Inbjudan till att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag
|
|
- Emilia Fredriksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stockholm Vår referens/dnr: 222/2011 Er referens/dnr: Ju2011/7836/L1 Stockholm Remissvar Inbjudan till att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och rapporter i vissa typer av företag Sammanfattning Svenskt Näringsliv ställer sig positiv till att det införs ett nytt direktiv för årsbokslut och koncernredovisning som ska ersätta fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om maximiharmonisering av regleringen av små företag. Svenskt Näringsliv avstyrker förslaget om att göra principen om substans över form obligatorisk i direktivet. Svenskt Näringsliv anser att direktivet bör utformas så att standarden IFRS för små och medelstora företag går att tillämpa fullt ut inom ramen för nationell lagstiftning i medlemsländerna. Svenskt avstyrker förslaget att införa EU-regler om särskild redovisning inom utvinningsoch skogsindustrin (country-by-country reporting). S V E N S K T N Ä R I N G S L I V C O N F E D E R A T I O N O F SW E D I S H E N T E R P R I S E P O S T A D R E S S /AD D R E S S : SE S T O C K H O L M B E S Ö K/VI S I T O R S: S T O R G A T A N 19 T E L E F O N /PH O N E : +4 6 ( 0 ) F AX: + 46 ( 0 ) w ww. s v e n s kt nari ng sl i v.s e O R G N R P O S T G I R O : B A N K G I R O
2 2(10) Förslaget till direktiv avseende årsbokslut och sammanställda redovisningar utom såvitt gäller särskild redovisning inom utvinningsoch skogsindustrin Övergripande synpunkter Förslaget har föregåtts av flera års arbete inom EU med att genomföra förändringar och moderniseringar av EUs redovisningsdirektiv. Ett problem är att det är svårt att få konsensus bland medlemsländerna om vilka förändringar som bör ske. Olika ansatser har prövats och det nu framlagda förslaget är det senaste i raden. Det är svårt att analysera förslaget i alla dess delar. Ett skäl till detta är att motiven för det föreslagna direktivet är kortfattade. Det gör det svårt att ta ställning till varför EU valt att behålla, ta bort respektive ändra befintliga regler. Vidare innebär det föreslagna direktivet, liksom befintliga regler, en avvägning mellan olika intressen och en blandning av olika synsätt på redovisningen. Förslaget framstår som resultatet av ett antal pragmatiska överväganden. Med dessa reservationer ställer sig Svenskt Näringsliv positiv till att införa ett nytt direktiv för årsbokslut och koncernredovisning som ska ersätta fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiven. Svensk Näringsliv stöder också tanken på att försöka minska regelbördan, särskilt för små företag. Svenskt Näringsliv är dock kritiskt till flera delar av förslagen och anser därför att dessa inte bör genomföras. Undanta mikroföretagen från direktivet Frågan om att undanta mikroföretag från direktivets tillämpningsområde berörs inte i förslaget. Denna fråga hanteras i en annan ordning inom EU. Mikroföretagen beräknas utgöra cirka 75 % av Europas företag. Svenskt Näringsliv stöder tanken på att undanta mikroföretag från direktivet. Skälet är att vi anser att behovet av harmoniserad reglering för dessa företag är litet eftersom få av dem driver gränsöverskridande verksamhet eller söker finansiering internationellt. Verkliga förenklingar uppnås bäst om dessa företag enbart följer nationell reglering. Det är därför mycket angeläget att ett undantag tas fram snabbt. Intill dess att ett sådant undantag införs måste alla små företag inom EU, inklusive mikroföretagen, följa direktivets regler. Svenskt Näringslivs ståndpunkter i detta yttrande utgår från att mikroföretagen omfattas av den föreslagna regleringen. Regleringen av små företag är olämpligt utformad Förslaget till direktiv utgår från att man ska införa en maximiharmonisering för små företag. Detta innebär att det införs regler för denna kategori av företag i direktivet, i princip utan möjlighet att lägga till nationella regler. Därtill kommer ytterligare krav på medelstora och stora företag, dock med större möjligheter till nationell anpassning. Den storleksindelning i små, medelstora och stora företag som föreslås ska bli tvingande för medlemsländerna. Om förslaget genomförs kommer det att leda till ändringar av svensk redovisning jämfört med vad som är fallet i dag. De storleksgränser som finns i årsredovisningslagen (ÅRL) måste ändras. Svenskt Näringsliv har ingen invändning i sig mot de beloppsgränser som föreslås. Däremot kan invändningar riktas mot innehållet i förslaget, särskilt rörande små företag.
