Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 20 Dnr: NUT 2016/75:006

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Utbildningsnämnden Utskicksdatum Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 20 Dnr: NUT 2016/75:006 Tid: Onsdag den 26 oktober 2016 kl cirka 17:00 Plats: Heldag Södra kommundelen. Samling Torsåsby skola kl Ledamöter Lars-Olof Petersson (S) ordförande Ilich Idensjö(S) Adelisa Barakovic (S) Rolf Marklund (S) Mats Nilsson (C) 1:e vice ordförande Jonas Engkvist (C) Gunilla Gustafsson (M) Björn Tisjö (M) 2:e vice ordförande Anne Grotmaak (V) Magnus Svensson (AA) Tommy Ernemyr (-) Ersättare Ingrid Salmonson (C) Åsa Kjellsson(C) Tomas Hedevik (S) Britta Bünger (L) Phlogi Ludiongo (S) Hanna Evelyndotter (MP) Anne Johansson (M) Helen Gustavsson (M) Vakant (AA) Andreas Danforth Kullman (S) Benny Lundh Johansson (SD) Om du inte kan närvara på mötet kallar du snarast din ersättare. Därefter anmäler du förändringen Charlotte Westerberg via e-post: lotta.westerberg@alvesta.se eller telefon:

2 Kallelse / Underrättelse Utbildningsnämnden Utskicksdatum Förteckning över Utbildningsnämndens ärenden den 26 oktober 2016 kl Närvaro 2. Godkännande av dagordningen 3. Informations- och diskussionsärende 4. Budgetuppföljning per september 5. Utvärdering av stegvis resursfördelning 6. Anmälan från ANT till UN om överskridande av budgetanslag för Mål och budget 2017 samt flerårsplan Biblioteksplan Information om plan för temporära lokallösningar 10. Riktlinjer för skolval 11. Ändring av upptagningsområde för förskola/grundskola 12. Måltidsavgifter vid korttidsvistelse och korttidstillsyn enligt LSS 13. Yttrande över motion (SD) ang ritualslaktat kött i Alvesta kommuns kostpolicy 14. Yttrande över motion (SD) ang regelverk för utemiljö på de kommunala grundskolorna 15. Samråd om Fördjupad översiktsplan för Alvesta tätort 16. Systematiskt kvalitetsarbete redovisning av området Kunskaper 17. Utvärdering av utbildningsnämndens internkontroll Internkontrollplan Redovisning av delegationsbeslut 20. Meddelanden

3 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2016/ Informations- och diskussionsärende 3 Informationsunderlag 1. Sjukfrånvarostatistik per augusti Barn- och elevtal t o m september 2016 Redogörelse Ordföranden informerar. Förvaltningschefen informerar. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

4 Sjukfrånvarostatistik för UF Denna blankett används för redovisning sjukfrånvaro för UF till Utbildningsnämnden. Antal sjukdagar per snittanställd, rullande 12 månader. Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. UF 14,59 15,06 15,91 16,09 16,53 16,74 16,77 16,99 17,41 Motsvarande period 12 månader sedan 13,13 13,07 12,96 13,11 13,18 13,36 13,66 13,82 13,71 13,90 14,09 14,31 14,59 Tidsperiod ex: Jan 2016 mätperiod fr om t o m , 12 månader. Sjukdagar med omfattning innebär att den verkliga frånvarotiden beräknas Antal sjukdagar per snittanställd, månad för månad ej rullande 12 Tidsperiod: Förvaltning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. Antal sj.dgr/anst. UF 1,62 1,88 1,53 1,51 1,40 1,20 1,11 1,13 Ny rapport för 2016 därav inga siffror från föregående år Eventuella kommentarer: Sida 1 av 3

5 Sjukfrånvaro i % per förvaltning, rullande 12 månader Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % UF 4,66 4,70 4,92 4,95 5,06 5,13 5,10 5,15 5,29 Motsvarande period 12 månader sedan 3,90 3,88 3,88 3,98 4,02 4,09 4,22 4,26 4,22 4,29 4,35 4,46 4,66 Total sjukfrånvaro i % av arbetade timmar är kvoten mellan sjukfrånvaro timmar och arbetade timmar under en 12 månaders period. Antalet långtidssjukskrivna (59 dagar eller mer) Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning UF Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Antal 59< sj.dgr /förvaltning Motsvarande period 12 månader sedan Eventuella kommentarer: Sida 2 av 3

6 Antalet personer som har fler än 5 korttidssjukfrånvarotillfällen, rullande 12 månader). Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr UF < korttid.fr 5< korttid.fr 5< korttid.fr 5< korttid.fr Motsvarande period 12 månader sedan I denna tabell ingår även de anstallda som har särskilt högriskskydd från försäkringskassan, där FK betalar sjukpeng 80% från dag 1. Eventuella kommentarer: Sida 3 av 3

7 Barn- och elevtal Grundskola 29-aug Prognos Utfall vt 2016 Prognos Utfall ht 2016 Antal asylsökande* Beräknat antal elever F-6 vt16 Feb Mars April Maj Juni Diff ht16 Aug Sept (27) Okt Nov Dec Diff Grönkullaskolan Hjortsbergaskolan Mohedaskolan Prästängskolan Skatelövsskolan Vislandaskolan Alvesta grundsärskola Hagaskolan Mohedaskolan Vislandaskolan Totalt * utöver prognos och utfall Friskolor m m Juni Kronobergshed Växjö Islamiska Thorén Framtid Elever utanför kommunen Totalt Skolbarnomsorg Prognos Utfall vt 2016 Prognos Utfall ht 2016 Beräknat antal elever F-6 vt16 Feb Mars April Maj Juni Diff ht16 Aug Sept Okt Nov Dec Diff Grönkullaskolan Hjortsbergaskolan Mohedaskolan Prästängskolan Skatelövsskolan Vislandaskolan Totalt Förskola Prognos Utfall vt 2016 Prognos Utfall ht 2016 vt16 Feb Mars April Maj Juni Diff ht16 Aug Sept Okt Nov Dec Diff Fsk Grönkulla Fsk Hjortsberga Fsk Moheda Fsk Prästängen Fsk Vislanda Fsk Söder Totalt Friförskolor Bullerbyns förskola (koop) Helgas Ungar (koop) Änglagården Totalt

