Utbildningsnämnden kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 4 Dnr: NUT 2016/75:006

Transkript

1 Kallelse / Underrättelse Utskicksdatum kallas till sammanträde för behandling av ärenden enligt bilagd förteckning ärende 1 4 Dnr: NUT 2016/75:006 Tid: Måndag den 14 november 2016 kl Plats: Utbildningsförvaltningen, Storgatan 15 A, Alvesta Ledamöter Lars-Olof Petersson (S) ordförande Ilich Idensjö(S) Adelisa Barakovic (S) Rolf Marklund (S) Mats Nilsson (C) 1:e vice ordförande Jonas Engkvist (C) Gunilla Gustafsson (M) Björn Tisjö (M) 2:e vice ordförande Anne Grotmaak (V) Magnus Svensson (AA) Tommy Ernemyr (-) Ersättare Ingrid Salmonson (C) Åsa Kjellsson(C) Tomas Hedevik (S) Britta Bünger (L) Phlogi Ludiongo (S) Hanna Evelyndotter (MP) Anne Johansson (M) Helen Gustavsson (M) Vakant (AA) Andreas Danforth Kullman (S) Anette Lindström (SD) Om du inte kan närvara på mötet kallar du snarast din ersättare. Därefter anmäler du förändringen Charlotte Westerberg via e-post: lotta.westerberg@alvesta.se eller telefon:

2 Kallelse / Underrättelse Utskicksdatum Förteckning över s ärenden den 14 november 2016 kl Närvaro 2. Godkännande av dagordningen 3. Informations- och diskussionsärende 4. Mål och budget 2017 samt flerårsplan

3 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (1) UN Dnr 2016/ Informations- och diskussionsärende 3 Informationsunderlag 1. Sjukfrånvarostatistik per september 2016 Redogörelse Ordföranden informerar. Förvaltningschefen informerar. Protokollet ska skickas till Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

4 Sjukfrånvarostatistik för UF Denna blankett används för redovisning sjukfrånvaro för UF till. sjukdagar per snittanställd, rullande 12 månader. Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December UF 14,59 15,06 15,91 16,09 16,53 16,74 16,77 16,99 17,41 17,43 Motsvarande period 12 månader sedan 13,13 13,07 12,96 13,11 13,18 13,36 13,66 13,82 13,71 13,90 14,09 14,31 14,59 Tidsperiod ex: Jan 2016 mätperiod fr om t o m , 12 månader. Sjukdagar med omfattning innebär att den verkliga frånvarotiden beräknas sjukdagar per snittanställd, månad för månad ej rullande 12 Tidsperiod: Förvaltning Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December UF 1,62 1,88 1,53 1,51 1,40 1,20 1,11 1,13 1,32 Ny rapport för 2016 därav inga siffror från föregående år Eventuella kommentarer: Sida 1 av 3

5 Sjukfrånvaro i % per förvaltning, rullande 12 månader Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % Sjukfr % UF 4,66 4,70 4,92 4,95 5,06 5,13 5,10 5,15 5,29 5,28 Motsvarande period 12 månader sedan 3,90 3,88 3,88 3,98 4,02 4,09 4,22 4,26 4,22 4,29 4,35 4,46 4,66 Total sjukfrånvaro i % av arbetade timmar är kvoten mellan sjukfrånvaro timmar och arbetade timmar under en 12 månaders period. et långtidssjukskrivna (59 dagar eller mer) Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning UF < sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning 59< sj.dgr /förvaltning Motsvarande period 12 månader sedan Eventuella kommentarer: Sida 2 av 3

6 et personer som har fler än 5 korttidssjukfrånvarotillfällen, rullande 12 månader). Tidsperiod: Förvaltning December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< 5< korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr korttid.fr UF < korttid.fr 5< korttid.fr 5< korttid.fr Motsvarande period 12 månader sedan I denna tabell ingår även de anstallda som har särskilt högriskskydd från försäkringskassan, där FK betalar sjukpeng 80% från dag 1. Eventuella kommentarer: Sida 3 av 3