3 3(10) Ansatsen med en maximiharmonisering av reglerna för små företag kan vid första påseende framstå som ett bra sätt att begränsa regelbördan för denna kategori av företag. Förslaget innebär att små företag ska lämna vissa notupplysningar och att medlemsstaterna inte får kräva ytterligare upplysningar från dessa företag. Den saknas en motivering till hur urvalet har skett av obligatoriska tilläggsupplysningar för små företag. Enligt förslaget ska alla företag bl.a. lämna information om arrangemang som inte tagits med i balansräkningen och transaktioner med närstående parter. Små företag behöver i dag inte lämna sådan information enligt ÅRL. Svenskt Näringsliv anser att förslaget i denna del inte bör genomföras därför att det skulle leda till ökade lagfästa krav i stället för minskade krav på företagen. Dessutom måste ifrågasättas varför just dessa upplysningar ska lämnas av alla företag. Vidare anser Svenskt Näringsliv att förbudet mot att kräva ytterligare upplysningar av små företag i medlemsländerna är olämpligt utformat. En utgångspunkt i dagens svenska kompletterande redovisningsnormgivning är att företag kan välja att tillämpa ett regelverk för företag i en högre kategori. Det innebär t.ex. att ett mindre onoterat företag frivilligt får tillämpa regelverket för ett större onoterat företag inom ramen för Bokföringsnämndens reglering av vad som är god redovisningssed. Detta anses skapa flexibilitet och gör det möjligt för det enskilda företaget att själv ta ställning till vilket regelverk som ska tillämpas. Detta kan påverkas bl.a. av hur företaget är finansierat och om företaget driver internationell verksamhet. Om man i nationell lagstiftning inte får ställa ytterligare krav på tilläggsinformation på små företag uppkommer frågan om det är möjligt att inom ramen för den kompletterande normgivningen (god redovisningssed) tillåta att små företag tillämpar ett regelverk med längre gående upplysningskrav. Man kan tolka direktivförslaget på så sätt att det inte är möjligt. Svenskt Näringsliv anser därför att förbudet mot att kräva ytterligare tilläggsupplysningar i små företag i medlemsländerna inte bör genomföras. Dagens ordning i Sverige fungerar bra och bör behållas. Motsvarande fråga uppkommer såvitt gäller undantaget från krav på att upprätta koncernredovisning i små företagsgrupper. I dag kan medlemsländerna besluta om att undanta dessa från krav på koncernredovisning. Denna möjlighet till undantag har utnyttjats i Sverige. Enligt förslaget till direktiv ska dock även detta undantag bli obligatoriskt, vilket innebär att medlemsländerna inte får besluta om undantag. I sak är det bra att små företagsgrupper undantas från krav på koncernredovisning. Däremot bör det dock liksom i dag vara möjligt för små moderföretag i sådana grupper att frivilligt välja att upprätta koncernredovisning. Begränsningen av optioner i direktivet Förslaget innebär att en del av dagens optioner i EU-direktiven utmönstras. Detta leder till en högre grad av harmonisering av medlemsländernas lagstiftning. Urvalet av vilka optioner som slopats bygger på en enkät bland medlemsländerna. Ansatsen har varit att ta bort optioner som utnyttjats i få länder. Flera av de optioner som föreslås slopade har inte utnyttjats av Sverige och ett borttagande av dem får därför inga konsekvenser för svensk redovisning. Principen om substans över form bör inte göras obligatorisk Det finns dock anledning att kommentera särskilt ett av förslagen, nämligen att göra principen om substans över form obligatorisk i stället för att som i dag låta medlemsländerna
4 4(10) välja om de vill införa principen i lag eller inte. Principen infördes i det fjärde bolagsrättsliga direktivet år Principen är inte införd i årsredovisningslagen (ÅRL). Regeringen gjorde i samband med det då aktuella lagstiftningsärendet (prop. 2004/05:24) bedömningen att det inte fanns behov av att i lag reglera principen om substans över form. Regeringen konstaterade att principen kunde tillämpas i svensk redovisning utan lagstöd men ansåg också att det inte kunde uteslutas att det kunde finnas transaktioner som borde redovisas i enlighet med transaktionens juridiska innebörd, exempelvis därför att det kunde påverka innebörden av annan lagstiftning. Förhållandena har inte ändrats i Sverige sedan regeringen gjorde sitt ställningstagande. Mot denna bakgrund bör principen om substans över form inte göras obligatorisk i det föreslagna direktivet utan det bör fortfarande vara en option för medlemsländerna att införa principen. Här kan för övrigt påpekas att förslaget till EUdirektiv inte är konsekvent utformad utifrån ett ekonomiskt betraktelsesätt. I t.ex. artikel 11 sägs att vad som ska presenteras under posten Mark och byggnader i balansräkningen är rätt till fast egendom och andra liknande rättigheter, så som dessa definieras i nationell lagstiftning. Skulle principen göras obligatorisk skulle det leda till förändringar av svensk redovisning. Här kan man bl.a. peka på att BFNs regelverk för små företag (det s.k. K2-regelverket) utgår från den legala formen. Detta manifesteras bl.a. genom att ett mindre företag endast ska redovisa tillgångar som det äger (se BFNAR 2008:1 punkt 9.1). Noterade moderföretag ska i årsredovisningen som huvudregel följa IFRS enligt regelverket från Rådet för finansiell rapportering (RFR 2). IFRS utgår från den ekonomiska innebörden av affärshändelser. I RFR 2 sker dock avsteg från IFRS därför att det inte är möjligt att upprätthålla ett sådant synsätt fullt ut. Vi ska här ge några exempel. En utgångspunkt i ÅRL är att gränsdragningen mellan skulder och eget kapital ska ske utifrån den juridiska formen. Det innebär bl.a. att det inte är tillåtet att klassificera preferensaktier som enligt ÅRL utgör eget kapital som en skuld, även om det finansiella instrumentet uppfyller definitionen av skuld enligt IAS 32. Av denna anledning gör Rådet i RFR 2 ett undantag från kravet på redovisning enligt den ekonomiska innebörden. Ett ytterligare exempel på när juridisk reglering får styra redovisningen gäller ersättningar till anställda. I juridisk person sker redovisningen av pensioner utifrån tryggandelagens regler, vilket är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. Rådet har därför i RFR 2 gjort ett undantag från redovisningen enligt IAS 19. Vidare kan hänvisas till undantaget från IAS 17 i RFR 2. Undantaget innebär att finansiella leasingavtal i juridisk person kan redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal. Anledningen är att en tillämpning av reglerna om finansiella leasingavtal inte alltid är praktiskt genomförbar eftersom särskilda regler för beskattning på basis av sådan redovisning saknas eller är ofullständiga. Rätten till värdeminskningsavdrag vid beskattningen tillkommer den som är juridisk ägare till den leasade tillgången. Ett införande av principen av substans över form kan således komma i konflikt med det synsätt som tillämpas vid beskattningen. I detta sammanhang bör också framhållasatt BFN i sin normgivning för mindre företag arbetat utifrån en modell som innebär en hög grad av samordning mellan redovisnings- och skatteregler. Företagen ska behöva göra så få justeringar som möjligt i sin inkomstdeklaration. Det vore mycket olyckligt om utvecklingen
