Protokoll från Socialutskottets sammanträde

Transkript

1 Sida 1 (25) Protokoll från Socialutskottets sammanträde På grund av personuppgiftslagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna (kryssade) i protokollet. Innehållsförteckning ande... 2 Budgetuppföljning med helårsprognos... 4 Flyktingavtal ensamkommande barn Riktlinjer för bidrag till brukarorganisationer och intresseföreningar inom social verksamhet... 8 Ekonomiskt bistånd, september Demensriktlinjer SSBTEK sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd Vårdtyngdsmätning - information Handlingsplan hemtjänst - information Värdegarantier rapport Socialstyrelsen Feriepraktik rapport Inkomna motioner/medborgarförslag Föregående protokoll Samsjuklighet - strategidiskussion Väntetid särskilt boende - rapport Avvikelser riktlinjer biståndshandläggning - rapport Anmälningsärenden Rapporter Kurser och konferenser... 25

2 Socialutskottet (25) Sammanträde med Socialutskottet Plats och tid Förvaltningshuset, kl ande Marianne Löwgren (C), ordförande Marie-Louise Gunnarsson (M) Ronny Jakobsson (S) Lars Samuelsohn, (KD), tjg ers för Agneta Sköldunger (C) Kjell Axell (S), 119, 120, , 130, 131 Carina Stende (S), tjg ers för Kjell Axell (S), 121, 129, Övriga deltagande Carina Stende (S), ej tjg ers, 119, 120, , 130, 131 Ann Axelsson, sekreterare Utses att justera Lars Samuelsohn Justeringens plats Förvaltningshuset , kl Paragrafer och tid Underskrifter Sekreterare Ann Axelsson Ordförande.. Marianne Löwgren Justerande.. Lars Samuelsohn ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Socialutskottet Förvaringsplats för protokollet Sociala sektorn Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Underskrift Ann Axelsson

3 Socialutskottet (25) Ulla Henriksson, socialchef Peter Wallenberg, biträdande socialchef Simon Lennermo, sektorsekonom Helena Martinson, äldreomsorgschef, 123, Michael Olsson, demenssamordnare, 123 Carina Andersson, enhetschef, 124, 131

4 Socialutskottet (25) Socu 119 Dnr Budgetuppföljning med helårsprognos Socialutskottet beslutar att godkänna upprättad rapport. Utskottet beslutar vidare att föreslå kommunstyrelsen att godkänna upprättad budgetuppföljning. Sektorns driftutfall efter september månad är 256,2 mnkr, vilket motsvarar 76,8 procent av helårsbudgeten, jämfört med riktpunkten för den samlade verksamheten 75,7 procent. Sektorns helårsprognos för driften är 342 mnkr, inklusive nyttjande av AFA-pengar, vilket motsvarar en negativ avvikelse mot budget med 8,3 mnkr. Den procentuella avvikelsen mot budget i prognosen är 2,5 procent. Äldreomsorg boende prognostiseras till en positiv avvikelse mot budget med 0,2 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,3 procent. Hemtjänst prognostiseras till en negativ avvikelse mot budget med 7,7 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 10,3 procent. Under kvartal 3, framförallt augusti och september, har antalet beviljade hemtjänsttimmar ökat, vilket tyder på ett totalt antal beviljade timmar på ca timmar på helåret, vilket är ca 5400 timmar mer än i budget. Negativ prognos beror på bland annat på skillnad i timersättning och faktiska kostnader per timma. Hälso- och sjukvård prognostiseras till en negativ avvikelse mot budget med 1,0 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 3,4 procent. Avvikelsen beror framförallt på kostnader för hjälpmedel och hälso- och sjukvårdsprodukter. Stöd och service till funktionshindrade prognostiseras till en negativ avvikelse mot budget med 1,9 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 4 procent. Nya och större förändringar i specifika ärenden inför 2014 innebar en prognostiserad kostnadsökning för funktionshinderomsorgen som inte hade full täckning i budget, vilket är en anledning till den prognostiserade avvikelsen. Den tillfälliga besparingen på gruppboende som var tänkt att genomföra 2014 kommer ej kunna verkställas pga. avslag i ett SFB-ärende. Istället för att minska antalet brukare i gruppboende är gruppboendet istället fullt, vilket därmed kräver ordinarie personalstyrka. Prognosen för socialt stöd är positiv på 2,4 mnkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget med 2,4 procent. Medan inflödet av nya barn- och ungdomsplaceringar varit relativt lågt har det på vuxensidan varit ett flertal placeringar under Barn- och ungdomsplaceringar prognostiseras med en positiv avvikelse mot budget med ca 4,2 mnkr. Vuxenplaceringar prognostiseras med en negativ avvikelse mot budget med ca 3,2 mnkr.

