Program för Lärarutbildningsnämndens konferens september 2010 på Högberga gård, Lidingö

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Lärarutbildningskansliet Inger Pettersson/Ulla Hammarstrand Program för Lärarutbildningsnämndens konferens september 2010 på Högberga gård, Lidingö Förmiddagen den 23/8 hålls ett ordinarie möte för Lärarutbildningsnämnden. Onsdag 22 september Lunch Inledning och information. Anders Gustavsson Planering av de nya lärarutbildningsprogrammen. Information från arbetsgrupperna och diskussioner Eftermiddagskaffe Fortsatt information och diskussioner Paus Middag Förändringar och kontinuitet i lärarutbildningen. Gudrun Dahl, Stefan Nordlund och Gunnar Svensson Onsdag 26 augusti Frukost Lärarutbildningsnämndens möte Lunch Hemfärd Information om Högberga gård finns på Från Ropsten åker man Lidingöbanan till Högberga station vilket tar ca 15 minuter.

2 1(1) Promemoria Dnr SU Rikard Skårfors Utredare Kompletteringar av ansökan om examensrätt i den nya lärarutbildningen Som aviserats i samband med inlämnandet av ansökan om examensrätt i den nya lärarutbildningen översänder Stockholms universitet följande kompletterande material till sin ansökan. Preliminära kursplaner avseende ämnena Juridik, Media/Medier och kommunikation samt Naturkunskap inom ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Beskrivningar av utbildningsmiljöer för ämnena Filosofi, Historia och Religionskunskap samt dessa ämnens didaktik. Preliminära kursplaner för SO och dess didaktik inom grundlärarexamen med inriktningarna mot arbete i årskurs F-3 och 4-6. Preliminära kursplaner, samlad lärarresurs samt utbildningsmiljöbeskrivningar för ämnena Bild, Dans för barn och ungdom, Idrott och hälsa, Musik och Slöjd, vilka ges av de lärosäten i Stockholm med vilka Stockholms universitet kommer att samarbeta kring lärarutbildningen. Preliminära kursplaner för ämnet Teknik är redan redovisade i ansökan för grundlärarexamen. Kungliga Tekniska Högskolan ansvarar för ämnet Teknik i ämneslärarexamen, varför vi hänvisar till deras ansökan. I PM bifogad ansökan aviserades kompletteringar med preliminära kursplaner för Ämnesdidaktik I och II inom ämneslärarutbildningens korta program (KPU). Sedan universitetet erfarit att KPU inte kommer att omfattas av den nu aktuella examensrättsprövningen har vi valt att inte inkomma med sådana kursplaner. Frågor från bedömare om planeringen avseende KPU välkomnas i samband med intervjutillfället den 7 oktober. Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Planeringsenheten Bloms hus Telefax: E-post: rikard.skarfors@planering.su.se

3 Beskrivningar av utbildningsmiljöer Filosofi, Historia och Religionskunskap samt dessa ämnens didaktik vid Stockholms universitet