5 5(10) av redovisningsregler på EU-nivå skulle leda till ökade behov av justeringar och därmed en ökad regelbörda för företagen. Detta skulle i Sverige motverka eventuella fördelar av ändringar av EU-reglerna. Detta visar tydligt att det finns ett behov av flexibilitet i EUregleringen med hänsyn till de olika institutionella förhållanden som råder i medlemsländerna, t.ex. när det gäller sambandet mellan redovisning och beskattning. Gör det möjligt att tillämpa IFRS för små och medelstora företag Den av IASB antagna standarden IFRS för små och medelstora företag kan i väsentliga delar tillämpas inom ramen för nu gällande EU-direktiv. På några punkter är dock reglerna i direktivet och standarden oförenliga. Svenskt Näringsliv anser att det bra om direktiven utformas på ett sådant sätt att standarden kan tillämpas inom ramen för nationell rätt i medlemsländerna. I förslaget till nytt EU-direktiv kommer dock några av dagens regler att föras vidare så att det inte heller framöver kommer att gå att tillämpa standarden fullt ut. Detta gäller enligt förslaget redovisningen av tecknat ej inbetalt aktiekapital och avskrivningsreglerna för goodwill. Det konstateras i förslaget att detta innebär att ett uttryckligt och fullständigt antagande av IFRS för små och medelstora företag inte kommer att vara möjligt. Däremot redovisar inte EU-kommissionen något skäl till varför dessa skillnader är nödvändiga att ha. Svenskt Näringsliv anser att det inte kan vara en övermäktig uppgift att införa en reglering i direktivet som tar bort dessa skillnader och det minsta man kan kräva är att något skäl för att behålla skillnaderna redovisas. Detta blir ännu märkligare mot bakgrund av att ett medlemsland enligt IAS-förordningen (1606/2002/EG) får besluta om att tillåta eller kräva full IFRS-redovisning i juridisk person samt i onoterade koncerner. Detaljsynpunkter på förslagen Svenskt Näringsliv vill framföra detaljsynpunkter på några av bestämmelserna i det föreslagna direktivet. Terminologi I förslaget liksom i nu gällande direktiv talas om sammanställd redovisning, Det är den officiella svenska termen för det som på engelska brukar benämnas consolidated accounts. Termen sammanställd redovisning är enligt vår uppfattning mindre lyckad. Det är önskvärt att översättningen ändras till den etablerade termen koncernredovisning. Definitioner (artikel 2) Tillverkningskostnad. Uttrycket posten ersätter uttrycket produkten i nuvarande direktiv. Det behövs ett förtydligande om någon skillnad i sak är avsedd och om så är fallet behöver uttrycket post förklaras. Avses en post i balansräkningen? Moderföretag, dotterföretag samt intresseföretag. I förslaget ges flera definitioner. Moderföretag definieras som ett företag som kontrollerar ett eller flera dotterföretag. Ett dotterföretag definieras som ett företag som står under bestämmande inflytande av ett moderföretag. Ett intresseföretag definieras som ett företag i vilket ett annat företag har ett ägarintresse och under vars operativa och finansiella politik det andra företaget utövar ett betydande inflytande.
6 6(10) I artikel 23 regleras när koncernredovisning ska upprättas. Där sägs att ett företag ska upprätta koncernredovisning om det kontrollerar ett dotterföretag i någon av i artikeln uppräknade situationer. Terminologiskt föreligger en oklarhet genom att termen kontroll används jämte termen bestämmande inflytande i förslaget. Så sker också i dag i det sjunde bolagsrättsliga direktivet. Uttrycket kontroll är inte definierat vare sig i sjunde direktivet eller i förslaget till nytt direktiv. Enligt vad som framgår av avsnitt 4.6 i kommentaren till förslaget förefaller också uttrycken användas omväxlande och utan att någon skillnad eller ändring i sak gentemot nu gällande direktivregler är avsedd. För att undvika oklarheter bör definitionen av moderföretag samordnas med definitionen av dotterföretag, förslagsvis genom att ändra definitionen av moderföretag så att med ett sådant företag avses ett företag som har ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Vårt förslag bör leda till en bättre samordning med definitionen av intresseföretag, där man talar om betydande inflytande. Särskild bestämmelse för resultaträkningen (artikel 15) Enligt artikeln ska intäkts- och kostnadsposter av exceptionell storlek eller incidens redovisas separat i resultaträkningen och deras storlek och art ska förklaras i en not till den finansiella rapporten. Detta ersätter nu gällande krav på redovisning av extraordinära intäkter och kostnader. Svenskt Näringsliv kan ställa sig bakom att man tar bort kravet på redovisning av extraordinära intäkter och kostnader, Däremot anser vi inte att det bör införas ett krav på särredovisning i resultaträkningen eller krav på notupplysning avseende poster av exceptionell storlek eller incidens. Ett skäl är att bestämmelsen är vag och svårtolkad. Vi befarar också att den föreslagna regeln kommer att leda till att fler belopp måste särredovisas med åtföljande notupplysning, utan att det klarlagt i vilken utsträckning detta ökar de finansiella rapporternas informationsvärde. Eftersom bestämmelsen ska gälla alla företag innebär det att också små företag omfattas av detta krav på särredovisning och tilläggsupplysning, vilket går i motsatt riktning mot tanken på att minska regelbördan för dessa företag. Noter till de finansiella rapporterna (artikel 17) Av förslaget framgår att alla företag ska lämna upplysningar om alla arrangemang som inte finns i balansräkningen och deras ekonomiska inverkan (artikel 17 punkt 1 (e)). Som vi tidigare framhållit är denna uppgiftsskyldighet alltför betungande för små företag. Dessa bör därför undantas från detta upplysningskrav. Även för andra företag innebär direktivförslaget en skärpning. Enligt den nu gällande regeln ska uppgiften endast lämnas om riskerna och fördelarna med sådana arrangemang är betydande och i den mån ett offentliggörande av dessa risker eller fördelar är nödvändigt för bedömningen av företagets ekonomiska ställning. Svenskt Näringsliv anser att bestämmelsen inte bör ändras. Den nu gällande direktivregeln är lämpligt utformad och bör behållas, inklusive de undantag från regeln som medlemsländerna får besluta om. Enligt artikel 17 punkt 1 (h) ska upplysningar om transaktioner med närstående lämnas av alla företag. I dag gäller i Sverige att endast större företag behöver lämna upplysningar om närståendetransaktioner och endast om transaktionerna varit betydande. Svenskt Näringsliv anser att den nu gällande direktivregeln bör behållas och avstyrker förslaget till ändring. Reglerna om vilka undantag som får ske i medlemsländerna bör också behållas. Detta
