HANDIKAPPLAN TJÖRNS KOMMUN

Transkript

1 HANDIKAPPLAN TJÖRNS KOMMUN

2 SAMMANFATTNING Utgångspunkten för Tjörns kommun är att funktionshindrade ska känna trygghet, ha möjlighet att leva aktivt och ha tillgång till kommunens utbud. De funktionshindrades situation förbättras när fler engagerar sig, rättigheter respekteras, vi visar omtanke och praktiska hinder i vardagslivet avlägsnas. Syftet med Tjörns handikapplan är att ge nämnder, styrelser och förvaltningar underlag och vägledning för beslut om mål och insatser inom handikappområdet. Vid arbetet med Tjörns handikapplan har vi utgått från FN:s 22 standardregler, där visionen är att ge människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. I planen har vi dock valt att fokusera på några av dessa regler. För att underlätta uppföljningen av planen innehåller varje punkt konkreta åtgärder, tidpunkt för när åtgärderna ska verkställas, kostnadsberäkning samt uppgift om vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs. Styrgruppen för handikapplanen Mats Kristensson (c), ordförande Tjörns handikappråd Reidun Lorentzon (kd), ordförande Tjörns folkhälsoråd Nils Lackfors (s), ordförande Tjörns pensionärsråd 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Definitioner Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Nationell handlingsplan Från patient till medborgare Riktlinjer för tillgänglig kommun Enkelt avhjälpta hinder Policy och plan i Västra Götalandsregionen Regional databas för tillgänglighet Projektet Tillgänglig Västkust Handikappfrågor i Tjörns kommun Avgränsningar Uppföljning Tillvägagångssätt Syfte Målsättning handikapplan Tjörns kommun Ökad medvetenhet Medicinsk vård, behandling och rehabilitering Tillgänglighet Utbildning Arbete Kultur Rekreation och fysisk aktivitet Policy och planering Samordning Granskning och uppföljning Tiopunktsprogram Tjörns handikapplan Fotnoter Referensförteckning 36 3

4 1. BAKGRUND I Sverige har var femte person i yrkesverksam ålder något slag av funktionshinder. Rörelsehinder och astma/allergi är de två dominerande funktionsnedsättningarna. 1 Vid slutet av 80- och under 90-talet var andelen funktionshindrade med arbete lägre jämfört med befolkningen i stort. 2 I takt med medicinteknologisk utveckling överlever allt fler personer svåra olyckor och sjukdomar, men inte sällan med funktionshinder som följd. I Sverige ökar även gruppen äldre och därmed behovet av tillgänglighet, framkomlighet och att känna sig trygg och säker. Av de rörelsehindrade är 53 procent mellan 65 och 84 år. 3 Vidare är det oroväckande att den psykiska ohälsan ökar, särskilt bland barn och ungdomar. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen uppskattas andelen personer med psykiskt funktionshinder till 1-1,5 procent av befolkningen, alltså omkring personer i Sverige. 4 En nedsättning av funktionsförmågan leder ofta till en minskning av välbefinnandet. Människor med omfattande fysiska och eller psykiska funktionshinder behöver insatser av varierande slag. Livsstilen kan bli en skyddsfaktor om man utvecklar vanor och intressen som tillfredsställer fysiska, psykiska och sociala behov. Inte minst inom fritids- och kultursektorn har man goda möjligheter att främja hälsan. Det är därför ett samhällsansvar att funktionshindrade erbjuds möjligheter till motion, kultur och aktiviteter på sina villkor. 5 I rapporten Funktionshinder och välfärd konstateras att funktionshinder inte fördelas jämnt bland befolkningen. Funktionshinder är genomgående vanligare bland personer som är födda utanför Sveriges gränser och bland lågutbildade personer. Det finns även en tydlig skillnad mellan könen, där kvinnor är överrepresenterade. Personer med funktionshinder är naturligtvis ur en rad aspekter en mycket heterogen grupp. 6 Såväl SCB:s undersökningar som Socialstyrelsens rapporter visar att många människor med handikapp har svåra hälsoproblem vid sidan av själva funktionshindret. Kvinnor och män med funktionshinder har betydligt fler sjukdomar än befolkningen i övrigt. Det psykiska välbefinnandet påverkas också. Problem med sömn, oro och ängslan är vanligt förekommande bland funktionshindrade. 7 Sammanfattningsvis, en bild som återkommer vid analyserna är att funktionshindrade generellt sett har sämre välfärd än resten av befolkningen. 8 Sett till vår region, Västra Götaland, bor uppskattningsvis personer med varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande. Det rör sig om olika funktionsnedsättningar och många gånger i olika kombinationer. 4

