Alkohol- och drogprevention i Värmland LÄNSSAMORDNARENS ÅRSRAPPORT 2008 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND

Transkript

1 Alkohol- och drogprevention i Värmland LÄNSSAMORDNARENS ÅRSRAPPORT 2008 LÄNSSTYRELSEN VÄRMLAND 1

2 Rapporten är sammanställd av Maude Johansson, Sociala Publ nr 2009:10 ISSN Länsstyrelsen Värmland, Karlstad , 2

3 Innehåll Bakgrund och organisation 4 Länssamordnarens uppdrag 4 Alkohol- och drogpolitiskt länsdokument 4 Reviderade mål till Referensgrupper 5 Organisation av det förebyggande arbetet i länets kommuner 6 Verksamhet under Skolan förebygger 8 Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador 9 Samverkan med andra aktörer 11 Utvärdering - kunskapsutveckling 14 Länssamordnarträffar, och föreläsningar 14 Exempel på insatser i kommunerna inom några områden 15 Alkohol- och drogutvecklingen statistik 16 Reflektion över 2008 års verksamhet 22 Organisation och samverkan 22 Verksamhet

4 Bakgrund och organisation Sedan 1998 finns en Länssamverkansgrupp för alkoholoch drogfrågor i Värmland, med uppdrag att samordna de alkohol- och narkotikapolitiska insatserna i länet. Länssamverkansgruppen leds av Länsstyrelsen genom socialdirektören som är ordförande i gruppen. I Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor sitter dessutom chefen för utvecklingsstaben i Landstinget i Värmland, en social- och arbetsmarknadschef som representerar Region Värmland, tillförordnad operativ chef för Polismyndigheten i Värmland och representant från Brottsförebyggande Centrum i Värmland. Drogfritt Värmland är arbetsnamnet på gruppens insatser. (tidigare Värmlands Ansvar) En särskild handläggare var från början knuten till Länssamverkansgruppen och från 2002 har detta uppdrag övergått i länssamordningsfunktionen, som idag är på 100 %. Under maj månad 2008 övertog Länsstyrelsen anställningen av länssamordnaren som Landstinget i Värmland tidigare haft. Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor är styrgrupp för uppdraget. I samband med att länssamordnarfunktionen flyttades till Länsstyrelsen planerades en översyn av organisationen på länsnivå. För att ytterligare förbättra förutsättningarna för att implementera de nationella handlingsplanerna i länet har landshövdingen därför under året påbörjat arbetet med att bilda en strategisk ledningsgrupp för ANDT (alkohol, narkotika, dopning och tobak) frågor. Gruppen kommer att bestå av landshövdingen, landstingsdirektören, länspolismästaren samt chefen för Region Värmland. Gruppen kommer att träffas två gånger per år för att enas om prioriterade insatser inom det alkohol- och drogförebyggande arbetet i länet. Framgången i uppdraget har begränsats av att arbetet inte fått sin inriktning och letts av högsta ledningsnivån i länet. Ett konstituerande möte planeras under våren lokala samordnare / kontaktperson 4 nätverk Styrgrupp Småkommun satsning Styrgrupp skolan förebygger Länsgruppen mot doping Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Politisk referensgrupp Nuvarande organisation Länssamordnare Referensgrupp frivilligorganisationer Nationella och Regionala nätverk Landstingets arbetsgrupp för drogprevention Projektet Ansvarsfull Alkoholservering Nätverket Se mig Alkohol Trafik Mörkare cirklar grupper länssamverkansgruppen ansvarar för Ljusare cirklar samverkansgrupper länssamordnaren deltar i Länssamordnarens uppdrag implementera de nationella handlingsplanerna för alkohol- och narkotikapolitiken, på lokal och regional nivå sprida kunskap om forskning och kunskapsbaserade metoder vara länk mellan nationell, regional och lokal nivå samordna aktörer på regional nivå bidra till att få en hållbar och effektiv struktur i det förebyggande arbetet samordna insatserna inom satsningen Skolan förebygger samordna insatserna inom satsningen Små kommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador planera och anordna samordnar- och nätverksträffar planera och anordna styrgruppsmöten, möten med andra arbets-/referensgrupper Alkohol- och drogpolitiskt länsdokument Det finns ett alkohol- och drogpolitiskt länsdokument för Värmland för åren , som brett har processats fram av en mängd aktörer och antagits av parterna i Länssamverkansgruppen för alkohol och drogfrågor och dess politiker. Det alkohol- och drogpolitiska länsdokumentet för Värmland ger uttryck för den politiska

5 viljeinriktningen i Värmland för hur det främjande och förebyggande arbetet ska utformas. Grundsynen i dokumentet är att det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Värmland skall utgå från ett folkhälsoperspektiv. Basen är befolkningsinriktade insatser och ett hälsofrämjande synsätt. Målen i dokumentet har under 2008 följts upp och reviderats enligt följande: Reviderade mål till 2010 Antalet dagligrökare skall minska. Andelen elever i årskurs 9 som inte använder tobak skall öka. Andelen elever i årskurs 9 som inte konsumerar alkohol skall fortsätta att öka. Andelen elever i årskurs 9 som inte prövat narkotika skall öka. Antal riskkonsumenter i länet skall minska Berusningsdrickandet skall minska Andelen alkoholförgiftningar skall minska på länets akutmottagningar Andelen olyckor orsakade av alkohol eller droger som inkommer till länets akutmottagningar skall minska Andelen misshandelsfall skall minska Tillgången på illegal alkohol och narkotika ska minska Ett högre antal elever i årskurs nio skall trivas i skolan En större andel elever skall vara behöriga till gymnasieskolan Den faktiska brottsligheten mot narkotikastrafflagen och alkohollagen skall minska på sikt genom ett ökat antal kontroller. Antalet alkohol- och drogpåverkade i trafiken skall minska genom att rattnykterhetskontrollerna fortsätter att prioriteras inom polisen Andelen som serveras alkohol i berusnings- och ungdomsstudier på krogen skall minska Den alkoholrelaterade sjukligheten skall minska Referensgrupp politiker I politiska referensgruppen finns en representant från varje kommun i länet utsedd av kommunstyrelsen och landstinget tandvårds- oh folkhälsoutskott. Gruppen träffas två gånger per år få kunskap om aktuell forskning och information samt möjlighet till erfarenhetsutbyte. Referensgrupp föreningar/organisationer Föreningarna och organisationerna på länsnivå träffas två gånger per år för att få aktuell information, ge sin bild av läget och informera om sina aktiviteter och insatser som kan kopplas till alkohol- och drogförebyggande insatser. I denna grupp deltar nykterhetsorganisationerna, Rädda Barnen, Hela människan, studieförbund, NTF och Värmlands idrottsförbund. Vid några tillfällen har hyresgästföreningar och pensionärsförbund deltagit. Referensgrupper Två referensgrupper finns sedan 2003 knutna till Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor i Värmland. 5

