Plan för hantering av översvämningsrisker i kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo för åren

Transkript

1 RAPPORTER Plan för hantering av översvämningsrisker i kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo för åren NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN I EGENTLIGA FINLAND

2

3 Plan för hantering av översvämningsrisker i kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo för åren NTM-CENTRALEN I EGENTLIGA FINLAND

4 RAPPORTER RISKHANTERINGSPLAN FÖR KUSTOMRÅDET VID ÅBO, RESO, NÅDENDAL OCH RAUMO FÖR ÅREN Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland ISBN (PDF) ISSN ISSN (webbpublikation) URN:ISBN:

5 Innehåll Inledning... 5 Beskrivning av området... 6 Beskrivning av kustområdet... 6 Landhöjningens effekt på översvämningar... 8 Klimatförändringens effekter på översvämningar... 8 Vågornas effekt på översvämningar... 9 Beskrivning av tidigare utförda åtgärder för hantering av översvämningsrisker... 9 Kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisk samt skadebedömningar Metoden för uppgörande av kartor över översvämningsrisk och grunderna för skadebedömning i kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo Kartläggning av översvämningshotade områden Kartläggning av översvämningsrisk Bedömning av skador Mål för hanteringen av översvämningsriskerna Målen Åtgärder för att uppnå målen och deras effekter Åtgärder som minskar översvämningsrisken Beredskapsåtgärder Åtgärder för översvämningsskydd Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämning Sammandrag och genomförande av riskhanteringsplanen Sammandrag av åtgärderna och åtgärdernas prioritetsordning Genomförande och uppföljning av riskhanteringsplanen Uppföljning av de åtgärder som föreslås i riskhanteringsplanen Organiseringen av hanteringen av översvämningsrisker NTM-centralen Landskapsförbundet Räddningsmyndigheten Kommun Översvämningscentret Fastighetsägaren Myndighetssamarbete vid översvämningsrisk och översvämning Informationskällor... 31

6 Bilagor Bilaga 2: Planering av hanteringen av översvämningsrisker Bilaga 3: Beskrivning av den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna Bilaga 4: Sammandrag om information, deltagande och hörande Bilaga 5: Kartor över översvämningsrisker Bilaga 6: Beskrivning av fastställandet av målen Bilaga 7: Beskrivning av bedömningen av åtgärderna Bilaga 8: Sammanställning av de åtgärder som valts utifrån bedömningen Bilaga 9: Verbala konsekvensbedömningar av åtgärderna Bilaga 10: Beaktandet av översvämningsrisker och hanteringen av dem i förfaranden enligt författningarna Bilaga 11: Operativ verksamhet vid översvämning Bilaga 12: Kartor över Natura-områden och skyddsområden Bilaga 13: Terminologi

7 Inledning Kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo har enligt jord- och skogsbruksministeriets beslut ( ) utsetts till ett område för översvämningsrisk av nationell betydelse (Bild 1.1.). Området är därigenom ett av de 21 områdena med betydande översvämningsrisk i Finland (Bilaga 2). För att minska översvämningsriskerna och förebygga och lindra översvämningar samt för att förbättra beredskapen för översvämningar i vattendrags- och kustområden med betydande översvämningsrisk har uppgjorts planer för hantering av översvämningsrisker. Denna plan för hantering av översvämningsrisker har uppgjorts på miljöansvarsområdet vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) under styrning av översvämningsgruppen för kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo. I planen presenteras de för området föreslagna målen och åtgärderna för hantering av översvämningsriskerna med motiveringar samt en beskrivning av myndigheternas åtgärder vid översvämning. Riskhanteringsplanen bygger på en preliminär bedömning av översvämningsriskerna i kustområdet (Bilaga 3), samt på kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisk i området samt på befintliga dokument om hanteringen av översvämningsriskerna. Hörande om planförslaget har verkställts och berörda parter har haft möjlighet att framföra sina åsikter om planförslaget (Bilaga 4). Jord- och skogsbruksministeriet godkände planen i december Bild 1.1 Kustområdet vid Åbo, Nådendal, Reso och Raumo och områden med översvämningsrisk i området. 5

8 Beskrivning av området Beskrivning av kustområdet De små avrinningsområdena och kustområdet utanför Pemarån, Aura å och Reso å utgör sammanlagt cirka 335 km 2. Området börjar inom Vallerinnanojas avrinningsområde i Sagu och slutar inom Vaarjokis avrinningsområde i Masku. Kring Eura å och Lapinjoki finns små avrinningsområden med en yta på cirka 323 km 2. Området börjar vid Pyhäranta i Reilanjärvis avrinningsområde och slutar i Lammaskoskenojas avrinningsområde vid Eura å. Vid kusten finns det flera mindre fåror och endast tre avrinningsområden på över 50 km 2 (Hepojoki Makarlanjoki, Kaljasjoki och Raumanjoki Pitkäjärvi). Sjöprocenten är i Egentliga Finland 0,1 procent, det vill säga det finns cirka 0,3 km 2 sjöar och i Satakunta 2,2 procent, det vill säga sjöarna utgör cirka 7 km 2. I den preliminära kartläggningen av översvämningsrisker beaktas de Natura 2000-områden som nämns i samband med förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt (Natura 2000-områden i planen för vattenvården). Vid valet av områden som anvisats för skydd av livsmiljöer och arter har man tagit hänsyn till de skyddsområden som grundats i enlighet med gemenskapslagstiftningen, dvs. habitatdirektivet (92/43/EEG) och fågeldirektivet (79/409/EEG), alltså Natura 2000-områdena. Dessa Natura-områden har en stor betydelse för naturvården, särskilt med tanke på naturtyper och arter som är direkt beroende av vatten (Salmi & Kipinä-Salokannel 2010). Inom det översvämningshotade området finns endast ett Natura 2000-område, Rauvolanlahti utanför Åbo, i planen för vattenvården. I närheten av de översvämningshotade områdena finns emellertid flera Natura 2000-områden, såsom Raumo skärgård och Runsala i åbo. Inom kustområdet finns det över 120 fornminnesobjekt. Det finns även tre skyddade kyrkor inom området. Inom kustområdet finns det 15 bebyggda kulturmiljöer och 19 nationellt betydande bebyggda kulturmiljöer. Därtill kommer 11 skyddade statliga byggnadsarvsobjekt och sex skyddade statliga järnvägsobjekt (GEO-bilaga). På området finns det ett slott, Åbo slott. Havsöversvämningar orsakas oftast av lågtrycksstormar och i samma situationer förekommer också skador som orsakas av vinden. De kraftigaste stormarna förekommer under hösten och vintern då lågtryck är starka. Enbart utifrån vattenståndsinformation kan man försöka se om skadan har orsakats av havsöversvämning eller vind, men i praktiken berättar sådana studier inte hela sanningen. Till exempel på Bottenhavets öppna stränder orsakar vågorna skador på en högre och längre nivå än den som granskats endast utifrån havsvattenståndet. Vad gäller markanvändning är kusten mycket befolkad. I centrumen finns även mycket gammalt byggnadsbestånd. Längre ut från centrumen finns industri och hamnar. Ännu längre bort finns mycket bebyggelse och stugor. I Sydvästra Finland finns det gott om stränder som i synnerhet i närheten av städerna redan länge har varit tätbebyggda fritidsbostadsområden. I planläggningen har man i synnerhet försökt se till att det finns tillräckligt med fri strand, vilket blir allt viktigare när bebyggelsen tätnar för att så många som möjligt ska kunna njuta av havet. På Hirvensalo och Satava planläggs för närvarande rikligt med ny bosättning. Fler hamnkonstruktioner i Åbo hamnområde har också anvisats i landskapsplanen. När fritidsbostäder görs om till stadigvarande bostäder ökar glesbebyggelsen. De senaste åren har det blivit vanligare att användningsändamålen ändras, men som helhet har fenomenet ändå varit förhållandevis litet. Hamnarna i området har mycket fartygs- och båttrafik, såväl allmän som privat. Områdets privata och allmänna badstränder används också i stor utsträckning för rekreation. Båtar och bryggor är alltid i fara vid alla stormiga väder med översvämningar. 6

9 Kustvattnens ekologiska status är utanför Åbo, Reso och Nådendal till största delen måttlig, men ställvis otillfredsställande eller dålig, utanför Raumo är statusen mestadels bra, men precis utanför Raumo är den måttlig. Situationen visas på bild 2.1. Bild 2.1 Ytvattnens ekologiska status. Bild 2.1 Ytvattnens ekologiska status. Meteorologiska institutet mäter havsvattenståndet vid tretton stationer, det vill säga mareografer, vid den finska kusten. Mareograferna har placerats tillräckligt nära varandra för att förändringarna i vattenståndet ska kunna beräknas ganska exakt i hela Finlands kustområde. De mareografer som är mest väsentliga för Åbo, Reso, Nådendal och Raumo finns i Åbo, Raumo och på Föglö. På Meteorologiska institutets webbplats kan man få en tvådygnsprognos för havsvattenståndet. Meteorologiska institutet kan även utfärda varningar med prognoser om höga havsvattenstånd. Minimi- och maximivärdena från augusti 2013 till augusti 2014 för mareografen i Åbo visas på bild