5 Det är lätt att endast förknippa funktionshinder med personer som är rullstolsburna, synskadade eller har andra synliga hinder. Flera former av funktionshinder är dolda för omgivningen, men berörs på samma sätt av de nationella målen för handikapp. 9 Det är den omgivande miljön som avgör om en person känner sig handikappad. 1.1 Definitioner Det är mötet med den omgivande miljön fysiskt, socialt och psykologiskt som avgör om en person känner sig handikappad eller inte. Funktionshindret blir i själva verket ett handikapp för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Orsakerna kan vara brister i kommunikationen eller hinder i omgivningen. En miljö som är tillgänglig och anpassad minskar antalet handikappade. Begreppet handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionsnedsättningar och omgivningen, både fysiskt och psykiskt. Handikapp avser förlust eller begränsning att delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Ett handikapp är inte en egenskap hos en individ utan beskriver förhållandet mellan individen och miljön. 10 Enligt WHO definieras funktionshinder som: Ett funktionshinder är den begränsning eller det hinder som gör att en människa till följd av en skada inte kan utföra en aktivitet på eller inom de gränser som kan anses normalt. Begreppet funktionshinder inbegriper, som sagt, ett stort antal funktionsnedsättningar. Det kan vara fysiska eller intellektuella skador eller olika sjukdomar, exempelvis syn- eller hörselskador. Skadorna eller sjukdomarna kan vara bestående eller övergående. 5

6 Västra Götalandsregionen har valt att dela in funktionshinder i följande övergripande områden: 11 Personer som har svårt att röra sig. Personer som har svårt att höra. Personer som har svårt att se. Personer som har svårt att bearbeta och tolka information. Personer som har svårt att tåla vissa ämnen. Ett tredje grundläggande begrepp är tillgänglighet. För att skapa goda förutsättningar för människor med funktionshinder att aktivt kunna delta och påverka samhällsfrågorna är tillgänglighet en grundläggande förutsättning. Det innebär att de hinder som kan finnas i bostäder, affärer, post, offentliga lokaler, vårdcentraler, kollektivtransporter och utomhusmiljöer ska undanröjas. En viktig del i tillgängligheten är också att information ska göras tillgänglig och utformas på ett enkelt och lättbegripligt sätt. Ett fjärde viktigt begrepp är bemötande, som har många dimensioner. Det handlar i grunden om att alla ska bli respekterade som de är. Det är en fråga om mänskliga rättigheter, om att få leva i ett tillgängligt samhälle och om att inte bli diskriminerad. 12 Sisus 13 beskriver bemötande som ett system på tre nivåer en kollektiv, en organisatorisk och en individuell. Dessa nivåer är beroende av varandra och att det finns mer bakom ordet bemötande än ett enskilt möte mellan till exempel en tjänsteman och en person med funktionshinder. Mötet påverkas bland annat av politiska beslut som exempelvis lagen om och stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). På organisationsnivå ska lagarna tolkas och tillämpas lokalt. Här krävs en återkommande dialog om bemötande och förhållningssätt. Den individuella nivån påverkas av den kollektiva och organisatoriska nivån och ett respektfullt bemötande förutsätter insikt, kunskap och samverkan mellan dessa tre nivåer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) För en funktionshindrad finns en rad områden som påverkar rätten till delaktighet i samhället. Det kan handla om synliga brister i den fysiska miljön, som tillgänglighet och orienterbarhet till lokaler, bostäder, gator, torg, butiker, idrottshallar med mera. Andra brister som inkräktar på delaktigheten är otillgänglig information på arbetsmarknaden, i skolan, vid idrotts och kulturarrangemang. 6

