Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Beslut Uppsala kommun Uvengymnasiet Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Uvengymnasiet i Uppsala kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 2 (12) Tillsyn i Uvengymnasiet Skolinspektionen genomför tillsyn i Uppsala kommun under Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Uven besöktes av Skolinspektionen mellan den 24 och den 26 april Fakta om skolan Uvengymnasiet är en kommunal gymnasieskola som bedriver undervisning på introduktionsprogrammen. Enligt huvudmannen är skolan uppdelad i fem olika verksamheter, som geografiskt sett är utspridda på fem olika platser i Uppsala. Uven Brantingstorg är den största av verksamheterna och ligger vid Brantingstorget, där även skolans kansli och rektorsexpedition är lokaliserade. Verksamheterna S:t Olof och Andra Chansen ligger i de centrala delarna av Uppsala, Villa Lugnet ligger mellan Slottet och Botaniska trädgården och Ekeby Verkstad ligger i det gamla industriområdet Ekeby. På Villa Lugnet är undervisningen anpassad för elever som är i behov av en lugn skolmiljö med utökat stöd i undervisningen och S:t Olof riktar sig till pojkar, boende i HVB-hem. Verksamheten på Ekeby Verkstad sker i nära samverkan med Uppsala kommuns centrala organ Råd och Stöd. Andra Chansen är en fortsättning på ett tidigare projekt som finansierades av den Europeiska socialfonden (ESF-projekt). Målgruppen är ungdomar som befinner sig helt utanför skolsystemet och arbetsmarknaden. På Uven Brantingstorg är elevgruppen mer differentierad och många söker sig dit för att få behörighet för att söka ett nationellt program. Vid tillsynsbesöket hade skolan totalt 206 elever varav 157 elever på det individuella alternativet, 41 elever på preparandutbildning, 5 elever på språkintroduktion och 3 elever på yrkesintroduktion. Skolan följer Lgy 11 (årskurs 1 och 2) och läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf 94 (årskurs 3). I den nationella statistiken saknas uppgifter gällande elevernas kunskapsresultat på grund av för lågt elevantal. Av skolans egna sammanställningar av elevernas kunskapsresultat gällande läsåret 2011/12 framgår att 56 procent av samtliga elever som läste ett eller flera grundskoleämnen på skolan inte fick ett godkänt betyg. De grundskoleämnen som eleverna erbjöds var engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk, historia, religion, samhällskunskap, geografi, biologi, idrott- och hälsa samt hem- och konsumentkunskap. I fem av ovanstående ämnen nådde ett fåtal elever ett högre betyg än godkänt. Det

3 3 (12) ämne som hade lägst andel elever som uppnådde betyget godkänt var 39 procent i ämnet engelska. Under läsåret 2011/12 blev 38 av de 141 elever som läste grundskoleämnen behöriga till gymnasiala studier. Skolan har också en sammanställning av kunskapsresultaten i kärnämnes- och karaktärsämneskurser samt gymnasiegemensamma kurser för läsåret 2011/12. De kärnämneskurser som erbjöds vid skolan var Matematik A, B och C, Svenska A och B, Engelska A och B, Samhällskunskap A samt Historia A. De karaktärsämneskurser som erbjöds var Estetisk verksamhet, Försäljning och service, Handel- specialisering samt Praktisk marknadsföring. Sammanställningen visar att totalt 38 procent av eleverna fick ett godkänt betyg i någon eller i några av kurserna. Skolan saknar en sammanställning över andelen elever på introduktionsprogrammen som inom ett år slutfört sin utbildning enligt den uppgjorda utbildningsplanen. Helhetsbedömning Tillsynen visar att verksamheten vid Uvengymnasiet har vissa brister som måste åtgärdas. Utbildningens innehåll på respektive introduktionsprogram överensstämmer inte i alla delar med de krav som framgår av författningarna. Detta medför att skolan inte kan erbjuda eleverna den utbildning som ska ges på de olika introduktionsprogrammen. Elever på preparandutbildningen ges inte möjligheter att läsa alla de gymnasiegemensamma ämnen de kan ha behov av. De har inte heller möjligheter att parallellt följa ett nationellt program. Flera elever på yrkesintroduktionen får inte den undervisning de har rätt till och har inte tillgång till arbetsplatsförlagt lärande. Skolans systematiska kvalitetsarbete har brister, eftersom skolan saknar rutiner för uppföljning och utvärdering i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. Vidare måste skolan se till att det finns tydliga rutiner för när ett åtgärdsprogram ska utarbetas och hur det särskilda stödet ska utformas för eleverna. Det finns även vissa brister i skolans plan mot kränkande behandling. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på de brister som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse och uppfylla författningarnas krav.

4 4 (12) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Uppsala kommun att vidta nedanstående åtgärd för att avhjälpa de påtalade bristerna. De vidtagna åtgärderna ska senast den 22 januari 2014 redovisas för Skolinspektionen. Trygghet och studiero Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Trygghet och studiero. - Se till att det av skolans plan mot kränkande behandling framgår vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i nästa års plan. Av Skolinspektionens utredning framgår att Uvengymnasiet har en plan mot kränkande behandling. Planen saknar dock konkreta beskrivningar av vilka åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. Vidare saknas en redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts. Det framgår inte heller vilket läsår planen avser. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolans plan mot kränkande behandling har brister. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Särskilt stöd.

5 5 (12) - Se till att eleverna får det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver. - Se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering Av skollagen framgår att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan ska rektorn se till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska eleven ges sådant stöd. Av de intervjuer som Skolinspektionen genomfört med rektor, elever och ansvariga för de olika verksamheterna framgår att skolans arbete med särskilt stöd är otydligt, eftersom det saknas gemensamma rutiner för detta arbete. Enligt rektorn ansvarar elevhälsan för utredningarna och mentorerna utarbetar åtgärdsprogrammen. Enligt elevhälsan görs inte alltid utredningar och mycket arbete med särskilt stöd sker informellt. Detta får enligt elevhälsan till följd att det i flera fall saknas dokumentation gällande stödinsatserna. Enligt elevhälsan och de intervjuade lärarna finns det även en uppfattning bland personalen att introduktionsprogrammen i sig är en form av särskilt stöd, eftersom lärarna anser att de i stor utsträckning anpassar undervisningen efter elevernas behov. Enligt skollagen ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionen har tagit del av exempel på skolans åtgärdsprogram och kan konstatera att flera av dem inte uppfyller skollagens krav. Elevens behov är inte beskrivet i förhållande till de nationella målen eller kunskapskraven och det saknas också en beskrivning av hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd samt i skolans åtgärdsprogram. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 8 och 9 skollagen, Lgy 2.6 Rektorns ansvar/lpf Rektors ansvar

6 6 (12) Bedömning och betygssättning Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Bedömning och betygssättning. - Se till att betyg utfärdas i enlighet med författningarnas krav och föreskrifterna om betyg följs. - Se till att examensbevis eller studiebevis utfärdas i enlighet med författningarna samt att slutbetyg, samlat betygsdokument eller bevis över utbildning utfärdas i enlighet med författningarna. - Se till att det efter introduktionsprogram utfärdas gymnasieintyg. Motivering Av skollagen och gymnasieförordningen framgår att en elev som genom studier i gymnasieskolan har fått betyg i ett av grundskolans ämnen har rätt att få ett nytt slutbetyg från grundskolan. Rektorn i gymnasieskolan utfärdar det nya slutbetyget. Elever som tidigare inte slutfört ett individuellt program efter sin individuella studieplan ska ha fått ett bevis över utbildningen Efter avslutad utbildning på ett introduktionsprogram ska rektorn utfärda ett gymnasieintyg som visar vilken utbildning en elev fått. Av intyget ska samtliga betyg som eleven har fått framgå. Utredningen visar att elever som tidigare gått på det individuella programmet saknar ett nytt grundskolebetyg. Även bevis över utbildning som inte slutförts på det individuella programmet saknas. Av tillsynen och dokumentstudierna framgår att elever som slutfört sina studier på ett av skolans introduktionsprogram, har erhållit ett slutbetyg från gymnasieskolan och inte från grundskolan. De har inte heller fått något gymnasieintyg. I några av de slutbetyg som Skolinspektionen tagit del av framgår även att skolan upprättat två slutbetyg för samma elev, ett med angivande av den gamla betygsskalan och ett angivet i den nya betygsskalan. Det framgår inte heller av slutbetyget att eleven läst på det individuella programmet. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i hur betyg och intyg utfärdas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 3 kap. 14 skollagen, 8 kap gymnasieförordningen/7 kap års gymnasieförordning, Lgy Bedömning och betyg, 2.6 Rektorns ansvar, Lpf 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektors ansvar

7 7 (12) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. - Säkerställa att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen samt att detta arbete dokumenteras. Motivering Enligt skollagen är det rektors ansvar att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta dokumenteras. Att rektorn har ett särskilt ansvar för skolans resultat och för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen betonas även i läroplanen. Av Skolinspektionens utredning framgår att skolan årligen genomför en elevenkät, som ligger till grund för skolans plan mot kränkande behandling. Skolan gör också för vissa verksamheter en sammanställning av betygsresultat för grundskoleämnen och för de gymnasieämnen som skolan erbjuder. Rektor uttrycker vid rektorsintervjun en osäkerhet om vilka resultat, utöver betygen, som ska sammanställas och följas upp. Diskussioner angående betygsresultaten mellan lärare och rektor sker, men dessa dokumenteras inte och ligger inte heller till grund för en utveckling av utbildningen på det sätt som de borde, enligt rektorn. Dessutom menar rektorn att ett skäl till att inte en dokumentation sker är att någon sådan inte efterfrågas av huvudmannen. Enligt rektorn är dock dokumentationen en angelägen fråga för skolan att arbeta vidare med. För att kunna säkerställa att inriktningen på ett systematiskt kvalitetsarbete är de nationella mål som finns uppsatta i författningarna, är en sammanställning av kunskapsresultaten på skolövergripande nivå ett väsentligt underlag för fortsatt planering, uppföljning, analys och utveckling av utbildningen. Av utredningen framgår att skolan saknar en sådan sammanställning. Med anledning av detta är Skolinspektionens samlade bedömning att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbete och i dokumentationen av detta. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 4-6 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/lpf 2.6 Rektors ansvar

8 8 (12) Erbjudande av utbildning Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Se till att utbildningen är avgiftsfri med undantag för enstaka inslag som medför en obetydlig kostnad för eleverna eller kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Motivering En grundläggande utgångspunkt i skollagen är att utbildningen ska vara avgiftsfri. Som ett avsteg från principen om avgiftsfrihet gäller att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Med obetydlig kostnad menas främst kostnader för en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel, en mindre entréavgift till ett museum eller liknande (prop. 2009/10:165 s 374). På Uvengymnasiet anordnas skidresor i samband med friluftsdagar. I intervjuer uppger elever att skidresorna kan kosta allt från 200 kronor och uppåt men att det även erbjuds kostnadsfria alternativ. Det är fullt möjligt att ta ut en avgift för en aktivitet på en friluftsdag. Avgiften ska dock medföra en obetydlig kostnad för eleverna. Kostnader som uppgår till, eller överstiger 200 kronor är inte att anse som en sådan obetydlig kostnad. Det är heller inte acceptabelt att skolan erbjuder ett annat kostnadsfritt alternativ, om eleven eller dennes vårdnadshavare inte vill betala för aktiviteter som är en del av utbildningen. Vidare förekommer det att eleverna i vissa klasser måste lämna en depositionsavgift på 50 kronor om de vill ta med sig en lärobok hem för att läsa sina läxor eller göra andra uppgifter. Anledningen till detta är, enligt lärare, att det försvinner läroböcker. I samtal med elever framkommer att de anser att summan är för hög och att de inte alltid kan betala den. Det finns inget enhetligt system med depositioner utan lärare tillämpar detta på eget initiativ utan rektorns kännedom. Att använda depositionsavgift för läroböcker strider mot skollagens krav på avgiftsfri utbildning i gymnasiet. En deposition kan, på samma sätt som en avgift, innebära en direkt ekonomisk belastning för den enskilda eleven och elevens familj oavsett om den senare återbetalas. Det framgår i elevintervjun att kravet på deposition påverkar elevernas möjlighet att använda läroböcker.

9 9 (12) Skolinspektionens samlade bedömning är att Uvengymnasiets avgifter för friluftsresor och depositionskrav för lån av läroböcker strider mot författningarnas krav på avgiftsfri utbildning. Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister beträffande skolans avgiftsfrihet. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 15 kap skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning Uppsala kommun måste vidta följande åtgärd/åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Omfattning, innehåll och resurstillgång. - Se till att utbildningens innehåll på respektive introduktionsprogram överensstämmer med författningarnas krav. - Se till att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Motivering Enligt skollagen vänder sig introduktionsprogrammen till elever som inte uppnått behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Utbildningen på introduktionsprogram ska bedrivas i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. Utbildningen får innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och hela eller delar av kurser i gymnasiegemensamma ämnen och karaktärsämnen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik, får ingå i utbildningen. Elever deltar i preparandutbildningen på Uvengymnasiet har inga möjligheter att läsa alla de gymnasiekurser/gymnasiegemensamma ämnen som ska erbjudas enligt författningarna. När det gäller grundskoleämnen erbjuder skolan elva grundskoleämnen, men endast för de elever som går på Uven Brantingstorg. För elever i de andra verksamheterna är utbudet av grundskoleämnen färre. De elever som går på yrkesintroduktion har en begränsad möjlighet att läsa karaktärsämnen och kurser från gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Enligt skolans rektor och de lärare som undervisar på språkintroduktionen är elevernas språksvårigheter så stora att de undervisas i svenska för invandrare (SFI). Endast ett fåtal elever kan tillgodogöra sig undervisning i svenska som andraspråk, enligt rektor och de in-

10 10 (12) tervjuade lärarna. Eleverna på St: Olof har bara undervisning två halvdagar i veckan. Flera av de övriga eleverna når inte heller upp till heltidsstudier och en del elever har studier i kombination med praktik. Huvudmannen har tagit fram en plan för de olika introduktionsprogrammen i enlighet med skollagens krav. Trots detta överensstämmer inte utbildningens innehåll i praktiken med de krav som framgår av författningarna. Preparandutbildningen och yrkesintroduktionen är de utbildningar där det tydligast framgår att de inte genomförs med det innehåll och de förutsättningar som författningarna kräver. Rektorn har påbörjat en översyn för att se vilka program som skolan verkligen kan erbjuda eleverna fullt ut med de resurser och den kompetens som finns. Enligt skollagen ska elever i gymnasieskolan ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Vid tillsynsbesöket har det framkommit att det i flertalet av de lokaler där Uvengymnasiet har sin verksamhet finns rum med ett varierat antal bokhyllor för litteratur av olika slag. I samtal med rektorn, elever och lärare framgår dock att detta inte är en ordnad resurs av medier och information som används i skolans pedagogiska verksamhet. Skolinspektionen gör därför bedömningen att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet.

11 11 (12) Sammanfattningsvis visar utredningen att det finns brister i utformningen av introduktionsprogrammen och i elevernas tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs därför att åtgärda bristerna. Författning 2 kap. 36, 15 kap. 17 och 17 kap. 3-5 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Andreas Mehnert På Skolinspektionens vägnar Kristina Dhenstrand Utredare/Beslutsfattare Kerstin Ekenberg Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

12 Skolinspektionen Bilaga (12) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.