5 Socialutskottet (25) Utbetalt ekonomiskt bistånd var lågt i augusti jämfört mot tidigare månader. Ny prognos är 14,6 mnkr vilket är 1,7 mnkr bättre än budget. Bedömningen är att försörjningsstödet kommer att vara stabilt resterande månader av året. Sektorns investeringsutfall efter september månad är 4,7 mnkr vilket motsvarar 75,3 procent av helårsbudgeten. Sektorns helårsprognos för investeringarna är 7,8 mnkr vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 1,5 mnkr. Den procentuella avvikelsen mot budget i prognosen är 24 procent. Den främsta anledningen till den stora negativa avvikelsen är att investeringen av sprinkleranläggning till vårdboendena Almgården och Marieberg beräknas vara klar under Enligt beslut ifrån KF får sociala sektorn nyttja 1,5 mnkr av 2015 års investeringsbudget, vilket är den prognostiserade negativa avvikelsen för sunderlag Budgetuppföljning Utdrag: Ks Sektorsekonom

6 Socialutskottet (25) Socu 120 Dnr Flyktingavtal ensamkommande barn 2015 Socialutskottets förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att teckna avtal om åtta stycken asylplatser för ensamkommande barn för Länsstyrelsen har tagit fram fördelningstal för år 2015 gällande ensamkommande barn för Jönköpings län. Fördelningstalen för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn baseras på Migrationsverkets prognos som lämnades till regeringen i juli 2014, samt platsbehovsframställan som lämnades från Migrationsverket till Länsstyrelserna i augusti Antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige för att söka asyl fortsätter att öka kraftigt. Av verkets prognos från juli framgår bland annat att uppskattningsvis ensamkommande barn årligen kommer att söka asyl under 2014 och Hittills i år är ökningen över 97 procent jämfört med samma period Som en direkt följd av den kraftigt ökade prognosen har Migrationsverket överlämnat en ny beräkning av behovet av antalet asylplatser till Länsstyrelserna. Verket uppskattar behovet till asylplatser. På grund av den oförutsägbarhet som oroligheterna i omvärlden för med sig, så innefattar beräkningen 20 procent buffertplatser. Sedan den första januari i år har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun att ordna boende för ensamkommande barn. Genom lagändringen kan alla kommuner anvisas för att ta emot ensamkommande barn oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. I förberedelsearbetet har verket samarbetat med Länsstyrelserna och fört dialog med Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), och i delar Barnombudsmannen. Från och med årsskiftet sker anvisning av kommun enligt något av följande fyra steg: 1. Kommun till vilken barnet anses ha viss anknytning, till exempel på grund av släkting. 2. Kommun med överenskommelse och som anmält ledig plats. 3. a) Kommun utan överenskommelse b) Kommun med överenskommelse, där mottagandet på platser inte startat c) Kommun med överenskommelse, men där de överenskomna platserna är färre än kommunens fördelningstal 4. Samtliga kommuner.

