Anteckningar från Gymnasierektorsgruppen inom GR

Transkript

1 Anteckningar från Gymnasierektorsgruppen inom GR Datum: tisdag 17 maj Tid: Plats: GR Deltagare: Marianne Möller Göteborg, Reinhold Svensson Göteborg, Torbjörn Claesson Göteborg, Egil Gry Härryda, Tomas Berndtsson Kungsbacka, Christer Hagman Kungsbacka, Göran Careborg Lerum, Tommy Andersson Stenungsund, Raymond Vaske Stenungsund, Gunilla Lövström Tjörn, Katarina Lindgren Öckerö, Margaretha Allen GR Gäster: Carl Bartler Stadskansliet Göteborg och Christer Martinsson Arbetsförmedlingen Bygg Ej närvarande kommuner: Ale, Alingsås, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille Dagordning: 1. Föregående mötesprotokoll - föregående kommunala rektorsgrupp, Kommenterades att kommunerna går ut med en pressrelease om resultatet av de mjuka enkätfrågorna tidigast 23 maj. GR kommer att göra en egen pressrelease om verktyget. - mötet med fristående huvudmän Anteckningarna lades till handlingarna. Samverkansavtalet för gymnasieskolan Reflektioner från mötet med de fristående gymnasieskolornas rektorer Laget runt. Det var ett bra möte med cirka 25 deltagande skolor. 8 fristående och 22 kommunala skolor deltog. Det är komplicerat att samverka och konkurrera på samma gång. Vi behöver lära känna varandra bättre först. Vi behöver gemensamma forum för de frågor som ska lösas. Konkurrensen är knivskarp. Det handlar i vissa fall om att finnas eller inte finnas. Spaning är viktig. Vi har alla olika ingångar i diskussionen. Samarbetet kring estetiska programmet och det gemensamma provet lyftes fram som ett exempel på behovet av samverkan mellan olika huvudmän. Antingen spelar alla på lika villkor, eller så kör man på eget vis inom den kommunala familjen. GR:s roll gentemot fristående skolor är intressant, då vi är ett kommunalförbund. Hur ska samarbetet finansieras till exempel? Vilket intresse finns av att samverkan hos de fristående skolorna? Vid det informella samtalet under mötesplatsen kom många diskussioner igång. FRIST-nätverket finns också för frågor som berör de fristående skolorna. 1

2 3. Matrisdiskussion inför UC- inlämning 31/5. Hur ser utbudet ut inför 2012? Margaretha A Gymnasierektorerna diskuterar det kommande utbudet med sin utbildningschef som sedan rapporterar införändringarna senast 31 maj till Margaretha A. Även PRIV-platser ska anges. 4. Eventuellt minskade statsbidrag till kommunerna för gymnasieutbildning och vuxenutbildning? Hur organiserar vi GY2011 samtidigt som vi har två årskurser kvar i det tidigare systemet? Faktorer som kan medföra högre kostnader: - Färre elever finns i systemet. - Antagningspoängen sjunker och elever kommer att behöva mera stöd på programmen, vilket stöds av Skollagens skrivningar om elevens rätt till stöd. - Beredskap för att elev som valt ett högskoleförberedande program kan få svårigheter att klara det alternativt att elev väljer att övergå till ett yrkesprogram. - Läromedelskostnaderna blir högre under ett par år med dels det gamla dels det nya systemet. - Tid för att planera nya kurser kan behövas. - Kompetensutveckling behövs. - Utökade kurser på grund av yrkesprogrammens möjlighet till högskolebehörighet kommer att kosta mera. - Lärarlegitimation kan till viss del medföra kostnader. (SE SKLs cirkulär om ekonomin. Lärare har fram till 30 juni 2015 rätt att komplettera sin examen eller att bredda denna. Det är lärarens ansvar men arbetsgivaren kan stödja detta. Vad kommer att hända om vi inte har behöriga lärare?) - Yrkesintroduktionen kräver yrkeslärare som undervisar. - Lektoraten kan bli fördyrande. - Hela skolor kan behöva läggas ner. - Introduktionsprogrammets elever ska erbjudas att läsa upp till 8 respektive 12 grundskoleämnen inom gymnasieskolan. - Specialutformade program försvinner men de nya programmens struktur möjliggör nästan lika många inriktningar och profileringar via programfördjupningen som tidigare. Faktorer som kan medföra mindre kostnader: Inte samma krav på estetisk verksamhet som tidigare. Datakunskap försvinner. Färre utbildningsvägar i inledningsskedet, då de specialutformade programmen försvinner. Allmänna reflektioner: Ovanstående är politiska diskussioner som kommer att föras på den arenan. Tjänstemännen kan lyfta fram underlag av olika slag. Kostnader för införandet av GY2011 är initiala kostnader. Det gäller att hålla isär reformen i förhållande till volymminskningar och volymökningar. Reflektion från Göteborgs kommun: Göteborgs organisation gäller oavsett antal sökande. Staden ska ha allt på kartan. 2