7 Hos omgivningen finns också brister i kunskapen om de behov som människor med funktionsnedsättning har. Att känna sig kränkt och ifrågasatt är något som människor med funktionsnedsättning upplever ständigt. Sedan årtionden finns en lagstiftning med syfte att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder och därmed möjligheten till delaktighet. Exempel på lagstiftningar är plan- och bygglagen, lagen om kollektivtrafik, bibliotekslag och skollag. Som en följd av 1989 års handikapputredning infördes år 1994 en rättighetslagstiftning (LSS), ändring i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen med förtydligande om ansvaret för habilitering och rehabilitering, hjälpmedel och annat stöd. Samtidigt trädde lagen om personlig assistans i kraft. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) garanterar personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Individens behov ska styra insatserna och den enskilde ska själv ha inflytande över hur, när och vilka insatser som ska göras. LSS ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger. LSS omfattar inte alla personer med funktionshinder. För att få ta del av de insatser som anges i lagen måste man tillhöra den så kallade personkretsen, som definieras i tre punkter: I första punkten anges att personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd ingår i personkretsen. Under den andra punkten ingår personer som har fått ett begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder. I den tredje punkten ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service Nationell handlingsplan Från patient till medborgare År 1993 ställde sig Sveriges riksdag och regeringen bakom internationella regler för att tillförsäkra människor med funktionshinder jämlikhet och delaktighet. 16 I maj 2000 antog svenska riksdagen propositionen Från patient till medborgare. Handlingsplanen spänner över alla samhällsområden och markerar att det är hela samhällets ansvar att genomföra dess övergripande mål. 7

8 Det är en demokratifråga att skapa ett tillgängligt samhälle. Personer med funktionshinder ska inte diskrimineras i något sammanhang utan ha samma rättigheter att delta i samhällslivet, få del av samma utbud av varor, tjänster, service och kultur. De övergripande nationella målen för handikappolitiken är följande: en samhällsgemenskap med mångfald som grund att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämställdhet i levnadsvillkor för pojkar och flickor, män och kvinnor med funktionshinder Arbetet ska koncentrera sig på att undanröja de hinder som finns för full delaktighet i samhället. Det innebär inte bara hinder för fysisk tillgänglighet utan även till information och allt annat som hindrar människor att delta i samhällsgemenskapen. För att uppnå det krävs många olika åtgärder av alla i samhället. Offentlig verksamhet har en viktig uppgift att vara föredöme och banbrytande exempel. Handlingsplanen belyser en hel del brister när det gäller bemötande av människor med funktionsnedsättning, men samtidigt ges olika förslag på förbättringar. Ett viktigt område är ökad bemötande kompetens hos förtroende valda och anställda inom all offentlig sektor. En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället ska utforma och bedriva sin verksamhet att den blir tillgänglig för personer med funktionshinder. Målsättningen, enligt handlingsplanen, är att kostnaderna för de nödvändiga anpassningsåtgärderna ska finansieras inom befintliga budgetramar Riktlinjer för en tillgänglig kommun Den nationella handikappombudsmannen har tagit fram riktlinjer för en tillgänglig kommun. Riktlinjerna presenteras utifrån ett antal teman. Det betonas att människor med funktionshinder ska kunna kommunicera med myndigheten på lika villkor som andra. En person med hörselskada ska ha möjlighet att kontakta myndigheten med texttelefon. En person med synskada ska kunna få sitt brevsvar eller blankett på storstilat, hörbart media och punktskrift. En person med synskada ska kunna få sitt brevsvar eller en blankett på punktskrift. När det gäller information ska kommunen använda olika kanaler, till exempel tryckt informationsmaterial, webbplats och konferenser. 8

9 Myndigheter som har många kontakter med allmänheten ska ha grundinformation tillgänglig på lättläst svenska, teckentolkad och inläst i Daisyformat. Handikappsombudsmannen förutsätter att funktionshindrade ska arbeta på lika villkor. Vid befordran, rekrytering och internutbildning ska ingen diskrimineras. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete är att synliggöra funktionshinderperspektivet vid kommuners olika policys för mångfald och personal. Vidare betonas att tillgänglighetsaspekten måste integreras i förvaltningarnas upphandlingsarbete. Risken finns att nya onödiga hinder skapas när otillgängliga varor och tjänster köps in. För att kommunen ska bli tillgänglig krävs ökade kunskap hos hela personalen. Anställda med nyckelfunktioner, exempelvis lokalansvariga, handläggare och receptionister behöver riktade utbildningsinsatser Enkelt avhjälpta hinder I den nationella handlingsplanen sätts ambitionen att lokaler dit allmänheten har tillträde ska vara tillgängliga för alla år Som ett led i detta skärptes i juli 2001 plan- och bygglagen när det gäller befintliga lokaler och platser. Enkelt avhjälpta hinder, till exempel nivåskillnader, bristande skyltning, belysning, brister i placering av fast inredning ska vara åtgärdade år Den nya paragrafen om enkelt avhjälpta hinder lyder: I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser skall avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga undanröjas i den utsträckning som följer av föreskrifter meddelade med stöd av denna lag beslutade Tjörns kommunfullmäktige att genomlysa handikappanpassningen av sina egna lokaler. Under 2002 gjordes en översyn av ett antal lokaler och dess tillgänglighet för handikappade. Inventeringen byggde bland annat på mallar från Boverket för enkelt åtgärdade hinder. Mellan 2005 och 2009 har kommunen beviljat en miljon kronor per år för anpassning av kommunens lokaler. Tjörns kommun ska även årligen kartlägga och åtgärda hinder mot tillgänglighet och användbarhet på allmänna platser. Dessa insatser ryms dock inte inom den beviljade miljonen. Beslutet innebär att kommunen ska bilda en arbets- och referensgrupp som koordinerar arbetet. 9