6 Organisation av det förebyggande arbetet i länets kommuner Kommun Invånare Samordnare Ansvarig förvaltning Arvika % t v tjänst Lärande och stöd Eda % t v tjänst KS Alk- drog program Ja, 2007 Ja, 2005 Styrgrupp Ja, särskild styrgrupp småkommunsatsningen Ja, styrgrupp för Edas ansvar Filipstad % t v tjänst KS Ja, 2005 Ja, lokala folkhälso-rådet Forshaga Del av alkohol-handläggaruppdrag Grums % t.o.m. dec 2009 KS Hagfors % t o m dec -09 Barn och bildning Hammarö % t v tjänst Socialförvaltning Karlstad heltidstjänster t v Socialförvaltning Kil % t v Socialförvaltning Kristinehamn Nej, kontaktperson kommunkansliet Munkfors %, projekt Kultur och utbildning Storfors Aktivitetscoach 50 % KS Sunne % t v Bildningsförvaltningen Ja, 1997 revideras Pågår Ja 2007 Ja, 2008 Ja, 2008 Ja 2004 Ja 2005 Ja, 2008 Ja 2003, nytt pg Ja Ja, KSAU På gång Ja, styrgrupp för barn och ungas hälsa På gång Ja, samverkansgruppen för barn och unga Ja, drogpolitiska gruppen Ja, trygghets- och folkhälsorådet Ja, särskild styrgrupp småkommunsatsningen Ja Ja, lokala förebyggande rådet Säffle Nej, kontaktperson Ja, 2006 Nej Torsby % tom dec -09 KS Årjäng % t v Socialförvaltning Ja, 1997 Ja, 2004 Ja, TOSAM Torsby samhällsråd Ja, särskild styrgrupp småkommunsatsningen 6

7 Verksamhet under 2008 Möten och nätverksträffar Möten med Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor, som är styrgrupp för arbetet, har haft möte vid fyra tillfällen under Länssamverkansgruppen har under året gett fortsatt stöd till länets kommuner stöd utifrån Drogfritt Värmlands grundidé d v s utbildningsinsatser efter behov, möjlighet till erfarenhetsutbyte via nätverksarbete och möjlighet till handledning. Målsättningen är att alla länets kommuner skall ha en struktur för arbetet och att man återkommande arbetar utifrån de fem grundstenar kartläggning, analys och målsättning, handlingsplan och ansvarfördelning, verksamhet och genomförande och slutligen uppföljning.. Möten med referensgrupper Den politiska referensgruppen med representation från alla länets kommuner och landstinget har haft möten vid två tillfällen under I mars besökte Martin Färnsten, från ANDT sekretariatet, gruppen och informerade om sekretariatets verksamhet och planer för framtiden. Polismyndigheten redovisade brottsutvecklingen under På mötet i november redovisade Curt Hagqvist från Karlstad Universitet resultat från årets drogvaneundersökning Ung i Värmland, Sven Andreasson, FHI, informerade om erfarenheterna från försökskommunerna och representanter från Kalmar kommun berättade om sitt arbete som försökskommun. Referensgruppen frivilligorganisationer har träffats vid ett tillfälle under året och redovisat sina förebyggande insatser för varandra. De fick aktuell information om det senaste från regional och nationell nivå inom området. I övrigt pågår en nära samverkan med frivilligorganisationerna inom nätverket Semig som arbetar för att synliggöra barn i riskmiljöer. Läs mer under rubriken barn i riskmiljöer. Informationsinsatser och opinionsinsatser Länssamverkansgruppens hemsida är en viktig del i kommunikationsarbetet, där sprids information om arrangemang, fakta, aktuell forskning och vad som händer i kommunerna och länet. Hemsidan har regelbundet uppdaterats och utvecklats under året. Regelbundna möten har skett med reklambyrån Ord och Bild som hjälper till med det tekniska, vad gäller hemsida och annat informationsmaterial. 7