7 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) UN Dnr 2016/ Mål och budget 2017 samt flerårsplan Beslutsunderlag 1. Bilaga till Verksamhetsplan 2017 med internbudget 2017 och plan Protokoll från MBL-förhandling, 1 november UN AU 72, 12 oktober Förslag på Verksamhetsplan 2017 med internbudget 2017 och plan (uppdaterad version, ) 5. UN AU 61, 7 september UN AU 54, 19 augusti 2016 Redogörelse Inför årets internbudgetarbete har ekonomienheten tagit fram en ny mall för verksamhetsplan och internbudget som alla nämnder ska använda sig av. Kommunfullmäktige har beslutat om en total budgetram på 528 mnkr för utbildningsnämnden 2017 (KF 113/2016). Denna ram kommer dock att justeras framöver, dels gällande komplettering av ersättning för löneavtal och dels med anledning av att delar av nämndens verksamhet kommer att flyttas över till den nya kultur- och fritidsnämnden. I framtaget budgetförslaget för 2017 ingår effektiviseringar av i princip alla nämndens verksamhetsdelar. Större verksamhetsförändringar som påverkar budgeten under 2017 är framför allt väntade volymökningar samt kostnader för bland annat en IT-satsning, arbetskläder, vårdutbildning på arabiska (AVO) och en fritidsklubb. Ärendet lyftes ut vid nämndens sammanträde 26 oktober 2016 på grund av att de fackliga företrädarna påkallat förhandling enligt 14 medbestämmandelagen, MBL, gällande budgeten vilken inte hunnit genomföras då. Beredning UN AU 72 Förslag till beslut s förslås besluta att godkänna Verksamhetsplan 2017 och Internbudget 2017 samt plan Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

8 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Sida (2) Protokollet ska skickas till Kommunfullmäktige Ekonomi Akten Justeringsmännens sign Beslutsexpediering Utdragsbestyrkande

9 BILAGA till Fasta och gemensamma kostnader För samtliga verksamheter görs en beräkning över fasta och gemensamma kostnader. Till fasta kostnader räknas: lokaler och kapitalkostnader, köp av utbildning, skolskjutsar och en del avgifter tex försäkringar. Vad gäller gemensamma kostnader så avses: elevhälsa, IT, kostorganisation, kultur, skolbibliotekscentralen, modersmål och nämnd/förvaltningskontor med tillhörande delar. Resursfördelningsmodell Syftet med resursfördelningen för förskola, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola och gymnasieverksamhetens introduktionsprogram är dels att ta hänsyn till elev-/barnförändringar mellan åren och dels att ta hänsyn till verksamhetens karaktär att stora förändringar i verksamheten sker inför varje höstterminsstart. Detta medför svårigheter i budgetering och fördelning av resurser, vilket resursfördelningsmodellerna uppväger och tar hänsyn till. Grundskoleverksamhetens resursfördelningssystem grundar sig på elevtal. Respektive enhets ansvariga chef gör en bedömning över vilket elevantal i respektive klass som är troligt för det nya budgetåret. De olika årskursernas timplan är också en faktor som grundskolans resursfördelningssystem grundas på. De lägre årkurserna har mindre timplan än på högstadiet. En socioekonomisk fördelning görs också och fördelas ut på enhetsnivå utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund samt andel nyanlända elever de senaste fyra åren. Beträffande gymnasie- och vuxenutbildning används elevtalsbedömningar som grund för resursfördelningen. En socioekonomisk fördelning för introduktionsprogrammen görs utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund och invandrade de senaste fyra åren. När det gäller barnomsorgens resursfördelningssystem är veckovolymtimmar en grund för beräkningen till enheterna. En veckovolymtimme betyder att barnet är närvarande i barnomsorgen en timme varje vecka under ett år. Även inom barnomsorgens fördelningssystem så görs en socioekonomisk fördelning ut på enhetsnivå, baserad på samma premisser som för grundskolan. Även för särskola/lss-verksamhet och skolbarnsomsorg används elevtal vid fördelning av resurser Intäkter När det gäller intäkter generellt så görs beräkningar och bedömningar avseende barnomsorgsavgifter, statsbidrag för maxtaxa och kvalitetssäkrande åtgärder inom barnomsorg. Bedömningar görs även beträffande etableringsschablon. I övrigt görs en slutlig intäkts- och kostnadsbedömning på enhetsnivå efter att enheten fått sin tilldelning utifrån resursfördelningens resultat. Nettot som enheten fått tilldelat är styrande för totalbudgeten.