3 5. GR:s interkommunala priser på inriktningsnivå. Rapport från gymnasieekonomgruppen Margaretha A Hur ser skolornas planering av programfördjupningsdelen ut? Programrektorer som vet hur inriktningar och programfördjupningar kommer att utformas kan kroka arm med gymnasieekonomen i kommunen, så att underlaget för IKE blir lättare att ta fram på kalkylnivå. GR kan inte gå på bokslutskostnader förrän 2013, då det första gemensamma året på programmen har genomförts. Prisförslag för NIU har tagits fram och underställts Utbildningschefsgruppen som rekommenderar Utbildningsgruppen att fatta beslut om kr för lagidrott och kr för individuell idrott. GY Gymnasiearbetet i GY2011- skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program Förutsättningar, möjligheter och hinder Arbetet med att uppnå gymnasieexamen bör starta tidigt. Eleven behöver träna på metoder som leder till att de kan genomföra ett gymnasiearbete så småningom. Det ska vara ett kvitto på att eleven har genomfört programmet enligt examensmålen för programmet. Betygen är bara E och F. Vid ett seminarium som Skolverkets utvecklingsavdelning genomförde i mitten av april framfördes att kraven är större på NA och TE än vad de är på yrkesprogrammen. Margaretha korrigerar detta med att kraven ligger i linje med respektive programs examensmål och att det möjligen kan uppfattas som att kraven på vetenskaplighet är större för NA än för t ex BA. Däremot är kraven för att få ett godkänt gymnasiearbete på BA väl så omfattande, då arbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrke inom området. Programmens uppdrag och karaktär skiljer sig åt. Vad det gäller TE så finns en skrivning som säger att den vetenskapliga rapporten inte är det enda sättet att redovisa/genomföra ett gymnasiearbete på utan att eleven i stället kan genomföra arbetet på annat sätt och redovisa med hjälp av en kortare skriftlig rapport. Alla gymnasiearbeten ska innehålla en sammanfattning på engelska. Elever som erhåller en gymnasieexamen från ett yrkesprogram och som dessutom har den grundläggande behörigheten för högskolestudier gör ett gymnasiearbete utifrån det programmets examensmål. Ytterligare högskoleförberedelse kan eleven få om den läser ämnen som leder till särskild behörighet. Stödmaterial från Skolverket kommer bland annat i Gymnasieboken som ska vara klar i sommar. (Finns på Skolverkets webb nu och kommer i tryckt format i augusti. Margarethas anmärkning efter mötet) 3

