Beslut. efter tillsyn i Ludvika kommun. J j ' Skolinspektionen. Beslut Dnr :276. Ludvika kommun

Transkript

1 J j ' Skolinspektionen Beslut Ludvika kommun social.utbildning@ludvika.se Beslut efter tillsyn i Ludvika kommun Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 g 38 lut 2(14) Tillsyn i Ludvika kommun Skolinspektionen har under 2013 och 2014 genomfört regelbunden tillsyn i Ludvika kommun. Samtliga kommunala grundskolor och grund särskolan har inspekterats och i de fall det bedömts föreligga brister har huvudmannen förelagts att åtgärda dessa. Vidare har kommunens ansvarstagande för fritidshemmen och förskolan granskats, vilket redovisas i separata verksamhetsbeslut. Skolinspektionen vill framhålla att det är huvudmannens ansvar att bristerna i samtliga verksamhets- och skolbesiut åtgärdas. De brister som konstaterats i tidigare fattade beslut upprepas inte i detta beslut. Fakta om kommunen Ludvika korrvmuii ligger i södra Dalarna och har en befolkning på cirka invånare varav ungefär är bosatta i centralorten Ludvika. Det fmns flera orter i kommunen, bland annat Grängesberg, Saxdalen, Sunnansjö, Fredriksberg och Nyhammar, där det finns skolor, fritidshem och förskolor. Social- och utbildjnmgsnärnnden (SUN) med tillhörande förvaltning är ansvarig nämnd för kommunens förskola, annan pedagogisk verksamhet, fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, samt individ- och familjeomsorgen inom socialtjänsten. Ludvika och Smedjebackens kommuner ingår i ett kommunalförbund, Västerbergslagens utbildningscentrum (VBU). Förbundet har bland annat ansvar för de båda kommunernas gymnasieutbildning, gymnasiesärskoleutbildning och vuxenutbildning. Skolinspektionen har genomfört tillsyn av Västerbergslagens utbildningscentrum under 2013 och Resultatet av denna tillsyn redovisas i ett separat beslut (dnr :351). Social- och utbildnmgsförvalmingen (SUF) leds av en förvaltningschef med två underställda avdelningschefer. Den ena avdelningschefen har ansvar för förskola, fritidshem, annan pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola och den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen, benämnd Björnen. Den andra avdelningschefen har ansvar för individ- och familjeomsorgen. Inom förvaltningen finns också en central resursgrupp som bland annat bistår de olika verksamheterna med specialistkompetenser för barn och elever i behov av stöd. Personal från resursgruppen deltar i skolornas elevhälsoteam. I resursgruppen, som leds av en resurschef, ingår skolsköterskor, skolläkare, kuratorer, skolpsykologer, specialpedagoger och så kallade fältfritidsassistenter. På förvaltningen finns också en utredare med ansvar för olika uppföljningar samt en utvecklingsgrupp bestående av två utvecklingssamordnare och en kompetens-

3 B slyt 3(14) utvecklmgssamordnare, funktioner som är knutna till avdelningschefen för förskola, fritidshem, grundskola och grundsärskola. I kommunen finns sammanlagt 25 förskolenheter med 62 avdelningar som leds och samordnas av åtta förskolechefer. Skolinspektionens tillsyn av förskolan redovisas i ett separat beslut. I Ludvika kommun finns 18 kommunala grundskolor. Tre av skolorna omfattar förskoleklass och årskurserna 1-3, åtta omfattar förskoleklass och årskurserna 1-6, en omfattar förskoleklass och årskurserna 1-4, två omfattar årskurserna 4-6, en omfattar förskoleklass och årskurserna 1-9, en omfattar årskurserna 4-9 och slutligen två skolor som omfattar årskurserna 7-9. Sju av kommunens tolv grundskolerektorer har ansvar för två grundskolor medan övriga har ansvar för varsin skola. Vidare finns en grundsärskola förlagd till två skolor, där en rektor ansvarar för verksamheten. Det finns totalt 16 fritidshem i kommunen och dessa är knutna till 17 grundskolor, där ansvaret för verksamheten är fördelat på åtta rektorer. Skolinspektionens tillsyn av kommunens fritidshem redovisas i ett separat beslut. Kunskapsresultat Grundskola Årskurs 9 Enligt Skolverkets nationella statistik (SIRIS) för årskurs 9 år 2013, var andelen elever som nådde kunskapskraven i alla ämnen 72 procent i Ludvika kommun, motsvarande resultat för riket var 77 procent. Elevemas genomsnittliga meritvärde var samma år 194,2 poäng, motsvarande resultat för riket var 212,8 poäng. Flickorna uppnådde ett genomsnittligt meritvärde på 208,5 poäng medan pojkarna uppnådde 181,9 poäng. (Det är således en skillnad på cirka 27 meritvärdespoäng mellan flickor och pojkar.) Det genomsnittliga meritvärdet i Ludvika kommun har den senaste tioårsperioden legat under motsvarande värde för riket. Det har varierat under samma period med högsta meritvärdet på 206,1 poäng år 2008 och lägsta meritvärdet på 187,7 poäng år Skillnaden i meritvärdespoäng mellan pojkar och flickor har varierat de senaste tio åren och flickorna har genomgående haft högre poäng. Närmare 83 procent av eleverna var enligt Skolverkets statistik år 2013 behöriga till ett yrkesprogram på gymnasiet, motsvarande värde för riket var 88 procent. Resultat i form av andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen, andel elever behöriga till nationellt program liksom det genomsnittliga meritvärdet har försämrats 2013 jämfört med året innan.