8 Allbo lärcenter Elevtal ht 2016 Asyl (inräknade i elevtalen!) Feb Mars April Maj Juni Aug Sept Okt Nov Dec Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Utfall IM Ind IM Spri 85* GRUV** GyVux** VOU** SFI *** Särskild lärling 5 9 Yrkesförare 9 19 Totalt * 7 asylsökande i Grimslöv. ** antal aktiva elever *** 30 elever i kö

9 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2016/ Budgetuppföljning per september 4 Beslutsunderlag 1. UN AU 69, 12 oktober Månadsuppföljning per september 2016 inkl. tabell stoppljus Redogörelse Helårsprognosen per september för utbildningsnämnden visar på en total negativ avvikelse mot budget med 9,1 mnkr vilket är en förbättring med 1,3 mnkr jämfört med helårsprognosen per augusti. I huvudsak är det centrala poster i form av lokalkostnader och kostnader för köp av utbildning som gör att nämnden har en negativ avvikelse. Enheterna lyckas till stora delar hålla sina budgetar. Särskola och LSS-verksamhet visar på en positiv avvikelse mot budget på ca 1 mnkr vilket beror på ett minskat antal LSS-placeringar. Även musikskolan och fritidsgårdarna visar ett positivt resultat vilket i stort beror på vakanser som ej tillsatts. Ospecificerade intäkter samt köp av utbildning är osäkra poster i prognosen. Migrationsverket dröjer med beslut angående återsökta medel vilket bidrar till osäkerheten. Arbetsutskottet beslutade på sammanträdet den 12 oktober (UN AU 69) att ge förvaltningen i uppdrag att i samband med internbudgetarbetet utarbeta en tidsplan och en arbetsmodell för att under 2017 uppnå en budget i balans. Beredning UN AU 69 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att godkänna redovisningen av uppföljning per september Protokollet ska skickas till Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

10 Utbildningsnämnden Totalt sett förväntas en avvikelse gentemot budgeterat anslag på ca -9,1 mnkr, utifrån de förutsättningar som är kända i dagsläget. Sannolikheten är stor att prognosen kommer att justeras när förutsättningarna ändras och eventuellt andra fakta blir kända. En budgetreglering på 13 mnkr har kommit nämnden till del. Denna reglering har fördelats till köp av utbildning med 10 mnkr och minskning av ett ospecificerat intäktskrav med 3 mnkr De största avvikelserna återfinns inom verksamhet för förskola och grundskola. Anledningen till stora förväntade avvikelser inom dessa verksamhetsområden är att köp av utbildning och lokaler är underbudgeterat, enligt nämndsbeslut. Ytterligare anledning till den i dagsläget förväntade negativa avvikelsen är att några avdelningar inom förskoleverksamheten har öppnats. Stora negativa avvikelser återfinns även inom gemensam verksamhet och vuxenutbildning. Även här återfinns lokaler som inte varit fullt budgeterade, moduler som tillkommit efter budgetarbetet och även markberedning etc för nya modullösningar, men avvikelsen består även av fler elever exempelvis inom modersmål. Intäktsbudgeten höjdes med 4,9 mnkr, men har efter budgetreglering justerats ned med 3 mnkr. Dock är de förväntade intäkterna på 1,9 mnkr ytterst osäkra. I prognosen är bedömningen gjord att intäkterna delvis kommer in. mnkr Budgetavvikelse överskott -underskott Nämnd och styrelseverksamhet 0,0 Fritidsgårdar 0,0 Musikskola 0,5 Gemensam verksamhet -1,2 Förskoleverksamhet -4,9 Skolbarnsomsorg 1,4 Grundskola -5,2 Särskola och LSS-verksamhet 1,1 Biblioteksverksamhet -0,2 Gymnasieutbildning 0,3 Vuxenutbildning -0,9 Summa -9,1 Åtgärder för att nå en budget i balans Enligt diarienummer NUT2016/ beslutades att under 2016: Fortlöpande effektivisera verksamheterna Få fram ett användbart och transparent resursfördelningssystem för främst förskolor och skolor Ta fram ett underlag där jämförelser över tid, mellan kommuner och mellan verksamheter inom utbildningsförvaltning presenteras Utbildningsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att i samband med internbudgetarbetet utarbeta en tidsplan och en arbetsmodell för att under 2017 uppnå en budget i balans.

11 INVESTERINGAR Investeringar, netto mnkr Budget Utfall per 30 sept Prognos 2016 per 30 sept Kommunstyrelsen Överförmyndarnämnden Utbildningsnämnden 5,0 0,1 3,8 Nämnden för individ- och familjeomsorg Omsorgsnämnden Nämnden för samhällsplanering, inkl Nämnden för myndighetsutövning (skattefinansierat) Vatten och avlopp (taxefinansierat) Summa Utrustning till Vislandaskolan, Mohedaskolan och till förskoleområde Öster. 1 inklusive eventuell tilläggsbudget.