4 Ansökan om examensrätt Utbildningsmiljöer: Humanistiska ämnena historia, religionskunskap och filosofi samt ämnesdidaktik Utbildningsmiljöerna vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet är sammantaget mycket goda och gynnsamma för lärarutbildning. Berörda institutioner har alla fått goda omdömen i Högskoleverkets fördjupade ämnesgranskningar. Lärarutbildningen är väl etablerad och har erfarna lärare i både ämnes- och professionskurserna. Lärarna har mycket god kompetens; en mycket hög andel av lärarna vid ämnesinstitutionerna är disputerade, en något lägre andel vid den ämnesdidaktiska institutionen. Lärarna har lång erfarenhet av undervisning inom lärarutbildning och speciellt vid den ämnesdidaktiska institutionen stor erfarenhet av samverkan med ungdomsskolor. Flera av lärarna vid den ämnesdidaktiska institutionen tjänstgör också inom skolväsendet, vilket gör att de har aktuell erfarenhet av undervisning i dagens skolsystem. De institutioner som berörs i denna text är i första hand Filosofiska institutionen, Historiska institutionen, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier (ERG) samt Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap (UHS). UHS utgör den sammanhållande länken i lärarutbildningen för de humanistiska ämnena historia, religionskunskap och filosofi. Samverkan mellan Historiska institutionen, ERG och UHS är mångårig och omfattande. Nedan beskrivs utbildningsmiljöerna för lärarutbildning institution för institution. Filosofiska institutionen som utbildningsmiljö för lärarutbildning Filosofiska institutionens utbildningsmiljö är mycket god, vilket tydligt framgår av Högskoleverkets fördjupade ämnesgranskningar. I stort sett samtliga undervisande lärare är disputerade. Filosofi är som ämne inom skolan mycket litet, vilket innebär att omfattningen av lärarutbildningen i ämnet också är liten. Studenter som önskar bli lärare i filosofi går huvudsakligen den kompletterande utbildningen (KPU), vilket innebär att dessa lärarstudenter först läser filosofiämnet vid ämnesinstitutionen tillsammans med andra studenter för att senare komplettera lärarstudierna med allmänt utbildningsområde och ämnesdidaktik med verksamhetsförlagd utbildning. Det är därför viktigt att ämnesinstitutionen har en god utbildningsmiljö kopplad till forskning. Vid institutionen bedrivs omfattande forskning inom ämnena praktisk och teoretisk filosofi (totalt finns 10 professorer) och området tillhör fakultetens ledande forskningsområden. Den ämnesteoretiska forskningsbasen för utbildning av lärare i filosofi och etik är således mycket god. Forskningen vid institutionen är därutöver i hög grad relevant för den utbildningsvetenskapliga kärnan, främst gäller det den forskning som rör argumentation och kritiskt tänkande, etik, normer och värderingar, demokrati, kunskap, vetenskaplighet och allmän vetenskapsteori. Någon direkt ämnesdidaktisk forskning av större omfattning förekommer inte inom området, men det måste samtidigt påpekas att ämnesdidaktik har en filosofisk grund som innebär att filosofistudier och filosofisk forskning i sig måste betraktas som relevanta för lärarutbildningen. Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier som utbildningsmiljö för lärarutbildning Vid institutionen bedrivs omfattande undervisning och forskning inom ämnena etnologi, religionshistoria och genusvetenskap (totalt finns 4 professorer). Den ämnesteoretiska