4 Kvalitetssäkring 7. Tillsynsrapporter Skolinspektionens inspektionsrapporter Torbjörn C delgav synpunkter från inspektionen i Göteborg samt laget runt. Göteborg har haft inspektion av hela verksamheten. Från 11 januari till 18 mars gick alla kommunala gymnasier igenom granskning. Fristående skolor är också med. (Stenungsund har inspektion i höst.) I år har de granskat utifrån gamla skollagen. I höst kanske det blir från nya eller från båda? Fyra dagar har varje granskning pågått. Inskickat material har varit underlag. Bristområden: Alla ges inte möjlighet att erhålla grundläggande behörighet för högskolestudier. Rektor måste bli tydligare i sitt pedagogiska ledarskap. Uppföljning och utvärdering ska tydligare ingå i rektorsuppdraget. Arbetet mot kränkande behandling var inte bra på två skolor. Bräcke gymnasium var extra bra. De lokala kurserna har fel innehåll och är beslutade på fel sätt. Motsvarande innehåll finns i de nationella. Elever får en konkurrensfördel, då de får betyg två gånger på samma innehåll. Rektor ska tydligare verka för rättvis och likvärdig betygsättning. (Christian Lundal talar om formativ bedömning. Nationella provet är inte ett slutprov. Skolverket och Skolinspektionen har olika ståndpunkter.) Åtgärdsprogram upprättas inte i enlighet med gymnasieförordningen. Besluten handlar om fel saker. Komma i tid och ha pennan med sig hör inte hit. Särskilda påpekanden: Hvitfeldtska gymnasiet och Polhemsgymnasiet har grafräknare som kostar pengar för eleverna. Det får inte förekomma. Någon skola fick kritik kring betygskatalogen och att den är förd på ett felaktigt sätt. Man låter den ligga öppen och stänger inte när kursen är genomförd. Det har inte handlat om felskrivning. Då har betyg ändrats. Laget runt: Kungsbacka Resultatet verkar vara det samma som tidigare. Var är felet? Kritiken ser likadan ut. Det är ett antal punkter som granskas varje gång. Ta till exempel planen mot kränkande behandling. Alla skolor utom en fick påpekanden i Kungsbacka. Härryda Känner igen resultatet. Det handlar kanske om att styrdokumenten är otydligt skrivna eller att det kanske är ett pedagogiskt problem. Göteborg Munkebäck fick kritik kring garanterad undervisningstid. Alla når inte målen. Delat huvudmannaskap för gymnasieskolan gör det svårt att leva upp till kraven. Lerum Det handlar nog om det pedagogiska ledarskapet och vad som inte görs bra på vissa håll. 4

5 Kungsbacka De är en bra väckarklocka som gör att rektorerna får med sig personalen. Det finns faktiskt styrdokument som säger att du ska utvärdera din verksamhet. Stenungsund APU granskades och fick lite kritik. Det var bra inför APL. Tjörns FFG fick också lite kritik av APU vilket var nyttigt. Nu är det bättre. Lilla Edet har ingen egen gymnasieskola. Stenungsund har samarbetat med Lilla Edet. Skolinspektionen har dömt ut detta samarbete. De informerades om att detta hade gjorts upp med Skolverket. Då backade man hem lite grann. Kan man genomföra något gemensamt? Inom nätverket har det hållit, men nu går det inte längre. Arbetsmiljöverkets tillsyn - laget runt Tjörn Tjörn får besök i morgon i form av en återgranskning. De ska titta på arbetsplatserna på FP och OP. Lerum BF och BP har besökts i Lerum. De ville ha svar på hur delegationen såg ut. Personliga uppdragsbeskrivningar ska finnas. Stenungsund BP och FP har granskats och det handlar också om delegation. Rutiner vid arbetsplatsförlagt lärande är viktiga. En plan för riskbedömning innan och under APU ska finns klar innan eleven går ut. Vid första överlämningen ska läraren tala om vad eleven kan och inte kan använda för utrustning t ex. Det är samma sak för elever på BF. Läraren bör prata om autistiska elever t ex eller generellt om barn i behov av särskilt stöd innan APU/APL-perioden. Det är bra att börja tänka så. Ett resultat är en APU-pärm som är uppdelad i olika kapitel. Alla program ska ha samma pärm. Lärarna gör den programspecifik tillsammans med varje rektor. APU allmänt fick svidande kritik från Skolinspektionen. Det är på elevnivå. Eleverna har t ex fått ordna sin egen APU. Göteborg Bräckegymnasiet har haft inspektion. Kungsbacka BP har granskats. Tips: Att uppmana eleverna att när man går ut på APU säga ifrån att de inte har lärt sig en viss maskin. En riskanalys görs i början av nästa höst. Margaretha GR: Kan vi vidga LPA-nätverkets uppdrag till att hantera även APU? Ja, det anser nätverket. Uppdraget formuleras inför UCs nästa möte 17 juni. 5