7 7(10) innebär att endast större företag fortsättningsvis bör omfattas av ett obligatoriskt upplysningskrav. Förslaget om särskild redovisning inom utvinnings- och skogsindustrin (country-by-country reporting) I EU-enkäten 2010 som föregick förslaget angavs ett antal olika tänkbara skäl för att införa regler om country-by-country reporting. I förslaget till EU-direktiv har syftet preciserats till att främja offentliga myndigheters redovisningsskyldighet och sunda förvaltning. Detta kan uppfattas som att syftet med att införa krav på country-by-country reporting är att bekämpa korruption. Svenskt Näringsliv tar detta som utgångspunkt för de synpunkter som lämnas på förslaget. Mot bakgrund av att även andra skäl anförts för att införa country-by-country reporting har vi dock också funnit det nödvändigt att kommentera några av dem i detta yttrande. Svenskt Näringsliv instämmer i att det är mycket viktigt att bekämpa korruption. Svenskt Näringsliv avstyrker dock att tvingande reglering om country-by-country reporting införs inom EU. Den föreslagna regleringen inte är ett effektivt medel för att bekämpa korruption. Att ensidigt pålägga företagen en uppgiftsskyldighet framstår som ett slag i luften. Dessutom kommer förslaget om det genomförs att leda till väsentligt ökade kostnader för företagen och väsentligt försämra konkurrenssituationen för företag inom EU. Detta gäller inte minst för de onoterade företag som ska omfattas av regleringen. Vi utvecklar våra synpunkter nedan. I stället för att införa direktiv på EU-nivå, dvs. en regional lagstiftning, är det bättre att utgå från de frivilliga internationella initiativ som redan finns på området, inte minst the Extractive Industry Transparency Initiative (EITI). Medlemmar i EITI är regeringar, företag och intressenter som anslutit sig till initiativet. EITI har utfärdat en standard för transparens inom utvinningssektorn för såväl företag som länder. Standarden innebär att både företag och regeringar ska redovisa lämnade respektive mottagna betalningar. Avsikten är att standarden ska kunna tillämpas globalt. Fördelen med en sådan lösning som EITI representerar är att man på ett gemensamt sätt kan komma fram till lösningar som får bred acceptans, i stället för att rikta ensidiga upplysningskrav på företagen inom EU och utan att några motsvarande krav ställs på regeringar. Förebilden för förslaget till EU-reglering är the Dodd-Frank Act i USA, som ställer krav på redovisning av vissa betalningar per land från noterade företag verksamma inom utvinningsindustrin. Upplysningar ska lämnas på projektnivå. Till skillnad från vad som gäller i USA har dock EU-förslaget utvidgats till att också omfatta skogsindustrin samt stora onoterade företag. Svenskt Näringsliv anser, som framgår av det som sagts i det föregående, att det är olämpligt med regional lagstiftning på detta område. Att regler införts i USA är inget argument för att införa regler inom EU som t.o.m. går längre än de som beslutats i USA. Ett tungt vägande skäl mot att införa EU-regler är att andra stora länder med betydande intressen inom utvinnings- och skogsindustrin, t.ex. Kina och Ryssland, inte har motsvarande regler för sina företag. Detta innebär att spelplanen blir ojämn på global nivå och att ansatsen att bekämpa korruption, hur lovvärd den än är, torde få begränsad effekt. Det kommer inte
8 8(10) att gå att göra en fullständig avstämning mellan vad företagen betalar och vad olika länder offentliggör som mottagna intäkter. Till detta ska också läggas att företag inom EU kan tvingas lämna information som är kommersiellt känslig. Informationskraven kan därför leda till en konkurrensnackdel i förhållande till företag från länder som inte omfattas av krav på country-by-country reporting. EU-kommissionen anser sig ha beaktat denna fråga genom att medge undantag från kravet att lämna information om det är straffbart att offentliggöra den avseende ett visst land. Detta framstår dock som ett förslag som snarast motverkar syftet med regleringen och försvagar argumenten för att överhuvudtaget införa tvingande regler. Detta skulle kunna leda till att de länder som inte vill ha någon genomlysning inför sådana straffregler och i sådana fall blir tvingande upplysningskrav på företagen meningslösa. EU-kommissionen har också givit uttryck för att förslaget ska följas upp vad gäller den känsliga frågan om energisäkerheten inom EU. Redan att en sådan uppföljning behöver ske talar enligt Svenskt Näringsliv starkt för att något förslag till tvingande regler inte borde ha lagts fram. Enligt förslaget gäller följande angående specifikation av betalningar. Om betalningar har hänförts till ett specifikt projekt ska det totala beloppet per typ av betalning som utbetalats för varje sådant projekt under ett räkenskapsår samt det totala utbetalade beloppet för varje sådant projekt anges. Enligt förslaget definieras ett projekt som en särskild redovisningsenhet på den lägsta nivå inom företaget på vilken löpande interna verksamhetsrapporter upprättas för att följa upp verksamheten. Svenskt Näringsliv anser att redan att kräva att information ska lämnas per land inte står i proportion till nyttan av informationen. Att kräva information på projektnivå är därmed inte rimligt. Regeln är utformad på ett sådant sätt att informationen blir beroende av företagens interna rapporteringssystem. Vidare är bestämmelsen så vag att den kommer att leda till tolkningsproblem angående vad som menas med projekt. Detta torde sammantaget leda till att informationen blir olikformig och därmed inte möjlig att jämföra. Information ska enligt förslaget lämnas när den är väsentlig