5 forskningen är speciellt relevant för utbildning av lärare i religionskunskap men även relevant för utbildning av lärare i samhällskunskap och historia. Den ämnesteoretiska forskningen inom institutionens samtliga tre ämnesområden är också i hög grad relevant för den utbildningsvetenskapliga kärnan, främst gäller det forskning om viktiga samhällsfrågor som rör värdegrund, etnicitet, mångfald, genus, invandring, utanförskap, mångkulturalitet, integration, diskriminering, religiös och etnisk tolerans m m. En avsevärd del av denna forskning är särskilt inriktad på ungdomar och förhållanden inom skolan. Någon direkt ämnesdidaktisk forskning av större omfattning bedrivs dock inte inom området. Kurserna inom ämnet religionskunskap ges inom ramen för ämnet religionshistoria. Lärarstudenterna får en mycket god och relevant ämnesteoretisk utbildning för kommande verksamhet inom skolundervisningen i religionskunskap. I undervisningen deltar utöver institutionens egna lärare även specialister från andra ämnen och institutioner. Doktorander som kommer från skolväsendet får också undervisa för att ge aktuell erfarenhet från skolans värld. Den tillsvidareanställda personalen är disputerad medan den visstidsanställda personalen huvudsakligen är adjunkter eller doktorander. Institutionens utbildningsmiljö måste sägas vara god. Utvärderingar visar att lärarstudenter är nöjda med den ämnesutbildning som de får vid ERG. Historiska institutionen som utbildningsmiljö för lärarutbildning Historiska institutionen erbjuder en mycket god utbildnings- och forskningsmiljö och har fått goda omdömen vid Högskoleverkets fördjupade ämnesgranskningar. Lärarstudenter får en mycket god ämnesteoretisk utbildning som de enligt genomförda utvärderingar är nöjda med. De skolas i vetenskaplighet genom uppsatsarbete och kurser i vetenskapsteori och metod. Uppsatsarbetet kan ha koppling till läraryrket, som exempel kan nämnas att lärarstudenter uppmuntras att göra läroboksanalyser. Vid institutionen bedrivs omfattande forskning inom ämnet historia (totalt finns 5 professorer) och området tillhör fakultetens ledande forskningsområden. Den ämnesteoretiska forskningsbasen för utbildning av historielärare är således mycket god. En del av den ämnesteoretiska historiska forskningen är relevant också för den utbildningsvetenskapliga kärnan, främst gäller det forskning med inriktning på skolan och skolans historiska utveckling men också forskning om demokrati och jämställdhetsfrågor samt framväxten av det moderna välfärdssamhället. Det pågår för närvarande en uppbyggnad av den ämnesdidaktiska forskningen vid institutionen, delvis tillsammans med lärare från UHS, och institutionen ger också en särskild kurs i ämnesdidaktik. Flera av lärarna har också publicerat läroböcker med såväl teoretisk som metodologisk inriktning och några av dem lärare har medverkat i besök under lärarstudenters verksamhetsförlagda utbildning. Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap som utbildningsmiljö för lärarutbildning För att skapa en större närhet mellan de olika ämnenas teori och didaktik planeras verksamheten inom nuvarande UHS att inom den närmaste tiden delas upp mellan två nyupprättade ämnesdidaktiska centra, ett för de humanistiska ämnenas didaktik vid den humanistiska fakulteten och ett för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid den samhällsvetenskapliga fakulteten. Ansvaret för utbildningen inom ämnena filosofi, historia och religionskunskap kommer att föras till det humanistiska centret och ansvaret för utbildningen inom ämnena samhällskunskap och geografi kommer att föras till det samhällsvetenskapliga centret.

6 Institutionen som helhet utgör en mycket god och väl anpassad utbildningsmiljö för ämnesdidaktisk lärarutbildning inom det breda humanistisk-samhällsvetenskapliga området. Institutionen har en relativt hög andel disputerade lärare, cirka 50 %. Flertalet disputerade lärare är tidigare adjunkter som har vidareutbildat sig. Detta förhållande stärker också relationen mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplighet och skapar en god grund för att utveckla en relevant ämnesdidaktik för lärarutbildning och för lärare i skolväsendet. Det utgör också en kvalitetsförstärkning av lärarutbildningen genom att metodik nu kan behandlas i ett vetenskapligt perspektiv. Flera av institutionens lärare tjänstgör samtidigt inom skolväsendet. Dessa lärare förmedlar aktuell information från skolans värld och utgör direktlänkar till skolor och skolors vardag. Fem av institutionens lärare arbetar som profilområdeslärare med uppgift att skapa och vidmakthålla en nära kontakt med skolorna i länet och bygga upp den verksamhetsförlagda utbildningen inom SO-lärarutbildningen. Genom profilområdeslärarna ska även den verksamhetsförlagda utbildningen kunna kopplas till aktuell forskning. Därmed ökar möjligheten att integrera beprövad erfarenhet med vetenskaplighet. En av medarbetarna vid institutionen medverkar i den grupp som på uppdrag av Lärarutbildningsnämnden har kvalitetssäkrat den verksamhetsförlagda utbildningen. Samtliga lärare vid institutionen medverkar i så kallade trepartssamtal mellan studenter, handledare/lokala lärarutbildare och lärarutbildare vid Stockholms universitet. Under dessa besök och samtal skapas ett starkt band mellan skolorna på fältet och lärarutbildningen. Institutionen ger också undervisning inom ämnet museipedagogik och har även skapat en magisterutbildning i ämnet. Museipedagogiken har viss relevans för lärarutbildning men huvudsakligen riktar den sig till verksamma museipedagoger. Den ämnesdidaktiska forskningen inom de samhällsvetenskapliga ämnena är relativ svag, ett förhållande som gäller såväl nationellt och internationellt. Forskning kring demokratifrågor är dock stark, men det är inte alltid den forskningen kan kallas ämnesdidaktisk. Två medarbetare vid institutionen har skrivit en nydanande bok i ämnesdidaktik som kommer från trycket vid månadsskiftet augusti/september. Här läggs grunden till en ämnesdidaktik som sysslar med undervisningsfrågor relaterade till ämneskunskap med en filosofisk förankring. I boken beskrivs en generell ämnesdidaktik kompletterad med konkreta exempel främst hämtade från de olika SO-ämnena. Lärare vid institutionen arbetar också med en bok i samhällskunskapsdidaktik, något som är unikt och viktigt för landets lärarutbildningar. Under nästa år kommer också en bok i geografididaktik. Lärare vid institutionen som undervisar i samhällskunskap har medverkat i uppbyggnaden av ämnesdidaktiska nätverk nationellt och inom Norden. Dessa nätverk handlar specifikt om forskning och undervisning knuten till skolämnet samhällskunskap. Institutionen anordnade också en nationell forskningskonferens i samhällskunskapsdidaktik under våren En av institutionens disputerade lärare är knuten till den nationella forskarskolan i historia och samhällskunskap vid Karlstads universitet samt till den ämnesdidaktiska forskarskola vid universitet som är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet, Stockholms stad och Botkyrka kommun. Två lärare vid institutionen har även medverkat vid utformningen av de nya kursplanerna i samhällskunskap i skolan och byggt upp en provbank i samhällskunskap. Inom de humanistiska ämnena är den ämnesdidaktiska forskningen förhållandevis starkare. Forskningen inriktad på religionsdidaktik med etik och värdefrågor torde utgöra institutionens starkaste område. Här finns en kontinuitet och bredd över tid med externfinansierade projekt, doktorander och disputationer. Tre disputerade forskare med religionsdidaktisk inriktning, en professor samt en doktorand har startat ett VR-finansierat projekt om livskunskap. Gruppen ska studera hur ett skolämne växer fram utan någon nationell styrning i form av läroplan eller kursplan. Andra forskningsområden som forskningsgruppen arbetar med rör