12 Uppföljning med helårsprognos utbildningsnämnden Sammanställning avvikelse från budgeterat anslag - uppföljning september Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn Fg uppf Uppföljn UN Fritidsgårdar Bibliotek Musikskola Gemensamt Förskola Skolbarnsomsorg (SBO) Grundskola Gymnasieskola Särskola/LSS Kommunal vuxenutb Summa avvikelse Summa avvikelse Nettobudget/a nsvar 610 Förvaltn.chef Ekon-lokal, kapkost Ekon-köp utbildn Skolskjuts Stöd/resurs Modersmål Skolbibliotek IT/utveckling Kultur fsk/grsk Köksenhet Grönkulla fsk Prästängen fsk Fsk-omr Långagård Kvarngården fsk Fsk-omr Söder Mohedaskolan Hjortsberga Fritidsgård Särskola/LSS Prästängsskolan Vislandaskolan Skatelövskolan Grönkulla F Hagaskolan Allbo LC Bibliotek Musikskola UN Fritidsgårdar Bibliotek Musikskola Gemensamt Förskola Skolbarnsomsorg Grundskola Gymnasieskola Särskola/LSS Kommunal vuxenutb Summa Nettobudget/verksamhet Kolumn "Fg uppf" innehåller uppgifter om prognostiserad avvikelse föregående månad Kolumn "Uppföljn" innehåller uppgift angående förväntad avvikelse gentemot budgeterat anslag för aktuell budgetuppföljningsrapport med helårsprognos Längst ner efter kolumnerna finns uppgift om total budget för aktuell verksamhet Längst bort till höger i raderna finns uppgift om total budget för aktuell enhet Stoppljus tolkas enligt nedan: Rött ljus - större negativ avvikelse än 1% Gult ljus - avvikelse mellan +1% och -1% mot budgetanslag Grönt ljus - positiv avvikelse på mer än 1%

13 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2015/ Utvärdering av stegvis resursfördelning 5 Beslutsunderlag 1. Utvärdering, 18 oktober 2016 Redogörelse I UN 40/ beslutade utbildningsnämnden att anta ett stegvis resursfördelningssystem med en ny avstämningsmodell i flera nivåer för elevtal. Förvaltningen fick samtidigt i uppdrag att utvärdera det nya systemet till nämndens sammanträde i september. Enligt planen för den stegvisa resursfördelningen ska totalt 11 avstämningar göras under året (ej per juli). Hittills har 8 hunnit göras. Vid avstämning mäts elevtal och intervaller. Reglering görs sedan utifrån beslutade intervaller och nivåer. Under 2016 är utgångspunkten de elevtal och volymtimmar som förvaltningen stämt av med enheterna. Dessa jämförs sedan mot uppmätta elev- och volymtimmar vid avstämningsdatum. Det finns svårigheter gällande avstämningar för förskolan då antalet volymtimmar sjunker kraftigt under hösten när barnen börjar i förskoleklass. De intervaller för fördelning till förskolan som togs i beslutet behöver eventuellt ändras. Förvaltningen föreslår därför att avvakta med reglering gällande förskolan under hösten. En ny uppföljning kommer att göras av modellen i samband med bokslutet då intervallerna kommer att ses över. Uppföljning av systemet kommer fortsättningsvis att ske halvårsvis en gång per termin med information till nämnden vid varje tillfälle. Beredning UN AU 70 Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att: 1. Godkänna utvärderingen av modellen för stegvis resursfördelning. 2. Avvakta med reglering gällande förskolan till dess att ytterligare avstämningar gjorts. Protokollet ska skickas till Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

14 Utbildningsförvaltningen Utvärdering stegvis resursfördelning (ny avstämningsmodell) Bakgrund Den 27 april tog Utbildningsnämnden beslut om stegvis resursfördelning ( 40). Anledningen till att en ny avstämningsmodell togs fram beror delvis på en utredning som gjorts av PWC. Där påpekades bl a att större belopp fördelats ut till verksamheterna än vad som budgeterats. En annan aspekt är att behovet av ökade medel för verksamheterna är avhängigt av hur många nya barn/elever som börjar i förskola/skola under året. Under året ska 11 avstämningar göras avseende stegvis resursfördelning. Tidpunkt kring den 15:e i varje månad. Datum kan skilja sig i juni och augusti när det gäller grundskola, skolbarnsomsorg och introduktionprogrammen beroende på skolstart. Ingen avstämning görs för juli. Vid avstämning mäts elevtal och volymtimmar. Reglering görs sedan utifrån beslutade intervaller och nivåer är utgångspunkten de elevtal och volymtimmar förvaltningen stämt av med enheterna. Dessa jämförs mot uppmätta elev- och volymtimmar vid avstämningsdatum. Från 2017 kommer budgeterade elev- och volymtimmar att stämmas av mot vad som är registrerat i verksamhetssystemet i januari och i augusti. Reglering av budget kommer att göras. Det blir sedan utgångspunkten för elev- och volymtalsavstämningar under Uppföljning/utvärdering Hittills har sju avstämningar gjorts En första uppföljning/utvärdering har gjorts efter september, vilket innebär att det återstår ytterligare tre avstämningar under Nedan följer kommentarer kring de olika verksamheterna. Förskola Svårt att göra avstämning beroende på att volymtimmar sjunker kraftigt under hösten (augusti och september). Stora barnkullar 2010 som börjar förskoleklass. Inte lika kraftig minskning Det intervall som togs i beslutet med intervall (+10 % och -10 %) utifrån budgeterade volymtimmar slår hårt på ett par av de större enheterna i augusti och september. Nivåerna +/- x antal volymtimmar har inte lika stort genomslag. Vårens avstämningar (januari till juni) ger ett tillägg på totalt ca 61 tkr, höstens (augusti till september) ett avdrag med ca 960 tkr. I den tidigare modellen skulle enheterna fått ett tillägg med totalt 662 tkr för hela perioden.

15 Utbildningsförvaltningen (2) Vid simulering där intervall ändras (+10 % och 20 %) och samma nivåer bibehålls blir vårens tillägg ca 110 tkr och höstens avdrag ca 198 tkr. Grundskola Finns vissa svårigheter att stämma av skolbarnsomsorgen och svenska som andraspråk beroende på att avstämning av faktiska elevtal i de olika kategorierna inte gjorts för våren och hösten. Jämfört tidigare modell och nuvarande modell skulle beloppet (tillägg) totalt varit ca 110 tkr större (januari till september) för F-9 och skolbarnsomsorgen. Avseende svenska som andra språk togs inget beslut om förändring. Samma modell som tidigare. Introduktionsprogram Även avseende introduktionsprogrammen finns svårigheter att stämma av elevtalen beroende på att avstämning av faktiska elevtal inte gjorts för våren och hösten. Jämfört tidigare modell och nuvarande modell skulle beloppet (avdrag) totalt varit ca 176 tkr större (januari till september) för de två introduktionsprogrammen. Avseende svenska som andra språk togs inget beslut om förändring. Samma modell som tidigare. Vuxenutbildningen Går ej att göra någon avstämning, då ingen elevpeng fanns 2015 och budget 2016 bygger på budget Förändringar av modellen Förskola De intervaller som togs i nämnden bör ändras till +10 % och -20 % Avvakta reglering för hösten 2016 tills alla avstämningar gjorts för året. Reglering görs/görs inte beroende på hur slutresultatet ser ut. Grundskola och introduktionsprogrammen Från 2017 kommer ingen avstämning att göras för svenska som andra språk, under förutsättning att nuvarande förslag för budget 2017 beslutas av nämnden. Budgeterade belopp för svenska som andra språk ingår i den socioekonomiska omfördelningen. Slutsats Ny uppföljning/utvärdering görs i samband med bokslut. I bokslutet görs en uppföljning av reglerade belopp jämfört budget. Även 2017 bör modellen följas upp och utvärderas för vårterminen och höstterminen.

