med paddorna i området. Syftet med det aktuella projektet har varit dubbelt. En uppgift har varit att följa leken noga för att få kvantitativa mått (spelande hanar, lagd rom, metamorfosframgång) som kan användas för att följa beståndets fortsatta utveckling och utvärdera insatser. En annan har varit att föreslå och vidta åtgärder för att förbättra förhållandena för paddorna. I tidigare rapporter (Loman 2010, 2011, 2012, 2013) redovisas inventeringsresultat och åtgärder 2010, 2011, 2012 och Här rapporteras om det fortsatta arbetet Fältarbete Fältarbetet har skett genom att upprepade besök vid kända lekplatser på Revingefältet (Tab. 1). Jag har koncentrerat mig på de platser där lek skett under senare år. Detta är (1) just intill strandskogen norr om Krankesjön (NKr), (2) i ett f.d. grustag söder om skogsområdet Svarta Hål (SSvH) och (3) just norr om samma området (NSvH). År 2012 tillkom två platser där enstaka paddor hittades. 200 meter nordväst om pölarna NSvH finns några pölar som nu kallas NVSvH och 600 m nordöst området NKr finns två pölar som nu betecknas med NElK (Norr Ella Kvarn). Dessutom grävdes hösten 2012 tre pölar ca 150 m nordväst området NKr. Detta betecknas som SElG (Söder Ella Gård). I samband med hög lekaktivitet har besök skett nästan varje natt men då leken avklingat mer sällan. Besök har alltid skett i samband med regn, något som är känt att initiera lek hos arten. Sedan lek observerats har jag även besökt områdena dagtid för att konstatera om rom lagts och för att följa ynglens utveckling, i synnerhet i ljuset av pölarnas accelererande uttorkning. År 2012 genomfördes, parallellt med arbetet för Lunds kommun, ett examensarbete vid Biologiska Institutionen, Lunds Universitet (Persson 2012). Det hade till syfte att med hjälp av individuella märkningar fastställa hur stor andel av paddorna som deltar i leken olika kvällar och att undersöka om det finns något utbyte mellan de olika delpopulationerna. Dessutom gav dessa märkningar möjlighet att mera exakt beräkna antalet lekande hanar. Arbetet med märkningar och observationer av märkta paddor har fortsatt 2013 och 2014, dock utan att något nytt examensarbete genomförts. Som en följd av märkningarna har lekplatserna kontrollerats betydligt intensivare än tidigare år. Totalt har 2012, 2013 och i år lekplatserna besökts under 42, 21 resp 27 kväller, jämfört med 7 år 2010 och 11 år
4 Det ska dock betonas att jag under tidigare år koncentrerade besöken till kvällar med optimalt väder och att utvärderingen av lyckad lek då (liksom i år) även baserades på besök dagtid (för att konstatera romsträngar). Tre platser har i år inte alls (NVSvH) eller bara sällan (SELG, NElK) besökts. Dock ligger de nära NSvH resp NKr. Hade spel förekommit hade jag hört detta och besökt dem. Tabell 1. Sammanfattning av besök 2014 på leklokalerna norr Krankesjön, norr och söder om Svarta Hål, söder Ella gård, norr Ella kvarn och i Tvedöra grusgrop. X: Kvällsbesök då inga paddor observerats; H: observation av tysta hanar; S: spelande hanar; (S): enstaka spelande hane; P: par i amplexus; R: rom; Y: yngel; Y4: yngel med fyra ben; M: metamorfer. Små bokstäver avser rom, yngel och metamorfer i/vid pölar där all rom/yngel satts in från andra pölar. Datum Tid NKr NSvH SSvH SElG NElK Tved 12/4 Kväll X X (S) 14/4 Kväll X X 17/4 Kväll H X X 21/4 Kväll S SP SP 22/4 Kväll SP H SP 23/4 Dag R R R r 24/4 Kväll X X X 29/4 Kväll X X (S) 3/5 Dag Y YR X r 5/5 Kväll X X X 7/5 Kväll (S) X (S) 8/5 Kväll (S) P SP X 9/5 Kväll SP SP S 11/5 Kväll SP SP S y 12/5 Dag RY R R r 12/5 Kväll S S S 13/5 Kväll S (S) S X 15/5 Kväll X H (S) 18/5 Kväll X H X y Hona 22/5 Dag Y Y Y y y 24/5 Kväll X X X X X X 3/6 Dag Y Y Y y x 3/6 Kväll X 1 Hona X X 11/6 Kväll Y SY Y X 14/6 Kväll X Y 15/6 Dag Y Y Y y 19/6 Kväll (Y4)(M) Y Y4 m 28/6 Kväll YM X Y4 13/7 Kväll X (S) (S) 14/7 Kväll X S (S) 15/7 Kväll X (S) S 17/7 Kväll X X H 4/8 Kväll X X 2