4 Beslöt 4(14) Årskurs 6 Skolverkets nationella statistik för de nationella ämnesproven för årskurs 6 vårterminen 2012 visar resultat som ligger lägre än motsvarande resultat för riket. När det gäller engelska nådde 84 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov. I riket var motsvarande resultat 87 procent. I matematik nådde 77 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov att jämföras med rikets 79 procent. I svenska nådde 79 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov. I riket var motsvarande siffra 82 procent. Av Skolverkets nationella statistik för årskurs 6 år 2013 framgår att alla elever inte nådde lägst kunskapskraven för betyget E i de ämnen de undervisades i. Resultaten skiftar dessutom mellan skolorna i de fall det finns nationell statistik. Årskurs 3 Skolverkets nationella statistik för de nationella ämnesproven i årskurs 3 vårterminen 2013 visar resultat som ligger högre än motsvarande resultat för riket. I matematik nådde 75 procent av eleverna kravnivån på samtliga delprov. I riket är motsvarande siffra 68 procent. I svenska nådde 82 procent av eleverna kravnivån i samtliga delprov att jämföras med rikets 78 procent I svenska som andraspråk nådde 72 procent av eleverna kravnivån i samtliga delprov. I riket var motsvarande siffra 56 procent. Grundsärskola Skolverket samlar inte in någon statistik som visar elevers resultat i grundsärskolan. Enligt särskoleverksamhetens egna uppgifter för läsåret 2012/13 nådde alla elever i grundsärskolan minst betyget E i alla ämnen och elever på inriktning träningsskola nådde kunskapskraven för grundläggande kunskaper (efter elevens förutsättningar) i alla ämnen. Tabell: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 1144 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 10 Fritidshem 899 Förskoleklass 276 Grundskola 2342 Grundsärskola 33 Källa: Kommunens uppgifter i december 2013