16 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) UN Dnr 2016/ Anmälan från Antagningsutskottet till Utbildningsnämnden om överskridande av budgetanslag för Beslutsunderlag 1. UN AU 71, 12 oktober 2016 Redogörelse Antagningsutskottet har nämndens delegation att fatta beslut gällande köp av utbildning för enskilda gymnasieelever samt köp av främst yrkesutbildning för vuxna kommunmedborgare. Köp av kurser inom Komvux/gymnasial vuxenutbildning för enskilda är dock delegerat till rektor på Allbo lärcenter. För köpen ovan finns en gemensam budget på 350 tkr. Antagningsutskottet har beslutat att ordföranden får i uppgift att tillsammans med handläggare Helena Kastrup formulera en skrivelse till utbildningsnämnden för att beskriva antagningsutskottets ekonomiska läge (UN ANT 38/2016). I tabellen nedan redovisas kostnader 2016: Komvux annan kommun 210 tkr Kan bli mer SFI 16 tkr Yrkesvux 280 tkr Endast en utbildningsplats beviljad Övriga beviljade tidigare år, är pågående NTI 70 tkr Kan bli mer Summa Tilläggsbelopp för gymnasieelever* Folkhögskola (kost, resor, böcker)* 576 tkr tkr Hela året 60 tkr Hela året *Antagningsutskottet beslutar om posterna om tilläggsbelopp för gymnasieelever samt folkhögskola. Dessa kostnader budgeteras tillsammans med övrigt köp av gymnasieutbildning och belastar således inte antagnings-utskottets budget. Beredning UN AU 71 Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

17 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Förslag till beslut Utbildningsnämnden föreslås besluta att notera informationen om antagningsutskottet budgetläge 2016 till protokollet. Protokollet ska skickas till Antagningsutskottet Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

18 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2016/ Mål och budget 2017 samt flerårsplan Beslutsunderlag 1. UN AU 72, 12 oktober Förslag på Verksamhetsplan 2017 med internbudget 2017 och plan (se separat bilaga) 3. UN AU 61, 7 september UN AU 54, 19 augusti 2016 Redogörelse Inför årets internbudgetarbete har ekonomienheten tagit fram en ny mall för verksamhetsplan och internbudget som alla nämnder ska använda sig av. På sammanträdet redogjordes för avsnitt fem gällande nämndens budgetsförutsättningar för Kommunfullmäktige har beslutat om en total budgetram på 528 mnkr för utbildningsnämnden 2017 (KF 113/2016). Denna ram kommer dock att justeras framöver, dels gällande komplettering av ersättning för löneavtal och dels med anledning av att delar av nämndens verksamhet kommer att flyttas över till den nya kultur- och fritidsnämnden. I framtaget budgetförslaget för 2017 ingår effektiviseringar av i princip alla nämndens verksamhetsdelar. Större verksamhetsförändringar som påverkar budgeten under 2017 är framför allt väntade volymökningar samt kostnader för bland annat en IT-satsning, arbetskläder, vårdutbildning på arabiska (AVO) och en fritidsklubb. Förvaltningen har kompletterat de avsnitt i Verksamhetsplan 2017 med internbudget 2017 och plan som inte var färdiga vid arbetsutskottets sammanträde. Beredning UN AU 72 Förslag till beslut Utbildningsnämndens förslås besluta att godkänna Verksamhetsplan 2017 och Internbudget 2017 samt plan Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

19 Utbildningsnämnden Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2016/ Biblioteksplan Beslutsunderlag 1. UN 68, 12 oktober Förslag till Biblioteksplan UN 49, 22 april 2015 (dnr 2015/ ) Redogörelse Bibliotekslagen fastställer i 17 att varje kommun ska ha en biblioteksplan. I denna plan ska folkbiblioteksverksamheten (som styrs av Bibliotekslagen), skolbiblioteksverksamheten (som främst styrs av Skollagen) samt eventuell övrig biblioteksverksamhet, t. ex sjukhusbibliotek, som finns inom kommunen finnas beskriven. Biblioteksverksamheten i Alvesta består av folkbibliotek och skolbibliotek. Från och med 2015 måste alla kommuner som söker inköpsstöd till folk- och skolbibliotek ha en beslutad biblioteksplan. Alvesta bibliotek har i dagsläget ingen gällande biblioteksplan. Utbildningsnämnden gav 22 april 2015 (UN 49) bibliotekschefen i uppdrag att ta fram förslag till en biblioteksplan för beslut i nämnden senast oktober Då planen gäller övergripande för Alvesta kommun behöver kommunfullmäktige besluta om den. Beredning UN 68 Förslag till beslut Utbildningsnämndens arbetsutskott föreslår utbildningsnämnden besluta föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget på biblioteksplan för Alvesta kommun. Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

20

21 Innehåll 1. Inledning Bibliotekets uppdrag Biblioteken i Alvesta kommun Bibliotekens olika rum Medieutbud Programverksamhet Personal Samverkan Fokusområden för biblioteken i Alvesta kommun Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning Biblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Utbudet ska präglas av allsidighet och kvalitet Biblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek och skolbiblioteksverksamhet Källförteckning