10

11

12

13 Utbildningsförvaltningen Riktlinje för Verksamhetsplan 2017 med internbudget 2017 och plan för

14 Innehållsförteckning Inledning från s ordförande Ansvarsområde Nulägesbeskrivning utmaningar och styrkor Utmaningar Styrkor Större verksamhetsförändringar under planperioden Nämndsmål och resultatindikatorer Budgetförutsättningar Driftbudget Investeringsbudget Kommentarer till investeringsbudget Övriga nyckeltal (Rapporteras ej vidare till KS)

15 Inledning från s ordförande Internbudget 2017 När vi nu lägger fram s internbudget för 2017 gör vi det för första gången på många år med goda förhoppningar att vi skall leva med en budget i balans. Bakgrunden till att vi klarar av detta är dels en rad effektiviseringsåtgärder som genomförts under 2016 och som får effekt även under 2017, dels att kommunfullmäktige tagit beslut om att utöka vår budgetram till en omfattning som är relevant till vår verksamhets omfattning utan att för den skull vara orimligt generös. Trots fortsatt strama ekonomiska förutsättningar utvecklar vi vår verksamhet på ett för medborgarna positivt sätt. Vår förskola skall ge alla barn en bra start, både på livet och på sin skoltid. Ett väsentligt inslag i detta är fortsatta satsningar på en väl utvecklad pedagogik som så långt möjligt ger oss möjlighet att ta tillvara varje enskilt barns kapacitet och förmåga. Det föränderliga arbetslivet gör att vi ger förvaltningen i uppdrag att se över behovet och att organisera barnomsorgens öppettider på andra tider än i dag. Vår grundskola skall bygga vidare på den förhoppningsvis goda start förskolan gett våra barn, och förmedla kunskaper under bästa möjliga förutsättningar. Varje barn skall få de möjligheter och det stöd som behövs för att varje individ skall lämna skolan väl rustad för fortsatta studier och ett bra liv. Vi ger förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett nationellt gymnasieprogram i Alvesta. Vår vuxenutbildning skall ge möjlighet för människor att inhämta grundläggande kunskaper på olika nivåer, men också erbjuda utbildningar som ökar förutsättningarna för olika individer att etablera sig på arbetsmarknaden och kunna bli självförsörjande. För att vi ska kunna rusta våra barn och elever till det samhälle som väntar efter det att de lämnar skolans värd har vi vår engagerade och välutbildade personal. För att vi ska kunna fortsätta med denna höga nivå på personalen satsar vi på kompetensutveckling för vår personal under Detta sker via riktade utbildningar och kollegialt lärande. Jag ser med glädje fram emot att som ordförande i fortsätta leda en verksamhet som utvecklas och förändras för att så långt möjligt möta medborgarnas förväntningar på en god utbildningsverksamhet i Alvesta kommun. 2

16 1. Ansvarsområde Barnomsorg (1-5 år) Förskoleklass, grundskola år 1-9 samt skolbarnsomsorg Modersmålsundervisning (grundskola och gymnasium) Särskola och sammanhängande verksamhet Elevhälsa Gymnasieutbildning/gymnasiesärskola Vuxenutbildning/särvux/uppdragsutbildning Fritidsgårdar Bibliotek Musikskola De tre sista delarna ska övergå till nya Kultur- och fritidsnämnden, tillsammans med skolbibliotek och kulturbudget speciellt för förskoleverksamhet och grundskoleverksamhet 3