5 I år, liksom 2012 och 2013 märktes alla hanar med mikrochip. I samband med märkningen togs paddorna in till Lunds universitets fältstation Stensoffan på Revingefältet och släpptes inte förrän nästa natt (när snittet som gjordes för att föra in chipet läkt). Av detta skäl märktes inga honor som ju normalt bara hittas på lekplatsen i amplexus samma natt som rommen läggs. Att då ta bort dem från lekplatsen bedömdes störa dem omotiverat mycket. Återfångsterna av märkta hanar gjorde det möjligt att beräkna totala antalet hanar som någon gång besökte respektive lekplats under säsongen. Figur 1. De märkta paddorne fotograferades även. Eventuellt kan deras ryggmönster komma att användas för identifikation. Paddlek I samband med regn i mitten av april kom leken igång 21/4. Denna lekperiod blev kortvarig men resulterade i 8 romsträngar. Eftersom 11 par observerades kan man räkna med att några romsträngar missades. I samband med regn skedde leken i ytterligare två omgångar, kring mitten av maj och mitten av juli. Vid den förra hittades 3 romsträngar och 10 par, delvis i andra pölar. Vegetationen hade nu vuxit till sig varför flera romsträngar antagligen missades. Antal l mm regn DagNr 1/5 1/7 Ensamma hanar Par Nya äggsträngar 0 3
6 Figur 2. Nederbörd (grå staplar) och observationer av paddor och rom. För hanar anges antal som noll observerade de kvällar inga hanar sågs. För övriga (par och rom) anges inte "noll" alls (för att inte göra figuren onödigt rörig). Kvällar då inget besök gjordes anges med en öppen blå ring på x-axeln. Spelande hanar, par i amplexus och romsträngar hittades på alla tre huvudlekplatserna (Tab. 1). De pölar nordväst Svarta Hål där en del hanar spelade 2012 var uttorkade nästan från början av lekperioden och utnyttjades liksom 2013 inte alls. En hona hittades på lekplatsen norr Ella kvarn, däremot ingen rom. Total lades rom spontant (eller hittades par) i 4 pölar norr Krankesjön, 3 pölar norr Svarta hål och i 5 pölar söder Svarta hål. Ingen av dessa 12 pölar torkade ut före tid för metamorfos. Även om det var "på vippen" i två av pölarna söder Svarta Hål (C1 och C2). Ändå observerades metamorfer bara i anslutning till 3 pölar, en i vardera området. Och även i dessa fall verkar antalet yngel som nått metamorofs varit måttligt. Skillanden mot utfallet 2013 är påtaglig. Då lämnade ett stort antal metamorfer åtminstone 3 pölar, en i vardera området. En tänkbar proximal förklaring till den måttliga framgången är förekomst av rovdjur, såväl vatttenödlor som rovinsekter. Tänkvärd är skillanden mellan C1 och C2 söder Svarta Hål. I den förra försvann de flesta ynglen relativt tidigt medan i alla fall några metamorfoserade från den senare. Båda pölarne är mycket lika till struktur. Av någon anledning var det dock betydligt fler ryggsimmare, ett farligt rovdjur, i den förra. En möjlig bakomliggande orsak är att år 2013 var flera pölar mlm nyanlagda eller utgrävda. Det gäller bl.a. NKr G2 och NSvH A varifrån många yngel då metamorfoserade. SSvH D, varifrån också en del yngel metamorfoserade 2013, var delvis utgrävd men mer än hälften lämnades orörd, vilket försvagar resonemanget om ett direkt samband mellan pölvegetation och predatorförekomst. Tabell 2. Förökning i de olika pölarna. I varje pöl beräknat som maxantal av romsträngar och observerade par inom en lekperiod. Dessutom uppgifter om flyttade romsträngar. Pöl Förökning Flyttat Tidpunkt för läggning, isättning Resultat Norr Krankesjön B2 4 Par 9/5, 11/5 Stora yg sedda men inga mmf F2 1 Lagd 22/4 Stora yg sedda men inga mmf G2 4 1 rs t Lagda ca 22/4 Stora yg sedda men SElG inga mmf (svårletad pöl) H4 1 Lagd ca 11/5 En del metamorfer sedda 19/6 Söder Ella Gård B 0 1 rs fr NKr Isatt 23/4 Några metamorfer sedda 19/6 sedda. Söder Svarta Hål B1 2 Ca 8/5 Gott om 1/2stora yg men alla försvunna. Lättletat. B2 3 Par sedda 21-22/4 Ingen rom, inga yngel sedd! 4