8 Den arbetsgrupp som bildades efter en konferens om illegal alkohol i Växjö under 2005 för att planera informationsinsatser mot illegal alkohol i länet har lagts ner under Utvecklingen inom detta område har istället skett inom ramen för småkommunsatsningen. Läs mer under Små kommuners förebyggande arbetet mot narkotika och alkoholskador. Samordnarträffar och lokala nätverksträffar De lokala samordnarna har under året träffats under åtta heldagar för att i första hand utbyta erfarenheter och få aktuell information från nationell och regional nivå. En av dagarna har de träffats tillsammans med länets alkoholhandläggare med syfte att underlätta samverkan mellan dessa båda professioner. Länssamordnarna i sju län i Mellansverige erbjöd samliga lokala samordnare i sina län delta på en två dagars fördjupningskonferens på Fagerudd i Enköping, där de fick möjlighet till erfarenhetsutbyte och fördjupning i det förebyggande arbetet. Alla lokala samordnare har under året haft minst ett besök av länssamordnaren för att diskutera utvecklingen av det förebyggande arbetet i kommunen. Handledning har också skett via mail- och telefonkontakt. Länets kommuner är indelat i fyra nätverk efter eget önskemål. Norra nätverket Sunne, Torsby, Munkfors, Hagfors Västra nätverket Eda, Årjäng, Arvika, Säffle Södra nätverket Karlstad, Hammarö. Kil, Forshaga och Grums Östra nätverket Filipstad, Storfors, Kristinehamn. Detta nätverk har regelbunden samverkan med kommunerna i västa Örebro län. Länssamverkansgruppen har sedan 2002 erbjudit utbildning till de tvärsektoriella lokala arbetsgrupperna vid nätverkträffar enligt upplagd strategi för att täcka in de viktigaste arenorna i förebyggande arbete. De lokala arbetsgrupperna har förnyats under de senaste åren för att bättre svara upp mot prioriterade insatsområden och lokala behov. Det är fortsatt lika viktigt att dessa arbetsgrupper har mandat för sitt uppdrag och att de tillsammans med samordnarna erbjuds utbildning, handledning och möjlighet till erfarenhetsutbyte genom nätverksträffar. Från 2006 får nätverken själva i dialog med länssamordnaren ansvara för att genomföra utbildningsdagar för egna nätverket utifrån behov i kommunerna. För detta får de visst ekonomiskt stöd från Länssamverkansgruppen och råd och stöd i planeringsarbetet. Under 2008 har följande nätverksträffar genomförts: Utbildning i sekretess, Norra nätverket Drogtecknen och symptom, Norra nätverket Fritidens betydelse, Västra nätverket Inspirationsdag om tobak, Centrala nätverket Hur minskar vi tillgången på illegal alkohol, Östra nätverket Skolan förebygger Statens Folkhälsoinstitut valde 2005 ut två län i landet, varav Värmland var det ena, som fick extra stöd i att implementera budskapet i Förebyggandets konst skolan förebygger. Detta uppdrag har krävt samordning från regionala nivån, vilket vilat på länssamordnaren. Tre kommuner i länet, Sunne, Arvika och Karlstad har deltagit i pilotarbetet, där personal inom skolan har fått utbildning i kunskapsbaserade metoder. En styrgrupp finns på länsnivå bestående av kontaktpersonerna i pilotkommunerna, representant från Region Värmland, Myndigheten från skolutveckling (t o m oktober då myndigheten lades ner), FHI och länssamordnaren. Denna grupp har träffats vid fem tillfällen under året för att planera verksamhet och sprida de metoder som används. Styrgruppen erbjuder alla kommuner i länet information om Skolan förebygger, utan kostnad, av de två vidareförmedlarna som FHI utbildat. De metoder skolpersonal i försökskommunerna har fått utbildning i är SET (Social emotionell träning), Skolkomet, MI (Motiverande Samtal), Komet och ÖPP (Örebro prevention program). Länssamverkansgruppens mål är att få utbildarkompetenser till länet i dessa metoder och idag finns utbildare i SET, ÖPP och MI. Under 2008 har sju tredagars MI utbildningar erbjudits, två sjudagars handledarutbildning i SET och en ÖPP utbildning. Styrgruppen för Skolan förebygger har tagit fram en DVD Skolan förebygger i Värmland visst är det möjligt med erfarenheter från försökskommunerna i FHI:s satsning på Skolan förebygger i länet. Denna har spridits tillsammans med FHI:s slutrapport till alla skolchefer och samordnare i länet. DVD:n har också skickats till alla länssamordnare i landet. Filmen finns att beställa via länssamordnaren. Arbetat stagnerade lite under 2008 eftersom FHI slutade att aktivt stödja arbetet på regional och lokal nivå p g a att skolan då inte fanns 8

9 med bland FHI:s prioriterade uppdrag. Mer information om de olika metoderna finns på: Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador Satsningen Småkommuner förebyggande arbete mot narkotika, startade redan hösten 2005, då Hällefors kommun tog initiativ till en konferens på temat Små kommuner mot narkotika. Målgrupp var politiker, samordnare/kontaktperson och polis. Denna konferens ledde till att Örebro och Värmlands län fick ekonomiskt stöd för satsningen Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador som handlar om att utveckla det förebyggande arbetet inom områdena tillgänglighetsbegränsning av alkohol och narkotika, samt föräldrastöd. En styrgrupp finns för arbetet som består av representanter från FHI, en kommunrepresentant från vardera länet och länssamordnarna. Styrgruppen för småkommunsatsningen har träffats fyra gånger under året för att stämma av arbetet i de båda länen. På styrgruppens möten har utvärderaren från Karlstads universitet deltagit. Tolv kommuner i Värmland har deltagit i småkommunsatsningen under Samordnarna i deltagande kommuner har träffats vid ett antal tillfällen under året. En tvådagars samordnarträff genomfördes april i Bredsjö för att dag ett byta erfarenheter inom utvecklingsområdena tillgångsbegränsning och föräldrastöd. Martin Forster föreläste om föräldrastöd, med lite extra fokus på metoder familjeverkstan. Dag två var en fördjupning på tidigare PR dagar där Ted Bergdahl, journalist ledde arbetet om hur vi kan vässa oss i mediearbetet. Teori varvades med praktiska övningar. En dag i augusti träffades samordnarna i Lungsund för att stämma av verksamheten utifrån genomförandeplanerna samt diskutera hur mediarbetet skulle fortsätta. Under våren 2008 har länssamordnarna besökt de lokala styrgrupper som inte hann få något besök under I de fall man velat ha utbildning har sådan erbjudits med följande innehåll: Vad säger forskningen, aktuell nulägesbild av alkohol- och drogproblematiken, aktuellt från nationell och regional nivå, avstämning av arbetet med genomförandeplanerna. Ett viktigt syfte med styrgruppsbesöken har också varit att påtala styrgruppens vikt och funktion i arbetet. Andra syften med kommunbesök har varit att delta på den lokala arbetsgruppens möte, lokala evenemang eller handledning. Nätverk mellan kommuner och länen Kommunerna i västra Örebro och östra Värmland (Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Storfors, Kristinehamn, Filipstad, Lindesberg, Nora, Ljusnarsberg) genomförde en tvådagarskonferens februari på temat illegal alkohol. Första dagen var en samverkansdag i arbetet mot illegal vidareförsäljning av alkohol till ungdomar, där goda exempel lyftes fram. Dag två handlade om myndigheters samverkan mot illegal alkohol. På denna dag medverkade representanter för länsstyrelse, skattemyndighet, åklagare, arbetsförmedling, kronofogdemyndighet, tullverket, försäkringskassa, CSN, polis och socialtjänst för att diskutera hur man kan samverka när det gäller illegal alkoholförsäljning. Ett antal uppföljningsträffar på temat har genomförts under året för att följa upp konferensen. En drogmässa har genomförts i Torsby i samverkan med frivilligorganisationer. Loka-dagar Lokadagarna i oktober har kommit att bli centrala i småkommunsatsningen. Det var här allt började 2005 med att man upptäckte att man hade mycket att vinna på att samverka med andra kommuner där man kunde känna igen varandras förutsättningar. Varje år sedan start har Lokadagarna genomförts under två dagar i början av oktober utökades tidigare målgruppen som varit samordnare/kontaktperson, polis och politiker med en person från skolledningen i kommunerna. Ulrik Lindgren, politiskt sakkunnig, inledde dagarna med att informera om det fortsatta förebyggande arbetet på nationell nivå. På eftermiddagen var det seminarier för de olika professionerna. Dag två inleddes med en föredragning av länssamordnarna om vad som hänt i Småkommunsatsningen och styrgruppen för mediarbetet informerade om mediainsatserna under året. Berth Danermark, från Örebro universitet föreläste om samverkan över myndighets- och organisationsgränser, Nils Stenström från Statens folkhälsoinstitut redogjorde för narkotikasituationen i dag och vad vi vet om narkotikaförebyggande insatser. Dagarna avslutades med grupparbete kommunvis om det fortsatta arbetet inom utvecklingsområdena. Under hösten uppdaterades kartläggningar och nya genomförandeplaner för 2009 har tagits fram i dialog med länssamordnarna. 9