22 1. Inledning Bibliotekslagen fastställer i 17 att varje kommun ska ha en biblioteksplan. I denna plan ska folkbiblioteksverksamheten (som styrs av Bibliotekslagen), skolbiblioteksverksamheten (som främst styrs av Skollagen) samt eventuell övrig biblioteksverksamhet, t. ex sjukhusbibliotek, som finns inom kommunen finnas beskriven. Alvesta kommuns biblioteksplan gäller för all kommunal biblioteksverksamhet. Den inkluderar folkbibliotek och skolbibliotek. En gemensam biblioteksplan för kommunens bibliotek tydliggör vilka strukturer som är nödvändiga för organisationen samt vilka uppdrag folkbibliotek respektive skolbibliotek har. Biblioteksplanen beskriver den riktning biblioteksverksamheten ska ha i Alvesta kommun fram till och med Kapitel 3 ger en övergripande bild av verksamheten och kapitel 4 är indelad i sex strategiska fokusområden, formulerade utifrån Bibliotekslagen. Det sjätte fokusområdet är koncentrerat till skolbiblioteken och deras verksamhet. Biblioteksplanen är en handlingsplan och riktar sig främst till politiska beslutsfattare och verksamhetsutövare, men även till en intresserad allmänhet. Biblioteksplanen utgår från styrdokument på internationell, nationell och kommunal nivå. Dessa berör biblioteken utifrån deras uppdrag. Styrdokumenten är: FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 19 FN:s barnkonvention (Unicef) Unesco:s skol- och folkbiblioteksmanifest Bibliotekslagen (2013:801) Skollagen (2010:800) Skolinspektionens krav på skolbibliotek Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011 (Lgr11) Regional biblioteksplan region Blekinge och region Kronoberg Biblioteksplanen kommer att följas upp i berörda förvaltningar genom årlig verksamhetsredovisning. 2. Bibliotekets uppdrag I Bibliotekslagen formuleras folkbibliotekens uppdrag enligt följande i 2 : Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Biblioteket ska också främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla. 3

23 Folkbiblioteken vänder sig till alla medborgare, men prioriterade målgrupper enligt Bibliotekslagen (4, 5 och 8 ) är barn och ungdomar, personer med funktionsnedsättning, personer med annat modersmål än svenska samt nationella minoriteter. Skolbiblioteken är också en del av det allmänna biblioteksväsendet, men regleras främst genom Skollagen. Tillgängligheten understryks i 2 kap. 36 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 tydliggörs att skolbiblioteket är rektors ansvar. Dessutom betonas vikten av kunskaper i informationssökning och källkritiskt förhållningssätt för eleverna och här skiljer sig uppdraget mellan folkbibliotek och skolbibliotek åt. Likaså vänder sig ett skolbibliotek till elever på skolan och är en del av det pedagogiska arbetet. Ett skolbibliotek är inte ett öppet offentligt bibliotek. I Utbildningsnämndens mål i Alvesta kommun framhålls en strävan att alla elever ska nå så bra resultat som möjligt utifrån sina egna förutsättningar och att skolan ska skapa bra lärmiljöer. I detta arbete fyller skolbiblioteken en viktig funktion. Då många av Alvestas grundskolelever går vidare till gymnasiestudier i Växjö bör det finnas en ambition att även i Alvesta införa resultatmål för skolbiblioteken liknande dem som finns i Växjö. På så sätt ges eleverna i Alvesta möjlighet att utveckla motsvarande informationskompetens. Växjö har under många år arbetat strategiskt med skolbibliotek och har blivit prisbelönt för sina framgångar. 3. Biblioteken i Alvesta kommun Biblioteksverksamheten i Alvesta består av folkbibliotek och skolbibliotek. Folkbiblioteken omfattar huvudbibliotek, fyra filialer, skolbibliotekscentral, bokbuss samt digitala biblioteket. Kommunfullmäktige har beslutat att en ny Kultur- och fritidsnämnd ska inrättas Fram till dess ligger biblioteksverksamheten kvar inom Utbildningsförvaltningen med Utbildningsnämnden som styrande organ. Folk- och skolbibliotek har delvis olika uppdrag och förutsättningar, men är år 2016 organiserad inom samma förvaltning i Alvesta kommun. I orterna Alvesta, Vislanda och Grimslöv är biblioteksenheterna integrerade folk- och skolbibliotek. I Moheda och Lönashult har folkbiblioteken bemannade filialer. Skolbibliotek bemannade med skolbibliotekarie finns på Hagaskolan, Prästängsskolan och Grönkullaskolan i Alvesta samt Vislandaskolan. Skolbibliotek utan skolbibliotekarie, dvs bemannad av övrig personal, finns på Mohedaskolan, Hjortsbergaskolan och friskolan Kronobergshed. Skatelövsskolan i Grimslöv saknar skolbibliotekarie men är bemannad med folkbibliotekarie för filialverksamheten. 4