10 Enligt det tagna beslutet har bostadsbolaget samt teknik- och serviceförvaltningen ansvaret för att arbetet genomförs. Bostadsbolaget ansvarar för anpassning av lokaler, inte allmänna platser. 1.6 Policy och plan för handikappfrågor i Västra Götalandsregionen Regionfullmäktige antog i maj 2002 en policy för handikappfrågor, som fastställer att alla nämnder och styrelser har ansvaret för att integrera handikapperspektivet. 20 Målsättningen är full delaktighet och jämlikhet, vilket innebär att kvinnor och män i Västra Götalands-regionen med funktionshinder ska ha möjlighet till sysselsättning, att delta i kulturliv, att åka med kollektivtrafiken, möjligheter till rekreation och idrottsutövning, ekonomisk trygghet, socialt umgänge och personlig integritet samt kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter. Västra Götalandsregionens största verksamhet är hälso- och sjukvården, men regionen bedriver också andra viktiga verksamheter som har stor betydelse för invånarna i Västra Götaland. Regionens handikappkommitté har tagit fram en plan, som innehåller uppdrag och strategier för regionens samtliga ansvarsområden. Prioriterade områden är fysisk tillgänglighet, anpassad information, trafik, kultur, hälso- och sjukvård och arbete. Regionen har utifrån fem punkter tydliggjort vad som innefattar en verksamhet som genomsyras av ett handikapperspektiv: Funktionshindrades behov är synliggjorda i mål och planer. Det finns en medvetenhet och kunskap om funktionshinder som återspeglar sig i utformningen av verksamheten och i mötet mellan de anställda och personer med funktionshinder och deras närstående. Miljön är fysisk tillgänglig, funktionshindrade kan komma till och in i byggnader/lokaler, kan orientera sig och vistas i dem samt ta del av verksamheten. Information är anpassad för personer med funktionshinder. Verksamheten är ekonomiskt tillgänglig, funktionshindrade har råd att delta i och/eller nyttja verksamheten, samt betala eventuella avgifter. Kostnader för tillgänglighetsåtgärder är en självklar del av totala kostnaden för verksamheten. Ett viktigt ansvarsområde är att funktionshindrade ska kunna nyttja kollektivtrafiken. Handikappkommittén har tillsammans med bland annat Vägverket, Västtrafik och brukarrepresentanter författat riktlinjer och normer för tillgänglighet i kollektivtrafiken. 10