10 Mediainsatser I december 2006 genomfördes en dag för samordnare/ kontaktpersoner, informationsansvariga i kommunerna och några politiker på temat PR-arbete, där PR-byrån Westander och Ted Bergdahl, journalist medverkade. Syftet var att kommunerna skulle börja fundera på att använda mediaplaner som ett verktyg för att begränsa tillgängligheten av alkohol. I maj 2007 genomfördes uppföljningsdag ett om mediaarbetet. Då bildades en styrgrupp för mediainsatserna med deltagare från både Örebro län och Värmland med syfte att ta fram en mediabank, som skulle användas i arbetet med olika målgrupper. I samband med en samordnarträff, i februari 2008 genomfördes ytterligare en fördjupningsdag i media och PR arbete. Vid båda fördjupningsdagarna har Ted Bergdahl, journalist medverkat. Styrgruppen för mediasatsningen har träffats många gånger under året. En kommunikationsplan har tagits fram, ett kampanjmaterial har arbetats fram tillsammans med en reklambyrå och gymnasieskolor, en stor affischkampanj har genomförts i både Värmland och Örebro i samband med skolavslutningen Efter genomförd kampanj och uppföljningsträff bildades en ny styrgrupp för de fortsatta mediainsatserna inom småkommunsatsningen. Alla kommuner har reserverat medel i sina genomförandeplaner för att möjliggöra denna gemensamma satsning. Föräldrastöd och tillgänglighetsbegränsning De två utvecklingsområdena i småkommunsatsningen är att begränsa tillgången på alkohol och narkotika och att förstärka föräldrastödet. I samtliga deltagande kommuner finns genomförandeplaner för insatserna inom de två utvecklingsområdena. Insatser för att minska tillgängligheten kan vara utökad och regelbunden tillsyn och inköpskontroller, möten och träffar mellan olika professioner för att förbättra samverkan och planera gemensamma insatser. Kronobergsmodellen håller på att implementeras i länet. Denna metod innebär nolltolerans från polisen vad gäller ungdomar och alkohol. Alkoholen direktförverkas och föräldrarna kontaktas. Vad gäller föräldrastöd så används ÖPP i många av länets kommuner. ÖPP är en kort föräldrainformation med tydligt budskap, som ges vid ordinarie föräldramöten ifrån åk 6 åk 9. Flera andra metoder används för att utveckla föräldrastödet som t ex Föräldrakomet, ICDP, COPE och Föräldrastegen. Under året har utbildningen i föräldrakomet avslutats. Två personer från nio kommuner har deltagit i utbildningen. 10

11 Samverkan med andra aktörer Barn i riskmiljöer Under våren 2007 tog Hela Människan initiativ till att bilda ett nätverk för glömda barn bestående av representanter från Hela människan, Rädda Barnen, NBV, Bryggan, IOGT-NTO, landstingets BVC samt Länsstyrelsen via länssamordningsfunktionen. Syftet med nätverket som numer kallas Semig är att synliggöra glömda barn genom att anordna utbildningar och agera i media på olika sätt. Nätverket har startat en egen hemsida I september 2007 genomfördes den nationella satellitkonferensen, Dags för barnen, på Carlstad Conference Center i Karlstad med 350 deltagare. En uppföljningskonferens genomfördes på barnkonventionsdagen i november samma år, Dags för barnen i Värmland. Denna konferens anordnades av samma regionala aktörer men huvudansvaret låg på frivilligorganisationerna som också fick ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen för denna insats. Denna konferens lockade ungefär lika många som i september. Arbetet i nätverket Semig har fortsatt under 2008 och på barnkonventionsdagen i november genomfördes två konferenser för att lyfta barn i riskzonen, även denna gång med visst ekonomiskt stöd från Socialstyrelsen. På dagtid var målgruppen skolpersonal och på kvällen förtroendevalda. Målgrupperna var valda utifrån ett uttalat behov från skolpersonal och förtroendevalda utifrån att de deltagit i mycket liten utsträckning vid tidigare konferenser trots stora ansträngningar att nå målgruppen. Även denna gång var det svårt att nå gruppen förtroendevalda trots ett väl planerat och påkostat program för kvällen. Tillsammans med ansvarig för fördelning av länsstyrelsens utvecklingsmedel har länssamordnaren träffat länets barngruppsledare för att diskutera vad de behöver för stöd för att kunna utveckla sin verksamhet. Fortsatt kontakt med denna grupp planeras under Samverkan med landstingets verksamheter Det arbete som arbetsgruppen Landstingets medverkan i Värmlands ansvar bedrivit inom ramen för Länssamverkansgruppens arbete under fyra års tid har från 2006 bedrivits med annan ledning inom landstinget. Arbetsgruppen har under 2005 slagits samman med landstingets arbetsgrupp för tobaksfrågor och bildat landstingets arbetsgrupp för drogprevention. I denna grupp finns representation från allmänmedicin, BVC, MVC, internmedicin, psykiatrin och HHR (hälsa, habilitering och rehabilitering). Arbetsgruppen arbetade fram den ansökan till socialdepartementet som lett 11