för den mottagande myndigheten. Däremot finns ingen väsentlighetströskel ur det rapporterande företagets perspektiv. Svenskt Näringsliv anser att väsentlighetsregeln borde formuleras så att den ska avse väsentlig information ur företagets perspektiv eftersom ett krav på att företagen ska upplysa om betalningar som är oväsentliga får anses som onödigt betungande. Den föreslagna regeln torde dessutom leda till tolknings- och tillämpningsproblem för det enskilda företaget, eftersom det är svårt att bedöma vad som är väsentlig information för ett mottagarland. Enligt förslaget ska detta lösas genom delegation till EU-kommissionen att specificera väsentlighetsbegreppet. Svenskt Näringsliv anser att en sådan lösning går för långt i riktning mot detaljreglering på EU-nivå och avstyrker därför regeln. Om förslaget genomförs med en regel baserad på vad som är väsentligt för mottagarlandet borde i stället riktlinjer införas direkt i regeln för att underlätta tillämpningen i företagen. Ett införande av krav på country-by-country reporting skulle öka regelbördan och kostnaden för de företag inom EU som träffas av reglerna. Detta gäller inte minst för de onoterade företag som ska omfattas av regleringen. Dessa företag skulle, om förslaget genomförs, tvingas upprätta och offentliggöra en rapport om country-by-country reporting trots att
9 9(10) årsredovisningen i dessa företag inte behöver offentliggöras på det sätt som gäller för noterade företag. Av de begränsade enkäter som gjorts innan förslaget lades fram framgår också att för vissa företag skulle kostnaderna öka väsentligt, därför att dagens ekonomi- och rapporteringssystem i företagen måste ändras för att de ska kunna lämna den begärda informationen. Detta talar enligt Svenskt Näringsliv ytterligare för att inte införa regler om country-by-country reporting. Det går stick i stäv med behovet av att prioritera åtgärder som leder till tillväxt och sysselsättning inom EU. Det ställs inte något krav i förslaget till EU-direktiv på att rapporten ska bli föremål för revision. Det finns dock såvitt går att bedöma inget som hindrar att man nationellt kräver revision av informationen. Det finns med andra ord risk för att det inte blir fråga om enhetliga lösningar ur ett internationellt perspektiv och nationella krav på granskning kan ytterligare öka på kostnaderna för företagen. I EU-enkäten år 2010 anfördes flera andra tänkbara syften med att införa regler om countryby-country reporting som inte omnämns i direktivförslaget. Ett av dem som nämndes var att förbättra informationen till investerare, ett annat att förbättra skattekontrollen och skatteuppbörden i länder utanför EU. Vidare anfördes att krav på country-by-country reporting skulle kunna förbättra rapporteringen avseende transfer pricing. Trots att dessa syften inte nämns i förslaget till EU-direktiv finns det anledning att kommentera dem, inte minst därför att sådana argument anförts som stöd för tvingande regler om country-bycountry reporting av olika intressegrupper. Country-by-country reporting har inte efterfrågats av investerare och andra användare av finansiella rapporter. Dessa gruppers behov av information med anknytning till geografiska områden i noterade företag tillgodoses redan i dag genom nu gällande krav i EUs öppenhetsdirektiv, EUs fjärde och sjunde bolagsrättsliga direktiv samt IFRS 8 Rörelsesegment. Det är därför bra att uppgifterna enligt förslaget till EU-direktiv ska lämnas i en särskild rapport skild från de finansiella rapporterna. Trots detta befarar Svenskt Näringsliv att ett obligatoriskt krav på country-by-country reporting riskerar att göra informationen än mer komplex för de noterade företagens intressenter, mot bakgrund av att detta blir ytterligare en obligatorisk rapport som ska läggas till de finansiella rapporterna, bolagsstyrningsrapporten och de frivilliga rapporter som företagen lämnar i dag. När det gäller frågan om skattekontroll och skatteuppbörd kan konstateras att de uppgifter som ska lämnas enligt förslaget redan torde vara kända av de berörda länderna. Att offentliggöra dem påverkar därmed inte effektiviteten i skattekontrollen eller uppbörden. I stället för att kräva att företagen offentliggör uppgifter om skattebetalningar m.m. borde EU och EUs medlemsländer understödja uppbyggnaden av skattesystem, skattekontroll och skatteuppbörd i de länder där den är svag. Svenskt Näringsliv anser att administrativt stöd till utvecklingsländer är ett bättre alternativ om man vill förbättra skattekontrollen. Det bör också framhållas att näringslivet är villigt att hjälpa till med sådana satsningar. Såvitt gäller transfer pricing kan konstateras att det redan i dag ställs krav i många länder, bl.a. Sverige, på dokumentation av prissättningen inom koncerner enligt regler i
10 10(10) skattelagstiftningen. Dokumentationen måste på begäran kunna visas upp för skattemyndigheten. Ett alternativ till att följa krav på country-by-country reporting enligt ett EU-direktiv skulle kunna vara att företag ska följa nationella regler om dokumentation och rapportering rörande prissättning. Därmed finns ju möjlighet för nationella myndigheter att kontrollera företagets prissättning. Ett krav på offentliggörande av information framstår därmed som överflödigt. En sådan utformning av regleringen är också mycket mindre ingripande för företagen. SVENSKT NÄRINGSLIV Krister Andersson Claes Norberg
SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM
SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning. Dir. 2012:126
Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om årsredovisning och koncernredovisning Dir. 2012:126 Beslut vid regeringssammanträde den 13 december 2012 Sammanfattning Ett nytt EU-direktiv om årsredovisning
Läs merFörslag till ändringar i allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning och koncernredovisning
Vår referens/dnr: 120/2016 Bokföringsnämnden Box 7849 Er referens: 103 99 Stockholm Dnr 15-33 Stockholm 20160818 Remissvar Förslag till ändringar i allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning
Läs merRedovisningens spelregler i framtiden
Redovisningens spelregler i framtiden Pernilla Lundqvist Redovisningsspecialist KPMG Tidplan Europaparlamentet och Europeiska Unionens Råd antog ett nytt redovisningsdirektiv i juni 2013 Fas 1 Delbetänkande
Läs merGenomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1)
Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 september 2014 Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22) (Ju2014/2963/L1) FAR har beretts