11 Kommitténs strategi är att fortsätta dialogen om handikappaspekterna i infrastrukturplanen, samt intensifiera samarbetet med Västtrafik AB för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder i kollektivtrafiken. Planen betonar också att handikapperspektivet ska vara en naturlig del av hälso- och sjukvårdsnämndernas olika verksamheter. I samarbete med handikappkommittén ska utbildningar genomföras kring teman som bemötande av personer med funktionshinder. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för faktorer som många gånger leder till en sämre social situation och hälsa. Regionens handikappkommitté har som mål att öka medvetenheten och kunskapen om handikapperspektivet i folkhälsoarbetet Regional databas för tillgänglighet I samverkan med Västsvenska Turistrådet, regionens handikappkommitté, representanter från handikapprörelsen, ett flertal kommuner, turistföretag, turistorganisationer och en rad andra aktörer har en databas för tillgänglighet utvecklats. Syftet med databasen är att ge tillförlitlig information om tillgänglighet för besökare med funktionshinder. Huvudprincipen är att varje besöksmål ska beskrivas så väl att besökare med funktionshinder själv kan fatta beslut om de kan åka till besöksmålet eller inte. Informationen som läggs in i databasen kan till exempel visas på kommunala och regionala hemsidor samt företags och andra aktörers egna hemsidor Projektet Tillgänglig Västkust I södra Bohuslän bor ca personer med funktionshinder. För dem är det naturligtvis viktigt att naturreservaten och kulturmiljöerna blir tillgängliga. För många människor är det förenat med problem att färdas och vistas i Bohusläns natur- och kulturarvsmiljöer. Samtidigt har denna otillgänglighet skyddat de känsliga miljöerna så att de kunnat bevaras och vårdas. Bohusläns museums projekt Tillgänglig Västkust arbetar tillsammans med lokala företrädare bland andra Tjörns kommun för att öka tillgängligheten för alla människor, både med och utan funktionshinder. Målsättningen med projektet är bland annat att utveckla innovativa idéer för tillgänglighet samt, tillsammans med respektive kommun, planera lokala tillgänglighetsinsatser. Finansiärer för projektet är bland andra Västra Götalandsregionens handikappkommitté och länsstyrelsen

12 Projektet Tillgänglig Västkust arbetar för att öka tillgängligheten. 1.9 Handikappfrågor i Tjörns kommun Under de senaste tio åren har kommunerna fått ett allt större ansvar för insatser, stöd och service till människor med funktionsnedsättning. I mitten av 90-talet övertog kommunerna ansvaret för omsorgen om personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionsnedsättningar från landstingen. I Tjörns och Orusts kommuner finns även ett personligt ombud, som hjälper människor med psykiskt funktionshinder att få stöd och service efter behov, egna önskemål och utifrån lagstadgade rättigheter. Ombudet arbetar behovsorienterat och uppsökande för människor som har behov av vård, stöd och service av socialtjänst, primärvård, psykiatri, försäkringskassa eller andra myndigheter. Tanken är att det personliga ombudet ska lotsa psykiskt funktionshindrade rätt i systemet. Kommunen har också ansvar för tekniska hjälpmedel, bostadsanpassning, personlig assistans, hemtjänst och färdtjänst till människor med andra typer av funktionsnedsättningar. Insatserna styrs utifrån flera så kallade rättighetslagar och är en förutsättning för att kunna delta i samhällslivet på lika villkor som alla andra. I Tjörns kommun är det i huvudsak socialnämnden som handlägger och beslutar om ovan nämnda insatser. 12

13 Barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna gå i den förskola eller skola som finns i deras närområde. Enligt skollagen ska elever med behov av särskilt stöd få det stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på samma villkor som andra. I Tjörns kommun är det barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för de här insatserna. Från och med den förste april 2006 gäller en ny lag (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder förbjuds i förskoleverksamhet, skolbarnomsorg, grund- och gymnasieskola samt vuxenutbildningen. Lagen medför att barn och elever får ett lagligt skydd mot kränkande behandling. 24 En handikapplan för Tjörns kommun bör ses som en första genomgång av de förändringar som ska genomföras för att uppnå de internationella och nationella målen om funktionshindrades rättigheter. Ambitionen är att planen konkret ska belysa hur Tjörns kommun utifrån ett befolkningsperspektiv kan förbättra funktionshindrades situation och möjlighet. Handikapplanen ska därför förankras i alla samhällssektorer och inte isoleras som en enskild fråga för social- eller barn- och utbildningsförvaltningen. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för handikappfrågorna i kommunen. Det innebär att man ska se till att handikappfrågorna genomsyrar alla verksamheter. Tjörns handikapplan är det styrdokument som anger mål och riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. Vidare ska handikapplanen ses som ett komplement till de lagar och reformer, som utifrån olika verksamhetsområden innehåller mål och åtgärder. Under kommunstyrelsen lyder också handikapprådet, som är ett samverkansorgan mellan kommunen och handikappföreningarna på Tjörn. Målsättningen är att Tjörns handikappråd ska bevaka handikapperspektivet i kommunens verksamheter. 13