24 Allbo lärcenter med bland annat Komvux och Bulten, Hjortsbergaskolan, friskolan Kronobergshed samt de förskolor som så önskar får regelbundna besök av bokbussen. 3.1 Bibliotekens olika rum Nuläge: Biblioteket i Alvesta ligger på andra våningen i Folkets hus med separat ingång för allmänhet respektive elever från Hagaskolan. Det möblerades om 2015, utifrån behovet att målgruppsanpassa den fysiska lokalen och ändra placering av olika medier. En viktig anledning var att tillmötesgå besökarnas önskemål på separerade sittområden i biblioteket för tyst respektive social samvaro. I samband med omflyttningen utökades frontexponering av media, i syfte att locka till ökat nyttjande. Nyinköpt media visas på tydligt anvisad yta vid entrén. Bokbussen är 15 år gammal och modell mindre, lätt lastbil som får köras på B-körkort. Utrymmet tillåter utlån och återlämning, men i övrigt ingen annan verksamhet. I Vislanda är biblioteket inrymt i Vislandaskolan. Biblioteket ligger på markplan och har separat ingång för allmänhet och för elever från Vislandaskolan. I Grimslöv ligger bibliotekslokalen inne i skolan och har enbart entré genom Skatelövsskolan. Lönashults filial ligger vägg i vägg med förskolan och har egen entré. Moheda bibliotek är en filial till folkbiblioteket och är inte integrerat med skolverksamheten. Biblioteket ligger på markplan centralt i orten och har även ett rum för konstutställningar. Alvestabibliotekens digitala rum är hemsidan. Där kan alla med aktivt lånekort dygnet runt ta del av utbud, omsätta och reservera böcker med mera. Folkbiblioteken finns också på Facebook och Instagram. Vision: Bibliotekslokalerna i Alvesta kommun ska vara verksamhetsanpassade, inbjudande och tillgängliga. 3.2 Medieutbud Nuläge: I Alvesta sköter varje enhet inom biblioteksorganisationen sina egna inköp och ett decentraliserat inköpssätt upplevs som effektivt av personalen. Medieurvalet sker via recensioner från leverantörer, massmedia och via inköpsförslag från låntagare och skola. Biblioteken strävar efter att hålla ett icke-diskriminerande mediebestånd. Genom regionalt samarbete och statligt finansierade bidrag finns möjligheter att köpa in viss typ av litteratur och Alvesta bibliotek kan på detta sätt bredda utbudet. 5

25 De medier som biblioteken i Alvesta kommun erbjuder är tryckta böcker, e-böcker, anpassade medier som storstilsböcker, lättlästa böcker, talböcker samt nedladdningsbara talböcker för berättigade användare via tjänsten Legimus. Det finns också kombinerade medier, DVD, CD, tidskrifter och dagstidningar samt fri tillgång till ett urval betaldatabaser innehållande bland annat barnlitteratur, svensk och utländsk press samt tidskriftsartiklar med access hemifrån. Vision: Ett aktuellt utbud är en viktig faktor för hur välbesökt biblioteket är och för antal utlån. Låntagare kommer till biblioteken för att inspireras och få hjälp att söka information. Alvesta kommun ska erbjuda ett mångsidigt och kvalitativt utbud av medier. Folkbiblioteksverksamheten ska ha medieriktlinjer i enlighet med den regionala medieplanen och ska uppdateras regelbundet. 3.3 Programverksamhet Nuläge: Folkbiblioteken erbjuder ett brett utbud av programverksamhet i form av författarbesök, barnteater, film för de yngsta, sagostunder, berättarverksamhet, föreläsningar, juridikjour, olika café-verksamheter som språk-, stick- och korsordscafé, boktipskvällar, pysselworkshops med mera. Arrangemangen drivs på huvudbiblioteket eller på folkbiblioteksfilialerna, ibland i samverkan med andra aktörer. Vision: Programverksamheten är en viktig del i folkbibliotekens läs- och kulturfrämjande arbete och ger besökarna möjlighet till social samvaro och att upptäckta mervärdet med ett bibliotek. Ambitionen ska vara att biblioteken i Alvesta även fortsättningsvis genom föreläsningar, skapande verksamhet och läsfrämjande åtgärder stimulerar personlig utveckling och folkbildning samt ger möjligheter till nya kulturupplevelser. Folkbiblioteken ska också erbjuda möjlighet för föreningar och organisationer att, i samverkan och i enlighet med bibliotekens uppdrag, bedriva verksamhet som t.ex bokcirklar, föreläsningar och språkcaféer. Förutsättningen är att tillställningarna ska vara öppna för alla. På Vislanda bibliotek finns goda förutsättningar att stärka den musikinriktade programverksamheten. Möjligheten att ge Vislanda bibliotek en musikprofil är intressant och bör utveckas. 3.4 Personal Nuläge: Folkbiblioteksorganisationen 2016 omfattar 13,8 heltidstjänster. I skolbiblioteksorganisationen finns det 2,5 heltidstjänster. Idag saknas utbildade skolbibliotekarier på flera grundskolor i kommunen. Även om några skolbibliotek är integrerade med folkbiblioteken i Alvesta rent lokalmässigt, är det verksamheter med skilda 6

26 målsättningar, uppdrag och målgrupper. Detta innebär också att kraven på personalens kompetens skiljer sig åt. Alvesta kommun har genom sin geografiska struktur ett behov av att tillgängliggöra bibliotekstjänster även utanför centralorten. Detta är en viktig tillgänglighetsfråga, men ställer också krav på bemanning. Vision: Personalen är en av de viktigaste resurserna för biblioteksverksamheten. Att biblioteket tillhandahåller biblioteksspecifik kompetens är en förutsättning för att biblioteket ska kunna fortsätta vara en demokratisk arena i samhället. Personalen på alla bibliotek ska därför vara adekvat utbildad. Kompetensen ska upprätthållas och utvecklas genom tillgång till fortbildning, till exempel digital kompetens och litteraturkännedom. Genom att anställa fler utbildade skolbibliotekarier säkrar kommunen en jämlikhet för eleverna i Alvesta kommun. Skolbibliotekarierna ska ges utrymme att utveckla skolverksamheten i enlighet med läroplanens mål och samverka med övrig pedagogisk personal på skolan. 3.5 Samverkan Nuläge: Bibliotekslagen uppmanar till starkare och utökade samarbeten mellan övrig kommunal verksamhet samt andra bibliotek. På nationell nivå inkluderas folk- och skolbiblioteken i Kungl. Bibliotekets uppdrag. Inom länet finns en regional biblioteksorganisation med uppdrag att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för folkbiblioteken. Alvesta ingår i regionssammanslutningen BiBK (Biblioteken i Blekinge och Kronoberg). Folkbiblioteken i regionen samarbetar och en medieplan reglerar hur man fjärrlånar mellan olika bibliotek. Där ingår även gemensamma boktransporter och Kalmar län är inkluderat i detta. Växjö fungerar som värdbibliotek inom Kronobergs län med särskilt ansvar för medieförsörjning. Biblioteken samverkar även kring bibliotekswebben och drift av bibliotekssystemet Book-It, som bland annat innehåller den gemensamma katalogen. Samarbetet medför också att kommunerna måste hålla viss gemensam nivå vad gäller utrustning, systemlösning och uppgradering för att kunna samverka effektivt inom etablerade rutiner. Det finns också samverkan med hälsovården inom regionen, där folkbiblioteken i Alvesta, Vislanda och Moheda tillsammans med Barnavårdscentralen i Alvesta driver ett gemensamt arbete för att stimulera små barns språkutveckling. Inom Alvesta kommun samverkar biblioteken även med Kultur & Fritid, Förvaltningen för individ- och familjeomsorg i form av samverkansgrupper, integration och deltagande i olika projekt som till exempel Alvesta Folkfest samt med Omsorgsförvaltningen med läsombud 7