Läs merEuropeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation (Ju2012/7472/L1)
Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 14 juni 2013 Europeiska kommissionens förslag till direktiv om redovisning av icke-finansiell- och mångfaldsinformation
Läs merRemissyttrande Justitiedepartementets utkast till lagrådsremiss Enklare redovisning
17 Justitiedepartementet Vår referens: SN Dnr 153/2009 Enhet L1 103 33 Stockholm anders.ahlgren@justice.ministry.se Er referens: Ju2008/5460/L1 2009-09-01 Remissyttrande Justitiedepartementets utkast till
Läs merKonsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2)
Bilaga 2 Dnr 17-63 Konsekvensutredning - Förslag till tillägg Bokföringsnämndens allmänna råd om årsredovisning i mindre företag (K2) Inledning Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid
Läs merÄndringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80
Läs merFörslag till ändrade regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2013-07-01 R E M I S S P R O M E M O R I A Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändrade
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Vägledning
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Vägledning Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär att man jämför regelverken
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. Kurslitteratur för universitetet
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra Kurslitteratur för universitetet 2019 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra 1 Inledning Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter 2017
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter 2017 K2 K3 Hur K3 1 och K2 2 förhåller sig till varandra Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland innebär
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning
Läs merStockholm den 1 september 2014
R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande
Läs merUppdaterat
Uttalande om tillämpning av Redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden Uppdaterat 2016-11-29 ALLMÄNT RÅD (BFNAR 2000:2) 1. Detta allmänna råd gäller för näringsdrivande, icke-noterade mindre och
Läs merRemissyttrande. Kommissionens förslag till lagstiftning avseende försäkring och finansiella tjänster i mervärdesskattehänseende KOM (2007) 747 och 746
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelninge SN 280/2007 Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (s2) 103 33 Stockholm Er referens: Fi 2007/9991 Stockholm 2008-02-20 Remissyttrande
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2002R1606 SV 10.04.2008 001.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1606/2002
Läs merFörslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2015-09-14 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Förslag till ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46
Läs merRFR 1. Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1 Uppdaterad november 2010 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merFAR har beretts tillfälle att yttra sig över EU-kommissionens förslag enligt ovan. FAR får med anledning av detta anföra följande.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Göteborg 1 december 2016 Remissvar avseende Europeiska kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas,
Läs merSlutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), Ju2015/1889/L1
YTTRANDE 2015-10-16 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkandet En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8), Ju2015/1889/L1 Bokföringsnämnden
Läs merRekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten
FAR Vår referens/dnr: 197/2017 Box 6417 113 82 Stockholm 2017-11-15 Remissvar Rekommendation om revisorns yttrande om hållbarhetsrapporten Svenskt Näringsliv har tagit del av FAR:s förslag till ny rekommendation
Läs merHur K3 och K2 förhåller sig till varandra. En guide för studenter
Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra En guide för studenter Hur K3 och K2 förhåller sig till varandra en guide för studenter 1 Många studenter väljer att skriva uppsatser om K3 och K2 vilket ibland
Läs merFinansinspektionens författningssamling
Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Föreskrifter om ändring i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2008:25) om årsredovisning
Läs merTydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin
Civilutskottets betänkande Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2015/16:3 Tydligare redovisningsregler
Läs merÄndringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens
2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm
Läs merFI:s redovisningsföreskrifter
FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson
Läs merEtt undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning
Ds 2009:34 Ett undantag från skyldigheten att upprätta koncernredovisning Justitiedepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga
Läs merStockholm den 19 oktober 2015
R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard
Läs merRFR 1.1. december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1.1 december 2007 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 2 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merRFR 1. Uppdaterad januari 2013 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR Uppdaterad januari 203 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning
Läs merYttrande över redovisningsutredningens betänkande En översyn. av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8)
Enheten för fastighetsrätt och 2015-11-27 103 33 Stockholm Er referens/dnr: Ju201 5/1 889/Li Justitiedepartementet Vår referens/dnr: 138/2015 associationsrätt www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858
Läs merÄndringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL
Ändringar i ÅRL, ÅRFL och ÅRKL - Preliminära bedömningar om redovisning i 2009-06-16 kreditinstitut och värdepappersbolag samt försäkringsföretag INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 2 2. VÄRDERING
Läs merRemissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:
Skatte- och tuhavdel- Dnr 56/2015 2015-05-04 103 33 Stockholm Fi201 5/1734 Er referens/dnr: ningen Finansdepartementet Vår referens/dnr: www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858 Postadress/Address:
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG
Läs merDnr Förslaget innebär att det endast kommer att finnas ett regelverk om årsbokslut.