14 2. AVGRÄNSNINGAR Tjörns handikapplan innehåller mål och åtgärder inom kommunens eget verksamhetsområde. Detta innefattar också de möjligheter som kommunen har att påverka, ställa krav på och samverka med andra aktörer, samt att öka medvetenheten om funktionsnedsättning och handikapp hos allmänheten. I likhet med den nationella planen för handikappolitiken är åtgärderna i den här planen inriktade på sådant som förbättrar bemötandet, ökar tillgängligheten och gör att handikappfrågor genomsyrar alla verksamheter. Planen tar inte upp hur insatser på individuell nivå ska utformas. 3. UPPFÖLJNING Ett viktigt led i arbetet är uppföljningen. När planen är framtagen kommer handikapprådet tillsammans med förvaltningscheferna att följa upp vad som åtgärdats under det gångna året. Planen ska återkommande utvärderas, granskas och revideras. En del av uppföljningen är även att integrera handikapplanen i nämnders och kommuns verksamhetsplan och årsredovisning. 4. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT I november 2005 beslöt kommunstyrelsen att tillsätta en projektgrupp som skulle utarbeta ett förslag till handikapplan. Enligt beslutet skulle Claes-Allan Öberg vara ordförande och folkhälsoplaneraren Johan Sjöholm sekreterare. Under november och december 2005 studerades olika handikapplaner i ett tiotal kommuner, exempelvis Orust, Kungälv, Svenljunga, Lund och Mjölby. I förberedelsefasen ingick även inläsning av olika nationella och regionala dokument. Dessutom fördes samtal med avdelningen för funktionshinder och delaktighet vid Västra Götalandsregionen. Några lärdomar av det inlästa materialet och samtalen var: Samtliga kommunala handikapplaner utgick från FN:s 22 standardregler. Förankringsprocessen har varit en mycket viktig del vid skapandet av planerna. De flesta planerna var konkreta, där flera av målen hade en beräkning av eventuella kostnader. Flera av planerna fanns i en lättläst version. Återkommande i samtliga dokument var betydelsen av delaktighet bland de funktionshindrade. 14

15 Ett stort egenvärde vid utformningen av handikapplanen har varit dialogen med olika aktörer. Att diskutera problem och möjligheter, och att utforma åtgärdsförslag var nödvändigt för att få en bred förankring i Tjörns kommun. Under processen har många kontakter knutits, som skapat en grund för den fortsatta samverkan mellan kommunen, handikappföreningarna och andra organisationer. Förankring, återkoppling och dokumentation har varit nyckelord under resans gång. Inledningsvis genomfördes rådslag med handikapprådet och pensionärsrådet. Synpunkter och idéer som kom fram vid mötena utgjorde grunden för utformandet av planen. En styrgrupp bildades med representanter från handikapprådet, folkhälsorådet och pensionärsrådet. Styrgruppens uppdrag var att ge synpunkter och återkoppling på det arbetsmaterial som togs fram. I deras uppdrag ingick också att föra fram och informera sina nätverk om det pågående arbetet. Styrgruppen bestod av: Mats Kristensson, ordförande handikapprådet Nils Lackfors, ordförande pensionärsrådet. På grund av förhinder representerade Arne Alfredsson vid första tillfället och Mary Lotsson vid andra tillfället. Reidun Lorentzon, ordförande folkhälsorådet Niklas Kristiansson, sekreterare handikapprådet Birgitta Rutgersson, seniorsamordnare Johan Sjöholm, folkhälsoplanerare Claes-Allan Öberg, ordförande handikapplan Researcharbete och textproduktion genomfördes av en arbetsgrupp bestående av Birgitta Rutgersson, Johan Sjöholm, Claes- Allan Öberg, David Moberg och Niklas Kristiansson. I bilaga 2 står beskrivet med vilka representanter intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Samtalen utgick från ett frågeformulär bestående av sju olika frågor. Vid mötena fördes anteckningar som utgjorde grunden för olika förslag som nämns i handikapplanen. Efter varje möte fick de tillfrågade möjlighet att kommentera minnesanteckningar och de förslag på åtgärder som framkommit. Vårt syfte med dessa olika möten var, som nämnts, att få en bred förankring och skapa en plattform för ett levande dokument. Olika intresseföreningar fick möjlighet att framföra sina synpunkter, dels via handikapprådets möten, men även genom enskilda samtal med handikapprådets sekreterare. 15