10 Bild 2.2 Minimi- och maximivärden för mareografen i Åbo 8/13-8/14 (N2000). Bild 2.2 Minimi- och maximivärden för mareografen i Åbo 8/13-8/14 (N2000). Landhöjningens, klimatförändringens och vågornas effekter Landhöjningens effekt på översvämningar Den landhöjning som har pågått efter istiden har i fråga om precisionen i de långvariga förändringarna i vattenståndet varit mycket jämn och man kan anta att den fortsätter med samma hastighet under det tidsintervall som nu granskas. I Åbo är landhöjningen 6,3 mm/år. Värdet grundar sig på observationsmaterial för vattenståndet, där inverkan av höjningen av oceanernas vattenstånd och av vinden har räknats bort. Den återstående förändringen motsvarar landhöjningen (Parjanne, 2014). Klimatförändringens effekter på översvämningar Klimatförändringen påverkar vattentillgångarna, den övriga miljön och samhället på många olika sätt. Särskilt väntas en ökning av extremt väder. Effekterna är delvis redan synliga, men de uppskattas öka i väsentlig grad mot slutet av århundradet. Landhöjningen kompenserar emellertid i viss mån dessa effekter. Enligt det senaste IPCC-scenariot (femte bedömningsrapporten, 2013) kommer havsvattenståndet att stiga med cm fram till år Också ökningen av stormar bidrar till havsvattenöversvämningar. Det finns dock inga kvantitativa resultat eller bedömningar om stormarnas inverkan på översvämningarna vid den finländska kusten (Tulvariskityöryhmän raportti 2009). Om inlandsisen på Grönland smälte helt och hållet skulle vattenståndet i oceanerna i genomsnitt höjas med 7 meter. Höjningen skulle dock inte fördelas jämt mellan de olika havsområdena bland annat eftersom smältningen av den stora massan skulle påverka gravitationsfältet. Höjningen vid Finlands kust på grund av att isen på Grönland smälter skulle vara betydligt mindre än 7 meter. Dessutom är en fullständig smältning av inlandsisen en långsam process som tar flera hundra år (IPCC 2007) (Tulvariskityöryhmän raportti 2009). Klimatförändringens effekter på översvämningar behandlas aningen mer utförligt i kapitel

11 Vågornas effekt på översvämningar Vågmarginalen längs den finländska kusten beror på platsen och varierar från nästan noll till över tio meter. I Åbo skyddas kusten till största delen effektivt från det öppna havets vågor av skärgården, där vågmarginalen kan jämföras med marginalen i insjöar (Parjanne, 2014). De högsta vattenstånden vid havskusten varar vanligtvis endast en kort tid, och uppstår endast vid hård vind. Om stryklängden är högst en kilometer växer vågorna snabbt till den av vinden beroende höjden. Om stryklängden är längre, såsom på de flesta platser längs den finländska kusten, är det mycket mer sällsynt att ett extremt högt vattenstånd och extremt höga vågor uppstår samtidigt än att de uppstår skilt för sig. Meteorologiska institutet ansvarar för uppföljning, statistik och prognoser kring havsvattnet och våghöjder. Annan information om byggplatsen fås från NTM-centralen och kommunen. Mer information om ämnet finns även i handboken om de lägsta bygghöjderna (på finska) (Parjanne, 2014). Beskrivning av tidigare utförda åtgärder för hantering av översvämningsrisker Några konstruktioner för översvämningsskydd har byggts i Åbo hamn. Utöver dessa har man i kustområdet inte byggt några betydande konstruktioner i detta syfte eller vidtagit några betydande åtgärder. 9

12 Kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisk samt skadebedömningar Metoden för uppgörande av kartor över översvämningsrisk och grunderna för skadebedömning i kustområdet vid Åbo, Reso, Nådendal och Raumo Översvämningskartor och skadebedömningar som görs utifrån den används på många sätt vid planeringen av hanteringen av översvämningsrisker. Kartorna över översvämningsrisk och bedömningarna av eventuella skador hjälper att skapa en bild av nuläget inom hanteringen av översvämningsriskerna och fastställa så kloka mål för hanteringen som möjligt. Åtgärderna för hantering av översvämningsriskerna definieras i enlighet med dessa mål. Uppgifterna i översvämningskartorna och skadebedömningarna har stor betydelse också vid planeringen av åtgärderna. Trafikverket (dåvarande Banförvaltningscentralen) gjorde 2008 en utredning av beredskapen vid en exceptionell höjning av havsytan eller vattenytan i andra vattendrag i underhållsområdena 1 och 2 (omfattar området som granskas och ända till Nystad). I utredningen har man identifierat flera översvämningsriskobjekt samt fastställt åtgärder som förebygger skador för dem. Kartläggning av översvämningshotade områden En karta över översvämningshotade områden beskriver de områden som blir under vatten och vattendjupet samt det rådande vattenståndet för en viss sannolikhet att en översvämning uppstår. Kartorna över översvämningshotade områden har uppgjorts i enlighet med lagstiftningen om översvämningsrisk för alla områden med betydande översvämningsrisk före utgången av De detaljerade kartorna, som bygger på den riksomfattande exakta höjdmodellen KM2, uppgjordes för scenarier med återkomstintervall som presenteras i tabell 3.1. Tabell 3.1. Kartlagda scenarier för översvämningsrisk Återkomstintervall (årlig sannolikhet) verbal beskrivning Vattenstånd som motsvarar återkomstintervallet, cm (N2000) Åbo Raumo MHW medeltal för årsmaximivärden 104,4 101,9 1/5a (20 %) mycket vanlig översvämning 122,1 120,0 1/10a (10 %) 131,2 129,4 vanlig översvämning 1/20a (5 %) 140,5 138,8 1/50a (2 %) relativt sällsynt översvämning 152,5 150,9 1/100a (1 % sällsynt översvämning 161,5 160,3 1/250a (0,4 %) 173,8 172,8 mycket sällsynt översvämning 1/1000a (0,1 %) 191,9 191,3 10

13 Kartläggning av översvämningsrisk En karta över översvämningsrisk presenterar den risk som en viss återkomstintervall för en översvämning (dvs. ett kartlagt scenario för översvämningsrisk) medför. Med risk avses samverkan av sannolikhet, översvämningsrisk och sårbarhet. På kartor över översvämningsrisk presenteras den approximativa befolkningsmängden i översvämningsområdet, objekt som är svåra att evakuera, funktioner som är viktiga för samhället, anläggningar som kan orsaka förorening samt skyddsområden och kulturarvsobjekt som kan vållas negativa konsekvenser (Tabell 3.2). Uppgifterna härrör i huvudsak från riksomfattande material för geografiska data, såsom från byggnads- och lägenhetsregistret (RHR), markanvändningsmaterialet CORINE, övervaknings- och belastningsdatasystemet (VAHTI) och olika miljödatabaser. Uppgifterna om objekten kontrollerades år 2013 i samarbete med NTM-centralen och kommunerna i området. Man samlade även information om riskobjekt av aktörer i området, till exempel av el- och vattenverk. Även användningen av förorenade marksubstanser under översvämnings kartlades. Riskobjekten i riskområdena längs kusten presenteras i tabell 3.2. Resten av kartorna finns i bilaga 5.. Man kan dessutom enkelt bläddra igenom alla riskobjekt och kartor i miljöförvaltningens översvämningskarttjänst. Tabell 3.2. I samband med kartläggningen av översvämningsrisker utmärkta objekt som är svåra att evakuera, funktioner som är viktiga för samhället, anläggningar som kan orsaka förorening samt skyddsområden och kulturarvsobjekt som riskerar att översvämmas vid en översvämning med ett återkomstintervall på 1/ Antal riskobjekt ogynnsamma följder för människors hälsa eller säkerhet Åbo och Reso Nådendal Raumo svårevakuerade objekt 1 avbrott i nödvändighetstjänster kraftverk, elstationer och energiöverföring byggnader/objekt för datakommunikation 1 stoppad trafik på landsvägar, huvudgator och spårtrafik 8 avbrott i ekonomisk verksamhet som tryggar samhällets vitala funktioner hamnar 2 1 ogynnsamma följder för miljön anläggningar/funktioner som förorenar miljön förorening av skyddsområden ogynnsamma följder för kulturarvet bibliotek, arkiv, samlingar och museer 1 kulturmiljöer 1 övriga objekt 1 1 Bedömning av skador Bedömningen av eventuella skador till följd av översvämningar har gjorts i huvudsak utifrån kartläggningen av översvämningsrisk. Skador har också bedömts i anslutning till den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna utifrån uppgifter som var tillgängliga vid tidpunkten, men genom kartläggningen av översvämningsriskerna har läges- och egenskapsdata om objekten i området med översvämningsrisk preciserats. För området med översvämningsrisk har uppgjorts bedömningar om de direkta skadorna i euro som översvämningar enligt olika scenarior medför. Bedömningarna har uppgjorts nationellt centralt vid Finlands miljöcentral utifrån tillgängliga geografiska data, kartor över översvämningsrisk samt utifrån uppgifter om objektens värde och sårbarhet för olika vattendjup (se skadefunktionerna). Skadebedömningarna har uppgjorts för följande helheter; 11