7 C1 1 1 par 9/5 Bara 1/2stora yg sedda. C2 0 Många Rom och par missade, små yg Gott om stora yg, stora yg t sedda 22/5 enstaka mmf 21/6. D 1/ D 2 Rs 23/4, 12/5 Enstaka stora yg sedda Norr Svarta Hål A 3 21/4, 8-11/5 Bara små yngel sedda. Men svårletad pöl. B 1 Par sett 9/5 Stora yngel men inga mmf sedda E 3 1 rs till Par 22/4, rom lagd ca 3/5 Bara 1/2 stora yg men Tved dock 3 små paddor i juli! Svårletat. Tvedöra S 1 rs fr Lagd 3/5 isatt 12/5 Enstaka 1/2stora yg NSvH sedda 1/ Pölen nära uttorkning 20/6 Antal paddor Det finns olika metoder av uppskatta populationen (Tab. 3). Alla som är aktuella i denna inventering har dock begränsningen att de bara kan uppskatta antalet djur, i detta fall hanar, som någon gång besöker lekplatsen. Det är förmodligen så att år med ogynnsamma förutsättningar för lek så finns det de individer som aldrig försöker leka. Detta gäller f.f.a. honor (1) Tidigare (2010, 2011) använde jag summan av det högsta antalet hanar som en kväll observerades på delplatserna (detta kan ju ske olika kvällar på olika platser) som ett indexmått på antalet hanar. Detta kan naturligtvis ge olika utfall (i relation till verkligt antal) olika år beroende av hur koncentrerad leken är till vissa kvällar men ger i alla fall någon form av uppfattning av populationen. (2) 2012, 2013 och i år har jag tack vare märkningarna dessutom haft möjlighet att beräkna totala antalet fångade hanar, varav en del fångats många gånger, andra bara någon enstaka. Detta får anses vara att bättre mått på hur många djur som deltagit i leken. (3) Ett ännu bättre mått får man genom olika modeller som använder märkningarna för att uppskatta även de paddor som besökte lekplatser men aldrig fångades. Detta gjordes Denna beräkning har ännu bara gjorts för 2012 års fångster. De resultaten tyder på att drygt 10 % av de lekande hanarna aldrig fångas. Andra mått är egentligen bättre som uttryck för rekryteringen än för populationsstorkleken. Det gäller antalet hittade par och antalet romsträngar. Det beror på att dessa mått inte bara varierar med populationstorleken utan även lekintensiteten olika år. Hur lätt det är att hitta romsträngar beror på vegetationen i lekpölarna. I år, liksom 2012 var det relativt svårt att hitta rommen. Det var betydligt lättare 2010 och berodde det på att många pölar var nygrävda eller rensades hösten liksom i år bedömer jag dock att bara en liten del av romsträngarna hittades. Ett förbättrat mått på mängden lagd rom får man genom att även ta hänsyn till observationer av par. Om man hittar par utan matchande rom nästa dag men i pölar där rommen är svårhittad kan man utgå från att ytterligare rom fanns. Antalet par gäller! Hittar man rom utan matchande par tidigare kvällar kan man ju däremot konstatera att man måste missat par! Det kan bero på dåligt letande eller på att paret bildades efter att pölen lämnats föregående kväll. Antalet romsträngar gäller! I den pölvisa genomgången (Tab 2) redovisar jag därför i år "Förökningar" vilket 5
8 för varje pöl och lekomgång (i år 3 stycken) det maximala antalet av romsträngar eller par. Jag kommer senare att göra detta retroaktivt för tidigare år men i år redovisas områdesvis bara romsträngar och par för sig (Tab. 3). Det bästa måttet på rekrytering vore naturligtvis antalet metamorfer olika år. Tyvärr är det väldigt svårt att kvantifiera. Jag redovisar dock några subjektiva mått (Tab. 3). En utvärdering av populationsdata skulle kunna tyda på följande utveckling. Från 2010 till 2011 skedde en svag nedgång, därefter till 2012 en viss ökning, f.f.a. norr Krankesjön och ytterligare i år kan man möjligen ana en svag nedgång. Denna bild stämmer med vad som är känt om rekryteringen skedde en framgångsrik rekrytering norr Krankesjön. Dessa djur kan förväntats deltagit i leken första gången skedde ingen dokumenterad rekrytering, möjligen enstaka norr Svarta hål. Inte heller 2012 skedde någon rekrytering vilket förklarar årets nedgång. Det ska däremot bli mycket spännande att följa utvecklingen 2015 när den framgångsrika rekryteringen 2013 kan tänkas leda till att många nya unga vuxna paddor kan tänkas delta i leken! Tabell 3. Olika mått på stinkpaddebeståndet på Revingefältet Med "maximalt antal hanar" avses det största antal som hittats en enskild kväll på respektive lokal, inklusive hanar i par. Observera att färre besök gjordes (om än vid optimalt väder) 2010 och 2011 (7 resp. 11) än 2012, 2013 och 2014 (41, 21 resp 27). NKr NSvH SSvH Totalt Maximalt antal hanar observerade en kväll Antal olika fångade hanar (inom parentes antal nymärkta för året) (25) 40 (40) 20 (20) (4) 45 (13) 22 (8) 79 (25) (2) 22 (3) 25 (7) 56 (12) Beräknat totalantal hanar Antal observerade par Antal funna romsträngar