16 Vid folkhälsorådets möte den 22 maj presenterades ett första utkast till handikapplan. Till mötet inbjöds representanter från handikapprådet, pensionärsrådet samt kommunens olika förvaltningar. Vid detta möte deltog även Jan Terneby från avdelningen för funktionshinder och delaktighet för att presentera Västra Götalandsregionens arbete. Under maj och juli gick handikapplanen ut på remiss till kommunens olika förvaltningar och intresseorganisationer. Svaren sammanställdes och diskuterades i styrgruppen. I augusti gick handikapplanen ut på remiss till kommunens nämnder och politiska partier. I slutet av oktober träffades styrgruppen för att sammanställa remissvaren och formulera ett beslutsunderlag. 5. SYFTE Utgångspunkten för Tjörns kommun är att funktionshindrade ska kunna känna trygghet och ha möjlighet att som andra leva aktivt och ha tillgång till kommunens utbud. De funktionshindrades situation förbättras när fler engagerar sig, rättigheter respekteras, vi visar omtanke och praktiska hinder i vardagslivet avlägsnas. Syftet med Tjörns handikapplan är att ge nämnder, styrelser och förvaltningar underlag och vägledning för beslut om mål och insatser på handikappområdet. En seglats med Athene får symbolisera nyckelorden i Tjörns handikapplan, en utstakad kurs med ett tydligt mål. 16

17 6. MÅLSÄTTNING HANDIKAPPLAN TJÖRNS KOMMUN År 1993 antog FN 22 standardregler som beskriver det ansvar världens stater har för att människor med funktionsnedsättning ska kunna bli delaktiga i samhället på lika villkor. Reglerna är inte juridiskt bindande utan ett politisk och moraliskt åtagande. De bygger på två åtaganden. För det första har alla människor samma värde. Det andra är skillnaden mellan funktionsnedsättning och handikapp. Skador och sjukdomar kan leda till funktionsnedsättning medan handikapp uppstår i mötet med en otillgänglig miljö. För att kunna förverkliga standardregeln, utbildning för alla, arrangerades ett FN-möte i Salamanca, Spanien Vid detta möte presenterades och antogs Salamanca-deklarationen. Deklarationen betonar att varje barn har en grundläggande rätt till undervisning och måste få möjlighet att uppnå och bibehålla en acceptabel utbildnings-nivå. Det påpekas även att varje barn med särskilt stöd ska ha tillgång till ordinarie skola. 25 När det gäller FN:s 22 standardregler anger de fyra första reglerna vilka förutsättningar som krävs för att uppnå delaktighet. De följande åtta reglerna lyfter fram viktiga huvudområden för delaktighet. De tio avslutande reglerna beskriver de redskap som ska användas för genomförandet och hur reglerna kan omsättas i praktisk handling. Förutsättningar 1. Ökad medvetenhet 2. Tillgång till medicinsk vård och behandling 3. Möjligheter till rehabilitering 4. Stöd och service Huvudområden 5. Tillgänglighet 6. Utbildning 7. Arbete 8. Ekonomisk och social trygghet 9. Familjeliv och personlig integritet 10. Kultur 11. Rekreation och idrott 12. Religion Genomförande 13. Kunskap och forskning 14. Policy och planering 15. Lagstiftning 17

18 16. Ekonomisk politik 17. Samordning 18. Handikapporganisationer 19. Personalutbildning 20. Nationell granskning 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete 22. Internationellt samarbete Vid arbetet med Tjörns handikapplan har vi utgått från FN:s 22 standardregler. I planen har vi dock valt att särskilt fokusera på följande regler: Ökad medvetenhet Medicinsk vård, behandling och rehabilitering Tillgänglighet Utbildning Arbete Kultur Rekreation och fysisk aktivitet Policy och planering Samordning Granskning och uppföljning För att underlätta uppföljningen av planen innehåller varje regel konkreta åtgärder, tidpunkt för när åtgärderna ska verkställas, kostnadsberäkning samt uppgift om vem som är ansvarig för att åtgärderna genomförs. Nämndernas och de kommunala bolagens ansvar är att arbeta in inriktningsmål och standardregler i sina verksamhetsplaner. 6.1 Ökad medvetenhet Samhället bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Inriktningsmål Tjörns kommun ska utifrån ett helhetsperspektiv bidra till att öka kunskapen om funktionshinder och medverka till att på ett positivt sätt synliggöra människor med funktionsnedsättning. Tjörns kommun ska utifrån ett helhetsperspektiv bidra till att öka kunskapen om enkelt avhjälpta hinder. Tjörns kommun ska tillhandahålla information till funktionshindrade och vilka resurser som finns och deras rättigheter och möjligheter att använda dessa. 18