5 Besllöt 5(14) hetsbedömning Skolinspektionens tillsyn av Ludvika kommun visar att kunskapsresultaten i kommunen behöver förbättras. Av Skolverkets nationella statistik framgår att alla elever inte når kunskapskraven i alla ämnen. Elevernas kunskapsresultat är genomgående lägre än motsvararande resultat för riket och har varit så under flera år. Resultat i form av andel elever som nått kunskapskraven i alla ämnen, andel elever behöriga till nationellt program liksom det genomsnittliga meritvärdet har försämrats 2013 jämfört med året innan. Skillnaderna i resultaten mellan flickor och pojkar är stora, där pojkarnas resultat i de flesta fall är betydligt lägre än flickornas. När det gäller kunskapsresultat för elever i årskurs 6 och 9 finns det även stora skillnader mellan olika skolor i Ludvika kommun. Det finns en medvetenhet hos intervjuade förvalniingstjänstemän och politiker om de generellt låga resultaten och om skillnaderna mellan skolor, dock inte alltid om skillnaderna i resultat mellan pojkar och flickor. För att kunna förbättra kunskapsresultaten behöver Ludvika kommun noga analysera orsakerna till resultaten och utifrån detta identifiera och vidta åtgärder för att åstadkomma positiv förändring. Skillnaderna i resultat pekar på att utbhdningen inte är likvärdig för alla elever. För att erbjuda samtliga elever i grundskolan en likvärdig utbildning behöver verksamheterna i högre grad möta och uppväga skillnaderna i elevemas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildriingen. I detta arbete är det angeläget att utveckla undervisningen så att den i högre grad anpassas till elevernas olika förutsättitingar och behov, inte minst de elever som har annat modersmål än svenska. I flera skolor brister arbetet med särskilt stöd och det förekommer att elever i behov av särskilt stöd inte alltid erbjuds detta. Även modersmålsstödet i förskolorna brister. Av tillsynen framgår att det i alla skolor pågår ett värdegrundsarbete för att förebygga och motverka kränkande behandling. Dock visar tillsynen att det finns brister vad gäller rutiner att anmäla till huvudmannen när ett bam eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att det i tillsynen av flera skolor frarnkomrnit att elever har utsatts för kränkande behandling. Viktiga förutsättningar för att kunna erbjuda en väl fungerande utbildningsverksamhet är en tydlig och utvecklad styrning och ledning samt ett väl fungerande kvalitetsarbete. Skolinspektionens tillsyn av Ludvika kommun visar att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå, trots att det framkommit att införandet av så kallade balanserade styrkort bidragit till utveckling av kvalitetsarbetet. Skolinspektionen kan

6 Skoiinspektionen Böslllt 6(14) konstatera att många skolor inte arbetar tillräckligt medvetet när det gäller att följa upp och framförallt analysera skolövergripande resultat. Bristerna i skolornas kvalitetsarbete medför bland annat att huvudmairnen inte får tillräckliga underlag för att kunna utveckla verksamheten. Skolinspektionen kan även konstatera att huvudmannen i högre utsträckning behöver efterfråga resultat och analysera de enskilda verksamheternas kvalitetsarbete för att kunna ta ansvar för det övergripande utvecklingsarbetet. Det är även viktigt att huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete omfattar samtliga skolformer och verksamheter. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Ludvika kornmun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 5 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Undervisning och lärande Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. Se till att det i utbildningen tas hänsyn till barns och elevers olika behov och förutsättningar samt att en likvärdig utbildning erbjuds inom kommunens skolväsende. Motivering I skollagen anges att alla elever, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ska ha lika tillgång till utbildning. Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. En strävan ska vara att uppväga skillnader i deras förutsättriingar att tillgodogöra sig utbildningen. Vidare framgår av skollagen att barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. I Skolinspektionens tillsyn av grundskolorna framkommer att de uppvisar stora skillnader i resultat, vilket tyder på att eleverna inte ges likvärdiga förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Enligt Skolverkets nationella statistik har till exempel Marnässkolans elever i årskurs 6 vårterminen 2013 i låg orrdattriing nått de kunskapskrav som minst ska uppnås i alla ämnen. I flera ämnen har upp till 33 procent av eleverna inte uppnått kunskapskraven för