9 Antal metamorfer Många Inga Inga 2011 Inga Möjligen Inga enstaka 2012 Inga Inga Inga 2013 Många En hel del En del 2014 En del En del? Enstaka 1/Inkl NElK Pölar, vattentillgång och åtgärder 2014 Vattentillgången under våren var betydligt bättre i år än föregående år 2013 (Tab.4). I slutet av juni, när en del metamorfer observerades, fanns tillräckligt med vatten i alla plar dör lek skett utom NKr F2 och SSvH C2 (där några yngel lyckades metamorfosera i sista stund). Något stort behov av att gräva nya pölar eller fördjupa befintliga bedömdes inte finnas. Trots detta gjordes en del åtgärder i oktober Syftet var ffa att rensa en del pölar från tät undervattensvegetation. Erfarenheterna av de nya pölarna 2012 kan tolkas som att ynglen överlever bäst i mlm vegetationsfria pölar. Förhoppningsvis kommer utfallet av leken 2015 nu ge ytterligare ledtrådar. Tabell 4. Månadsnederbörd under vår och sommar i Lund mars april maj juni juli Norr Krankesjön 2012 fördjupades 4 pölar (B2, F2, G2 och G3). Dessutom grävdes en helt ny pöl (H4). Syftet var att ersätta de "gamla" pölarna närmast skogen som regelbundet körs genom med stridsfordon. Glädjande nog har paddorna föredragit de"nya" pölarna både i år och I år skedde lek i alla utom G3 som tidigt förintades av stridfordon. B2, G2 och H4 höll i år vatten bra medan F2 torkade ut före tid för metamorfos. G2 växte snabbt igen, ffa med kransalger. G2 rensades därför i oktober 2014 så att ett tunt lager av bottnen grävdes bort. Förhoppningen är att den ska se ut som den gjorde Om detta leder till färre rovdjur är inte säkert. En ny pöl, E2, grävdes också strax väster om F2. B2; F2 och G2; samt H4 stänglades (3 hägn). Detta fungerade bra och inga fordon körde genom dem. Redan före stängslingen hade G3 förintats och den övergavs. Ett nytt problem är de 8-hjuliga terrängfordonen. De har svårt att köra på rad utan flera stycken förflyttar sig helst i bredd. Det innebär att stråket närmast skogen inte tycks räcka utan hela partiet söder om den stora inhägnade dammen (ca 60 m bredd) utnyttjas. Med undantag av den stängslade marken närmast pölarna blir marken helt sönderkörd. Den harvning som sker efteråt bidrar ytterligare till att röra om. Eftersom paddor under dagen gräver ner sig och man kan misstänka att detta i lekperioder sker intill lekpölarna riskar denna 7
10 markhantering att skada och döda paddor. Den mest intensiva körningen skedde ca 7/4. Av de 9 hanar som märkts till detta datum återfanns senare 5 (55%). För övriga områden var motsvarande siffror 31 rsp 23 (74%). Det kan tyda på att en del hanar verkligen dödades. Figur 3. Området norr om Krankesjön blev rejält omrört sedan först ett antal terrängfordon grävt ner sig i marken och den sedan harvats. Pöl B2, liksom de andra inhägnade pölarna, klarade sig dock Norr Svarta hål 2012 fördjupades pölarna A och E något. Pölarna D och F fördjupades rejält. Den enda pöl som höll vatten tillräckligt länge för metamorfos våren 2013, dvs in i första veckan av juli, var dock A. I år höll alla pölar där lek förekom (A, B och E) vatten över tid för metamorfos. Dock växte alla igen med undervattensvegetation. A och E (östra delen) rensades därför rejält i oktober 2014 och fördjupades något. B och D rensades ytligt. Liksom tidigare år hägnades pölarna A-L med elstaket för att förhindra att vattenkvaliten försämrades av kor. Problemen är ju dels