6 8. Rektors uppdrag" Stående punkt och denna gång fokuserat på "Rektor som pedagogisk ledare" Läs gärna på Rektor visar vägen. Laget runt om hur vi arbetar för att skapa utrymme för det pedagogiska ledarskapet. Frågeställningar som lyftes av gruppen: Hur ser uppdraget ut och hur kan vi påverka verksamheten och göra det till vår egen fråga? Hur jobbar vi på de olika enheterna? Får vi möjlighet att utöva det pedagogiska ledarskapet? Vad menar vi med det begreppet? Många lärare menar att rektor inte är pedagogisk ledare. Schemaläggning är inte det enda? Är det klassrumsbesök? Hur är en skola organiserad? Hur är grundstrukturen? Finns det arbetslag? Finns det möjlighet för rektor att närvara? På vilka nivåer utför vi det? Hur utövas ledarskapet vid: - Anställningstillfället - Medarbetarsamtal - Utvecklingssamtal - Klassrumsbesök Ledningsgruppen (Vad är det? Är det samordning eller är det ett ledarskap?) Vad är en verksamhetschef? Är det förvaltningschefen på plats? Reflektioner: Elisabeth, Tjörn: Att besöka verksamheten vid ett antal timmar per vecka är vanligt. Marianne Göteborg: Lindholmens skolor ska ta fram en plan för nästa år och vilken pedagogisk idé de ska ha. Gymnasieområdeschefen har formulerat detta. Hur kan detta stöttas? Christer, Kungsbacka: Även organisationen är av pedagogisk art. Det är väldigt lite som inte är pedagogiskt ledarskap. Göran, Lerum: Utvecklingsdagar genomförs, där vi har pedagogiskt ledarskap på tapeten. Sedan går ledningsgruppen på någon kurs om lärande och kunskapande. Raymond Stenungsund: Vem äger begreppet? Nationella styrdokument. Är vi duktiga att kommunicera ut budskapet? Eller är det lärarna? Skapa utrymme för Ska vi sitta i ett mindre rum vid höstens möte och fundera vidare kring detta? Beslut: Vid varje möte under hösten behandlas rektors pedagogiska ledarskap på något sätt. Omvärldsbevakning och samverkan med arbetslivet 9. Yrkesprogrammen och vad eleverna arbetar efter utbildningen. Hur ser det ut för BP- eleverna efter skolan? Punkten kopplades ihop med nästa punkt. Raymond V 10. Västsvenska paketet ett gigantiskt samarbetsprojekt. Bakgrund, syfte och innehåll Carl Bartler, stadskansliet Göteborg GR:s arbetsmarknadsområde ska gå från att omfatta personer till personer i fem stråk. Centrala Göteborg ska öka till boende och arbetsplatser. GR har inte haft samma regiontillväxt som Malmö och Stockholm. Det finns också ett samband mellan mängden arbetstillfällen och mängden branscher. Ta till exempel Knapp Karlsson som växte fram i samband med textilindustrin. Ju fler branscher desto fler följdbranscher. 6

7 Idag ingår inte Borås i GR:s arbetsmarknadsområde. En karta har tagits fram över in- och utpendling. Fler måste åka kollektivt om det inte ska braka ihop. Idag görs 2,2 miljoner resor per dag och 2025 kommer 3 miljoner resor att göras. Målet är att kollektivtrafiken ska öka och att biltrafiken ska stå kvar på samma nivå som idag. Visionen är att det är andra än idag som ska åka bil. Alla vill till Brunnsparken. 11 av 13 spårvagnar, 3 av 4 stombussar, 17 stadsbusslinjer, 3 expressbussar och 1 flygbuss går förbi. Samarbetspartners i det västsvenska paketet är Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad Region Halland, GR, Trafikverket och Västtrafik. Orsaken till att Region Halland är med är att personer reser till Göteborg varje dag. Nu kommer det att bli bättre tågtrafik för dessa. Paketet kostar totalt 34 miljarder, varav parterna står för: Göteborg 1,25 miljarder, VGR 1 miljard, Markvärde 0,75 miljard, Trängselskatt 14 miljarder, Staten 17 miljarder Allt hänger ihop och det går inte att bryta loss någon del. Västlänken personer kliver av vid Centralen varje dag. De tre planerade stoppen vid Centralen, Haga och Korsvägen innebär att stiger av där. Projekteringsarbetet har startat och 70 personer är sysselsatta. Många fler kommer att behövas. Brister finns angående: Geotekniker, Borrning, Arkitekter, Arkeologer m fl. Projektet konkurrerar om personalen med entreprenörerna som också behöver anställa. Det är svårt att hitta denna kompetens i Sverige. I samband med Västlänken kommer förstås också annan kompetens att behövas t ex vad det gäller infrastruktur som barnomsorg. Några exempel på projekt som ingår är: Marieholmstunneln, Nya Götaälvbron (måste till senast 2020). Allt går i linje med planen K2020. Utanför Västsvenska paketet finns också Marieholmsbron. Korsvägen är en otrygg plats i Göteborg, varför denna ska byggas om genom en underjordisk tunnel för bil- och tågtrafiken så att fotgängarna finns ovan jord. På så sätt binds också Scandinavium, Liseberg och Svenska mässan ihop. Gamlestan ska få en pendelstation i form av Resecentrum Norr om fabrikerna nya boenden planeras i området. Bangårdsförbindelsen ingår också. Biltrafiken ska bort mellan Centralen och Nordstan. En viadukt kommer att byggas över spåren. Kollektivtrafiken ska förbättras bland annat genom de plattformsförlängningar som redan påbörjats. Det är svårt att hitta bussförare i tillräcklig omfattning. Andra aktiviteter är framtagning av olika appar och realtidsskyltar. Västtrafiks strategi är att förbättra förtroendet. Det gick ner 12 % men har nu gått upp 10 %. Detta vill man åstadkomma genom att lyssna på kunderna, sänka tröskeln för kollektivt resande och utveckla produkter som efterfrågas. Trängselskatter Avsikten med dessa skatter är att delfinansiera projektet, minska trängseln och att styra bort mot leder där det bor färre. Skatterna ska tas ut mellan och spänna mellan 8-18 kronor per gång med ett maxtak om 60 kr per dag. Bildspelet bifogas anteckningarna. 7