7 Socialutskottet (25) För närvarande sker utvidgade anvisningar enligt steg 3c, det vill säga till kommuner med pågående mottagande enligt överenskommelse, men vars antal överenskomna asylplatser är färre än det fördelningstal som kommunen har. Det stora flertalet av landets kommuner ingår i anvisningssteg 3c. Turordningen för dessa anvisningar sker enligt följande; först i tur står det län som vid aktuell tidpunkt procentuellt sett har lägst måluppfyllelse utifrån länets fördelninguppfyllelse i förhållande till kommunens fördelningstal. Som en följd av dels den mycket kraftiga ökning av antalet ensamkommande barn som söker asyl i Sverige och dels att få lediga överenskomna asylplatser rapporteras in så borde steg 3 bli fullbordat senare under hösten. Det kan därför inte uteslutas att steg 4 kan komma att aktualiseras innan året är slut. Eksjö Kommun har för 2014 ett avtal om fyra asylplatser. Med bakgrund i ovanstående är Länsstyrelsens förslag att kommunen för år 2015 tecknar ett nytt avtal om åtta stycken asylplatser. Med lagändring som kom 2014 kommer kommunen att enligt fördelningsmodellen få det antal barn som behöver placeras i Eksjö. Det är därför en fördel att teckna avtal i enlighet med Länsstyrelsens önskemål då det innebär bättre planeringsförutsättningar, såväl ekonomiskt som praktiskt. Har vi avtal får vi ersättning för varje plats oavsett om den är belagd eller inte. Har vi avtal med färre platser måste vi ansöka om ersättning för varje enskild plats utöver avtalet. sunderlag Tjänsteskrivelse Utdrag: Ks Bitr. socialchef

8 Socialutskottet (25) Socu 121 Dnr Riktlinjer för bidrag till brukarorganisationer och intresseföreningar inom social verksamhet Socialutskottets förslag till beslut: Kommunstyrelsen beslutar att anta riktlinjerna för bidrag till brukarorganisationer och intresseföreningar inom social verksamhet. Föreningsbidrag är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen till att stödja föreningar som bidrar med aktiviteter som riktar sig till människor inom nämndens verksamhetsområden. Syftet är att stödja möjligheter till att stimulera medborgarnas engagemang, bidra till en meningsfull fritid, motverka ensamhet och ohälsa och därmed öka människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Grundvillkor Föreningen ska ha stadgar som är godkända av riksorganisation eller av kommunen, ha minst tio medlemmar som regelbundet deltar i aktiviteter och verksamheten ska bedrivas inom kommunen. Föreningen ska inte enbart vara beroende av kommunalt bidrag utan detta ska vara ett komplement. Verksamhetsbidrag och/eller lokalbidrag kan beviljas till föreningar som uppfyller grundvillkoren och bedriver verksamhet som stödjer de övergripande målen. Verksamhetsbidrag För att bedöma om socialnämnden ska stödja en förening med verksamhetsbidrag kommer föreningens verksamhet och vad verksamhetsbidraget ska användas till att sättas i relation till socialnämndens prioriterade mål och åtaganden. Lokalbidrag Lokalbidrag kan ges i följande former: Subventionerad hyra i kommunägda lokaler Subventionerad hyra av kommunen hyrd lokal Bidrag till föreningsägd eller hyrd lokal Ansökan Bidrag till brukarorganisationer och intresseföreningar inom social verksamhet prövas efter skriftlig ansökan.

9 Socialutskottet (25) Ansökan ska ha inkommit till sociala sektorn, på förtryckt blankett, senast den 31 oktober avseende nästkommande år. För sent inkommen ansökan behandlas inte. fattas av socialnämnden i december månad och gäller för ett år. Utbetalning sker inom en månad från beslutsdatum till föreningens bank- eller plusgiro. Bedömning av ansökan Socialnämnden bedömer varje enskild ansökan utifrån gällande villkor och riktlinjer. Bidrag kan endast lämnas i mån av medel och när inkomna ansökningar om bidrag överskrider avsatta resurser kommer socialnämnden att prioritera fördelningen av föreningsbidrag utifrån nämndens prioriterade beslutade mål. Lokalbidrag kan utbetalas i avvaktan på att verksamhets-/revisionsberättelse inkommer, i de fall där årsmöte äger rum först in på det år som ansökan avser. sunderlag Föreningsbidrag förslag till riktlinjer Utdrag: Ks Sektorsekonom