7 BesSufr 7(14) lägst betyget E. Skolverkets nationella statistik visar också att det finns skolor där samtliga elever i årskurs 6 nått de kunskapskrav som minst ska uppnås. Det finns även skillnader mellan skolorna när det gäller resultat i årskurs 9. Vårterminen 2013 varierade de genomsnittliga meritvärdena mellan 198 poäng på Kyrkskolan 7-9 och 189 poäng på Parkskolan. För att erbjuda samtliga elever i grundskolan en likvärdig utbildning behöver verksamheterna i högre grad möta och uppväga skillnaderna i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. I detta arbete är det angeläget att utveckla undervisningen så att den i större utsträckning anpassas till elevernas olika förutsättningar och behov. I intervjuer med förvaltru^gstjänstemän beskriver de behov av att utveckla arbetssätt och metoder. Även representanter för den ansvariga nämnden uttrycker att det finns behov av att förbättra undervisningen. Vidare framkommer i tillsynen att arbetet med särskilt stöd brister i många skolor. Åtgärdsprogrammen är inte alltid reella redskap för planering, genomförande, uppföljning och utveckling av den pedagogiska verksamheten runt elever i behov av särskilt stöd. Det försvårar ett systematiskt arbete med att tillförsäkra alla elever i behov av särskilt stöd rätt hjälp utifrån deras behov. Det förekommer också att elever i behov av särskilt stöd inte erbjuds detta. Ett annat exempel på bristande likvärdighet inom utbildningen rör de förutsättningar som ges elever som har annat modersmål än svenska när det gäller att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. I tillsynen framkommer att det finns skolor där undervisningen inte är tillräckligt anpassad till elever med annat modersmål än svenska och att det finns elever som är i behov av studiehandlecming på sitt modersmål som inte alltid får denna form av särskilt stöd. Såväl lärare som rektorer, föi^almingstjänstemän och politiker uppger i intervjuer med Skolinspektionen att det finns behov av kompetensutveckling i att undervisa flerspråkiga elever. Ludvika kommun har gjort en genomlysning av situationen för nyanlända elever i förskolan och skolan, sammanfattad i rapporten "Nyanlända barn i Ludvika". Rapporten pekar på flera brister när det gäller att skapa förutsättningar för en likvärdig utbildnmg för berörda barn och elever, något som kommunen har som utgångspunkt i ett påbörjat förbättringsarbete. Sammanfatmingsvis visar tillsynen att utbildningen inom huvudmannens skolväsende inte är likvärdig. Skillnader mellan elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbfldivingen uppvägs inte i alla avseenden. Ludvika kommun uppfyller därmed inte skollagens krav och föreläggs åtgärda bristerna. Författning 1 kap. 4 och 8-9 skollagen

8 Beslut 8(14) Trygghet och studiero Bedömning Ludvika korrvmun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. Implementera rutiner för att anmäla kränloiingar till huvudmannen. Motivering Enligt skollagen är förskolechefer och rektorer som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten skyldiga att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Enligt Skolverkets allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling (SKOLFS 2012:10) bör huvudmannen ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakasserier och kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn och förskolechefen som huvudmannen till del. Tillsynen visar att anmälan till huvudmannen inte alltid sker när ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling. I intervjuer med förvaltru^gstjänstemän framkommer att det finns rutiner för hur kränkningar ska anmälas till huvudmannen, dock uppges att implementeringen av dessa i verksamheterna inte har fungerat tillfredställande. Förvaltnmgstjänstemän menar att det visserligen förekommer att kränkningar anmäls till nämnden, men att det inte finns någon systematik i det. Även politikerna uppger att uppföljningssystemet inte fungerar tillfredställande och att detta är ett viktigt utvecklingsområde för kommunen. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att det i tillsynen av flera skolor framkommit att elever upplevt att de har utsatts för kränkande behandling. Sammartfattrungsvis visar tillsynen att anmälan om kränkande behandling till huvudmannen inte sker i enlighet med skollagen. Verksamheterna uppfyller därmed inte författningarnas krav och Ludvika kornmun föreläggs att åtgärda bristen. Författning 6 kap. 10 skollagen

9 B sgut 9 (14) Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Ludvika kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet med uppföljning och utveckling av utbuchiingen. Bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Motivering EnUgt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbudningen. Inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål). Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete (SKOLFS 2012:98) bör huvudmannen se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå. Varje huvudman bör se till att det finns dokumentation för alla skolformer som är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser. Utgångspunkten i kvalitetsarbetet är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Social- och utbildningsnämnden i Ludvika kommun har valt en struktur för det systematiska kvalitetsarbete som bygger på målstyrriingsverktyget "balanserade styrkort" där varje nivå och verksamhet förväntas styra mot nämndens strategiska mål genom att mäta vissa resultat (så kallade styrtal) och utifrån dessa utveckla verksamheterna. Utöver nationell statistik i form av meritvärden, resultat på nationella ämnesprov använder sig huvudmannen av exempelvis resultat från olika enkäter samt motorik- och språkkartläggningar som styrtal. Social- och utbildnmgsförvaltningen samt varje verksamhet dokumenterar årligen sitt kvalitetsarbete i kvalitetsrapporter. Av Skolinspektionens utredning framgår att det systematiska kvalitetsarbetet behöver utvecklas på såväl huvudmannanivå som på enhetsnivå. Av intervjuer med förvaltningstjänstemän och representanter för social- och utbildningsnämnden samt av förvaltningens senaste kvalitetsrapport (augusti 2013) framgår att huvudmannen inte följer upp flera verksamheter inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Det gäller fritidshemmen, annan pedagogisk