19 Förslag 1: Fortbildning och kompetensutveckling erbjuds personal och förtroendevalda i kommunen. Utbildningen ska inrikta sig på förhållningssätt och attityder till funktionshinder samt ge kunskap om funktionshindrades rättigheter och möjligheter. Vid dessa utbildningsinsatser är brukarperspektivet en central utgångspunkt. Förslaget innebär också att handikapprådet ska integrera funktionshinder aspekten i folkhälsorådets årliga utbildningsprogram. Tidpunkt för genomförandet: 2007 och därefter årligen Ansvariga: Personalavdelningen, folkhälsorådet, socialförvaltningen och handikapprådet Förslag 2: Fortbildning och kompetensutveckling erbjuds berörd personal vid Tjörns bostadsbolag och teknik- och serviceförvaltningen kring enkelt avhjälpta hinder. Tidpunkt för genomförandet: 2007 och därefter årligen Ansvariga: Teknik- och serviceförvaltningen, Tjörns bostadsbolag och samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag 3: Under våren 2006 har kommunens samordnare för seniorsäkerhet inlett en utbildning för personal inom hemtjänsten. Temat för utbildningen har varit olika insatser för att förbättra tillgänglighet och minska olyckor i äldres hemmiljö. Ambitionen är att sprida utbildningen till olika personalgrupper inom Tjörns kommun. För att bibehålla kompetensen ska återkommande insatser genomföras. Tidpunkt för genomförandet: 2007 och därefter årligen Kostnad: finansierar Västra Götalandsregionen projektet med kronor. Statliga medel finns att söka, bland annat från kompetensstegen. Medel kan även tas från förvaltningarnas befintliga budget för kompetensutveckling. Ansvariga: Socialförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag 4: Under våren 2006 har kommunens samordnare för seniorsäkerhet inlett en utbildning för olika pensionärsoch handikapporganisationer. Temat för utbildningen har varit olika insatser för att förbättra tillgängligheten och minska olyckor i äldres hemmiljö. Ambitionen är att sprida utbildningen till flera pensionärs- och handikapporganisationer. 26 Tidpunkt för genomförandet: 2007 och därefter årligen Kostnad: finansierar Västra Götalandsregionen projektet med kronor. Statliga medel finns att söka, bland annat från kompetensstegen. Medel kan även tas från förvaltningarnas befintliga budget för kompetensutveckling. Ansvariga: Socialförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och folkhälsorådet 19

20 Förslag 5: Genomföra utbildningsinsatser för Tjörns vägföreningar som innehåller exempel på tillgänglig markanläggning. Tidpunkt för genomförandet: 2007 och därefter årligen Ansvariga: Teknik- och serviceförvaltningen med stöd från samhällsbyggnadsförvaltningen Förslag 6: Efter handikapplanens framtagande är det viktigt att planen sprids via kommunens hemsida och tidning, samt genom arrangemang av olika utåtriktade insatser. Handikapplanen bör även göras tillgänglig för den breda allmänheten via en mer lättillgänglig version. Kommunens informationsavdelning är en viktig aktör i detta arbete. Tidpunkt för genomförandet: 2007 Ansvariga: Handikapprådet, folkhälsorådet och informationsavdelningen 6.2 Medicinsk vård, behandling och rehabilitering Samhället bör ansvara för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Samhället bör se till att rehabilitering erbjuds för människor med funktionsnedsättning för att kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Tjörns kommun ska arbeta för att utveckla former för samarbete med andra vårdgivare Inom ramen för det kommunala ansvaret ska Tjörns kommun utveckla metoder och arbetssätt för att förbättra medicinsk vård och behandling. Inom ramen för kommunalt ansvar ska Tjörns kommun erbjuda insatser för att personer med funktionsnedsättning ska kunna uppnå och behålla största möjliga funktionsförmåga. Förslag 1: Förekomsten av yngre strokepatienter är ett uppmärksammat problem i Tjörns kommun. Det finns ett behov att kartlägga strokepatienters situation, dels för att få en bild över hur det ser ut, men även för att få ökad kunskap vad patienterna själva saknar. Inom socialförvaltningen kommer man följa det försöksprojekt med logoped som pågår i Ale och Kungälvs kommun. Tidpunkt för genomförandet: 2007 Ansvarig: Socialförvaltningen 20