7 professionsfrågor, yrkesetik och livsfrågor. Två medarbetare har skrivit en lärobok i yrkesetik. Vid institutionen finns även en magisterutbildning i etik och värdegrund. Flera medarbetare är mycket aktiva i arbetet för att stärka den ämnesdidaktiska forskningen inom ämnet religionskunskap. Samtliga lärare som arbetar med religionskunskap och religionsdidaktiska frågor ingår i nationella nätverk för religionskunskap och religionsdidaktik. De är även mycket aktiva inom religionskunskapslärarnas förening. Institutionens professor är internationell välkänd och ledamot i international advisory board för tidskriften British Journal of Education. Den historiedidaktiska forskningen vid institutionen är under kraftfull uppbyggnad. Institutionen har två lärare som har disputerat i historia och en av dem arbetar nu med att skapa en stark historiedidaktisk forskning vid institutionen. Forskningen är klassrumsorienterad och professionsinriktad med fokus på elevers lärande och förståelse av historia samt på utvecklandet av deras historiemedvetande. Under hösten 2010 kommer ytterligare två av institutionens lärare att disputera i historiedidaktik, vilket ytterligare stärker forskningen vid institutionen. Institutionen finansierar för närvarande också två doktorander inom det historiedidaktiska området. Flera av lärarna medverkar i historielärarnas förening och anordnar årliga konferenser i historiedidaktik. Inom institutionen UHS finns alltså en levande forskningsmiljö som främjar ämnesdidaktisk forskningen med relevans för skolväsendet. Miljön främjar såväl skriftlig produktion som rör forskning och forskningsresultat som läroböcker och nydanande skrifter inom det ämnesdidaktiska området. Undervisningen bedrivs av erfarna och kompetenta lärare med bred och långvarig erfarenhet från lärarutbildning och med en god samverkan med skolväsendet.