10 Boslöt 10(14) verksamhet, utbildningen inom grundsärskolan liksom den kommunövergripande särskilda undervisningsgruppen. Vidare följs inte de sammanlagda resultaten på ämnesnivå upp och de analyseras därmed inte heller. Det märks exempelvis i uppföljningen av resultat på nationella ämnesprov, där resultaten inte redovisas per ämne utan är sammanförda till hur stor andel elever som har nått kunskapskraven i samtliga aktuella ämnesprov. Skolinspektionen har i flertalet beslut för skolenheterna konstaterat brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Som exempel görs uppföljningar och framförallt analyser av skolövergripande resultat endast i begränsad utsträckning. Rektorerna saknar därmed viktiga underlag för att tillsammans med lärarna kunna vidta åtgärder och utveckla undervisningen. Eftersom skolornas kvalitetsarbete brister medför det att huvudmannen inte får tillräckliga underlag för att kunna utvärdera och förbättra sin verksamhet. A andra sidan efterfrågar inte heller huvudmannen tillräckliga underlag, visar Skolinspektionens tillsyn. Förvaltningstjänstemän uppger i intervjuer att kvalitetsarbetet behöver förbättras och utvecklas på alla nivåer i organisationen. Även i huvudmannens "Handlingsplan för goda resultat inom skolan 2013/2014" understryks bland annat att en av de viktigaste faktorerna för goda resultat är ett systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltruxigstjänstemän framhåller i intervjuer att arbetet med att analysera resultat behöver få ett större utrymme för att få syn på orsakerna till de låga resultaten, så att adekvata åtgärder kan vidtas för att höja resultaten. Förvaltningstjänstemän menar också att kommunen i högre utsträckning behöver titta på resultat i alla ämnen, även i lägre årskurser. Även politiker framhåller att de behöver få del av fler resultat, inte minst från de lägre årskurserna. Skolinspektionen konstaterar att Ludvika kommun behöver se till att varje enhet hittar sina rutiner och former för kvalitetsarbetet, så att underlaget från alla verksamheter är tillräckligt för att ligga till grund för analys och beslut på huvudmannanivå om utvecklingsinsatser och åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Sammanfattningsvis visar utbredningen att det finns brister i det systematiska kvalitetsarbetet i Ludvika kommun. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och Ludvika kommun föreläggs att åtgärda bristerna. Författning 4 kap. 3 och 5-7 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar enligt 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Ludvika kommun en anmärkning.

11 Beslut 11 (14) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet lecmingsstruktur och organisering av utbildningen. Det finns två personer vid skolenheten Blötbergets skola som benämns rektor. Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Denna ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Vidare anger skollagen att rektorn beslutar om sin inre organisation och i övrigt fattar de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i skollagen eller andra författningar Av tillsynen framgår att Blötbergets skola är en skolenhet men den leds av två rektorer. Den ena rektorn har ansvar för förskoleklassen samt fritidshemmet och den andra rektorn har ansvar för årskurserna 1-6 i Blötbergets skola. Tillsynen visar dock att det är tydligt både för elever och personal vilken rektor som ansvarar för respektive del av verksamheten på skolenheten. Sainmanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det brister gällande ledningsstrukturen vid Blötbergets skola. Mot bakgrund av att Skolinspektionen inte ser några oklarheter avseende rektorernas aiisvarsfördelning vid skolenheten bedöms bristen som mindre allvarlig och Ludvika kommun tilldelas en anmärkning. Författning 2 kap skollagen På Skolinspektionens vägnar Tommy Lagergren Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av fattade beslut Åsa Rehnberg Undervisningsråd

12 Bilaga 1 12(14) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen miinit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion

13 Bilaga 2 13(14) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Grundskolor: Beslutsdatum: Björkås skola Blötbergets skola Fredriksbergsskolan Håksbergs skola Junibackens skola Knutsbo skola Kyrkskolan Kyrkskolan Lorensberga skola F Lorensberga skola Lorensberga skola Marnässkolan Nyhammars skola Parkskolan Saxdalens skola Sunnansjö skola Sörviks skola Vasaskolan

14 Bilaga 2 14(14) Grundsärskola: Vasaskolans grundsär och Kyrk grundsärskola Förskolan Fritidshemmen