att vid lågt vattenstånd trampar korna i pölarna och förvandlar dem till gyttjehål, dels att korna gärna lämnar gödsel i pölarna. Stängslet fungerade i år bra. Däremot kan man konstatera att efter fyra års stängsling under sommaren har vegetationen i det stängslade området förändrats och blivit grövre och högre. Det är på sikt kanske inte helt bra för paddorna. Å andra sidan är det troligt att paddorna under landlivet huvudsakligen utnyttjar de sandigare områdena söder om pölarna. Marken kring pölarna är förmodligen för lerig för att vara riktigt bra. Dammarna nordväst om det inhägnade området var i stort sett torra hela sommaren. Söder Svarta hål Inför säsongen 2013 rensades den västra delen av pöl D som vuxit igen, ffa med vass. Nu, oktober 2014, rensades den östra delen från kvarvarande vass. Den västra delen, som nu åter börjat växa igen, ffa med kransalger, lämandes dock orörd. De hösten 2012 nygrävda pölarna B1 och B2, som i år höll vatten hela säsongen, lämnades orörda och en ny pöl, B3 gräves mellan dem. Dessutom fördjupades C1 en aning, trots den goda vattentillgången i år var den ju nära att torka ut vid tid för metamorfos. Stängsling skedde liksom tidigare år med hjälp av fasta stolpar stängslades pölarna B (inklusive C1) och D. Partiet mellan D och C1 (inklusive C2, förblev ostängslat. Stängslingen fungerade bra, även om trycket från kreatur var måttligt. 8
11 Söder Ella gård Här har här tidigare rapporterats lek av stinkpadda i hjulspår och naturliga fördjupningar. Därför grävdes hösten 2012 tre nya pölar torkade A och C ut under säsongen medan i år bara A torkade ut. Därför fördjupades i år A något. Dessutom grävdes en svacka strax söder om A ut till en ny pöl. De kommer i fortsättningen att betecknas som A1 resp A2. Norr Ella kvarn De pölar (väster resp. öster om vägen) som hittades 2012 torkade ut i år såväl som Det har inte bedömts meningsfullt att satsa på dem pga den intensiva övningsverksamheten i området. Tvedöra. Den södra pölen har, liksom förra året, fungerat bra som pöl betraktat men den införda rommen försvann även här som enbart halvvuxna yngel. Även den norra pölen har hållit vatten bra men är tämligen igenväxt. De 5 små pölarna i strandkanten fungerade i år bättre än föregende år men inte heller här sattes några ägg in. Den centrala s.k dukdammen hade tyvätt utsatts för sabotage och duken delvis rivits upp. Den är dock nu renoverad. Romflytt Även i år flyttades en rom. Totalt flyttades dock bara två strängar. Det berodde på att så få hittades, totalt 11 st. I sin tur beror detta nog delvis på att pölarna var mer svårletade i år än förra året. De två strängarnna flyttades från NKr G2 till SElG B och från NSvH E till Tvedöra S. I samband med att pölen SSvH C2 torkade ut flyttades också stora yngel till SSvH D. Resultat från märkningarna Inte heller i år förekom något individutbyte mellan de tre delpopulationerna. Tack Tack till ranchägaren Carl-Axel Dahlgren som bistått med att sätta upp elstängsel kring området NSvH. Referenser Berglund, Boris Projekt strandpadda Meddelande 99:39. Länstyrelsen i Skåne län. Loman, J Inventering av lökgroda och stinkpadda på Revingefältet Rapport för länsstyrelsen i Skåne län. Loman, Jon Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Rapport för Lunds kommun. Loman, Jon Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Rapport för Lunds kommun. Loman, Jon Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Rapport för Lunds kommun. Loman, Jon Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Rapport för Lunds kommun. Loman, Jon & Björn Lardner Does pond quality limit frogs Rana arvalis and Rana temporaria in agricultural landscapes? A field experiment. J. Appl. Ecol. 43:
12
13
14
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2013. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 2013 Sammanfattning Årets paddsäsong får anses lyckad. För första gången sedan
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011.