8 11. Kompetensbehov med anledning av paketet samt övrig omvärldsspaning inom byggoch anläggning Christer Niklasson, Arbetsförmedlingen Den kompetensbrist som kan komma att uppstå kan ev. lösas till dels genom att vi erbjuder personer i Grekland, Spanien och Portugal arbete i regionen. Ekonomin i dessa länder kan påverka att man vill flytta till landet långt upp i norr. I Stockholmsregionen pågår en hel del infrastrukturarbeten och de bolag som bygger där kommer från Danmark, Norge och Tyskland. En orsak är att det handlar om tunnelbyggen och att den kompetensen finns i dessa länder. I Göteborgsregionen kommer det stora projekten att fördelas enligt följande: Västsvenska paketet , Götaälvbron och Västlänken I Sverige är problemet idag att för många unga ingenjörer får ta för stort ansvar. Ungdomars intresse påverkas också mycket av media så Christers förslag är att pensionera Martin Timell som lyckats för bra vid rekryteringen till snickare. I stället skulle Christer vilja se program med rubriken Sveriges mest kreativa byggnadsingenjör. En del byggnadsingenjörer kommer nu att flyttas upp i arbetsledande ställning varför de behöver ersättas. Hela branschen tappade en kull under 1990-talets byggkris. Dessutom stannar inte medarbetarna lika länge i arbetslivet. Det saknas alltså kompetens. Ett område är formsnickeri. Vem tar ansvar för att eleverna får rätt information? Skolan och branschen måste samarbeta mera och vara i en tätare dialog. Hur kan skolan få tag i yrkeslärare till udda inriktningar? 215 lärlingar saknar just nu arbete i regionen (mycket på grund av att de inte har rätt inriktning på sin byggutbildning utifrån rådande behov) Stora satsningar kommer på bostadsbyggande och infrastruktur. Bland annat måste miljonprogramhusen renoveras. Energieffektivisering kommer att bli stort och redan nu byggs en hel del s k passivhus lägenheter ska gås igenom innan Samtidigt pensioneras många inom branschen. Kommentarer från deltagarna i nätverket: Branschen måste själv aktivt motverka felval och vara med och informera om behoven. AF behöver komma ut till skolorna och informera mera t ex om Västsvenska paketet och Västlänken. Även järnvägen måste moderniseras och det kommer att råda brist på all slags kompetens inom det infrastrukturområdet. Exempelvis ska signalsystemen bytas ut. Bildspelet bifogas anteckningarna. 12. Övrig fråga från Alingsås om utvärderingsdokument Frågan behandlades via mailsvar i stället. 13. Övrig fråga om SYV-bemanningen under sommaren Frågan ströks på grund av tidsbrist men behandlas i Utbildningschefsgruppen Vid anteckningarna Margaretha Allen 8