12 till att riskbruksprojektet startat upp i Värmland och man kunde anställa en barnmorska som projektledare för detta. Riskbruksprojektet är en vidareutveckling av den utbildningsinsats på Motiverande samtal, MI som Länssamverkansgruppen tidigare tagit initiativ till. Förutom utbildningar i MI innehåller den nya satsningen tydligare uppföljning, handledning, integrering med andra livsstilsfrågor och insatser för att få till hållbara strukturer så att alkoholfrågorna införlivas i vårdcentralernas reguljära arbete. Länssamordnaren har ett nära samarbete med landstingets arbetsgrupp för drogprevention, som haft fyra möten under Det sker en nära samverkan mellan landstingets riskbruksprojekt och länssamordnaren vid t ex utbildningsinsatser som MI och nu planerar man en konferens tillsammans i oktober 2009 Arbetsplatser utan riskbruk visst är det möjligt. Länssamordnaren har också ett nära samarbete med länets folkhälsostrateger i frågor som psykisk hälsa, föräldrastöd, statistik, sex och samlevnad och tobak och deltar två gånger per år på forskning och samhällsmedicins arbetsplatsträffar för att informera om de alkoholoch drogförebyggande insatserna i länet. I samband med vårdcentralernas uppmärksamhetsvecka fungerade länssamordnaren som länk mellan landstinget och lokala samordnare, då material delades material ut för spridning i kommunerna. Samverkan med projektledaren för ansvarsfull alkoholservering Ett nära samarbete har utvecklats mellan länssamordnaren och projektledaren för ansvarsfull alkoholservering. Tillsammans arrangerar de gemensamma träffar för länets alkoholhandläggare och samordnare. Projektledaren för ansvarsfull alkoholservering har samma styrgrupp som länssamordnaren och deltar på möten med referensgrupperna och länssamverkansgruppen. Ansvarsfull alkoholservering är en betydelsefull metod för att minska tillgängligheten av alkohol som är ett av utvecklingsområdena i Småkommunsatsningen. Kommunbesök Under våren fick alla samordnare och alkoholhandläggare ett gemensamt besök av länssamordnare och projektledare för ansvarsfull alkoholservering för att diskutera våra uppdrag. Under hösten fick länets kommunledningar, i de flesta fall kommunstyrelsens arbetsutskott, besök av länssamordnaren och projektledaren för ansvarsfull alkoholservering. Vid kommunbesöken deltog oftast samordnare och alkoholhandläggare. Dessa besök var en följd av det brev som folkhälsoministern, landshövdingen och 12

13 länssamordnaren skickade till alla kommunstyrelseordförande under våren Med brevet skickade ordföranden i Länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor ett följebrev där man aviserade höstens kommunbesök. Syftet med kommunbesöken har varit att diskutera det fortsatta förebyggande arbetet i kommunerna, informera vad som är på gång regionalt, diskutera representanter i styrgrupper/politiska referensgruppen och få kommunernas accept för att ta över metoden ansvarsfull alkoholservering. Vid besöken informerades om aktuella utbildningsinsatser som Ansvarsfull tillståndsgivning för förtroendevalda och konferenserna om barn i riskzon. Ansvarsfull tillståndsgivning Utbildningsdagar i Ansvarsfull tillståndsgivning genomfördes under december månad på fyra platser i länet. Målgruppen var i första hand förtroendevalda. De knappt hundra personer som deltog fick höra hur ansvarsfull tillståndsgivning är en viktig del av ett brett förebyggande arbete, polisens bild av alkoholproblematiken runt krogen och Mikael Bentzer, FHI gav omfattande kunskaper om alkohollagen. Alkohol och trafik Arbetet med att implementera Skellefteåmodellen har fortsatt och idag arbetar alla länets kommuner enligt denna modell. Modellen innebär att man erbjuder personer som tas för rattfylleri samtal hos socialtjänsten inom minst 48 timmar. Länssamordnaren har deltagit på tre uppföljningsmöten av Skellefteåmodellen. Hela vägen är ett samarbetsprojekt mellan NTF, Vägverket, landstinget, länsstyrelsen och Region Värmland. Länssamordnaren finns med i arbetsgruppen och stödjer uppropet och satsningen som NTF är huvudman för. Gruppen har haft fyra möten under året och arbetar för trafiksäkerhet vilket innebär att köra nyktert, använda bälte, hålla hastigheten och använda hjälm vid användande av moped. 39 företag i länet har skrivit under uppropet och alla brandmän i länet har fått utbildning i trafiksäkerhet. Samverkan med NTF och Vägverket har också skett i samband med trafiknykterhetens dag, Svenska rallyt, visningen av filmen Länge Leve Livet och lansering av mopedfilmen Gräsmark var så tyst och stilla. Mopedfilmen är en skildring som bygger på en tragisk händelse i en liten by i Värmland där en ung man avled efter en mopedolycka där båda förarna var alkoholpåverkade. Dopning Under länssamverkansgruppen för alkohol- och drogfrågor finns Länsgruppen mot dopning. Gruppen bildades 1994 och består av representanter från tull, polis, lands- 13