Bilaga 2 Dnr 14-28 Konsekvensutredning - Förslag till nya bestämmelser om att årsbokslutet får upprättas med tillämpning av Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om årsredovisning och koncernredovisning
Läs merNSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION
Bilaga till remissyttrande avseende promemorian Nya skatteregler för företagssektorn Några närmare synpunkter på vissa av förslagen till lagtext och författningskommentarer 20 b kap. 1 IL Licensavtal avseende
Läs merRemissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag (K2)
YTTRANDE AD 1057/2016 0771-670 670 2016-07-13 1 (5) 851 81 Sundsvall www.bolagsverket.se Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Remissvar över Förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning
Läs mer1 Principer för inkomstbeskattningen
19 1 Principer för inkomstbeskattningen m.m. 1.1 Allmänt Kapitlet innehåller en översikt över de grundläggande regler som gäller för inkomstbeskattningen av näringsverksamhet. För fysisk person och dödsbo
Läs merREMISSYTTRANDE. Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter
Till: Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm REMISSYTTRANDE Upprättande av årsredovisning (K3) SABOs synpunkter SABO lämnar här synpunkter på utkastet till vägledning om upprättande av årsredovisning.
Läs merÄndringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2011-10-27 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 11-4690 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändringar i regler
Läs mer***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet
Läs merRemiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten
Yttrande Diarienr 1 (9) 2018-09-12 DI-2018-11829 Ert diarienr Ju2018/02783/L& Regeringskansliet, Justitiedepartementet Remiss av förslag till EU-direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser
Läs merStockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet
R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria
Läs merRedovisningsnyheter. K3 med IFRS inslag Marcus Johansson
Redovisningsnyheter K3 med IFRS inslag -09-27 Marcus Johansson 1. Ändrade årsredovisningslagen 2 Förändringarna i korthet Förändringar av årsredovisningslagen som berörs under passet Upplysningskrav för
Läs merBokföringsnämnden Box STOCKHOLM
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM 2016-08-18 Remissvar på förslag till allmänt råd med tillhörande vägledning om Årsredovisning i mindre företag, Dnr 15-32 (RF), som är en paraplyorganisation
Läs merDatainspektionen lämnar följande synpunkter.
Yttrande Diarienr 1(7) 2017-10-11 1684-2017 Ert diarienr Ju2017/05728/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remittering av promemorian Anpassning av lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2018 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 4 TILLÄGG TILL IFRS... 5 Tillägg till IFRS 10
Läs merFöretagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212
YTTRANDE 2014-10-22 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Företagsskattekommitténs slutbetänkande Neutral bolagsskatt för ökad effektivitet och stabilitet (SOU 2014:40), Fi2014/2212
Läs merInternationell redovisning i svenska företag. Betänkande från IASutredningen
NSD 2003-11-05 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 STOCKHOLM Internationell redovisning i svenska företag. Betänkande från IASutredningen - SOU 2003:71 Sammanfattning
Läs merEn översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8)
2015-11-24 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 15-9455 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt (Anges alltid vid svar) 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan
Läs merFörslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag
REMISS 2016-12-01 Enligt sändlista Förslag till regler om nedskrivning av tillgångar i kommunala företag Ett antal företag som ägs av kommuner tillämpar Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR 2012:1) om
Läs merAktuellt på stiftelseområdet
Aktuellt på stiftelseområdet Medlemsmöte 16 november 2015 Registreringsplikt för samtliga stiftelser Från och med den 1 januari 2010 ska samtliga stiftelser vara registrerade i stiftelseregistret oavsett
Läs merHUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING?
XV/7030/98 SV HUR STÄMMER IAS 1 ÖVERENS MED DIREKTIVEN OM ÅRSREDOVISNING? GENERALDIREKTORAT- XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument är avsett att användas som diskussionsunderlag inom
Läs merEn ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24)
KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2016-06-23 Dnr 304/2016 1 (6) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24) Fi2016/01153/K Konkurrensverket begränsar
Läs merRFR 1. Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR 1 Uppdaterad juni 2011 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
Läs merFinansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s Stockholm
REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/08/006 Er referens: Fi2017/02910/S3 1 (5) 2017-08-25 Finansdepartementet Skatt- och tullavdelningen/s3 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av direktiv
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad Januari 2019 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 4 TILLÄGG TILL IFRS... 5 Tillägg till IFRS 10
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag; Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 januari 2009. Enligt riksdagens
Läs merDelbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), Ju2014/2963/L1
YTTRANDE 2014-06-13 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Delbetänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22), Ju2014/2963/L1 Bokföringsnämnden
Läs merRFR 1. Uppdaterad januari 2015 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER
RFR Uppdaterad januari 205 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 3 SYFTE 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5 TILLÄGG TILL IFRS 5 IFRS 0 Koncernredovisning 6 IAS Utformning
Läs merSambandet mellan redovisning och beskattning. Disposition. Inledning. RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg
Sambandet mellan redovisning och beskattning RF4 Termin 5 VT 2014 Claes Norberg Disposition Inledning Normgivningen på redovisningsområdet Skattelagen och redovisningen Hur bestäms god redovisningssed
Läs merRegelrådets ställningstagande. Innehållet i förslaget. Finansinspektionen Box Stockholm
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merFörslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33)
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 18 augusti 2016 Förslag till ändrad BFNAR 2012:1 om årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning (K3) (Dnr 15-33) FAR har beretts
Läs merRR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET
RR 30 (2005) KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER REDOVISNINGSRÅDET NOVEMBER 2005 2 Innehållsförteckning Sid. INLEDNING 4 SYFTE 7 TILLÄMPNINGSOMRÅDE 7 TILLÄGG TILL IFRS/IAS 7 IAS 1 Utformning