17 2. Nulägesbeskrivning utmaningar och styrkor 2.1 Utmaningar Ekonomi effektiviseringar har under ett antal år uppvisat ett negativt resultat. Budskapet från Kommunfullmäktige vad gäller en budget och ett bokslut i balans har varit tydligt och för 2017 lägger en budget där målet är att samtliga konton och verksamheter ska vara realistiska. Det kommer att innebära stora utmaningar, med effektiviseringar inom i stort sett samtliga verksamheter. Lokaler Under 2016 har vi haft volymökningar inom många av s verksamheter. Prognos och framförhållning har inte kunnat möta upp detta på ett optimalt sätt och en del akuta och kostsamma lösningar har krävts. Inför 2017 har vi utmaningen att använda befintliga lokaler på ett mer effektivt sätt, för att undvika att gå in i onödiga och temporära lösningar. Personal rekryteringar Hela skolsverige och även Alvesta kommun har sedan en tid tillbaka upplevt svårigheter att rekrytera ny, behörig personal till skolan. Bedömningen är att denna problematik kommer att fortsätta under ytterligare en tid, varför vår utmaning är att locka till oss den behöriga personal som finns i vårt närområde. Högre måluppfyllelse Ett av skolans viktigaste mål är att ge barn och ungdomar goda livschanser, genom att förbereda dem med goda kunskaper och breda möjligheter inför framtida livsval. I Alvesta, liksom i riket, har vi under en rad år konstaterat sjunkande måluppfyllelse. Det finns olika analyser att göra kring detta, men oavsett är målet att höja de meritvärden eleverna har när de lämnar grundskolan. Integration En av vår tids största samhällsutmaningar är integrationen av nya medborgare, vilket är en fråga som tangerar flera av ovanstående utmaningar. Forskning visar att en bra integration är en grund för högre måluppfyllelse. 2.2 Styrkor Personal Alvesta kommun har en lärarkår med god behörighet, något som är positivt för elevernas resultat. Vi har också en personal med god hälsa och i jämförelse med andra förvaltningar inom kommunen är sjukfrånvaron låg. Grundorganisation Efter en intensiv rekryteringsperiod har nu Utbildningsförvaltningen en god grundorganisation med komptenta befattningshavare på centrala positioner. Systematiskt kvalitetsarbete Ett område som utvecklats starkt under det senaste året är förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Med en tydligare central styrning har enheternas underlag successivt förbättrats och vi börjar se hur arbetet får konsekvenser för styrning och ledning av verksamheterna. 4

18 Samverkan för bästa skola I samverkan med Skolverket ingår Alvesta kommun som huvudman samt två skolor i projektet Samverkan för bästa skola. Det ser vi som en styrka för att utveckla direkt inblandade enheter och nivåer, men också helheten inom förvaltningen. Engagemang En sista styrka att nämna är det stora engagemang som finns i organisationen på enhetsnivå för att utvecklas och vinna utmärkelser, bland chefer för att hålla budget och i olika funktioner att bli bättre för att skapa en bra verksamhet för våra brukare. 3. Större verksamhetsförändringar under planperioden Ny nämnd Vi inleder året 2017 med att delar av s nuvarande verksamhet går över till en ny nämnd. Bibliotek, musikskola och fritidsgårdar ska övergå i den nyinrättade Kultur- och fritidsnämnden. Det kommer alltjämt att finnas en del beröringspunkter mellan verksamheterna, även efter en uppdelning, som i sig inte är helt enkel att genomföra. Volymökningar Inom framförallt grundskoleverksamheten ser vi en volymutökning under planperioden. Det kommer att leda till verksamhetsförändringar i form av lokalbehov eller förändringar i lokalutnyttjande. Oavsett ställer det krav på god framförhållning och långsiktighet för att möta både ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar. IT IT-utvecklingen följer i stort den strategi som antagits av nämnden. Huvuddragen innebär utbyte till så kallade Chromebook i en-till-en och fler enheter per elev i lägre årskurser. Den ökade volymen ställer också krav på omkringliggande verksamheter, för att möta den efterfrågan av servicebehov som uppstår. Ny teknik, nya och fler enheter ställer också krav på omkringliggande infrastruktur. Här behövs verksamhetsförändringar för att följa med och stödja den primära förändringen. Vi kommer, med en start under höstterminen 2016, att introducera en lärplattform för samtliga våra skolformer. Mohedaskolan Under planperioden ser hoppfullt fram mot en verksamhetsförändring rörande skollokaler i Moheda. Ombyggnad av matsal kommer förhoppningsvis igång och slutförs under vårterminen Det följs därefter av en utbyggnad av skolan, för att ersätta de många paviljonger, som snart utgör hälften av skolan yta. Ett uttalet mål är att nya lokaler kan tas i bruk höstterminen