14 tinget, Värmlands Idrottsförbund, dopningtestansvarig i länet, lokal samordnare och länssamordnare. Gruppen har under 2008 träffats vid två tillfällen och varit mer eller mindre vilande då det inte funnits tillräckliga resurser att bedriva verksamhet. Ambitionen är att föra dopningsfrågorna in i det lokala förebyggande arbetet. Representanter från gruppen deltog på en nationell dopningkonferens i Stockholm under våren. Två dopningskonferenser har genomförts i en kommun där man haft problem med vidareförsäljning av dopningspreparat. Tommy Moberg var föreläsare vid dessa konferenser. En regional hearing om dopning har genomförts tillsammans med de andra länssamordnarna i Mellansverige, läs mer under regional samverkan. Samarbete med Karlstads Studentkår Ett initiativ har tagits av Karlstad studentkår för att få stöd av Länsstyrelsen med att få universitets ledning mer aktiv i det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Ett antal möten har genomförts som resulterade i en riskbrukskonferens i oktober. Utvärdering - kunskapsutveckling Arbetet i Värmlands Ansvar (nu Drogfritt Värmland) har följts upp av Karlstads Universitet mellan 2002 och Utvärderaren har följt arbetet i länet vid nätverk - och samordningsträffar, utbildningsinsatser och ledningsmöten. Utöver detta har hon regelbundet gjort intervjuer och skickat enkäter till olika målgrupper. Utvärderingen är en processutvärdering som beskriver de fyra strategier arbetet utifrån ifrån. Under 2007 slutfördes rapporten som trycktes upp och har spridits under 2008 till kommuner, regionala aktörer och övriga länssamordnare. Rapporten har presenterats vid ett flertal tillfällen, i kommuner och på universitet. När rapporten var tryckt bjöds pressen in till en presskonferens som bevakades bra av media. Rapporten kan beställas via länssamordnaren. Länssamordnarträffar, och föreläsningar Länssamordnaren har deltagit vid samtliga länssamordnarträffar som Folkhälsoinstitutet bjudit in till under året vilket varit vid fyra tillfällen totalt nio dagar. Utöver dessa dagar har länssamordnaren deltagit på två dagar som Socialdepartementet arrangerat. På en av dagarna deltog också samordnare och politiker från en kommun. Länssamordnarna i Mellansverige har träffats regelbundet för att utbyta erfarenheter. Under 2008 har gruppen träffats vid fyra tillfällen och arrangerat två fördjupningsdagar för de lokala samordnarna i de sju länen som ingår i den regionala samverkan. Inom det regionala samarbetet har man också genomfört en hearing om dopning med nationella experter inom området. Övriga möten och föreläsningar Två tjejgruppsutbildningar har genomförts under året i samverkan med KSAN och Katrin Byreus. Möte med polisens KUT för statistikinformation. Möte med nystartade beroendecentrum och SKL projekt Från kunskap till praktik. Länssamordnare och kommunrepresentanter har deltagit på SKL och FHI:s konferenser om utvärdering och uppföljning av hälsofrämjande insatser. Representant från länssamverkansgruppen och politiker informerade om vårt alkohol- och drogpolitiska program på LUFT konferensen i Örebro i maj. Kontakt är inledd med länets ungdomsråd för att få dem mer delaktiga i det förebyggande arbetet. Länssamordnarna i Värmland och Örebro har redovisat arbetet i småkommunsatsningen för sina kollegor vid en länssamordnarträff i Stockholm under året. Länssamordnaren i Värmland är länsombud för CAN och deltagit på deras aktiviteter. Länssamordnaren har träffat de studieförbund i länet som skrivit avtal med FHI om att få arbeta med Familjeverkstan. Länssamordnaren har presenterat sitt uppdrag för länsstyrelsens ledning samt deltagit i diskussioner om Länsstyrelsens alkohol- och drogpolicy som håller på att revideras alternativt skrivas om. Föreläsning för socionomstudenter på Karlstads universitet. Regelbundet deltagande på länsstyrelsen enhetsmöten, utvecklingsmöten och HRU möten (hållbar regional utveckling) 14

15 Exempel på insatser i kommunerna inom några områden Kommun Gruppverksamhet barn till missbrukare (BIM grupp) Föräldrastöd utöver MVC, BVC och familjerådgivning Arvika Ja, Ljuspunkten Familjecentral, Föräldrastegen, Förstärkt komet, Trappsteget, ICDP Eda Ja Egen modell för föräldramöten, ICDP och ÖPP Filipstad På gång Nya steg, planerar Familjeverkstan tillsammans med ABF och Storfors Forshaga Nej Familjecentral, ÖPP, Komet, ICDP Grums Ja, Humlan Familjecentral på gång, Komet och ÖPP Hagfors Ja, Kristallen Familjecentral, Cope, Nya steg, Tonårscope, ÖPP, Föräldrastegen Hammarö Ja, Fyren Familjecentral, ÖPP, Komet Karlstad Ja, Hopptornet och Bryggan ÖPP, Active parenting, FöräldraKOMET, Nya steg, Familjeverkstan under uppstart Kil Ja, Ventilen Familjecentral, Nya steg, Komet, ÖPP Kristinehamn Ja, Växthuset Familjecentral Munkfors På gång, samverkar med Hagfors ÖPP Storfors Nej Familjecentral, Föräldrakomet, ÖPP, Familjeverkstan pg Sunne Ja Familjecentral, Cope och ÖPP Säffle Ja, Hörnan och Jeppes barn Föräldrautbildningar; COPE och Föräldrastegen. Familjehuset Hörnans verksamhet (olika barn- och föräldragrupper, familjesamtal m.m.) Torsby Ja, Reflexen Komet, ÖPP Årjäng Ja, Fjärilen, vilande 2008 Familjecentral, temakvällar och Active parenting 15