14 byggnadsskador, (konstruktionsskada, lösöre och rengöringskostnader specificerade), trafikskador (skador för infrastrukturen, tilläggstid på grund av trafikavbrott, skador på fordon), räddningsväsendets kostnader samt jordbruksskador. Jämförelsen av skador som bedömts på olika sätt och fastställandet av vikten av de olika bedömningsfaktorerna har stor betydelse för översvämningsriskerna i området. Alla skador som en översvämning orsakar kan inte bedömas i absoluta mängder. Exempelvis beträffande översvämningens inverkan på datakommunikationens funktion kan inte presenteras exakta mängd- eller penningmässiga bedömningar, utan en skadebedömning presenteras i typiska fall verbalt under beaktande av osäkerhetsfaktorerna. I jämförelsen av målen och åtgärderna för hanteringen av översvämningsriskerna måste man i varje fall jämföra olika bedömningar med varandra. Finlands miljöcentral har bedömt översvämningsskadorna i områden med betydande översvämningsrisk i euro med hjälp av den metod som Silander och Parjanne utvecklat (Silander ja Parjanne 2012). Ju större område det är fråga om, desto mer exakt kan man beräkna värdet på skadorna med hjälp av metoden. I små områden påverkar fel i källuppgifterna i högre grad skadebedömningarna. Skadebedömningen beaktar inte indirekta skador, såsom miljöförstörelse. Metoden har utvecklats med hjälp av översvämningar i vattendrag, men har tillämpats även på havsöversvämningar. I det översvämningskarterade kustområdet i Åbo, Reso, Nådendal och Raumo kan skadorna vid en mycket sällsynt översvämning (1/1 000) enligt metoden av Silander och Parjanne vid Finlands miljöcentral uppgå till cirka 23 miljoner euro (Tabell 3.3). Vid en ganska sällsynt och sällsynt översvämning (1/50 och 1/100) rör sig kostnaderna kring 5 miljoner. Vid en översvämning med återkomstintervallet 1/1 000 uppstår cirka 60 procent av skadorna i Åbo, men vid en mindre översvämning är andelen nästan 90 procent. Tabell 3.3. Bedömning av skadorna i området med betydande översvämningsrisk i Åbo, Reso, Nådendal och Raumo vid olika återkomstintervall. Karta över havsöversvämningar i Åbo, Reso, Nådendal och Raumo, havsöversvämning 20% 10% 5% 2% 1% 0,4% 0,1% Sammanfattning av skadebedömningarna (M ) 1/5a 1/10a 1/20a 1/50a 1/100a 1/250a 1/1000a Totala skador på byggnader 0,9 1,2 2,7 4,1 4,7 8,2 19,5 konstruktionsskador 0,4 0,6 1,4 2,0 2,3 3,7 8,1 rengöring 0,0 0,0 0,0 0,0 0,2 0,3 1,1 lösöre 0,4 0,6 1,3 2,0 2,2 4,2 10,3 Trafik 0,2 0,4 0,5 0,9 0,9 1,2 2,2 tilläggstid p.g.a. trafikavbrott 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 trafikinfra 0,2 0,3 0,5 0,9 0,9 1,2 2,2 Räddningsväsendet 0,0 0,1 0,1 0,2 0,2 0,4 1,0 Fordon 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 Sammanlagt 1,2 1,6 3,3 5,2 5,8 9,9 22,8 Skador i Åbo, M 1,0 1,3 2,9 4,6 5,0 8,3 13,8 Med tanke på ekonomin och miljön utgör de många hamnarna och deras funktioner större risker i området. Många gamla hamnar och varv utgör även en risk med tanke på de förorenade markerna. De konsekvenser som en snabb havsöversvämning har på de förorenade markerna är sannolikt små, men ganska okända. 12

15 Mål för hanteringen av översvämningsriskerna Målen Det allmänna målet för hanteringen av översvämningsrisker är att minska översvämningsrisker, förebygga och lindra ogynnsamma följder av översvämningar och att förbättra beredskapen för översvämningar. Utförligare mål ska presenteras i planen för hanteringen av översvämningsriskerna, och översvämningsgruppen har fastställt dem efter myndighetssamarbete och en tillräckligt omfattande interaktion med intressentgrupperna. Fastställandet av målen har varit process med många faser. Processen har också preciserats under arbetet med riskhanteringsplanen (Bilaga 6). Målen för hanteringen av översvämningsrisker i kustområdet i Åbo, Nådendal, Reso och Raumo har indelats i fem grupper enligt riskobjekt. Grupperna och de mål de inbegriper presenteras nedan. Mål kring människors hälsa och säkerhet Fast bosättning på området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (1/100 a) är skyddad mot översvämningar eller man har förberett sig inför översvämningar så att människors hälsa och säkerhet inte riskeras. På det område som täcks av en ytterst sällsynt översvämning (mer sällan än 1/250a) finns det inga objekt som är svåra att evakuera eller så är objekten skyddade och evakueringsförbindelserna säkrade. Mål kring nödvändighetstjänster El-, värme- och vattendistributionen bryts inte vid en mycket sällsynt översvämning. Viktiga trafikförbindelser bryts inte vid en mycket sällsynt översvämning. De livsviktiga samhällsfunktionerna och underhållssäkerheten störs inte vid en mycket sällsynt översvämning. Mål kring miljön och kulturarvet Irreversibla och oersättliga skadeverkningar på miljön och kulturarvet orsakas inte ens av en mycket sällsynt översvämning. Mål kring myndigheters åtgärder Genom planering och planläggning av områdesanvändningen minskar man riskerna för översvämning av hav och dagvatten. Mål kring medborgarverksamheten De människor som bor i och besöker översvämningshotade områden samt de företag som verkar där är medvetna om hotet och sannolikheten för en översvämning. De kan skydda sin egendom och självständigt förbereda sig för en översvämningssituation. 13

16 Åtgärder för att uppnå målen och deras effekter I bilaga 7 beskrivs metoderna för bedömning av åtgärderna och i bilaga 8 finns de valda åtgärderna samlade.. I detta kapitel beskrivs varje åtgärd som valts till mer ingående granskning separat och mer detaljerat: bland annat vad åtgärden avser i det här området med översvämningsrisk, hur genomförandet av åtgärden påverkar översvämningsrisken och översvämningarna och vilka osäkerhetsfaktorer som förknippas med åtgärden. Den egentliga åtgärdssammanfattningen och åtgärdernas prioritetsordning presenteras i kapitel 6. Vid grupperingen av åtgärder har använts följande sameuropeiska indelning: 1. Åtgärder som minskar översvämningsrisken 2. Beredskapsåtgärder 3. Åtgärder för översvämningsskydd 4. Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämning Vid granskningen av åtgärderna har man i enlighet med 10 i lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010) strävat efter att söka åtgärder som bygger på andra åtgärder än på konstruktioner för översvämningsskydd. Utgångspunkten är att man inte kan påverka sannolikheten för havsöversvämningar genom lokala eller regionala åtgärder. Icke-strukturella åtgärder är till exempel beaktandet av översvämningsriskerna vid planeringen av områdesanvändningen, prognostiserings- och varningssystem, kommunikation, räddningsplaner som koncentrerar sig på översvämningarna samt verksamhet vid översvämningar. Anpassning och icke-strukturella lösningar är på längre sikt de effektivaste och hållbaraste lösningarna, även om strukturella lösningar behövs vid havsöversvämningar. Ibland kan icke-strukturella åtgärder användas för att komplettera traditionella strukturella lösningar för översvämningsskydd. Åtgärder som minskar översvämningsrisken Med minskning av översvämningsrisker avses sådana på förhand vidtagna åtgärder som avser att minska eventuella översvämningsskador och områdets skadepotential och förhindra att översvämningsrisken ökar. Uppkomsten av översvämningsrisker kan förebyggas särskilt genom planering av markanvändningen: genom att beakta områden med risk för översvämning vid valet av byggnadsplats och genom att minska känsligheten av byggandet i områden med översvämningsrisk för skador som orsakas av översvämningar. Metoderna är till exempel planläggning, byggbestämmelser och rekommendationer för lägsta grundläggningsnivå. En sammanfattning av bedömningarna av åtgärderna presenteras i tabell 5.1. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen bedöms i tabell 5.2. Åtgärderna presenteras i text bilaga 9. 14

17 Tabell 5.1. Sammandrag av bedömningen av de direkta effekterna av åtgärderna. I punkten Fördelar med översvämningsskydd har man bedömt vilka fördelar åtgärderna medför i fråga om översvämningsskydd, i punkterna Miljökonsekvenser samt Socioekonomiska konsekvenser har man bedömt vilka effekter genomförandet av åtgärderna medför, exklusive fördelarna med översvämningsskydd, i punkten Teknisk-ekonomisk genomförbarhet har man bedömt åtgärdernas genomförbarhet. Beskrivning i textform av konsekvenserna av de åtgärder som visas i tabellen presenteras i bilaga 9. Fördelar med översvämningsskydd Miljökonsekvenser Socioekonomiska konsekvenser Teknisk-ekonomisk genomförbarhet Bedömningsfaktorer Människors hälsa och säkerhet Infrastrukturens funktion Ekonomiska besparingar Miljö och natur Kulturobjekt Konsekvenser för vattendrag Övriga miljökonsekvenser Konsekvenser för den lokala ekonomin Sociala konsekvenser Teknisk Ekonomisk Juridisk Förenlighet med planen för vattenvården Beaktande av översvämningar i planläggning och beslut om bygglov Beaktande av översvämningsrisker i beslut om miljötillstånd Höjning eller skydd av vägar Avlägsnande från det översvämmade området eller placering på högre höjd av anordningar för eloch värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Varning om översvämningsvatten och/eller vattendjupet genom skyltar vid vägrenen Regionala anvisningar för byggande: beaktande av havsöversvämningar och dagvattenöversvämningar