8 Till Rektor, Stockholms universitet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE Stockholm, Sweden Tfn/Phone: Fax: hsv@hsv.se, Tomas Egeltoft tomas.egeltoft@hsv.se Reg.nr Intervjuer för ansökan om tillstånd att utfärda förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen Stockholms universitet har ansökt om tillstånd att utfärda förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Som en del i tillståndsprövningarna inbjuder vi nu er till intervjuer och syftet med dessa är att bedömarna ska ges tillfälle att ställa frågor om era ansökningar. Plats: Norra latin, Stockholm City Conference Centre, Drottninggatan 71B, se karta Tid: torsdagen den 7 oktober 2010, klockan 10:00-16:35 (de olika parallella intervjusessionerna kan ha olika sluttid) Intervjuerna omfattar en gemensam del och därefter parallella intervjuer för respektive examen. Vi önskar att bedömarna under den gemensamma delen får träffa ledningen för lärosätet, inklusive fakultetsnivån/motsvarande. Vid de efterföljande parallella intervjuerna får ni själva avgöra vilka personer som ska representera högskolan. En och samma person kan medverka vid flera intervjusessioner men det totala antalet representanter vid varje intervju är maximerat till 6 personer. Se schema på nästa sida för de olika intervjusessionerna. De bedömare som kommer att medverka vid dessa intervjuer är:

9 Förskollärargruppen: Professor Marita Lindahl, Åbo Akademi; lärarstuderande Katarina Nilsson, Umeå universitet; förste lektor Ann-Merete Otterstad, Högskolan i Oslo och lektor Peter Östergaard-Andersen Köpenhamns universitet. Grundlärargruppen: Universitetsadjunkt Birgit Andersson, Umeå universitet, docent Mari-Ann Berg, Högskolan i Jönköping, lärarstuderande Linda Bondeson, Södertörns högskola, professor Kari Fasting, Norges idrottshögskola, universitetslektor Tom Gullberg Åbo Akademi, professor em. Inger Anne Kvalbein, Högskolan i Oslo och professor em. Ingvar Lundberg, Göteborgs universitet. Ämneslärar- och yrkeslärargruppen: Professor Torlaug L Hoel, Norges Teknisk Naturvetenskapliga universitet Trondheim; professor Gunilla Holm, Helsingfors universitet; universitetslektor Christina Hultgren, Högskolan i Gävle; professor Lisen Häggblom, Åbo akademi; docent Jörgen Johansson, Lunds universitet; docent Maarit Mutta, Åbo universitet och lektor Vesa Parkkonen, Tavastlands yrkeslärarhögskola. Dessutom medverkar Robert Östberg, Eric Lindesjöö, Jana Hejzlar och Sara Monaco från Högskoleverket. Högskolan betalar själv resor och måltider. Vi ber att senast en vecka före intervjuerna få oss tillsänt en förteckning med namnen på de personer som bedömargrupperna kommer att få träffa vid respektive intervjusession. Denna förteckning skickas med epost till tomas.egeltoft@hsv.se 10:00-10:45 Gemensam intervju med lärosätets ledning: rektor eller den som rektor utser och fakultetsledning/motsvarande 11:00-12:30 Förskollärarex amen övergripande programuppläggning, 11:00-12:30 Grundlärarexam en övergripande programuppläggningar, 11:00-12:30 Ämneslärar- och yrkeslärarexamen övergripande program-uppläggningar, UVK och VFU 2

10 UVK och VFU UVK och VFU 12:30-13:30 Lunch för bedömargrupperna 13:30-16:00 Förskollärarex amen ämnen/ämnesdid aktik Välkomna! Tomas Egeltoft 13:30-16:30 Grundlärarexam en ämnen/ämnesdid aktik 13:30-14:25 Ämneslärarexam en ämnen/ämnesdid aktik: MA/NO/TE 14:35-15:30 ämnen/ämnesdid aktik: SV/Språk 15:40-16:35 ämnen/ämnesdid aktik: SO/praktiskestetiska ämnen 13:30-15:00 Yrkeslärar ex. Fortsatt intervju om programupp -lägg, UVK, VFU, behörighet och heterogena studentgru pper 3