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2011. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se En hane norr Svarta Hål. Fotot taget 17e maj 2011. 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita)
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 25. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se November 25 Sammanfattning Paddorna lekte 25 i fyra omgångar, 2-27/4, 4-7/5, 9-2/5 och
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2016. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 2016 Sammanfattning Stinkpaddorna lekte 2016 i tre omgångar, 30/4-5/7, 20/5-2/6
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2010. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se 1 Bakgrund Stinkpaddan (Bufo calamita) (även känd som strandpadda), som är en av Sveriges
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder Jon Loman Rana Konsult
Paddvakt - övervakning av Revingefältets stinkpaddor med bevarandeåtgärder 2012. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Oktober 2012 Sammanfattning Liksom de två senaste åren har lekpölar i allmänhet torkat
Inventering av lökgroda och stinkpadda på. Revingefältet 2009.
Inventering av lökgroda och stinkpadda på Revingefältet 2009. Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Syfte och bakgrund Inventeringen ska fastställa statusen för de två sällsynta grodarterna lökgroda och stinkpadda
Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009
Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 2015-08-21 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra.
Strandpadda spelades i lokal 90-17, Horna södra. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta bilder. Den lämpar sig därför ej för utskrift på papper. Genomförande
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10
Inventeringar av långbensgroda i skånska dammar 2008-10 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se Bakgrund Under år 2004 gjorde Boris Berglund en omfattande inventering av långbensgrodan för Länstyrelsen i Skåne.
Smygekärr. Inventering av grod- och kräldjur på uppdrag av Trelleborgs kommun
Inventering av grod- och kräldjur 2006 2006-08-01 på uppdrag av Trelleborgs kommun 2 Inventering av grod- och kräldjur 2006 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare:
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult
Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till
Metapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun
Rapport för: Inventering av groddjur inom strandängarna och Klagshamns udde i Malmö kommun Jon Loman, Rana KONSULT Sjöstorp 332 240 10 Dalby SAMMANFATTNING Förekomst av följande groddjursarter har bekräftats
Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013
Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.
Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen
Uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogen Rapport från uppföljning av återintroduktion av större vattensalamander i Judarskogens naturreservat, Bromma, Stockholm. Martina
2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009
2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 2014-09-04 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2014 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Cecilia
Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010
Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010 Miljöförvaltningen, juni 2010 Salamanderräddning 2010 Utgivningsdatum: juni 2010 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Gunilla Hjorth Omslagsfoto:
Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009
Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta
Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun
Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för
Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund 2015 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2015-10-07 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare
Inventering av långbensgroda Rana dalmatina
2016:10 Inventering av långbensgroda Rana dalmatina - i delar av Blekinge 2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2016:10 Rapportnamn: Inventering av långbensgroda Rana dalmatina
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö
Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport
Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström
Rapport Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Värmdö kommun, Stockholms län 2015-06-10 Dokumenttitel: Groddjursinventering och flytt vid väg 222, Skeppdalsström Rapportdatum: 2015-06-17
Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm
Sid 1 (6) Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm, Ekologgruppen 2018-08-09 Bakgrund I samband med ny lokalisering av tranformatorstation i Ängelholm har plats invid dammen Håvegropen valts
GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN
GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se
Groddjur i Segeå. Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet. På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund
Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet På uppdrag av Segeåns Vattendragsförbund Inventering av nyanlagda dammar inom Segeå-projektet Ekologgruppen i Landskrona AB december 2005 Rapporten
Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult
Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.
Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen
Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:
Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde
Större vattensalamander och andra groddjur i Hovdala naturområde En inventering genomförd våren 2008 Johan Ahlén Naturcentrum AB 2008, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Innehåll Innehåll...2 Inledning...3
Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
UPPDRAG Utredningar MKB Västra Sömsta UPPDRAGSNUMMER 1186619100 UPPDRAGSLEDARE Jennie Brundin UPPRÄTTAD AV Anders Selmer DATUM Groddjursinventering och värdering av vatten i Västra Sömsta/- Johannisdalsskogen
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar
Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2013 2017 2017-08-31 på uppdrag av Helsingborgs stadsida Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2013 2017 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning:
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004
1 Riistantutkimuksen tiedote 203B:1-7. Helsinki 1.9.20054 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2004 Ilpo Kojola, Elisa Määttä och Harri Hiltunen De stora rovdjurens antal i Finland i slutet av år
Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012
Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012 Komplettering av inventeringar från 2011 2012-06-26 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Inventering av två småvatten vid
Groddjursinventering Välsviken, Karlstad
Datum 2016-05-23 PM Groddjursinventering Välsviken, Karlstad Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771 87 41 Hemsida
Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun.
1 Utlåtande angående utformning och planläggning av åtgärder för dammar i området Ödegården, Sotenäs kommun. Bakgrund Området Ödegårdens södra del kommer att bebyggas enligt detaljplan 1, och i samband
Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl
Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av större vattensalamander i västra Erikslund På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2014-09-07 Turgor Henrik Dahl AB, 2014 Strandvägen 28 725 92 Västerås Rapportförfattare
Beskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
De stora rovdjurens antal och föryngring år 2002
1 Riistantutkimuksen tiedote 190B:1-7. Helsinki 20.9.3 De stora rovdjurens antal och föryngring år 2 Ilpo Kojola Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppskattade de stora rovdjurens minimiantal i slutet
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson
Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne 2002
Inventering av vanlig groda och åkergroda i Skåne 2002 Rapport för fältarbete samt jämförelse med tidigare inventeringar Miljöenheten Skåne i utveckling 2003:19 Jon Loman ISSN 1402-3393 Inventering av
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000
RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000 Ingrid Laike och Bertil Åhsberg 67 Inledning Rördrommen förekommer främst i näringsrika sjöar med stora vassar och är fascinerande genom sin ovanliga sång och sitt
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.
PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:
UPPDRAGSLEDARE. Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV. Matilda Elgerud
2016-06-2929/06/2016 UPPDRAG Groddjursinventering Jakobsberg UPPDRAGSNUMMER 1331648000 UPPDRAGSLEDARE Matilda Elgerud UPPRÄTTAD AV Matilda Elgerud DATUM Uppdragets omfattning och syfte Karlstads kommun
Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun
Inventering av groddjur i Södra Hamnen, Skärhamn, Tjörns kommun Beställare: Tjörns kommun 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Åsa Jönsson Konsult: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Uppdragsledare
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013
KARTLÄGGNING AV FÖREKOMSTEN AV GRODDJUR PÅ UPSALA GOLFKLUBB 2013 Utförd av: Germán Orizaola, Filosofie Doctor vid Department of Ecology and Genetics. Evolutionary Biology Centre. Uppsala University. Norbyvägen
PM Groddjursinventering. Infart västra Trosa. Trosa kommun, Södermanlands län Projektnummer:
PM Groddjursinventering Infart västra Trosa Trosa kommun, Södermanlands län 2016-05-23 Projektnummer: 22030890 Trafikverket Postadress: Tullgatan 8, 632 20 Eskilstuna E-post: trafikverket@trafikverket.se
Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga
24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga
Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde
Groddjursinventering, Torshälla förvaltningsområde Naturföretaget 2018 Inventering och rapport: Sara Lundkvist och Johan Kjetselberg Foto: Kvalitetsgranskning: Niina Salmén Datum rapport: 2018-10-15 Version:
Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012
rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay
Reserapport Alaska 2010 Katmai National Park, Hallo Bay Vilket år! Hallo Bay bjöd återigen på fantastiska upplevelser. Vår första tur 2010 gjordes redan under junimånad, det är en spännande period med
Surt sa räven om skärfläckeäggen
Surt sa räven om skärfläckeäggen Lyckad häckning på Landgrens holme 2008 Fram till mitten av 1800-talet var skärfläckan en ganska vanlig häckfågel på strandängar längs södra Sveriges kuster. Men sedan
Inventering av groddjur i Eriksborg 2018
TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av groddjur i Eriksborg 2018 På uppdrag av Västerås stad Viktoria Karlsson 2018-05-30 Turgor Henrik Dahl AB Strandvägen 28 725 90 Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun
Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS
Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS Naturföretaget 2017 Inventering: Arvid Löf och Beatrice Lindgren Rapport: Arvid Löf Foto: Arvid Löf Kvalitetsgranskning: Niina Sallmén Datum rapport: 2017-06-22
Utvärdering av grodbarriär mot väg 19 vid Tryde
Utvärdering av grodbarriär mot väg 19 vid Tryde Skydd för en population av den sällsynta lökgrodan Jon Loman Rana Konsult Inledning Under år 2004 utfördes på Vägverkets uppdrag utredningen "Inventering
Utvärdering av grodbarriär mot väg 19 vid Tryde
Utvärdering av grodbarriär mot väg 19 vid Tryde Skydd för en population av den sällsynta lökgrodan Jon Loman Rana Konsult Inledning Under år 2004 utfördes på Vägverkets uppdrag utredningen "Inventering
Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan.