18 Tabell 5.2. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen. Åtgärd Beaktande av översvämningar i planläggning och beslut om bygglov Beaktande av översvämningsrisker i beslut om miljötillstånd Höjning av havsvattennivån ja ja Motivering I planläggningen kan den ökande översvämningsrisken beaktas Miljötillstånden kan granskas vid behov Höjning eller skydd av vägar dålig Höjning av vägar till en högre nivå är inte alltid möjligt Avlägsnande från det översvämmade området eller placering på högre höjd av anordningar för el- och värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Varning om översvämningsvatten och/eller vattendjupet genom skyltar vid vägrenen Regionala anvisningar för byggande: beaktande av havsöversvämningar och dagvattenöversvämningar dålig ja ja Omplacering av anordningar är inte alltid möjligt Skyltarna kan flyttas eller ändras vid behov I anvisningarna kan den ökande översvämningsrisken beaktas Beredskapsåtgärder Med beredskapsåtgärder avses metoder, åtgärder och beredskapssystem som avser att förbättra beredskapen för översvämningar och därigenom minska de skador som en eventuell översvämning orsakar. Även planering och övning av verksamheten i översvämningssituationer ingår i beredskapsåtgärderna. Beredskapsåtgärderna omfattar bland annat översvämningsprognoser, varningssystem, förhandsinformation, räddningsplaner, övningar i avvärjning av översvämningar och främjande av egen beredskap. Som övriga beredskapsåtgärder kan man också räkna bedömning av sannolikheten för översvämningar och bedömning av skador samt kartläggning av översvämningshotade områden och översvämningsrisker. Även uppgörandet av en plan för hantering av översvämningsriskerna kan betraktas som en åtgärd som förebygger översvämningsrisker. Ytterligare ett viktigt sätt för förebyggande är att öka kunskaperna om översvämningar hos invånarna i området och åtgärder som avser detta, till exempel anvisningar om beredskap för översvämningar. En sammanfattning av bedömningarna av åtgärderna presenteras i tabell 5.3. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen bedöms i tabell

19 Tabell 5.3. Sammandrag av bedömningen av de direkta effekterna av åtgärderna. I punkten Fördelar med översvämningsskydd har man bedömt vilka fördelar åtgärderna medför i fråga om översvämningsskydd, i punkterna Miljökonsekvenser samt Socioekonomiska konsekvenser har man bedömt vilka effekter genomförandet av åtgärderna medför, exklusive fördelarna med översvämningsskydd, i punkten Teknisk-ekonomisk genomförbarhet har man bedömt åtgärdernas genomförbarhet. Beskrivning i textform av konsekvenserna av de åtgärder som visas i tabellen presenteras i bilaga 9. Fördelar med översvämningsskydd Miljökonsekvenser Socioekonomiska konsekvenser Teknisk-ekonomisk genomförbarhet Bedömningsfaktorer Människors hälsa och säkerhet Infrastrukturens funktion Ekonomiska besparingar Miljö och natur Kulturobjekt Konsekvenser för vattendrag Övriga miljökonsekvenser Konsekvenser för den lokala ekonomin Sociala konsekvenser Teknisk Ekonomisk Juridisk Förenlighet med planen för vattenvården Granskning/uppdatering av tillgängliga områdesplaner och säkerhetsplaner för anläggningar som behandlar eller lagrar ämnen som är skadliga för miljön Sammanställande av ett paket med information om översvämningar och utdelning av detta till fastighetsägare i översvämningsområdet Utveckling av varningssystemet för havsvattenståndet Tabell 5.4. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen Åtgärd Granskning/uppdatering av tillgängliga områdesplaner och säkerhetsplaner för anläggningar som behandlar eller lagrar ämnen som är skadliga för miljön Sammanställande av ett paket med information om översvämningar och utdelning av detta till fastighetsägare i översvämningsområdet Utveckling av varningssystemet för havsvattenståndet Höjning av havsvattennivån ja ja ja Motivering Planerna kan uppdateras Paketet med översvämningsinformation kan uppdateras. En del av anvisningarna för beredskap inför översvämningar gäller oberoende av översvämningsnivån Fungerar oberoende av översvämningsrisken 17

20 Åtgärder för översvämningsskydd Med översvämningsskydd avses planering och byggande av sådana permanenta strukturer som avser att förhindra eller minska ogynnsamma skador till följd av översvämningar. De huvudsakliga metoderna är invallning av stränder och objektsvisa konstruktioner för översvämningsskydd. En sammanfattning av bedömningarna av åtgärderna presenteras i tabell 5.5. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen bedöms i tabell 5.6. Tabell 5.5. Sammandrag av bedömningen av de direkta effekterna av åtgärderna. I punkten Fördelar med översvämningsskydd har man bedömt vilka fördelar åtgärderna medför i fråga om översvämningsskydd, i punkterna Miljökonsekvenser samt Socioekonomiska konsekvenser har man bedömt vilka effekter genomförandet av åtgärderna medför, exklusive fördelarna med översvämningsskydd, i punkten Teknisk-ekonomisk genomförbarhet har man bedömt åtgärdernas genomförbarhet. Beskrivning i textform av konsekvenserna av de åtgärder som visas i tabellen presenteras i bilaga 9. Fördelar med översvämningsskydd Miljökonsekvenser Socioekonomiska konsekvenser Teknisk-ekonomisk genomförbarhet Bedömningsfaktorer Människors hälsa och säkerhet Infrastrukturens funktion Ekonomiska besparingar Miljö och natur Kulturobjekt Konsekvenser för vattendrag Övriga miljökonsekvenser Konsekvenser för den lokala ekonomin Sociala konsekvenser Teknisk Ekonomisk Juridisk Förenlighet med planen för vattenvården Tillfälliga och permanenta objektsvisa skyddskonstruktioner Tabell 5.6. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen Åtgärd Objektsvisa skyddskonstruktioner, tillfälliga och permanenta Höjning av havsvattennivån delvis Motivering Tillfälliga konstruktioner kan ändras enligt översvämningsrisken 18

21 Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämning Verksamheten i översvämningssituationer omfattar åtgärder som vidtas under en översvämning för att förhindra eller minska skador som översvämningen medför, såsom räddningsverksamhet, inklusive evakuering och skydd med tillfälliga konstruktioner (Arbetsgruppen för översvämningsrisk, 2009). Begreppet "avvärjning av översvämning", som ofta använts ovan, täcker förhandsberedskapen, planeringen av den, samt de åtgärder som vidtas både före en översvämning och under den, exklusive översvämningsskyddsåtgärder. Begreppen har delvis varit överlappande och därför i viss grad oklara. Arbetsgruppen för översvämningsrisk (2009) föreslog att begreppen skulle göras klarare och att man avstod från begreppet avvärjning av översvämningar. Detta gjorde indelningen i förebyggande åtgärder och verksamhet i översvämningssituationer klarare. En sammanfattning av bedömningarna av åtgärderna presenteras i tabell 5.7. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen bedöms i tabell 5.8. Tabell 5.7. Sammandrag av bedömningen av de direkta effekterna av åtgärderna. I punkten Fördelar med översvämningsskydd har man bedömt vilka fördelar åtgärderna medför i fråga om översvämningsskydd, i punkterna Miljökonsekvenser samt Socioekonomiska konsekvenser har man bedömt vilka effekter genomförandet av åtgärderna medför, exklusive fördelarna med översvämningsskydd, i punkten Teknisk-ekonomisk genomförbarhet har man bedömt åtgärdernas genomförbarhet. Beskrivning i textform av konsekvenserna av de åtgärder som visas i tabellen presenteras i bilaga 9. Fördelar med översvämningsskydd Miljökonsekvenser Socioekonomiska konsekvenser Teknisk-ekonomisk genomförbarhet Bedömningsfaktorer Människors hälsa och säkerhet Infrastrukturens funktion Ekonomiska besparingar Miljö och natur Kulturobjekt Konsekvenser för vattendrag Övriga miljökonsekvenser Konsekvenser för den lokala ekonomin Sociala konsekvenser Teknisk Ekonomisk Juridisk Förenlighet med planen för vattenvården Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Informering om vägavsnitt: vilka är ur bruk, vilka kan användas Tabell 5.8. Åtgärdernas anpassningsbarhet till klimatförändringen Åtgärd Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Informering om vägavsnitt: vilka är ur bruk, vilka kan användas Höjning av havsvattennivån ja ja ja Motivering Tillfälliga konstruktioner kan ändras enligt översvämningsrisken Översvämningsvarningstjänsten fungerar oberoende av översvämningsrisken Fungerar oberoende av översvämningsrisken 19

22 Sammandrag och genomförande av riskhanteringsplanen I den här planen för hantering av översvämningsrisker presenteras målen för hanteringen av det mest betydande området med översvämningsrisk längs kusten samt åtgärder för att nå målen. Åtgärdernas prioritetsordning presenteras i kapitel 6.1. Genomförandet och uppföljningen av planen beskrivs i kapitel 6.2. Sammandrag av åtgärderna och åtgärdernas prioritetsordning För varje åtgärd för hantering av översvämningsrisker som presenteras i riskhanteringsplanen granskas i kapitel 10 åtgärdens effekter samt fördelar och kostnader. Vid valet av åtgärder har man fäst uppmärksamhet vid uppnåendet av målen samt fokuserat på åtgärder som minskar sannolikheten för översvämningar och i mån av möjlighet på andra metoder än konstruktioner för översvämningsskydd. I det här kapitlet presenteras ett sammandrag av de åtgärder som beskrevs noggrannare i kapitel 5 ovan samt den prioritetsordning enligt vilken de föreslagna åtgärderna bör genomföras. Åtgärdernas prioritetsordning har i första hand gjorts med tanke på genomförandet och uppföljningen av de åtgärder som presenteras i riskhanteringsplanen. Prioritetsordningen bör även enligt lagen om hantering av översvämningsrisker (620/2010) framföras som en del av riskhanteringsplanen. Målet med prioritetsordningen är att fastställa de åtgärder som de olika ansvariga instanserna i första hand bör vidta, som man måste hitta finansiering för eller som bör planeras mer i detalj under perioden för riskhanteringsplanen. I samband med fastställandet av åtgärdernas prioritetsordning har man särskilt fäst uppmärksamhet vid följande aspekter: uppnåendet av de mål som fastställts för hanteringen av översvämningsriskerna möjligheterna till andra åtgärder än sådana som grundar sig på konstruktioner för översvämningsskydd olika åtgärders effektivitet i fråga om minskning av sannolikheten för översvämningar och deras ogynnsamma följder åtgärdernas kostnader och fördelar åtgärdernas förenlighet med vattenvården de miljökonsekvenser som bedömts i miljörapporten i enlighet med lagen om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program (Bilaga 1). Den åtgärd som föreslås att ska genomföras i första hand är inte nödvändigtvis den åtgärd vars fördelar är störst eller vars kostnader är minst; man har även bedömt åtgärdens betydelse med tanke på kustområdet, möjligheterna att genomföra den samt de effekter i enlighet med målen för hanteringen av översvämningsriskerna som uppnås genom ifrågavarande åtgärd. Även de fördelar som genom åtgärderna uppnås till exempel i fråga om målen för vattenvården har kunnat påverka prioriteringen. Åtgärdernas prioritetsordning och motiveringarna till den samt den tidtabell som eftersträvas presenteras i tabell 6.1. Åtgärden har fastställts som primär i prioritetsordningen om ett eller flera av följande villkor uppfylls: åtgärden förbättrar avsevärt människors säkerhet man kan genom åtgärden förebygga en miljöskada av mycket betydande omfattning genom åtgärden uppnås betydande materiella fördelar med tanke på översvämningsskyddet. 20