19 4. Nämndsmål och resultatindikatorer Planerade nämndsmål 2017 Fokusområde: Barns och ungas behov KF-resultatmål nr 5 Nämndsmål nr 1 Resultatindikator 5:1 Resultatindikator 5:2 Alla barn och unga ska ges förutsättningar för en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Tidiga och samordnade insatser från olika samhällsaktörer arbetar förebyggande med att förhindra fysisk, psykisk och social ohälsa. Alla barn och ungdomar ska ges goda förutsättningar inför vuxenlivet samt barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. Barn och ungas hälsa ska stärkas. Andelen elever som blir behöriga till ett nationellt program på gymnasiet ska öka. Elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet (KKiK nr 18) Elever som bor i kommunen och fullföljer gymnasiet inom tre år (SIRIS, Skolverket) Uppföljning görs vid delår och/eller årsrapport Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2016 Riket Årsrapport Utfall 2016 Andra kommuner Målvärde 2017 Mätdatum :1 81,4 % 78,1* 87,3 85 % oktober 5:2 32,0 53,0 34,0 oktober Kommentarer till valet av mål och resultatindikator *Exklusive okänd bakgrund, enligt Skolverket Ofullständiga betyg och studieavbrott är inte enbart ett problem för skolan. Att förebygga studieavbrott är en viktig del i arbetet med att förebygga utanförskap. Ungdomar som inte fullföljer gymnasiet riskerar att hamna utanför samhället med svag eller ingen förankring på arbetsmarknaden. (SKL, 2016) 6

20 Fokusområde: Barns och ungas behov KF-resultatmål nr 5 Nämndsmål nr 2 Resultatindikator 5:3 Resultatindikator 5:4 Resultatindikator 5:5 Resultatindikator 5:6 Uppföljning görs vid delår och/eller årsrapport 5:3 5:4 5:5 5:6 Alla barn och unga ska ges förutsättningar för en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Tidiga och samordnade insatser från olika samhällsaktörer arbetar förebyggande med att förhindra fysisk, psykisk och social ohälsa. Alla barn och ungdomar ska ges goda förutsättningar inför vuxenlivet samt barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. Barn och ungas hälsa ska stärkas. Öka andelen elever som känner sig trygga i våra olika skolformer. Pojkar som upplever god/mycket god hälsa i åk 8 Flickor som upplever god/mycket god hälsa i åk 8 Pojkar som upplever att de känt sig nere/ledsen varje vecka i åk 8 Flickor som upplever att de känt sig nere/ledsna varje vecka i åk 8 (Ovanstående följs upp i enkät som görs av Region Kronoberg vart tredje år Barns och ungdomars hälsa och levnadsvanor ) Årsrapport Utfall 2015 (%) Utfall 2016 Utfall 2016 Riket Utfall 2016 (Andra kommuner) *länet Målvärde 2018 (%) Mätdatum ,3 96,1* 96,1 Ht ,3 88,4* 88,4 Ht ,8 15,0* 12,0 Ht ,0 44,6* 44,6 Ht 2018 Kommentarer till valet av mål och resultatindikator Barns och ungas hälsa ska stärkas. Genom att vi erbjuder förskolor och skolor som präglas av öppenhet, trygghet och studiero skapar vi goda miljöer för att ungdomar ska få en trygg och utvecklande skolgång. 7

21 Fokusområde: Barns och ungas behov KF-resultatmål nr 5 Nämndsmål nr 3 Resultatindikator 5:1 Alla barn och unga ska ges förutsättningar för en bra barndom och en trygg och utvecklande skolgång. Tidiga och samordnade insatser från olika samhällsaktörer arbetar förebyggande med att förhindra fysisk, psykisk och social ohälsa. Alla barn och ungdomar ska ges goda förutsättningar inför vuxenlivet samt barn och unga ska få det stöd och den utbildning de behöver för att växa upp under trygga och jämlika förhållanden. Barn och ungas hälsa ska stärkas. Varje barn/elev möts av positivt och högt ställda förväntningar och ges möjlighet att utveckla kunskaper och värden som leder till att de uppnår de nationella målen för samtliga skolformer. Elever i åk 9 som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet (KKiK nr 18) Resultat för nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 (SIRIS, Skolverket) Uppföljning görs vid delår och/eller årsrapport Utfall 2015 (%) Utfall 2016 Utfall 2016 Riket Utfall 2016 Andra kommuner Årsrapport Målvärde 2017 (%) Mätdatum ,4 78,1* 87,3 85,0 Oktober Kommentarer till valet av mål och *Exklusive okänd bakgrund, enligt Skolverket resultatindikator Alla barn och elever ska ges ledning och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Det arbetet påbörjas i förskolan, går genom grundskolan och upp i gymnasiet. Vi behöver ha kontinuerliga avstämningar som visar att vi uppnår det som förväntas av oss. 8