27 och frivilliga högläsare. Biblioteket samverkar också med Café Rönnedal, Hermods, ett flertal studieförbund, Svenska kyrkan och lokala organisationer. Vision: Biblioteken i Alvesta ska vara en aktiv samverkanspart på kommunal och regional nivå och en aktiv deltagare på nationell nivå. Biblioteket ska följa den regionala nivån vad gäller utrustning, systemlösning och uppgraderingar för bibliotekssystem och bibliotekswebb. 4. Fokusområden för biblioteken i Alvesta kommun Fokusområdena utgår från Bibliotekslagens uppdragsformuleringar. Varje avsnitt är indelat i nulägesbeskrivning, vision, mål samt nyckeltal. Nyckeltalen är årsbaserade och kan påverkas av olika yttre faktorer. I Alvesta märks detta bland annat genom att det finns flera integrerade folk- och skolbibliotek, vilket exempelvis ger högre andel barn- och ungdomslitteratur om man jämför med renodlade folkbibliotek. Syftet med nyckeltal är att skapa ett redovisningsunderlag där man kan jämföra resultatet från föregående år inom de strategiska utvecklingsområdena. 4.1 Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med funktionsnedsättning Nuläge: Folkbiblioteken har en stabil verksamhet som riktar sig mot målgruppen. Det finns anpassade medier som storstil, lättläst, talböcker och nedladdningsbara talböcker via tjänsten Legimus. Har man svårt att ta sig till biblioteket, kan man få talböcker gratis hemskickade via posten. Skolbiblioteken har tillgång till anpassade medier i mindre utsträckning utifrån det egna beståndet och genom SBC:s gemensamma resurser. Boken-kommer är en låneservice som riktar sig till dem som bor på äldreboende eller som på grund av funktionshinder inte kan besöka biblioteket. Folkbiblioteket distribuerar bokpåsar som sedan delas ut till låntagarna via omsorgspersonal på respektive boende. Detta sker regelbundet. Vision: Biblioteken i Alvesta ska vara inkluderande, välkomnande och öppet för alla medborgare. Biblioteket ska tillhandahålla ett aktuellt bestånd av anpassade media. Mål: Stärka Boken kommer-servicen bland annat genom översyn och utvärdering av verksamheten samt se över möjligheter vad gäller andra former av distribution. Öka användningen av talböcker och Legimus. 8

28 Nyckeltal: Antal nedladdningar från Legimus/användare 4.2 Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt personer med annat modersmål än svenska Nuläge: Integration är en betydande verksamhet i Alvesta kommun och biblioteket spelar en viktig roll i detta. Folkbiblioteket i Alvesta har en egen avdelning som heter Ny i Sverige. Där finns samlat bestånd som språkkurser, lättlästa böcker, kombinerade media, lexikon, samhällsinformation samt körkortsböcker på olika språk. Litteratur på olika språk lånas delvis in från Internationella biblioteket. Språkcaféer finns på folkbiblioteken i Alvesta, Vislanda och Moheda. Biblioteket driver tillsammans med förvaltningen för Individ- och familjeomsorg en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga olika språkcaféverksamheter i kommunen. Det finns ett bra samarbete med olika aktörer i kommunen inom detta område. Vision: Biblioteken i Alvesta ska vara inkluderande, välkomnande och öppet för alla medborgare. Biblioteket ska tillhandahålla ett aktuellt bestånd av anpassade medier samt avdelningen Ny i Sverige. På skolbiblioteken anpassas utbudet av medier på andra språk utifrån respektive skolas behov. Mål: Folkbiblioteken ska i samverkan med andra aktörer öka verksamhet som främjar språkinlärning och integration. Utöka pågående projekt med språkväskor på folkbiblioteken till att omfatta även målgruppen vuxna. Utöka placeringen Ny i Sverige till filialerna. Nyckeltal: Andel utlån med placering Ny i Sverige Andel nyförvärv med placering Ny i Sverige Andel programverksamhet som riktar sig till invandrare 4.3 Biblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning Nuläge: Folkbiblioteken i Alvesta har en utvecklad uppsökande verksamhet vad gäller målgruppen småbarn. Genom samarbete med Barnavårdscentralen (BVC) nås nyfödda och 9