Läs merYttrande över En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:18)
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merStockholm den 27 juni 2012
R-2012/0892 Stockholm den 27 juni 2012 Till Justitiedepartementet Ju2012/2869/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 april 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Snabbare
Läs merYttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse
Sida 1(5) 2013-02-15 Blekinge tingsrätt Box 319 371 25 Karlskrona Yttrande i mål nr X XXXX-XX angående redovisning av borgensåtagande som ansvarsförbindelse YTTRANDE Enligt god redovisningssed ska ett
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merEn översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1)
Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 1 december 2015 En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8) (Ju2015/1889/L1) FAR har beretts tillfälle
Läs mer103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut
Bokföringsnämnden Box 7849 Vår referens/dnr: 67/2015 Er referens: 103 99 Stockholm Bokföringsnämndens Allmänna råd och vägledning om årsbokslut, K2 Årsbokslut Stockholm 20150611 Remissvar Förslag till
Läs merÅrsredovisningen En sanning med variation
Årsredovisningen En sanning med variation Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-03-30 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Ett gemensamt europeiskt järnvägsområde Enligt
Läs merKOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER
KOMMANDE ÄNDRINGAR AV RFR 2 REDOVISNING FÖR JURIDISKA PERSONER Rådet har beslutat om följande uppdateringar av RFR 2 som ännu inte har förts in i rekommendationen i avvaktan på att EU godkänner de nya/ändrade
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-09-26 Närvarande: F.d. justitieråden Gustaf Sandström och Lena Moore samt justitierådet Ingemar Persson. Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande
Läs merEntreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)
2017-10-12 Dnr 370/2017 1 (5) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44) U2017/02532/GV Sammanfattning Konkurrensverket avgränsar sitt
Läs merKomplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)
TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat
Läs merUNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV
XV/6026/99 SV UNDERSÖKNING AV ÖVERENSSTÄMMELSEN MELLAN IAS 32 (REVIDERAD 1998) OCH GEMENSKAPENS REDOVISNINGSDIREKTIV GENERALDIREKTORAT XV Inre marknad och finansiella tjänster Detta dokument har utarbetats
Läs merBokföringsnämndens vägledning: Upprättande av årsredovisning (K3)
Bokföringsnämnden Box 7849 103 99 Stockholm Stockholm 3 december 2010 Bokföringsnämndens vägledning: Upprättande av årsredovisning (K3) Far har beretts tillfälle att inkomma med synpunkter på Bokföringsnämndens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2009:34 Utkom från trycket den 10 februari 2009 utfärdad den 29 janauari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar. Dir. 2011:30. Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011
Kommittédirektiv Genomförande av EU-direktiv om sena betalningar Dir. 2011:30 Beslut vid regeringssammanträde den 31 mars 2011 Sammanfattning Samhällsekonomiska fördelar kan uppnås genom att betalningar
Läs merÄndringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
2015-11-25 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 15-2751 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta
Läs merFFFS 2009:11 2010-03-26. Remissbemötanden och författningskommentarer
FFFS 2009:11 2010-03-26 Remissbemötanden och författningskommentarer INNEHÅLL INLEDNING 3 FÖRSLAG, REMISSVAR OCH VÅRA BEMÖTANDEN 3 Bakgrund och sammanfattning 3 1. Värdering av finansiella instrument 4
Läs merfinansiell rapportering
Rådet för finansiell rapportering RFR 1 Uppdaterad januari 2017 KOMPLETTERANDE REDOVISNINGSREGLER FÖR KONCERNER 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SYFTE... 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 5 TILLÄGG TILL IFRS...
Läs merStockholm den 17 maj 2016 R-2016/0740. Till Finansdepartementet. Fi2016/01353/S3
R-2016/0740 Stockholm den 17 maj 2016 Till Finansdepartementet Fi2016/01353/S3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 april 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Utbyte av upplysningar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554); SFS 2016:947 Utkom från trycket den 15 november 2016 utfärdad den 3 november 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) 7949/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 12 april 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: DRS 6 COMPET 156 ECOFIN 289 FISC 53 CODEC 461 Jordi AYET PUIGARNAU,
Läs merRemissvar på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag Ert Dnr 15-32
Bokföringsnämnden att: Anna Ersson Box 7849 103 99 STOCKHOLM Stockholm 2016-08-19 Remissvar på förslag till nytt allmänt råd med tillhörande vägledning om årsredovisning i mindre företag Ert Dnr 15-32
Läs mermed anledning av prop. 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3581 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) med anledning av prop. 2016/17:47 Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet Förslag
Läs mer26 Utformning av finansiella rapporter
Utformning av finansiella rapporter, Avsnitt 26 267 26 Utformning av finansiella rapporter Tillämpningsområde Sammanfattning 26.1 RR 22 Utformning av finansiella rapporter RR 22 behandlar finansiella rapporter,
Läs merUpplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01
Upplysningar om ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare 2007-11-01 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 1. BAKGRUND 3 1.1 Bakgrund till föreslagna ändringar 3 1.2 Nya lagregler 3 1.3 Nuvarande regler
Läs merFI:s redovisningsföreskrifter
FI:s redovisningsföreskrifter 2008-04-14 Preliminär bedömning till följd av IAS 1 (reviderad 2007) INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. NYA BENÄMNINGAR PÅ DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 3 2. NYTT
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.10.2009 KOM(2009)608 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Republiken Estland och Republiken Slovenien att tillämpa en åtgärd
Läs merPromemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.
REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:
Läs merSvenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Svenska Fondhandlareföreningen
Svenska Bankföreningen Fondbolagens Förening Svenska Fondhandlareföreningen 2009-01-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring i rådets direktiv 2003/48/EG
Läs merStockholm den 10 augusti 2015
R-2015/0905 Stockholm den 10 augusti 2015 Till Justitiedepartementet Ju2015/4155/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 maj 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Kollektiv
Läs mer