16 Kommun Förebyggande insatser i skolan Deltar Småkommun satsning Arvika ÖPP, MI, Skolkomet Ja Eda Hjertevekst, ICDP, SET, ÖPP, Föräldramöten med tema, policy Ja Filipstad Nya steg, SET, MI, Tobaksfri DUO, ICDP, ÖPP, gemensam policy i skolan, dansundervisning och andra aktiviteter Ja Forshaga ÖPP Ja Grums SET, ÖPP Ja Hagfors Cope, Nya steg, Tonårscope, MI SET, ÖPP, DISA, demokratiprojekt Ja Hammarö Charlie, SET, Disa, projektet Då och nu Ja Karlstad MI, SET, ÖPP, SkolKOMET, RePULSE, Active parenting, Nya steg, AUN, AUM, ART, FöräldraKOMET, Lärarledarskap, Ledarskap och förhållningssätt, Friends, Olwéus under uppstart Nej, ingen småkommun Kil EQ-utbildning, Nya steg, Disa, plan vid frånvaro Ja Kristinehamn Nej Munkfors SET, MI, ÖPP Ja Storfors Dansundervisning och en mängd andra aktiviteter, Demokratiprojekt, Ja Sunne ICDP, SET, Skolkomet, MI, ledarskap och förhållningssätt Ja Säffle Disa, Nej Torsby Nya steg, ÖPP, Gemensam policy Ja Årjäng Hjertevekst, ICDP, SET, ÖPP, policy Ja Alkohol- och drogutvecklingen statistik Ung i Värmland Karlstad Universitet genomför regelbundet drogvaneundersökningen Ung i Värmland bland alla åk 9 elever års undersökning visar att andelen som varit berusade innan 13 års ålder har minskat och andelen ickekonsumeter av vin, sprit eller starköl har ökat till 41 % bland pojkarna och 33 % hos flickorna. Trots det ligger andelen intensivkonsumenter på en fortsatt hög nivå 30 % av flickorna och 25 % av pojkarna. Skillnaderna i alkoholvanor är mycket stora mellan elever som sökt teoretiska gymnasieprogram och de som sökt icketeoretiska. Andelen pojkar och flickor som regelbundet 16 intensivkonsumerar alkohol är dubbelt så stor i den senare än i den förra gruppen. Även andelen elever som någon gång använt narkotika är större (ungefär dubbelt så stor) bland sökande till icketeoretiska program än till teoretiska program. Rökningen har minskat över tid och snusandet bland pojkar har minskat väsentligt till 11 % hos pojkarna och 2 % av flickorna.

17 Andelen icke- konsumenter av starköl, vin eller sprit Röker dagligen/nästan dagligen Procent Pojkar Flickor Procent Undersökningsår 7 Pojkar Flickor Undersökningsår Druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden Intensivkonsumtion av alkohol minst en gång i månaden (2008 års undersökning, UiV&CAN) (2008 års undersökningar, UiV&CAN) Procent Pojkar Flickor Procent Värmland Riket Pojkar Flickor Undersökningsår Någon gång använt narkotika (2008 års undersökning, UiV&CAN) Någon gång använt narkotika Procent Pojkar Flickor Procent Pojkar Flickor Värmland Riket Källa diagrammen: Ung i Värmland, Curt Hagqvist, Karlstad Universitet 17

18 Liv och hälsa Liv och hälsa är en befolkningsenkät som skickades ut till drygt värmlänningar under Undersökningen visar att andelen dagligrökare fortsätter att minska, andelen som dricker så mycket att de varit berusade minst en gång varje månad har minskat och andelen riskkonsumenter har också minskat något. Man bör observera att svarsunderlaget 2008 var mindre än tidigare år så man bör vara lite försiktig med att tolka uppgifterna på kommunnivå men trenden är ändå en stagnation av tidigare utveckling. Andel riskkonsumenter fördelat på kommunerna i Värmland. Riskkonsument baseras på ett summaindex av ett antal frågor. Tobaksbruk, förändring över tid Andel som berusar sig minst en gång i månaden fördelat på kommun. Andel dagligrökare fördelat på kommunerna i Värmland. Andel dagligrökare, år, 2000, 2004 och 2008 Andelen dagligsnusare fördelat på kommunerna i Värmland (mycket låg andel kvinnor). Andel dagligsnusare, år, 2000, 2004 och 2008 Källa diagrammen: Liv och hälsa 18

19 Diagrammet nedan visar åldersfördelningen på dem som omhändertagits för alkoholförgiftning vid länets akutmottagningar 2007 och IDB Värmland 2007 och 2008 Oavsiktlig alkoholintox (T51, enligt ICD 10) Antal T Ålder Källa diagrammet: Forskning och samhällsmedicin, Landstinget i Värmland Brottsutvecklingen Uppgifter från polismyndigheten i Värmland Uppgifterna visar upptäckta och / eller anmälda brott, inte den faktiska brottsligheten Brott totalt i Värmland Narkotikabrott i Värmland

20 Brott mot alkohollagen Värmland Rattfylleri Värmland Drograttfylleri Värmland Misshandel Värmland Anmäld misshandel mot man/kvinna, obekant med offret Anmäld misshandel mot man/kvinna, obekant med offret

21 Alkohol på krogen En stor del av alkoholen i landet dricks i offentlig miljö, på krogar och restauranger fördes ansvaret för utredning och tillsyn av serveringtillstånd över till kommunerna från Länsstyrelsen som tidigare haft uppdraget. Sedan då har antalet krogar med serveringstillstånd ökat i hela landet. I projektet Ansvarsfull alkoholservering som under några år drivits av Länsstyrelsen utbildas krogpersonal i ansvarsfull alkoholservering, kommunerna tar fram policy och arbetar med tillsyn. För att följa upp insatserna görs varje år ungdomsstudier och berusningsstudier. Ungdomsstudierna görs av ungdomar som försöker köpa alkohol utan att behöva visa leg och berusningsstudierna görs av skådespelare som spelar mycket berusade och som försöker köpa alkohol. Resultaten från dessa studier har blivit bättre för varje år och förhoppningsvis kommer kommunerna att fortsätta att arbete med metoden Ansvarsfull alkoholservering efter att de 2009 har tagit över ansvaret för metoden. Tabellen nedan visar resultaten av berusningsstudierna och ungdomsstudierna i länet. Ungdomsstudie Besökta krogar Andel som blev serverade Procent % ,8% ,5% Berusningsstudie Besökta krogar Andel som blev serverade Procent ,5% % ,1% 21