29 deras föräldrar och De små barnens bok delas ut till alla nyfödda i kommunen. BVC delar ut presentkort till nyblivna föräldrar och boken hämtas ut på något av folkbiblioteken. BVC informerar också nyblivna föräldrar om de språkväskor som finns att låna på biblioteken i Alvesta, Vislanda och Moheda. BVC bokar in besök på biblioteket där föräldrarna får träffa barnbibliotekarierna och bekanta sig med verksamheten. Biblioteken anordnar också sagostunder för bebisar och bebisteater. Folkbiblioteken anordnar regelbundet minibio och sagostunder för åldersgruppen 3-6 år samt teater för förskoleåldern. Samtliga 6-åringar i kommunen bjuds in till sitt närmaste folkbibliotek där de blir visade biblioteket. På loven anordnas olika aktiviteter bland annat Sommarboken, som skolbiblioteken hjälper till att sprida information om. Beståndet på biblioteken för barn och unga innehåller förutom tryckta böcker också tidskrifter, filmer, anpassade medier, böcker på olika språk och nedladdningsbara talböcker genom Legimus. Av kommunens legimus-användare är ungefär hälften under 18 år. Bokbussen kör regelbundna turer till förskolor där personal och barnen tillsammans kommer ut och lånar böcker. Vision: Biblioteken ska uppmuntra och inspirera barn och ungdomars läslust. Ett brett urval av medier är viktigt för att främja läslusten och bidra till ökad läsförmåga. Biblioteken ska fortsätta att lyfta fram litteraturen genom att aktivt arbeta med lässtimulerande verksamhet och ett varierat och brett bokbestånd. Genom biblioteksverksamheten ska barn och unga få möta litteratur utifrån sina egna behov och förutsättningar. Genom att låta barnen få möta litteraturen så tidigt som möjligt, vill vi ge dem möjlighet att utveckla en god och livslång relation till biblioteken. Mål: Fortsätta erbjuda stimulerande och läsfrämjande programverksamhet för barn, som till exempel minibio, sagostunder och teaterföreställningar. Utveckla berättarverksamheten för barn och unga. Stärka samarbetet med förskolorna och undersöka förutsättningar för bokombud. Utöka verksamheten med språkväskor. Nyckeltal: Andel utlån barnböcker Andel av programverksamhet som riktar sig till barn och unga Antal besökare per barnaktivitet 10

30 4. 4 Biblioteken ska särskilt främja läsning och tillgång till litteratur. Utbudet ska präglas av allsidighet och kvalitet. Nuläge: Det läsfrämjande arbetet på folkbiblioteken består främst av författarbesök och annan programverksamhet, t.ex bokcirklar för vuxna. Bokcirklarna har startat på bibliotekets initiativ, men personalen är inte närvarande vid träffarna. Däremot bistår personalen med urval och inlån av böcker. Inom äldreomsorgen tillgodoses tillgängligheten via bokombud som är bibliotekets kontaktpersoner och som hjälper till att förmedla boendes låneönskemål. De boende får sedan sina böcker levererade av biblioteket genom verksamheten Boken-kommer. Bibliotekens utbud styrs genom personalens litteraturbevakning från media och leverantörer samt inköpsförslag från låntagare. Genom regionala medieanslag får vi möjlighet att köpa in smalare litteratur med regionalt intresse. Biblioteken i Alvesta samarbetar med regionen vad gäller fjärrlån och kan på så sätt förse våra kommuninvånare med ett större utbud. Folkbiblioteken får också distributionsstödda titlar från Kulturrådet för att kunna erbjuda ett djupare och mer varierat utbud än vad som annars kan åstadkommas. Utöver detta har folkoch skolbiblioteken möjlighet att årligen ansöka om inköpsstöd hos Kulturrådet. För behörig ansökan krävs att Alvesta kommun inte minskar medieanslaget. Alvesta bibliotek har också bevarandeansvar för bibliotekets lokalhistoriska samling. Vision: Biblioteken i Alvesta ska erbjuda ett varierat, aktuellt och attraktivt utbud av medier och programverksamhet för att öka utlån och besök. Tillgängligheten är en viktig del i att främja tillgången och på Alvesta folkbibliotek framhålls den även genom satsningar på digitala biblioteket genom hemsidan samt bokbuss och generösa öppettider. Mål: Hålla ett aktuellt och attraktivt bestånd genom regelbundna nyinköp och gallring i enlighet med gällande medieplan. Ökad satsning på litteraturförmedling: att regelbundet till exempel erbjuda boktips, bokprat och trendspaning. Verka för ökad tillgänglighet för kommuninvånare genom bokbuss: Genomföra möjlighet till intresseanmälan på hemsidan för besök för boende på landsbygden. Införa hållplatsskyltar med fasta stopp på mindre orter/samlingsplatser. Söka samarbete med olika föreningar för tillfällig bokbussverksamhet, exempelvis vid idrottsläger och festivaler. Nyckeltal: Utlån/kommuninvånare Utlån/besökare 11

31 Besök/öppettimme 4.5 Biblioteken ska verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet Nuläge: Att stå för tillgång till väl fungerande informationsteknik för delaktighet i samhället är en central uppgift för biblioteket. På samtliga biblioteksfilialer i Alvesta kommun finns publika datorer som besökarna kan använda. På folkbiblioteken i Alvesta, Vislanda och Moheda finns tillgång till lösenordsbundet wifi. Personalen hjälper ofta besökare med utskrifter, var man hittar olika slags formulär, skanning, nedladdningar till usb-minne med mera. Förutom hur man kan omsätta och reservera media från hemsidan, låna e-böcker samt hur man kan använda och söka i olika nättjänster och databaser. Folkbiblioteken finns på Facebook och på Instagram. Vision: Biblioteken i Alvesta kommun ska vara en mötesplats för kommuninvånarna vad gäller digital delaktighet i samhället och erbjuda tillgång till säkra datorer och skrivare. Biblioteken ska gratis tillhandahålla ett urval betaldatabaser som bidrar till källkritisk kunskapsinhämtning och ökad folkbildning. Mål: Gratis tillgång till tryggt och trådlöst internet på samtliga folkbibliotek. Inom gällande tidsperiod för biblioteksplanen ska en plan utformas för form, innehåll och hantering av bibliotekens närvaro på sociala media. Biblioteken ska tillhandahålla e-tjänster och databaser för kunskapsinhämtning, samhällsinformation och litteratur samt regelbundet ha öppna visningar för besökare. Nyckeltal: Andel av bibliotekets cirkulation som sker genom självbetjäning Antal besök på hemsidan 4.6 Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek och skolbiblioteksverksamhet Nuläge: Det finns i kommunen nio grundskolor, varav en friskola och en särskola, samt Allbo lärcenter som ansvarar för kommunens vuxenutbildningar och introduktionsprogrammen för elever i gymnasieålder. Grundskolorna heter Hagaskolan, Grönkullaskolan, Prästängsskolan, Hjortsbergaskolan, Mohedaskolan, Friskolan Kronoberg, Skatelövsskolan och Vislandaskolan. 12