10 Socialutskottet (25) Socu 122 Dnr Ekonomiskt bistånd, september 2014 Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Total utbetalning av ekonomiskt bistånd i januari-dec 2013 respektive 2014 är enligt följande: (belopp i mnkr) År Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec ,3 1,3 1,4 1,4 1,4 1,5 1,3 1,0 1, ,4 1,51 1,47 1,63 1,63 1,4 1,4 1,2 1,3 1,5 1,2 1,6 Antal öppet arbetslösa (2013 års siffror inom parentes) Ålderskategori år Ålderskategori år Jan Febi Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 63 (85) 272 (350) (70) (69) (57) (34) (57) (60) (84) (76) (61) (45) (44) 254 (309) (305) (298) (254) (288) (302) (322) (295) (267) (240) (264)

11 Socialutskottet (25) Socu 123 Dnr Demensriktlinjer Socialutskottet beslutar att bordlägga ärendet för att inhämta synpunkter från Demensföreningen. Sammanfattning Socialstyrelsen gav 2010 ut Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom (ISBN ). Syftet med riktlinjerna var att de skulle vara ett stöd för beslutsfattare i kommuner, landsting och regioner. Socialstyrelsen förutsatte att riktlinjerna skulle påverka resursfördelningen på lokal nivå. De nationella riktlinjerna belyser evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd för deras anhöriga. I arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna i Eksjö kommun, har lokala riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom tagits fram. Eksjö kommuns lokala riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom består av två dokument, tjänsteskrivelse med målformuleringar, samt bilaga som förklarar begrepp och mer i detalj beskriver verksamhetens inriktning. Bakgrund Övergripande mål För att personen med demenssjukdom ska erhålla ett gott liv på äldre dar (Kommunstyrelsen , 130), gäller dels samma förutsättningar som för andra brukare med behov av stöd och insatser, dels utökat behov av att stödet och insatserna presenteras, utformas och verkställs med hänsyn tagen till att brukaren har en demenssjukdom. I Eksjö kommun upplever alla brukare trygghet i ett professionellt bemötande och alla individuellt riktade insatser sker med delaktighet. Ett salutogent synsätt genomsyrar verksamheten. Det är viktigt att se det friska hos varje person. Alla personer med en demenssjukdom upplever en känsla av sammanhang (KASAM) när de erhåller stöd och hjälp från Eksjö kommun, oavsett om de bor i ordinärt boende eller inom särskilt boende. Känslan av sammanhang är viktigt för välbefinnandet.

12 Socialutskottet (25) Målsättningar för vård och omsorg om personer med demenssjukdom Alla (politiker, tjänstemän och medarbetare) som genom sitt arbete eller uppdrag möter personer med demenssjukdom, har grundläggande kunskap Samtliga enhetschefer har ansvar för att verkställa och förankra demensriktlinjerna inom sitt ansvarsområde. Samtliga medarbetare som i sitt arbete regelbundet ger vård och omsorg till personer med demenssjukdom, har uppdraget att bidra till att införliva och följa demensriktlinjerna. Grundläggande förutsättningar och begrepp I bilagan beskrivs förutsättningar och begrepp, som gemensamt och var för sig, beskriver Eksjö kommuns målsättningar och riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Bilagan kan användas i verksamheten, så som ett stöd i planeringen och genomförande av aktiviteter. Vidare kan den vara ett stöd i utvecklingen av befintlig verksamhet, samtidigt som den kan tjäna som inspiration vid utveckling av nya verksamheter. sunderlag Tjänsteskrivelse Lokala riktlinjer Bilaga - demenshandlingsplan Utdrag: Äldreomsorgschef Demenssamordnare Demensföreningen