22 5. Budgetförutsättningar 2017 Förutsättningarna för budget 2017 har varit ett enkelt och levande resursfördelningssystem. Principerna beträffande resursfördelningssystemet har varit att i möjligaste mån budgetera för de totala fasta och gemensamma kostnader som i dagsläget är kända, men också att föra ut så mycket som möjligt av budgeterade relevanta kostnader till enheterna. Detta innebär ett ökat uppdrag för enheten och ett ökat ansvar. En annan grund har också varit att använda ett socioekonomiskt fördelningssystem för att uppväga de skillnader som kan finnas beroende på olika parametrar som exempelvis vårdnadshavarens utbildningsbakgrund mm. I arbetet med budget har officiell statistik och kända fakta, i den mån det varit tillgängligt, använts. Vidare har de beslut som nämnden har fattat tagits med i budgetarbetet. Exempel som kan nämnas är arbetskläder (2015/ ), it-satsning (2015/ , 2016/ , 2016/ ) vårdutbildning på arabiska, AVO (2015/ , 2016/80.615) och fritidsklubb på Grönkullaskolan (2016/77.629) I enlighet med beslutat resursfördelningssystem så har veckovolymtimmar inom barnomsorgsverksamhet använts och elevtal inom grundskola, skolbarnsomsorg, särskola och gymnasieskola. När det gäller förskolan så har utgångspunkten varit planerad genomsnittlig kapacitet. För övriga delar har en dialog med berörd enhetsansvarig i kombination med avstämning av verksamhetssystem använts för att stämma av elevtal. I förslaget ingår effektiviseringar av i princip alla verksamhetsdelar. Vid bedömning av effektiviseringens storlek så har officiell statistik och mätningar vid jämförelser använts. De delverksamheter som inte har fått någon effektivisering är: skolbarnsomsorg, detta beroende på tidigare effektiviseringar och omfördelningar som medfört omfattande utmaningar för verksamheten, och även särskola/lss-verksamhet, där verksamhetens karaktär gör att effektiviseringar kan vara svåra att realisera utan alltför omfattande konsekvenser. Vidare kommer utbildningsnämndens ram att justeras dels för att komplettera med ersättning för löneavtal och dels med anledning av den nya nämnden; kultur- och fritidsnämnden. Tills vidare är de delar som ska tillhöra kultur- och fritidsnämnden medräknade i utbildningsnämndens underlag. 5.1 Driftbudget I tabellerna nedan presenteras driftbudget för utbildningsnämnden. Större förändringar av budget mellan verksamhetsår 2016 och 2017 redovisas för respektive område i tabell 5c. Tabell 5A mnkr Prognos 2016* Budget 2016 Budget 2017*** Plan 2018 Plan 2019 Intäkter 82,4 63,8 74 Ej Ej Personalkostnader** 604,8 575,8 605,5 Ej Ej Övriga kostnader Ej Ej Nettokostnad 522,4 512,0 531,5 * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti 2016, inkl interna intäkter ** Personalkostnadsposten innehåller både personalkostnader och övriga kostnader. *** Exkl, interna intäkter 9