Grodbarriär med tunnlar vid Sofiedals golfbana, Malmö. Utvärdering av funktion och inventering av den lokala groddjursfaunan. Jon Loman Rana Konsult 2006 Bakgrund Sofiedals golfbana är, förutom golfbana,
Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun
Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska
Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998
Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998 Jens Karlsson Inledning Antalet häckande grågäss har vid Tåkern ökat kraftigt under de senaste åren. Från ungefär kullar
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad
Inventering av groddjur i och vid Skridskodammen i Ystad - med rekommendationer inför exploatering av f.d. regementsområdet Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, 2014 På uppdrag av Ystad kommun
Arkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar
Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap
Nils Lundquist 2012. Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet
Strategisk plan för nyanläggning och restaurering av grodvatten på Revingefältet Av: Nils Lundquist 1 Innehåll Nils Lundquist 3 Bakgrund Artbeskrivning för strandpadda och lökgroda 5 Revingefältet Tidigare
Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Rapport 2015:02. Inventering av stinkpadda / strandpadda
Rapport 2015:02 Inventering av stinkpadda / strandpadda Rapportnr: 2015:02 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Anna Stenström Författare: Magnus Stenmark & Daniel Segerlind, Faunistica AB Foto: Magnus Stenmark
Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd
Tomelilla 156, Damm utanför Äsperöd 1999-05-01 0,9 hektar 2015-10-19 Åker Inget bete, ingen manuell eller maskinell skötsel. Utloppsbrunnen (figur 129) är funktionell men börjar täckas av kvistar och löv.
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Inventering av groddjur och dess livsmiljöer, Sundet Alingsås kommun
Inventering av groddjur och dess livsmiljöer, Sundet Alingsås kommun Erik Fridolf, Tina Kyrkander & Jonas Örnborg Rapport 2015:06 www.biologiochmiljo.se version 2015-04-23 Ansvarig handläggare: Tina Kyrkander
Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015
Björnstammens storlek i Jämtlands och Västernorrlands län 2015 Rapport 2017-2 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Lingsbergsvägen. Antikvarisk kontroll längs
Antikvarisk kontroll längs Lingsbergsvägen Antikvarisk kontroll i samband med återplantering av alléträd i anslutning till Lingsbergs gård, Vallentuna socken och kommun, Uppland. Etapp 1 Kjell Andersson
Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad år 2014 Driftområde Karlstad, Värmlands län
Fördjupad inventering av groddjurskonflikter längs två statliga vägar norr om Karlstad år 2014 Driftområde Karlstad, Värmlands län Rapport 2014:109 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg
Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009
Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009 Titel: Uppföljning av åtgärder för groddjur i Skåne år 2009 Publikationsnummer: 2010:115 ISBN: 978-91-7467-090-5 Författare: Marika Stenberg & Per Nyström,
1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
slutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Inventering av stora rovdjur i Örebro län
LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Inventering av stora rovdjur i Örebro län En sammanställning av inventeringssäsongen 2014/15 Publ nr: 2015:25 Titel: Inventering av stora rovdjur i Örebro län en sammanställning
Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng
Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion