Europaparlamentets resolution om medierna och utvecklingen (2006/2080(INI))

Transkript

1 P6_TA(2006)0360 Media och utveckling Europaparlamentets resolution om medierna och utvecklingen (2006/2080(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av millennieutvecklingsmålen, som antogs den 8 september 2000 vid FN:s millennietoppmöte i New York, med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som antogs av FN:s generalförsamling den 18 december 1979, med beaktande av Johannesburgförklaringen om hållbar utveckling, som antogs den 4 september 2002 vid FN:s världstoppmöte om hållbar utveckling, med beaktande av resolutionen om resultaten från det extraordinarie sammanträdet i FN:s generalförsamling den 5 9 juni 2000 på temat Kvinnor 2000: Jämställdhet, utveckling och fred för 2000-talet, antagen av gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen den 12 oktober 2000 i Bryssel 1, med beaktande av resolutionen om funktionshindrades och äldre personers rättigheter i AVS-länderna, antagen av gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingen den 1 november 2001 i Bryssel 2, med beaktande av artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, artikel 10 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950, artikel 13 i den amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna från 1969 och artikel 9 i den afrikanska stadgan om människors och folks rättigheter från 1981, med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni , vilket trädde i kraft den 1 april 2003, och särskilt artikel 43 som behandlar informations- och kommunikationsteknik och informationssamhället, med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS-EU-församlingens resolution om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet mellan könen i AVS-länderna enligt millennieutvecklingsmålen som antogs i Bamako den 21 april , EGT C 64, , s. 49. EGT C 78, , s. 64. EGT L 317, , s. 3. Avtalet senast ändrat genom avtal om ändring av partnerskapsavtalet (EUT L 209, , s. 27). EUT C 272, , s. 17.

2 med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2001 om informations- och kommunikationsteknik och utvecklingsländerna 1, med beaktande av den principförklaring och den handlingsplan som antogs i Genève den 12 december 2003 vid världstoppmötet om informationssamhället (WSIS), med beaktande av Dakar-deklarationen om främjande av AVS-ländernas kultur och kulturindustrier, som undertecknades av AVS-ländernas kulturministrar den 20 juni 2003, med beaktande av Tunisåtagandet som antogs den 18 november 2005 vid världstoppmötet om informationssamhället (WSIS), med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandet från utskottet för kultur och utbildning (A6-0264/2006), och av följande skäl: A. Mediernas primära uppgift är att sprida information, en process genom vilken de på ett effektivt sätt informerar medborgarna om nyheter, politik och regeringarnas verksamhet. B. Medierna är det viktigaste uttrycksmedlet för allmänhetens deltagande i beslutsprocessen. C. Medierna spelar en särskilt viktig roll då människor skall göras medvetna om och få information om olika frågor. D. Medierna kan bidra till ett lands utveckling, eftersom människors livskvalitet kan påverkas av informations- och kommunikationsteknik. Medierna kan på ett positivt sätt påverka människors mentalitet, kultur och det sociopolitiska maskineriet och formandet av medborgarnas samhälleliga och politiska medvetande kan leda till en mer representativ förvaltning. E. En förbättring av informationsflödet och kommunikationstjänsterna är en förutsättning för att avskaffa fattigdomen. Yttrandefriheten, inbegripet tillgång till information och pressfrihet, är en grundläggande mänsklig rättighet som gör det möjligt för människor att kräva rätt till hälsa, en ren miljö och ett effektivt genomförande av strategier för fattigdomsminskning. F. Regeringars och mellanstatliga organs informationsblockeringar och olämpliga kommunikationsstrategier kan resultera i misstroende, förvrängningar och vilseledande information. G. År 2005 dödades 63 journalister och under år 2006 har hittills 27 journalister och 12 medieassistenter dödats medan 135 fortfarande är fängslade enligt statistiska uppgifter från yrkesorganisationer. H. Radio och television är viktiga informationsverktyg som är mer utbredda i utvecklingsländer än telefoner och Internet, och mycket effektivare än tidningar. I. Radio på landsbygden är ett grundläggande verktyg för rådgivningstjänsterna i jordbruksfrågor och utvecklingen på landsbygden. 1 EGT C 53 E, , s. 121.

3 J. Ett välinformerat och oberoende civilsamhälle (icke-statliga organisationer, yrkesorganisationer, oberoende medier, forskningsinstitutioner etc.) kan, genom att främja en öppen debatt och kräva en mer ansvarig regering, spela en viktig roll när det gäller att bryta den onda cirkeln av våld och korruption. K. Pressfrihet är en viktig förutsättning för utvecklingen och upprätthållandet av en öppen och ärlig regering, hållbar ekonomisk tillväxt och framsteg när det gäller social och politisk utveckling och stabilitet. L. Mer än 20 länder i Afrika har endast en tidning (medan det år 2004 fanns dagstidningar i EU:s 25 medlemsstater), vilket inte är överraskande med tanke på det stora antalet analfabeter. M. I regioner där analfabetismen är mycket vanlig är radion den lämpligaste formen av kommunikationsteknik, eftersom den är tillgänglig för majoriteten av befolkningen och särskilt för grupper som har svårt att hävda sina medborgerliga rättigheter, såsom kvinnor, barn och ungdomar. N. Mindre än 30 procent av de TV-program som sänds i utvecklingsländer är egna produktioner och investeringsnivån inom området för television är väldigt låg. O. Biografer i utvecklingsländer har registrerat mycket höga publiksiffror under de senaste åren. P. Informations- och kommunikationsteknik kan användas på många sätt för att stödja utbildningen i utvecklingsländer och bryta isoleringen (särskilt tack vare satellitteknik), medan mer traditionella former av informations- och kommunikationsteknik (radio och television) vid flera tillfällen visat sig framgångsrika och prismässigt konkurrenskraftiga i distansutbildning. Q. Datoriseringen har avsevärt förbättrat journalisternas arbete och gemensamma datornätverk mellan olika avdelningar har medfört stora tidsbesparingar. Internetförbindelser underlättar också journalisters arbete och gör det möjligt för dem att använda sig av mer varierande källor och kompletterande uppgifter samt rapporter inom området. 1. Europaparlamentet erkänner mediernas viktiga roll i samband med regeringars öppenhet, ansvarsskyldighet och allmänhetens insyn i vad beslutsfattare som innehar makten gör, genom att de kan belysa misslyckade politiska åtgärder, dålig förvaltning av statliga tjänstemän, korruption inom rättsväsendet och skandaler inom företagssektorn. 2. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen, medlemsstaterna, anslutningsländerna och AVS-länderna att involvera organisationer inom det civila samhället, inbegripet privata företag och särskilt medierna, för att uppnå utvecklingsmålen. 3. Europaparlamentet anser det vara viktigt att ytterligare förbättra dialogen och samrådet mellan lokala icke-statliga aktörer och nationella myndigheter i utvecklingsländer inom centrala områden, såsom medier, i syfte att främja offentliga institutioners kompetens, öka deras ansvarsskyldighet och öppenhet och höja den offentliga sektorns effektivitet när det gäller att dels tillämpa principerna om respekten för mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, dels bekämpa korruption.

4 4. Europaparlamentet framhåller vikten av att se till att yttrande- och kommunikationsfrihet mer systematiskt integreras i den utvecklingspolitiska dagordningens strategier och finansieringsåtgärder. 5. Europaparlamentet understryker hur viktiga medierna är när det gäller att främja respekten för kulturell mångfald och den kulturella utvecklingen på det nationella och internationella planet. 6. Europaparlamentet begär att mediernas roll inte skall inskränkas till traditionella modeller, utan att alternativa medier och informella kommunikationskanaler skall stärkas och inkluderas i infrastrukturrelaterade utvecklingsplaner. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare betona och stödja program inom medieområdet, vilka bidrar till att förbättra tillgången till information för särskilda grupper i samhället, såsom kvinnor, ungdomar, minoriteter, internt tvångsförflyttade personer och funktionshindrade, utveckla pluralismen inom mediesektorn, utbilda radiojournalister och journalister som arbetar med tryckta medier, utbilda journalister i utvecklingsländer i samarbete med FN-organisationer, såsom Unicef och Unesco, och internationella journalistorganisationer, såsom Internationella journalistfederationen (IFJ) och BBC World Service Trust, utarbeta informationskampanjer riktade till allmänheten för att öka medvetenheten hos särskilda målgrupper, öka effektiviteten hos det humanitära biståndet. 8. Europaparlamentet anser att icke-statliga medier mer systematiskt bör integreras i finansieringsprogram med utvecklingsmandat. 9. Europaparlamentet begär att kvinnor skall ha god tillgång till medier för att de i ökad utsträckning skall kunna delta i produktionen och bidra till den ekonomiska utvecklingen. 10. Europaparlamentet betonar vikten av att betrakta unga människor som en avgörande grupp när det gäller att underlätta och organisera informations- och kommunikationsmekanismer i utvecklingsländer. 11. Europaparlamentet välkomnar och stöder sådana evenemang som Europeiska utvecklingsdagar, som anordnas av kommissionen, som ett verktyg för att ytterligare öka allmänhetens medvetenhet och öka insynen i syfte att bättre utnyttja utvecklingsstödet, World Congress Communication for Development, som anordnas av Världsbanken och hålls i Rom den oktober 2006,

5 Lorenzo Natali-priset, genom vilket kommissionen erbjuder stöd åt journalister från tidningar och tidskrifter, vilka utsatts för allvarlig diskriminering när de rapporterat om mänskliga rättigheter och demokrati i utvecklingsländer och studie- eller informationsbesök i samarbete med kansliet för EU:s höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, Javier Solana, och lokala journalister i områden där andra uppdrag inom ramen för GUSP utförs (västra Balkan, Ukraina, Moldavien etc.) samt journalistbesök i samband med valbevakning (till exempel till Kongo). 12. Europaparlamentet stöder all sådan politik från regeringshåll som främjar statligt finansierade radiosändningar, kommersiell radio, lokal närradio och radio på landsbygden, eftersom dessa former av kommunikation allmänt anses vara de allra lämpligaste och de mest kostnadseffektiva verktygen för att främja information och kommunikation för utveckling. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, vid framväxande konflikter, i högre grad uppmärksamma och öka det allra mest direkta ekonomiska stödet till oberoende medier. 14. Europaparlamentet betonar mediernas roll när det gäller att utbilda människor i utvecklingsländer, särskilt i fråga om hälsovård (sexuell och reproduktiv hälsa, malaria m.m.), sysselsättning, jordbruk, handel och en hållbar miljö, såsom den roll som BBC World Service Trust har för användningen av kommunikation för att främja utveckling. 15. Europaparlamentet förstår problemet med personfixering av nyheter, vilket kan manipulera både publiken i utvecklingsländer och i västvärlden. Parlamentet uppmanar organisationer som utbildar journalister att fästa särskild vikt vid målet att uppnå en minimilön för personer som jobbar inom mediesektorn, vilket skulle göra dem mindre sårbara för korruption. 16. Europaparlamentet inser att oberoende och professionella medier, genom att utveckla en kultur för kritik där människor är mindre ängsliga för att ifrågasätta regeringens åtgärder, har en nyckelroll när det gäller att tillhandahålla kunskap och ge marginaliserade befolkningsgrupper en röst. 17. Europaparlamentet stöder icke-statliga organisationer och stiftelser som investerar i utbildning för journalister i utvecklingsländer och som förbättrar arbetsförhållandena i mediesektorn så att de yrkesverksamma ges en reell möjlighet att utföra sitt arbete tryggt och självständigt. 18. Europaparlamentet understryker vikten av att utveckla samhällelig och utbildningsmässig infrastruktur genom att investera i bättre läromedel och bidra till medieprogram som också har ett didaktiskt innehåll. 19. Europaparlamentet stöder mediernas roll i fredsprocessen och i den situation som råder efter en konflikt genom att informera allmänheten om fredsavtal och deras innebörd och därmed underlätta allmänhetens deltagande. 20. Europaparlamentet betonar massmediernas avgörande roll, både i samband med skyddet av mänskliga rättigheter i utvecklingsländer och när det gäller att höja medvetenheten hos

6 allmänheten i de västliga länderna, vilket i förlängningen inverkar på dess bidrag till det humanitära biståndet. 21. Europaparlamentet uppmanar regeringar och myndigheter runtom i världen att utreda och straffa personer som är ansvariga för attacker mot mediearbetare, så att våld mot journalister inte längre kan utövas ostraffat, samt att vidta de åtgärder som krävs för att journalister skall kunna fortsätta att förse medborgarna med den viktiga kunskap och objektiva information som följer av en fri och oberoende press. 22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till medlemsstaternas och anslutningsländernas regeringar och parlament, samt till AVS-EU:s ministerråd, FN:s generalsekreterare och Världsbankens ordförande.