23 Tabell 5b mnkr Prognos 2016* Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Nämnd o 1,1 1,1 1,1 Ej Ej styrelseverksamhet Gemensam verksamhet 19,8 19,0 23,2 Ej Ej Förskoleverksamhet 112,8 107,6 109,4 Ej Ej Skolbarnsomsorg 14,4 15,3 14,9 Ej Ej Grundskoleverksamhet 224,0 218,5 229,9 Ej Ej Gymnasieverksamhet 79,0 79,2 82,7 Ej Ej Särskola o LSSverksamhet 33,8 35,1 32,8 Ej Ej Vuxenutbildning 18,2 17,1 19,8 Ej Ej Fritidsgårdar 5,6 5,6 5,1 Ej Ej Bibliotek 9,7 9,5 8,7 Ej Ej Musikskola 4,0 4,0 3,9 Ej Ej Nettokostnad 522,4 512,0 531,5 * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti 2016 Tabell 5c Verksamhetsförändringar, mnkr Större förändringar av budget (jämfört med 2016 års budget) Volymökningar barn/elever Barnomsorg Grundskoleverksamhet Gymnasieverksamhet Lokaler Mohedaskolan Nämndsbeslut It-satsning Arbetskläder Vårdutbildning arabiska (AVO) Fritidsklubb Grönkullaskolan Löneavtal Budget ,8-10,8-2,1-0,5-5,7-0,9-0,8-0,6-3,5 TOTALT, netto Teckenförklaring (-) = ökade kostnader/minskade intäkter (+) = minskade kostnader/ökade intäkter -28,7 10

24 5.2 Investeringsbudget Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr nämndernas investeringsnivå. Respektive nämnd/styrelse har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras för varje enskilt investeringsprojekt upp till 5 miljoner kronor. Kommunstyrelsen beslutar om enskilda investeringsprojekt med nettoutgift från 5 miljoner kronor upp till 10 miljoner kronor. Investeringar därutöver fastställs av fullmäktige. Under 2017 beräknas investeringsvolymen uppgå till totalt 6,7 mnkr för utbildningsnämnden. Även här ingår planerade investeringsbelopp för de delverksamheter som ska övergå till nya kultur- och fritidsnämnden. Tabell 5d mnkr Budget 2016 Prognos 2016* Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Inkomster Utgifter 5,0 3,8 6,7 - - Nettoutgift 5,0 3,8 6,7 * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti 2016 I tabellen nedan redovisas planerade och pågående investeringsprojekt under budget- och planperioden. (tabell 5e) Projekt (mnkr) Utrustning förskolor Utrustning grundskolor Utrustning gymnasie- /vuxenutbildning Gemensam verksamhet Bibliotek Övriga Prognos 2016* Budget ,6 2,5 0,2 2,1 1,0 0,3 Plan 2018 Plan 2019 Totalutgift netto TOTALT (ej summa) 6,7 - - (ej summa) * Prognostiserat helårsutfall per 31 augusti Kommentarer till investeringsbudget Investering förskolor Utrustning och material till de olika förskoleenheterna Investering grundskolor Utrustning och material till de olika grundskoleenheterna Investering gymnasie-/vuxenutbildning 11

25 Utrustning och material till gymnasie- och vuxenutbildning Investering gemensam verksamhet Investering med anledning av it-satsning och utrustning/material till gemensam verksamhet Investering bibliotek Material och utrustning till biblioteksverksamheten Investering övriga Material och utrustning till övriga enheter såsom fritidsgård, musikskola och särskola 12

26 6. Övriga nyckeltal (Rapporteras ej vidare till KS) Elevstatistik (Siris, Skolverket samt Kolada) o elever o Andel elever med utländsk bakgrund o Andel elever med föräldrar med eftergymnasial utbildning o Andel elever med behörighet till nationella program på gymnasiet Personalstatistik (Siris, Skolverket samt Kolada) o Lärare med pedagogisk högskoleexamen o Elever/barn per lärare/förskolepersonal o Elever i åk 7-9 per studie- och yrkesvägledare o Personalomsättning o Friskindex Kostnadsstatistik (Siris, Skolverket) o Lokaler och inventarier o Undervisning o Skolmåltider o Elevhälsa o Kostnader per inskrivet barn i förskolan Terminsbetyg årskurs 6 (Siris, Skolverket) Slutbetyg årskurs 9 (Siris, Skolverket) Resultat nationella prov (Siris, Skolverket) o Årskurs 3 svenska, matematik o Årskurs 6 svenska, matematik, engelska o Årskurs 9 svenska, matematik, engelska, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen Relation terminsbetyg och nationella prov för årskurs 6 och årskurs 9 (Siris, Skolverket) Genomsnittligt meritvärde årskurs 9 (Siris, Skolverket) Andel elever i årskurs 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen (Siris, Skolverket) Anmälningar till Skolinspektionen (Siris, Skolverket) 13