22 Reflektion över 2008 års verksamhet Länsnivåsamverkan De flesta av planerade aktiviteter under 2008 har kunnat genomföras, med ett ökat antal och nöjda deltagare som t ex de samordnarträffar, nätverksträffar och möten med referensgrupperna som arrangerats. De kommunledningsbesök som gjordes under hösten var viktiga för det fortsatta arbetet. Syftet var att ge kommunerna en ökad förståelse för att ansvaret för ansvarsfull alkoholservering från 2009 kommer att ligga på kommunerna, men med stöd av Länsstyrelsen. Vid kommunbesöken diskuterades vikten av långsiktighet, vikten av styrgrupper, vikten av vilken/vilka som representerar olika verksamheter i olika sammanhang. De utbildningar i ansvarsfull tillståndsgivning som genomfördes i december för förtroendevalda var mycket uppskattade och många andra län var visat sitt intresse och har velat ta del av hur vi arbetat med dessa. Småkommunsatsningen Det nära samarbetet mellan Örebro läns och Värmlands läns kommuner och den nära dialogen mellan de båda länssamordnarna har varit av stor vikt för satsningens positiva utveckling. Kravet på kriterier för deltagande i satsningen t.ex. krav på samordnare och styrgrupp på hög nivå har bidragit till att det idag finns fungerande styrgrupper och samordnare i de flesta av länets kommuner. Genomförandeplanerna i småkommunsatsningen har blivit viktiga redskap i uppföljningsarbetet. De positiva signalerna från deltagande kommuner har bidragit till att ytterligare en kommun tillkommer från I och med att 22 kommuner deltar och bidrar med både arbetsinsats och pengar gör att de får ut mycket för liten insats i de gemensamma mediainsatserna för att stoppa langningen till mindreåriga. Skolan förebygger Det är fortsatt stor efterfrågan på utbildningsplatser i de metoder som implementerats under FHI:s pilotarbete i länet som SET, MI, ÖPP och Komet. Filmen som producerats för att visa implementeringen av Skolan förebygger i Värmland har varit ett bra sätt att sprida våra erfarenheter. Organisation och samverkan Det har växt fram ett hållbart samarbete mellan frivilligorganisationer och offentliga verksamheter kring barn i riskmiljöer Det nära samarbetet med riskbruksprojektet har bidragit till att vi hittat nya områden för samverkan som MI för elevhälsa och insatser i arbetslivet. De viktiga resultaten från Utvärderingsrapporten Värmlands Ansvar har spridits både inom och utom länet i flera olika sammanhang. Utifrån tjejgruppsutbildningen tillsammans med KSAN har två kvinnor i Arvika tagit initiativ till ett projekt som handlar om att utveckla tjejgruppsmetodiken bland tjejer med olika funktionshinder. Beslutet att bilda en strategisk ledningsgrupp för ANTD frågor i länet kommer att bli viktigt för samordningen av aktörer på länsnivå och tyngden i det fortsatta arbetet genom tydliga signaler till andra verksamheter. Kommunnivå Fjorton av sexton kommuner har lokala samordningsfunktioner för det lokala förebyggande arbetet. I de två andra finns kontaktpersoner för arbetet som får samma information och erbjudande om utbildning och stöd som de andra kommunerna. Fler kommuner har integrerat de lokala samordnarna för alkohol- och drogfrågor i det reguljära arbetet och gett dem tillsvidareanställningar Huvuddelen av kommunerna har fungerande styrgrupper för det förebyggande arbetet. I alla kommuner finns alkohol- och drogpolitiska dokument, dock med skiftande ålder och genomförandeplaner för alkohol- och drogförebyggande insatser. Det är bara två kommuner som i dagsläget inte har eller planerar gruppverksamhet för barn till missbrukare. Stöd till föräldrar är något som utvecklats under året, både vad gäller förhållningssätt och kunskapsbaserade metoder. SET, MI och ÖPP är metoder som nästan alla kommuner har eller håller på att implementera i sina skolor. Kommunerna har i högre grad än tidigare samverkan med andra myndigheter och organisationer som också är aktiva inom området, som polisen, landstinget, Vägverket och olika frivilligorganisationer. Alla kommuner arbetar med Skellefteåmodellen, som innebär att man erbjuder personer som tas för rattfylleri samtal hos socialtjänsten inom minst 48 22

23 timmar. Nästan alla kommuner arbetar med delar av Kronobergsmodellen som innebär att polisen förverkar alkohol som ungdomar bär på kontaktar deras föräldrar och erbjuder samtal efteråt. Verksamhet 2009 Verksamheten kommer att drivas vidare utifrån hur uppdraget beskrivs i regleringsbrevet till länsstyrelsen och utifrån lokala och regionala behov. En verksamhetsplan är framtagen för 2009 där följande områden kommer att prioriteras. Reguljär verksamhet Bidra till uppbyggnaden av en hållbar och effektiv länsstruktur för det alkohol- narkotika-, dopningsoch tobaks förebyggande arbetet på länsnivå Fortsatt stöd och handledning till kommunerna Samordnar och nätverksträffar bl a en tredagars projektledarutbildning för länets samordnare Sammankallande till referensgrupper och styrgrupper Fortsatt nära samverkan med projektledare för ansvarsfull alkoholservering och tillsyn av tobak. Fortsatt nära samverkan med landstingets folkhälsoplanerare (tobak, alkohol, föräldrastöd, epidemiologi) och riskbruksprojektets projektledare Fortsatt nära samverkan med frivilligorganisationer På hemsidan ge information om aktuellt inom länssamordnaruppdraget. Finna former och metoder för att arbeta med de nya uppdragen tobak och dopning Delta på regionala och nationella möten för länssamordnare Konferenser och utbildning Inspirationsdag tobak 16 februari, 2009 Föräldrastödskonferens 31 mars, 2009 Uppföljning föräldrastödskonferens 3 december, 2009 Arbetsplatser utan riskbruk visst är det möjligt 21 oktober, 2009 Ungdomskonferens november Handledarutbildning i SET hösten 2009 Utbildning för ÖPP presentatörer i oktober Regelbundet återkommande MI utbildningar till- sammans med Riskbruksprojektet Nätverksträffar för utbildade i SET, MI, ÖPP och Komet Deltar som utställare på Sverige mot narkotika Utvecklingsprojekt Sprida konceptet Skolan förebygger till alla länets kommuner och erbjuda utbildning i kunskapsbaserade metoder. Små kommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador går in på sitt tredje verksamhetsår Arbetet kommer att fortsätta med styrgruppsmöten, styrgruppsbesök, samordnarträffar, nätverksträffar, mediainsatser och de sk Lokadagarna. Länssamordnaren kommer att ge fortsatt stöd till kommunerna i arbetet med genomföra planerade insatser i sina genomförandeplaner inom de tre utvecklingsområdena, tillgänglighetsbegränsning, föräldrastöd och mediainsatser. 23

24 24 Länsstyrelsen Värmland, Karlstad ,