23 Åtgärden har placerats som sekundär i prioritetsordningen om ett eller flera av följande villkor uppfylls: 1. de fördelar för översvämningsskyddet som uppnås genom åtgärden eller dess effekter för översvämningsrisken är indirekta 2. de effekter som man bedömt att åtgärden ger är, med undantag av fördelarna i fråga om översvämningsskydd, negativa. Åtgärden har placerats som kompletterande i prioritetsordningen om ett eller flera av följande villkor uppfylls: 1. de fördelar som uppnås i fråga om översvämningsskydd är osäkra 2. det är osäkert om åtgärden kan genomföras. Tabell 6.1. De åtgärder för hantering av översvämningsrisker som behövs i kustområdet samt aktörer som ansvarar för genomförandet, tidtabeller som eftersträvas och prioritetsordningen i fråga om dessa. Åtgärd Aktör som är huvudansvarig för genomförandet Aktörer som deltar i genomförandet Åtgärdens tillstånd Prioritetsordning Eftersträvad tidtabell Beaktande av översvämningar i planläggning och beslut om bygglov Kommun Landskapsförbunden Fortlöpande Primär Fortlöpande Minskning av översvämningsrisker Beredskapsåtgärder Beaktande av översvämningsrisker i beslut om miljötillstånd Höjning eller skydd av vägar Avlägsnande från det översvämmade området eller placering på högre höjd av anordningar för el- och värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Varning om översvämningsvatten och/eller vattendjupet genom skyltar vid vägrenen Regionala anvisningar för planläggning och byggande: beaktande av havsöversvämningar och dagvattenöversvämningar Granskning/uppdatering av tillgängliga områdesplaner och säkerhetsplaner för anläggningar som behandlar eller lagrar ämnen som är skadliga för miljön Sammanställande av ett paket med information om översvämningar och utdelning av detta till fastighetsägare i översvämningsområdet Utveckling av ett prognossystem för havsvattenståndet RFV Ägaren (kommunen eller staten) El- och energibolagen, vattenverken samt kommunerna Ägaren (kommunen eller staten) NTM och kommunerna Saknas Primär Fortlöpande Saknas Sekundär Åtgärden bereds genom utarbetande av en generalplan Saknas Primär Efter sex år Saknas Sekundär Efter sex år NTM och kommunen Fortlöpande Primär Fortlöpande Anläggningarnas ägare Räddningsverket och NTM-centralen Meteorologiska institutet Kommunernas miljömyndigheter Kommunernas tekniska centraler + NTM NTM, räddningsverket, kommunernas tekniska centraler Saknas Primär Genomgång efter sex år Saknas Primär Efter sex år Fortlöpande Sekundär Fortlöpande Översvämningsskydd Objektsvisa skyddskonstruktioner, tillfälliga och permanenta Ägarna till skadeobjekt NTM och kommunerna Saknas Primär Efter sex år Verksamhet vid översvämningsrisk och Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Informering om vägavsnitt: vilka är ur bruk, vilka kan användas Kommunen eller staten Saknas Primär Efter sex år NTM Saknas Primär Efter sex år Ägaren (kommunen eller staten) Saknas Primär Efter sex år De åtgärder som valts till riskhanteringsplanen och de mål som de svarar mot presenteras i tabell

24 Tabell 6.2 I tabellen är x = svarar direkt mot målet och o = svarar indirekt mot målet (genom fördelar i fråga om översvämningsskydd). Minskning av översvämningsrisker Beredskapsåtgärder Åtgärd Beaktande av översvämningar i planläggning och beslut om bygglov Beaktande av översvämningsrisker i beslut om miljötillstånd Fast bosättning i området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (1/100 a) är skyddad mot översvämningar eller man har förberett sig inför översvämningar så att människors hälsa och säkerhet inte riskeras. I det område som täcks av en ytterst sällsynt översvämning (mer sällan än 1/250a) finns det inga objekt som är svåra att evakuera eller så är objekten skyddade och evakueringsförbindelserna säkrade. El-, värme- och vattendistributionen bryts inte vid en mycket sällsynt översvämning. Viktiga trafikförbind elser bryts inte vid en mycket sällsynt översvämnin g. De livsviktiga samhällsfunktionerna och underhållssäkerheten störs inte vid en mycket sällsynt översvämning. Irreversibla och oersättliga skadeverkningar på miljön och kulturarvet orsakas inte ens av en mycket sällsynt översvämning. Genom planering och planläggning av områdesanvändnin gen minskar man riskerna för översvämning av hav och dagvatten. x x O O x Höjning eller skydd av vägar O x x Avlägsnande från det översvämmade området eller placering på högre höjd av anordningar för el- och värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Varning om översvämningsvatten och/eller vattendjupet genom skyltar vid vägrenen Regionala anvisningar för byggande: beaktande av havsöversvämningar och dagvattenöversvämningar Granskning/uppdatering av tillgängliga områdesplaner och säkerhetsplaner för anläggningar som behandlar eller lagrar ämnen som är skadliga för miljön Sammanställande av ett paket med information om översvämningar och utdel- x x x O O x O x O O O x x De människor som bor i och besöker översvämningshotade områden samt de företag som verkar där är medvetna om hotet och sannolikheten för en översvämning. De kan skydda sin egendom och självständigt förbereda sig för en översvämningssituatio n. x 22

25 Åtgärd ning av detta till fastighetsägare i översvämningsområdet Utveckling av varningssystemet för havsvattenståndet Fast bosättning i området som täcks av flödesvatten vid en sällsynt översvämning (1/100 a) är skyddad mot översvämningar eller man har förberett sig inför översvämningar så att människors hälsa och säkerhet inte riskeras. I det område som täcks av en ytterst sällsynt översvämning (mer sällan än 1/250a) finns det inga objekt som är svåra att evakuera eller så är objekten skyddade och evakueringsförbindelserna säkrade. El-, värme- och vattendistributionen bryts inte vid en mycket sällsynt översvämning. Viktiga trafikförbind elser bryts inte vid en mycket sällsynt översvämnin g. De livsviktiga samhällsfunktionerna och underhållssäkerheten störs inte vid en mycket sällsynt översvämning. Irreversibla och oersättliga skadeverkningar på miljön och kulturarvet orsakas inte ens av en mycket sällsynt översvämning. Genom planering och planläggning av områdesanvändnin gen minskar man riskerna för översvämning av hav och dagvatten. De människor som bor i och besöker översvämningshotade områden samt de företag som verkar där är medvetna om hotet och sannolikheten för en översvämning. De kan skydda sin egendom och självständigt förbereda sig för en översvämningssituatio n. O Översvämningsskydd Objektsvisa skyddskonstruktioner, tillfälliga och permanenta O O x x O Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämning Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Informering om vägavsnitt: vilka är ur bruk, vilka kan användas x O O O O O 23

26 Genomförande och uppföljning av riskhanteringsplanen Planen för hantering av översvämningsriskerna ska i enlighet med lagen om hantering av översvämningsrisker 620/2010 (Bilaga 10) godkännas och publiceras före den 22 december Efter detta ska planen vid behov revideras vart sjätte år, under förutsättning att området fortfarande bedöms vara ett område med betydande översvämningsrisk. En preliminär bedömning av översvämningsriskerna och granskning av områdena med betydande översvämningsrisk görs följande gång senast den 22 december 2018 och en omvärdering av riskhanteringsplanerna ska vara färdig den 22 december De åtgärdsförslag som presenteras i den här riskhanteringsplanen är inte bindande och de ålägger heller inte direkt någon instans att genomföra ifrågavarande åtgärder under den här eller nästa planeringsperiod. Statliga och kommunala myndigheter samt regionutvecklingsmyndigheten ska dock beakta planen och åtgärdsförslagen i sin verksamhet. I omvärderingen av planerna för hantering av översvämningsriskerna 2021 ska vid behov beskrivas vilka av de åtgärder som föreslagits i denna plan som inte har genomförts och varför. I de reviderade planerna för hantering av översvämningsriskerna beaktas dessutom ny information som erhållits om klimatförändringens effekter på förekomsten av översvämningar. I de reviderade planerna presenteras även en bedömning av hur man har uppnått målen för hanteringen av översvämningsriskerna som fastställts i denna plan och hur långt man har kommit i genomförandet av åtgärderna. NTM-centralen i Egentliga Finland i samarbete med områdets översvämningsgrupp bär huvudansvaret för att främja och följa upp genomförandet av planen. Det är NTM-centralens och översvämningsgruppens uppgift att för sin egen del övervaka att verkställandet av åtgärdsförslagen framskrider. Uppföljning av de åtgärder som föreslås i riskhanteringsplanen I den här riskhanteringsplanen har åtgärdernas effekter, genomförbarhet och prioritetsordning granskats. Man har i planen dock inte bindande fastslagit vilka åtgärder för hantering av översvämningsrisken som ska genomföras. Den egentliga planeringen av åtgärden börjar först efter att riskhanteringsplanen har godkänts, och den kan fortsätta under följande planeringsrunda eller till och med längre. Förutsättningarna för att åtgärderna ska genomföras, de aktörer som ansvarar för genomförandet, den planerade tidtabellen för genomförandet samt finansieringen av åtgärderna löses i ett annat förfarande, till exempel genom privata och offentliga instansers beslut om tillståndsmyndigheters och projekts finansiering. Enligt förslaget ska dock de statliga och kommunala myndigheterna samt myndigheterna för områdesutveckling till tillämpliga delar beakta de godkända planerna för hantering av översvämningsrisker i sitt beslutsfattande, i sina planer och i sina åtgärder kring vattenanvändningen. De åtgärder som presenteras i riskhanteringsplanen eller den prioritetsordning som föreslås för dem avgör ingens rätt att få översvämningsskydd för sin egendom och ingens skyldighet att stå ut med översvämningsrisken. Således har de som gjort förslaget inget tjänsteansvar för sådana rättigheter eller skyldigheter eller något skadeersättningsansvar. En myndighet eller en myndighetsrepresentant som är medlem i översvämningsgruppen ansvarar inte för åtgärder som har föreslagits i planen, inte ens när en åtgärd som prioriteras eller i övrigt föreslås i planen ökar översvämningsskadorna på ett annat ställe längs kusten. Ersättningsansvar kan uppstå endast för genomföraren av en sådan åtgärd, det vill säga den som får åtgärdstillstånd. Tillståndsmyndigheten beslutar om ersättningsansvarets innehåll i åtgärdstillståndet. Förslagen på ansvariga aktörer för och tidtabellen för genomförande av åtgärderna i planen presenteras i tabellen i kapitel 6.1. De till översvämningsgruppen hörande aktörer som nämns vid varje åtgärdsförslag i tabellen har preliminärt meddelat sitt intresse för att genomföra åtgärden såtillvida att det finns finansiering för den och den fortfarande verkar lönsam efter eventuella noggrannare utredningar. Den ansvariga instansen eller de ansvariga instanserna ansvarar i första hand för att åtgärden börjar genomföras eller för att genomförandet fortsätter. Översvämningsgruppens och NTM-centralens uppgift är att se till att de ansvariga instanserna håller sig till den planerade tidtabellen och att genomförandet av åtgärderna sker enligt planen. Översvämningsgruppens och NTMcentralens ledande roll betonas särskilt i fråga om de åtgärder för vilka ingen ansvarig instans har fastställts eller 24

27 där fastighetsägare eller andra lokala aktörer bär ansvaret. Deras uppföljning är särskilt viktig för att säkerställa genomförandet av dylika åtgärder. Det främsta målet med uppföljningen av genomförandet av de åtgärder som presenteras i den här riskhanteringsplanen är att betjäna översvämningsgrupperna och påverka att de åtgärder som föreslås i den här planen genomförs enligt tidtabellen. Om åtgärderna har valts så att de på ett ändamålsenligt sätt svarar mot de mål som fastställts för hanteringen av översvämningsriskerna bidrar uppföljningen av åtgärderna även till att målen nås. Syftet med uppföljningen av åtgärderna är att följa upp hur de mål och åtgärder som presenteras i riskhanteringsplanen genomförs systematiskt och så kostnadseffektivt som möjligt producera och sammanställa information om framskridandet av åtgärderna för hantering av översvämningsriskerna producera information om hur hanteringen av översvämningsriskerna lyckats samt tillhandahålla information med tanke på följande preliminära bedömning av översvämningsriskerna skapa en informationsgrund för utarbetandet av följande riskhanteringsplaner, som sträcker sig till 2027 producera information för de nationella behoven av hantering av översvämningsrisker stödja en interaktiv planering som främjar genomförandet av åtgärderna. Uppföljningen av åtgärderna ligger på NTM-centralernas ansvar. Som en del av planen för hantering av översvämningsriskerna har översvämningsgruppen tillsammans med NTM-centralen fastställt principer för genomförandet och uppföljningen av riskhanteringsplanen och åtgärdsförslagen. Översvämningsgruppens mötestidtabell och promemorior finns på adressen Riksomfattande information om hantering av översvämningsrisker (bland annat en sammanfattning av utvecklingen av den riksomfattande översvämningsrisken) finns på adressen Ansvaret för att följa upp systematiska åtgärdsförslag som kräver en tilläggsutredning finns hos NTM-centralen som gör en grov bedömning av utvecklingen av dessa åtgärder på skalan färdig/pågår/har inte inletts eller på ett annat sätt som framförs i den här planen. I fråga om mer detaljerade åtgärder strävar man efter att genomföra uppföljningen i genom att aktivare samarbeta med de aktörer som ansvarar för genomförandet. I tabellen 6.3 nedan beskrivs åtgärderna och metoderna för en noggrannare uppföljning av uppföljningen av genomförandet. 25

28 Tabell 6.3. Uppföljning av åtgärderna. Åtgärd Hur åtgärden följs upp Minskning av översvämningsrisker Beredskapsåtgärder Utveckling av ett prognossystem för havsvattenståndet Översvämningsskydd Verksamhet vid översvämningsrisk och översvämning Beaktande av översvämningar i planläggning och beslut om bygglov Beaktande av översvämningsrisker i beslut om miljötillstånd Höjning eller skydd av vägar Avlägsnande från det översvämmade området eller placering på högre höjd av anordningar för el- och värmedistribution samt för vattenförsörjning och datakommunikation Varning om översvämningsvatten och/eller vattendjupet genom skyltar vid vägrenen Regionala anvisningar för byggande: beaktande av havsöversvämningar och dagvattenöversvämningar Granskning/uppdatering av tillgängliga områdesplaner och säkerhetsplaner för anläggningar som behandlar eller lagrar ämnen som är skadliga för miljön Sammanställande av ett paket med information om översvämningar och utdelning av detta till fastighetsägare i översvämningsområdet Planering och genomförande av objektsvisa skyddskonstruktioner, tillfälliga och permanenta Skydd av värdefulla kulturarvsobjekt genom tillfälliga konstruktioner Utveckling av en översvämningsvarningstjänst för medborgare och företag Informering om vägavsnitt: vilka är ur bruk, vilka kan användas Utarbetade planer och bygglov: st. Beslut om miljötillstånd där översvämningar har beaktats: st. Planerna har utarbetats (ja/nej) Planerna har genomförts (ja/nej) Objekt vid vilka åtgärder utförts : st. 44 eventuella objekt identifierade i kartläggningen av översvämningsriskobjekt Åtgärden har genomförts (ja/nej) Anvisningar har utarbetats (ja/nej) Antal planer hos anläggningar som granskats och uppdaterats: st. 47 eventuella anläggningar har identifierats i kartläggningen av översvämningsriskerna Antal informationspaket som delats ut: st. Skede i utvecklingen av ett varningssystem Planen har utarbetats (ja/nej) Planen har genomförts (ja/nej) Skyddsberedskap (ja/nej) En varningstjänst har utvecklats och tagits i bruk (ja/nej) Beredskap för utskick av pressmeddelande (ja/nej) Antal pressmeddelanden: st. 26

29 Organiseringen av hanteringen av översvämningsrisker För att hanteringen av översvämningsrisker ska lyckas krävs samarbete mellan flera myndigheter samt aktörer inom den offentliga och privata sektorn. Aktörernas ansvar förklaras utförligare i följande kapitel. NTM-centralen Enligt lagen om hantering av översvämningsrisker är NTM-centralens uppgift att sörja för att ordna myndigheternas samarbete och styra åtgärderna vid hot om en översvämning eller under en översvämning. Även de förutseende åtgärderna för bekämpning av översvämningar ligger huvudsakligen på NTM-centralens ansvar, dock i samarbete med kommunerna och verksamhetsutövare. NTM-centralen ansvarar för informeringen om översvämningshot och om beredskapen inför översvämningar. Uppföljning av vattensituationen och informering om översvämningshot. Tillhandahållande av experthjälp till räddningsmyndigheten/sammanslutningar eller privatpersoner som skyddar sin egendom. NTM-centralen sörjer inom det egna verksamhetsområdet för informeringen i alla skeden av en översvämning. NTM-centralen sköter om hanteringen av översvämningsrisker inom det egna verksamhetsområdet även efter att räddningsmyndigheten har inlett räddningsverksamheten och tagit ledningsansvaret för räddningsverksamheten i enlighet med räddningslagen. NTM-centralen upprätthåller lägesbilden över den regionala översvämningssituationen ger experthjälp för räddningsverksamheten sörjer för bland annat översvämningsskyddet och dammsäkerheten så att olika säkerhetsfaktorer beaktas så som om dem skilt föreskrivs, samt tillhandahåller experthjälp i konsekvensbedömningen av miljöskador tillhandahåller efter översvämningar som orsakar stora skador experthjälp till olika myndigheter och områdets invånare i fråga om uppgifter kring restaurering av miljön. Det bör påpekas att NTM-centralen arbetar för att bekämpa översvämningen arbetet fortsätter även om ledningsansvaret överförs till räddningsverket. Landskapsförbundet Landskapsförbunden ansvarar i egenskap av myndigheter för områdesutveckling för den allmänna utvecklingen i området, planeringen av användningen av områden på landskapsnivå samt för intressebevakningen inom ramen för de viktigaste målen välmående, framgångsrika och konkurrenskraftiga landskap. Landskapsförbunden är medlemmar i översvämningsgruppen eller -grupperna i den egna regionen. I översvämningsgruppen för kustområdet i Åbo, Reso, Nådendal och Raumo koordinerar Egentliga Finlands förbund planeringen av hanteringen av översvämningsrisker genom att fungera som ordförande för översvämningsgruppen. Även Satakuntaförbundet är medlem i översvämningsgruppen. Räddningsmyndigheten Till räddningsmyndigheternas uppgifter hör allmänt förebyggande av olyckor och myndighetssamarbete i anknytning till detta. Vid översvämning utför räddningsväsendet de uppgifter som hör till räddningsverksamheten och som enligt räddningslagen klassificeras som brådskande. Det är vanligen fråga om åtgärder som måste vidtas inom några timmar. Detta påverkas även av hur omfattande skadeområdet är och hur allvarliga följderna är. 27