13 Socialutskottet (25) Socu 124 Dnr SSBTEK sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd Socialutskottet beslutar att Eksjö kommun ska ingå i denna tjänst för att underlätta biståndsenhetens handläggning av ekonomiskt bistånd. SSBTEK står för sammansatt bastjänst ekonomiskt bistånd. Genom tjänsten kan handläggare inom socialtjänstens verksamhetsområde ekonomiskt bistånd få utlämnat information från a-kassorna, Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Den nya tjänsten innebär en förenklad och mer säker hantering av informationen, samt ger förutsättningar för frigjord arbetstid i handläggningen hos både kommuner och myndigheter. För att kunna använda tjänsten krävs en anpassning av kommunernas verksamhetssystem. Försäkringskassan ansvarar för teknisk förvaltning av tjänsten på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Under 2014 kommer SKL att stå för kostnaderna för drift, förvaltning och utveckling av tjänsten. Framtida finansieringsmodell kommer att behandlas i SKL:s styrelse under På uppdrag av E-delegationen driver Centrala studiestödsnämnden projektet Effektiv informationsförsörjning (EIF). Ett av projektets syfte är att skapa en effektiv informationsförsörjning för handläggare inom kommunerna och verksamhetsområdet ekonomiskt bistånd. Ett mål var att bygga en tjänst som möjliggör för kommunen, att via sitt verksamhetssystem, elektroniskt inhämta information från flera myndigheter samt a-kassorna. Tjänsten SSBTEK driftsattes i maj Projektet EIF förlängs att fortgå under hela sunderlag Tjänsteskrivelse Utdrag: Enhetschef bistånd

14 Socialutskottet (25) Socu 125 Vårdtyngdsmätning - information Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Sammanfattning Vårdtyngdsmätning infördes succesivt inom särskilt boende under Ansvarig för att utföra mätningen är en omvårdare på respektive avdelning. Fördelar med att införa vårdtyngdsmätningar: Det går att följa respektive avdelnings trend över tid. Vårdtyngdsmätningen ger enhetschefen ett underlag för dialog med medarbetarna om upplevd vårdtyngd, kontra tidigare upplevd vårdtyngd. Rätt använt, kan vårdtyngdsmätningen vara ett stöd för enhetschefen när personalresurser ska fördelas inom den egna verksamheten. Nackdelar med den form av vårdtyngdsmätning som tillämpas i Eksjö kommun: Vårdtyngdsmätningen kan inte, och ska inte, användas för att jämföra enheter med varandra. Instrumentet för vårdtyngdsmätning har används i cirka sex månader. Att implementera ett nytt arbetssätt, det vill säga, förfina arbetsmetoderna och öka kunskapen i arbetslaget om hur instrumentet ska användas och resultatet analyseras, kräver betydligt mer tid än så. Bakgrund Modellen för vårdtyngdsmätning utarbetades tillsammans med Aneby kommun. Modellen går i huvudsak ut på följande parametrar: En medarbetare per avdelning ansvarar för att genomföra vårdtyngdsmätningen och registrera resultatet. Samtliga medarbetare använder samma skala för skattning av vårdtyngd. Skalan för skattning av vårdtyngd tar hänsyn till vårdbehov, både fysiskt och psykiskt, och den tid som det tar att utföra insatsen. Skattning av vårdtyngd bedöms över hela dygnet. Aneby kommun införde modellen för cirka fyra år sedan. Under den tiden har arbetsmetoden förfinats, och samarbetet mellan dem som utför vårdtyngdsmätning har ökat. Idag finns ett nätverk bestående av medarbetare som utför vårdtyngdsmätning. I nätverket har man som ambition att hitta ett gemensamt förhållningssätt till hur vårdtyngd ska skattas.

15 Socialutskottet (25) I januari/februari kom två medarbetare från Aneby kommun till Eksjö kommun för att dela med sig av erfarenheter, och inspirera de medarbetare i Eksjö kommun som skulle ansvara för skattningarna av vårdtyngd. Under våren 2014 har sedan enheterna inom särskilt boende succesivt infört vårdtyngdsmätningar. Ambitionen är att vårdtyngdsmätning ska genomföras var fjortonde dag. Eftersom arbetsuppgiften att utföra vårdtyngdsmätning är bundet till en enskild medarbetare per avdelning, har det varierat vilka veckor under sommaren som vårdtyngdsmätning har utförts. Vissa avdelningar har haft ett längre uppehåll än fyra veckor. Att skatta omvårdnadsbehov, och översätta detta till statistik, är en ny arbetsuppgift för omvårdnadspersonal. Att lära in en arbetsuppgift tar tid, att lära in en arbetsuppgift som av tradition inte ligger inom omvårdnadens sfär, tar extra lång tid. Initialt upplever medarbetarna ett visst motstånd inom sig själva, att sätta siffror på hjälpbehovet. Enhetscheferna har under införandefasen arbetat aktivt för att stötta medarbetarna i att införa arbetsmetoden. Detta har tagit olika lång tid på de olika enheterna. För att enskild medarbetare tillsammans med sin chef ska kunna komma vidare i processen att implementera arbetsmetoden helt och fullt, behöver varje avdelning, varje registrerande medarbetare ha cirka ett halvårs material att utgå ifrån, i diskussion med enhetschefen. Den modell som Eksjö kommun har valt för vårdtyngdsmätning lämpar sig inte för att jämföra vårdtyngden mellan olika enheter. Mätningen utförs av ett stort antal medarbetare, som själva är involverade i omvårdnaden. Fördelen med att omvårdnadspersonalen själv utför vårdtyngdsmätningen är att själva mätningen kan inlemmas i det dagliga arbetet, enbart själva dokumentationen kräver extra tid. På så vis genomförs vårdtyngdsmätningen med små personella resurser. Nackdelen är att själva mätningen tenderar att bli subjektiv. Det är inte möjligt att jämföra enheterna med varandra. En skattad vårdtyngd, en summa, kan inte förutsättas motsvara samma sak på två enheter. För att uppnå en mer objektiv bedömning av vårdtyngden, skulle en extern vårdtyngdsmätning behöva ske. En sådan mätning tar betydligt mer personaltid i anspråk. sunderlag Utdrag: Äldreomsorgschef

16 Socialutskottet (25) Socu 126 Handlingsplan hemtjänst - information Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Äldreomsorgschefen berättar att kartläggningen om vad som händer och görs med beställda hemtjänsttimmar pågår, och att utskottet kommer att få fortlöpande information kring detta. Resultatet kommer att redovisas för kommunstyrelsen i december.

17 Socialutskottet (25) Socu 127 Dnr Värdegarantier rapport Socialstyrelsen Socialutskottet beslutar att godkänna redovisad rapport. Eksjö kommun har sedan år 2011 arbetat utifrån kvalitetsgarantier som innehåller information om rättigheter och skyldigheter för vårdtagare inom äldreomsorgen. När Socialtjänstlagen förändrades och satte fokus på högre grad av brukardelaktighet, påverkansmöjlighet, samt respekt för den personliga integriteten, påbörjades arbetet med att utforma värdighetsgarantier för att implementera den nya skrivelsens innebörd på kommunal nivå, samt individnivå. Sociala sektorn har skickat in en ansökan till Socialstyrelsen om prestationsersättning till kommuner som infört tre lokala värdighetsgarantier och som lämnar in en plan för uppföljning. sunderlag Plan för uppföljning av värdegarantier Ansökan 2 prestationsersättning. Utdrag: Utredare Äldreomsorgschef

18 Socialutskottet (25) Socu 128 Dnr Feriepraktik rapport Socialutskottet beslutar att godkänna redovisad rapport. Totalt kronor var avsatta för feriepraktiken i sommar för ungdomar mellan 16 till 18 år. Utöver detta finansierades 13 platser via medel för ensamkommande flyktingbarn. 139 platser fanns att tillgå fördelade på följande platser: Långanässjöbadet Äldreomsorgen Idrottsanläggningar Förskolan och skolor Kärntvätten, Park och Retro Barnteater Biblioteket Bondgård Barnfilmshuset Räddningstjänsten Itolv Spelverket UV-informatörer Krusagården Slutsumman för årets feriepraktik blev kronor. Totalt sökte 158 ungdomar feriepraktik hos oss i år men av dessa var fyra för gamla, och tre var från annan kommun. Alla sökande som var berättigade att söka fick erbjudande om en feriepraktikplats, och av dessa tackade 18 ungdomar nej till erbjuden plats. sunderlag Tjänsteskrivelse Utvärdering av feriepraktik 2014, Utdrag: Hans C

19 Socialutskottet (25) Socu 129 Inkomna motioner/medborgarförslag Inga motioner/medborgarförslag har inkommit.

20 Socialutskottet (25) Socu 130 Föregående protokoll Socialutskottet beslutar att lägga protokollet till handlingarna. Föregående protokoll gås igenom. sunderlag Protokoll

21 Socialutskottet (25) Socu 131 Samsjuklighet - strategidiskussion Socialutskottet diskuterar hur sektorn ska fortsätta att arbeta med personer i kategorierna psykiatri, respektive missbruk. Sektorn behöver ha en strategi när det gäller boendefrågan, då problem uppstår när dessa kategorier bor på samma ställe.

22 Socialutskottet (25) Socu 132 Väntetid särskilt boende - rapport Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Det finns ingen kö i nuläget.

23 Socialutskottet (25) Socu 133 Avvikelser riktlinjer biståndshandläggning - rapport Socialutskottet beslutar att notera informationen till protokollet. Två avvikelser rapporteras.

24 Socialutskottet (25) Socu 134 Anmälningsärenden Inspektionen för vård och omsorgs begäran om komplettering gällande lex Maria-anmälan. Dnr Inspektionen för vård och omsorgs beslut att avsluta ärendet beträffande oanmäld inspektion vid HVB Justelius som ägde rum i juni. Dnr Inspektionen för vård och omsorg meddelar att de kommer att göra en verksamhetstillsyn av socialnämndens arbete med handläggning av anmälningar rörande barn och ungdomar som riskerar att fara illa. Även bestämmelserna om lex Sarah kommer att uppmärksammas. Dnr Inspektionen för vård och omsorgs underrättelse Förslag att avsluta ärendet. Möjlighet att lämna synpunkter. Dnr Inspektionen för vård och omsorgs beslut De avslutar ärendet gällande tillsyn av Almgården, avdelning Guldhatten. Dnr Humanas Tillgänglighetsbarometer Samhällsbyggnadssektorn. Detaljplan för Moväntaområdet, Hult, Eksjö. Lex Sarah, dnr / Sociala sektorns yttrande till Inspektionen för vård och omsorg beträffande inspektion den 15 maj vid HVB Justelius. Dnr: Sociala sektorns komplettering till Inspektionen för vård och omsorg beträffande Lex Maria, dnr Protokoll, brukarråd hemtjänst Protokoll, brukarråd psykiatri Protokoll, boenderåd Anmäles beslut fattade med stöd av delegationsbemyndigande under perioden , jml SoL, LVU och Föräldrabalken. Anmäles delegationsbeslut fattade under tiden , med stöd av SoL, LVM, LASS, LSS, samt Bostadsanpassningslagen.

25 Socialutskottet (25) Socu 135 Rapporter Protokoll, kommunala funktionshinderrådet Rapport från FUB:s sammanträde den Rapporteras att Intresserådet har avvecklats. Lex Sarah, dnr /29, 31 Socu 136 Kurser och konferenser Presidie- och socialchefskonferens den 31 oktober i Jönköping. Marianne Löwgren är anmäld. Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund. Inbjudan till föreläsning den 18 november i Förvaltningshuset, Eksjö.