30 Räddningsmyndigheten ansvarar för planeringen av verksamheten och för ledningen i en översvämningssituation samt för själva räddningsverksamheten: den allmänna ledningen av översvämningsbekämpningen om flera myndigheter inom branschen deltar i räddningsverksamheten samt för skapandet av en helhetsbild skydd av viktiga regionala och enskilda objekt utifrån helhetsbilden (till exempel byggande av översvämningsväggar, sandsäckar, tillfälliga vallar och dammar) fastställande av åtgärder som riktas till privat egendom (till exempel brutna vägar eller vallar) ledningsansvaret överförs till räddningsmyndigheten när bekämpningen av översvämningen övergår till räddningsverksamhet. Den egentliga räddningsverksamheten omfattar evakuering av invånare eller skydd av objekt genom sandsäckar och andra tillfälliga konstruktioner samt pumpning av översvämningsvatten. När räddningsverksamheten har inletts fungerar chefen för räddningsverksamheten som allmän ledare för situationen. Chefen för räddningsverksamheten ansvarar för att upprätthålla lägesbilden samt för att delegera uppgifter åt olika sektorer och förenhetliga verksamheten. Räddningsverket tar ledningsansvaret enligt eget övervägande och kan säga upp sitt ledningsansvar när det största hotet avtar, varvid man kommer överens om fortsatta åtgärder för hur situationen ska framskrida, till exempel uppföljningsansvar. NTM-centralen och kommunen kan emellertid alltid föreslå att räddningsverket ska ta ledningsansvaret om det krävs för att situationen ska klaras av, till exempel vid betydande hot om översvämning eller om situationen vid en översvämning som tidigare åtgärdats förvärras på nytt. Kommun Kommunen ansvarar för skyddet av de egna konstruktionerna och den egna verksamheten samt för stödet till räddningsmyndigheten i översvämningsskyddet: skydd av kommunens egendom (till exempel vattenförsörjning, hälsovårdscentraler, skolor, daghem) och förbindelser för datakommunikation till exempel genomförande av evakuering och ordnande av nödinkvartering vid behov överlåtelse av materiel som behövs för arbetskraften, översvämningsbekämpningen och räddningsverksamheten till räddningsmyndighetens förfogande. Översvämningscentret Finlands miljöcentrals (SYKE) och Meteorologiska institutets gemensamma Översvämningscenter ansvarar från början av 2014 för prognostiseringen av översvämningar, översvämningsvarningar och upprätthållandet av den nationella lägesbilden över översvämningar. Översvämningscentret svarar även för utveckling och upprätthållande av tjänster i anknytning till detta. Den lägesbild över vatten-/översvämningssituationen som upprätthålls i samarbete mellan Översvämningscentret och NTM-centralerna finns på nätet på adressen Finlands miljöcentrals och Meteorologiska institutets gemensamma webbplats ärhttp://tulvakeskus.fi, där det finns länkar till tjänsterna. För myndigheterna finns varningarna dessutom tillgängliga i LUOVA-systemet. Översvämningscentret producerar följande tjänster: Översvämningar i sjöar och vattendrag o Varningar (SYKE) 28

31 o Vattenläge och prognoser (SYKE) o Översvämningskartor (SYKE och NTM) Störtregnsöversvämningar o Varningar (MI) Havsöversvämningar o Varningar (MI) o Prognoser för havsvattenståndet (MI) o Översvämningskartor (SYKE och NTM) I fråga om havsvatten- och störtregnsöversvämningar ansvarar Meteorologiska institutet för utlåtandena. Både försäkringsbolag och privatpersoner kan be om utlåtanden. Utlåtandena är avgiftsbelagda. Meteorologiska institutet har en telefontjänst för störtregnsöversvämningar och man kan få ett utlåtande per telefon. Översvämningscentret följer utvecklingen av vatten- och vädersituationen samt producerar och förmedlar lägesbilden över vattensituationen till alla användargrupper. I normala förhållanden har Översvämningscentret fortlöpande jour och produktion. I lindriga eller betydande störningssituationer (en översvämningssituation som eventuellt kan försämra säkerheten) övergår Översvämningscentret till höjd beredskap. I allvarliga störningssituationer (en omfattande och/eller exceptionellt kraftig översvämning som i betydande utsträckning påverkar den allmänna säkerheten) övergår Översvämningscentret till beredskap för speciella situationer. Översvämningscentrets jour utgörs i normala situationer av Meteorologiska institutets LUOVA-jour 24/7 och Finlands miljöcentrals jour kring översvämningar i sjöar och vattendrag. Översvämningscentret övergår vid behov i höjd beredskap även i motsvarande situationer av havs- och störtregnsöversvämningar, varvid Meteorologiska institutets stärker sin jour. Vid exceptionella vattenförhållanden och situationer med betydande risk för skador inrättas en grupp för speciella situationer vid Översvämningscentret. Gruppen producerar en nationell lägesbild av översvämningssituationen i samarbete med NTM-centralerna och räddningsmyndigheterna. Lägesbilden över översvämningssituationen samlar regional och lokal information och omfattar: information om översvämningssituationen och hur den utvecklas information om åtgärder som inletts och som kommer att behövas information om de skador som översvämningen orsakat en skadeprognos en väderprognos en översvämningsprognos information om kommunikationsåtgärder som vidtagits och planerats kontakten med myndigheterna. Fastighetsägaren Fastighetsägaren och -innehavaren/invånaren ansvarar för att genom egna åtgärder skydda sig själv och sin egendom samt för att i mån av möjlighet hjälp grannarna. Myndighetssamarbete vid översvämningsrisk och översvämning Vid översvämningsrisk eller översvämning är samarbetet mellan myndigheterna särskilt viktigt. I beredskapsskedet inför en översvämning sörjer NTM-centralen för att sammankalla myndighetsgruppen och för den kontakt med Översvämningscentret som behövs (Bilaga 11). Organisationen kring havsvattenöversvämningar omfattar NTMcentralen i Egentliga Finland, Översvämningscentret, räddningsverken i Egentliga Finland och Satakunta samt 29

32 tillbörliga kommuner. Övriga samarbetsinstanser är bland annat jord- och skogsbruksministeriet samt Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland. Organisationen sörjer för styrningen och koordineringen av verksamheten vid översvämning, åtgärder i anknytning till den operativa verksamheten och fältverksamheten vid översvämning. Om översvämningssituationen övergår till räddningsverksamhet tar det regionala räddningsverket ansvaret för att leda organisationen. NTM-centralen och de övriga myndigheterna fungerar under den egna ledningen så att deras åtgärder i sin helhet främjar förebyggandet av en olycka och en effektiv bekämpning av eventuella konsekvenser av olyckan. 30

33 Informationskällor Ekroos, A. & Hurmeranta,U Tulvariskit kaavoitusta ja rakentamista koskeva lainsäädäntö Suomen Kuntaliitto, yhdyskunta, tekniikka, ympäristö yksikkö sekä Helsingin seudun ympäristöpalvelut, HSY:n seutu- ja ympäristötieto. 36s. Parjanne, A., Huokuna, M.(red.) Tulviin varautuminen rakentamisessa- opas alimpien rakentamiskorkeuksien määrittämiseksi ranta-alueilla. Suomen ympäristökeskus (SYKE). ISBN (PDF) Saatavissa: Johansson, M.M., Pellikka, H., Kahma, K. & Ruosteenoja, K Global sea level rise scenarios adapted to the Finnish coast. Journal of Marine Systems, 129, Parjanne, A Tulvavahinkojen estäminen: tulvantorjuntasuunnitelmista tulvariskien hallintasuunnitelmiin. Diplomityö. Aalto-yliopiston teknillinen korkeakoulu, Insinööritieteiden ja arkkitehtuurin tiedekunta, s. Saatavissa: 1e388d0c440e26688d011e3b29a8fd21c8beb8deb8d/parjanne2010.pdf Salmi P. och Kipinä-Salokannel S Varsinais-Suomen pintavesien toimenpideohjelma vuoteen Varsinais-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskuksen julkaisuja 5/ s. Sane, M Paikkatietomenetelmä tulvariskien alustavaan arviointiin. Diplomityö. Aalto-yliopiston teknillinen korkeakoulu, Insinööritieteiden ja arkkitehtuurin tiedekunta, s. Saatavissa: Suurtulvatyöryhmä: Timonen, R., Ruuska, R., Suihkonen, K., Taipale, P., Ollila, M., Kouvalainen, S., Savea- Nukala, T., Maunula, M., Vähäsöyrinki, E. & Hanski, M Suurtulvatyöryhmän loppuraportti. Maa- ja metsätalousministeriö, Helsinki. Työryhmämuistio MMM 2003:6. 96 s. Saatavissa: Tulva-asetustyöryhmä Tulva-asetustyöryhmän raportti. Työryhmämuistio mmm 2010:7. 19 s. Saatavissa: Tulvariskityöryhmä: Kaatra, K., Hanski, M., Hurmeranta U., Madekivi, O., Nyroos, H., Paunila, J., Routti-Hietala, N., Ruuska, R., Salila, J., Savea-Nukala, T., Tynkynen, A., Ylitalo, J., Kemppainen, P. & Rotko, P Tulvariskityöryhmän raportti. Maa- ja metsätalousministeriö, Helsinki. Työryhmämuistio MMM 2009:5. 109s. Saatavissa: Tulvariskityoryhman_raportti_26_3_2009 lopullinen_3.pdf. ISBN (painettu), (verkkojulkaisu) Veijalainen N. & Vehviläinen B Ilmastonmuutos ja patoturvallisuus Vaikutus mitoitustulviin. Suomen ympäristö 21/2008. Saatavissa: Veijalainen, N; Jakkila, J; Nurmi, T; Vehviläinen, B; Marttunen, M; Aaltonen, J Suomen vesivarat ja ilmastonmuutos vaikutukset ja muutoksiin sopeutuminen. WaterAdapt-projektin loppuraportti. Suomen ympäristökeskus. Suomen ympäristö 16/ s. Saatavissa: ISSN: , ISBN:

34 Verta, O-M., Suomalainen, M., Triipponen, J-P., Isomäki, E. & Veijalainen,N Kokemäenjoen vesistön tulvariskien hallintasuunnitelma, luonnos Lounais-Suomen ympäristökeskus. 73 s. saatavissa: Virallissäädökset Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi tulvariskien hallinnasta ja eräiksi siihen liittyviksi laeiksi perusteluineen. Saatavissa: Ehdotus tulvariskien hallinnasta annettavaksi valtioneuvoston asetukseksi perusteluineen. Saatavissa: riskiasetus_muistio_lopullinen+(asetuksen+perustelut).doc (YHA-intra) Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 1996/82/EY vaarallisista aineista aiheutuvien suuronnettomuusvaarojen torjunnasta. Annettu 9. joulukuuta (1996/82/EY). Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2000/60/EY yhteisön vesipolitiikan puitteista. Annettu 23. lokakuuta (2000/60/EY). Euroopan parlamentin ja neuvoston direktiivi 2007/60/EY tulvariskien arvioinnista ja hallinnasta. Annettu 23. päivänä lokakuuta (2007/60/EY). Laki ympäristövaikutusten arviointimenettelystä (468/1994) Laki vesienhoidon järjestämisestä (1299/2004) Laki viranomaisten suunnitelmien ja ohjelmien ympäristövaikutusten arvioinnista (200/2005) Laki vaarallisten kemikaalien ja räjähteiden käsittelyn turvallisuudesta (390/2005) Laki tulvariskien hallinnasta (620/2010) Maankäyttö- ja rakennuslaki (132/1999) Pelastuslaki (379/2011) Patoturvallisuuslaki (494/2009) Vesilaki (587/2011)

35 Bilagor Bilaga 1: Miljörapport Bilaga 2: Planering av hanteringen av översvämningsrisker Bilaga 3: Beskrivning av den preliminära bedömningen av översvämningsriskerna Bilaga 4: Sammandrag om information, deltagande och hörande Bilaga 5: Kartor över översvämningsrisker Bilaga 6: Beskrivning av fastställandet av målen Bilaga 7: Beskrivning av bedömningen av åtgärderna Bilaga 8: Sammanställning av de åtgärder som valts utifrån bedömningen Bilaga 9: Verbala konsekvensbedömningar av åtgärderna Bilaga 10: Beaktandet av översvämningsrisker och hanteringen av dem i förfaranden enligt författningarna Bilaga 11: Operativ verksamhet vid översvämning Bilaga 12: Terminologi 33

36 Bilaga 2: Planering av hanteringen av översvämningsrisker Med hantering av översvämningsrisker avses en åtgärdshelhet som syftar till att bedöma och minska sannolikheten för översvämningar eller förebygga ogynnsamma följder av översvämningar (Arbetsgruppen för översvämningsrisker 2009). Planeringen av hanteringen av översvämningsrisk omfattar en preliminär bedömning av översvämningsriskerna, uppgörandet av översvämningskartor för områden med betydande översvämningsrisk och uppgörandet av en plan för hantering av översvämningsriskerna för sådana vattendrag eller kustområden som har minst ett område med betydande översvämningsrisk. Riskhanteringsplanen omfattar målen för hanteringen av översvämningsrisker samt förslag på åtgärder för att hantera dem. Faserna i planeringen av hanteringen av översvämningsrisker Processen för planering av hanteringen av översvämningsrisker består av tre faser: 1) Preliminär bedömning av översvämningsriskerna 2) Uppgörande av kartor över översvämningshotade områden och översvämningsrisk 3) Uppgörande av en plan för hantering av översvämningsriskerna De olika faserna i planeringen av hanteringen av översvämningar till följd av förhöjt vattenstånd i vattendrag och förhöjt havsvattenstånd presenteras i diagram 2.1. Närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) har bedömt översvämningsriskerna i Finland. Förfarandet för hörande gällande NTM-centralernas förslag till områden med betydande risk för översvämning genom förhöjt vattenstånd i vattendrag och förhöjt havsvattenstånd genomfördes Under förfarandet för hörande hade områdets kommuner, verksamhetsutövare och medborgare möjlighet att framföra sina åsikter om områdena med översvämningsrisk och om grunderna för valet av dem. NTM-centralerna justerade sina förslag utifrån responsen. Jord- och skogsbruksministeriet fastställde områdena med betydande översvämningsrisk i enlighet med NTM-centralernas förslag och tillsatte översvämningsgrupper för de betydande områdena med översvämningsrisk För betydande områden med översvämningsrisk har uppgjorts kartor över översvämningshotade områden och över översvämningsrisk. Av kartorna framgår vart en översvämning kan sprida sig och vilka skador den kan orsaka. Översvämningskartorna skulle vara färdiga senast För alla vattendrag eller kustområden som har ett område med betydande översvämningsrisk har också uppgjorts en plan för hantering av översvämningsriskerna. I dessa planer presenteras de med intressentgrupperna definierade målen för hanteringen av översvämningsriskerna och åtgärderna för att förhindra och minska översvämningsriskerna. Syftet med åtgärderna är att minska de ogynnsamma följderna av översvämningar för människornas hälsa och säkerhet, nödvändighetstjänster, samhällets vitala funktioner, miljön och kulturarvet. I planerna granskas hela kedjan för riskhantering från förebyggandet av översvämningar till uppföljande åtgärder och ersättningar. I planerna har således behandlats bland annat prognostiseringen av översvämningar, åtgärderna för att varna om översvämningar samt planeringen av markanvändningen och räddningsinsatserna. Då man utrett åtgärderna och valt metoden för hantering av översvämningsriskerna har fördelarna, kostnaderna och eventuella negativa effekter av respektive åtgärd studerats ingående. Planeringen har utförts i växelverkan med områdets invånare, verksamhetsutövare och intressenter. Åtgärderna har samordnats med åtgärderna för vattenvård. 34

37 Bild 1. De olika faserna i planeringen av hanteringen av riskerna för översvämning till följd av förhöjt vattenstånd i vattendrag eller förhöjt havsvattenstånd. 35

38 Översvämningsgruppen och dess uppgifter För det myndighetssamarbete som beredningen av riskhanteringsplanerna kräver tillsatte jord- och skogsbruksministeriet på förslag av de berörda landskapsförbunden översvämningsgrupper för de avrinningsområden och kustområden som har ett eller flera områden med betydande översvämningsrisk. Översvämningsgruppens uppgift är att ordna myndighetssamarbetet mellan NTM-centralerna, landskapsförbunden, kommunerna och räddningsväsendena i området samt att koppla övriga myndigheter och intressenter till planeringen genom växelverkan. Översvämningsgruppen fastställer målen för hanteringen av översvämningsriskerna, behandlar de utredningar som behövs och godkänner förslaget till riskhanteringsplan och till åtgärder som ingår i planen (Bild 2.2). Översvämningsgruppen har tillsatts för sex år i sänder. Gruppens mandatperiod motsvarar mandatperioden för de samarbetsgrupper som tillsats i enlighet med lagen om vattenvårdsförvaltning. Mandatperioden för den första planeringsperiodens samarbetsgrupp går ut Översvämningsgruppens medlemmar presenteras i tabell 2.1. Gruppens medlemmar och mötesprotokoll finns till påseende även på internet på adressen > Turun, Raision, Naantalin ja Rauman rannikkoalue Översvämningsgruppens viktigaste uppgifter: 1) behandla de utredningar som har gjorts för planen för hantering av översvämningsrisker 2) fastställa målen för hanteringen av översvämningsriskerna 3) godkänna förslaget till riskhanteringsplan ELY-keskus Tulvaryhmä MMM Maakunnan liitto Valmistelee hallintasuunnitelman Seuraa ja ohjaa valmistelua Hyväksyy ja nimeää tulvaryhmän Kokoaa tulvaryhmän Ehdotus uudelleen valmistelu Ehdotusksen käsittely Hyväksymin en hylkäys ok SYKE raportointi EU:n komissiolle Bild 2. Ansvaret för uppgörandet av planen för hantering av översvämningsriskerna utifrån lagen om hantering av översvämningsrisker. 36