Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg. Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Remiss Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Överlämna barn- och utbildningsnämndens yttrande till Utbildningsdepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar. Beslutsunderlag Beslutsförslag Barn- och utbildningsnämnden , 120 Barn- och utbildningsförvaltningen, tjänsteskrivelse, Utbildningsdepartementet, Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46), Sammanfattning av ärendet Falkenbergs kommun har beretts möjlighet att yttra sig över Utbildningsdepartementets betänkande Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för med funktionsnedsättning ska öka. Funktionsnedsättningarna som belyses i utredningen är dövhet, hörselnedsättning och grava språkstörningar. Av det följer att samtliga kommuner ska tillräckliga anpassningar för berörda elever, exempelvis i form av personal med rätt kompetens. Betänkandet visar en medvetenhet kring utmaningarna som kan tillkomma för kommuner då det ofta endast rör sig om ett fåtal elever med sådana funktionsnedsättningar. Utredningen föreslår vidare bland annat ny utformning av skollagens bestämmelser om specialskolans målgrupp med beaktande av tvåspråkiga undervisning i teckenspråkig miljö. Barn- och utbildningsnämnden har för Falkenbergs kommuns räkning ombetts yttra sig på Utbildningsdepartementets remiss Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Barn- och utbildningsnämnden har i sitt yttrande låtit meddela att utredningen välkomnas och bemöts positivt. Nämnden poängterar dock att ett förverkligande av utredningens förslag förutsätter goda förutsättningar och möjligheter till samverkan myndigheter emellan för bästa möjliga resultat. Vidare förmedlar nämnden ett behov av förtydligande kring Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 338 inkludering av elever med funktionsnedsättning i övriga grundskolan, samt behovet av statligt finansierat stöd för att stärka skolmiljöerna utifrån betänkandets förslag. Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden förmedlar att förslagen i betänkandet kommer påverka kommunens ekonomi, men i nuläget är det svårt att överblicka utfallet. Nämnden konstaterar att det är erforderligt med statligt finansstöd för kompetensutvecklingsinstatser och övriga förändringar som följer av ett beslut enligt förslaget. Övervägande Kommunstyrelseförvaltningen har ingenting att tillägga utöver barn- och utbildningsnämndens mening och föreslår därmed att yttrandet ska översändas till Utbildningsdepartementet som Falkenbergs kommuns remissvar. Vid protokollet Johan Ahlberg Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

3 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg Yttrande: Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Dnr /60 Beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar 1 anta föreslaget remissvar på betänkandet - Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) Dnr KS justera ärendet i omedelbar anslutning till sammanträdet Beslutsunderlag Beslutsförslag, Tjänsteskrivelse, Remiss KS Betänkande - Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) Sammanfattning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig angående betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Betänkandet i sin helhet innebär förslag kring hur elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning på grundskole- och gymnasienivå tillgodosedd på lika villkor och nå så långt som möjligt i sitt lärande, precis som andra elever. Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver alla kommuner kunna erbjuda tillräckliga anpassningar och personal med specifik kompetens. För att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning tillgodosedd på lika villkor som andra behöver skolhuvudmännen ha kunskap om funktionsnedsättningarnas pedagogiska konsekvenser och hur kommunikationen ska se ut för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. Enligt utredningens uppskattning bör drygt elever med dövhet eller hörselnedsättning i grundskoleåldern erbjudas specifika utbildningsmiljöer. Det är dessa elever som utredningen avser i de förslag som berör elever med dövhet eller hörselnedsättning. Utredningen föreslår även en ny utformning av skollagens bestämmelser Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

4 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg Forts. 120 om specialskolans målgrupp med beaktande av den tvåspråkiga undervisning i en teckenspråkig miljö som specialskolan kan erbjuda. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv utredningen och de förslag som presenteras där. Det är dock angeläget att poängtera att förslagen kräver nationell samordning av insatser och kompetensutveckling för berörd personal. Ekonomi Förslaget kommer troligtvis att generera ekonomiska konsekvenser för kommunen, som är svåra att överblicka i nuläge. Det kommer krävas statlig finansiering för kompetensutvecklingsinsatser och stöd för att möta betänkandets förslag till förändringar och utvecklade uppdrag. Konsekvenser för barn Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att utredningens förslag överlag kommer att skapa en större och mer samordnad helhetssyn på barnet/eleven samt ökad närhet till hemmen. Barn- och utbildningsförvaltningen vill också framhäva 1-9-årsperspektiv i utredningar av det här slaget i syfte att stärka just helhetssyn och kontinuitet för varje barn/elev. Övervägande Barn- och utbildningsförvaltningen vill poängtera att utredningens förslag förutsätter att hemkommunen får tillräckliga förutsättningar och möjligheter till samverkan med såväl socialförvaltning som andra funktioner i samhället för att göra det bra för individen och dess omgivande situation. Det finns i utredningen förslag på ett förtydligande kring modersmålundervisning i teckenspråk, vilket barn- och utbildningsförvaltningen ser som positivt. Det genererar fler elever möjlighet att erhålla modersmålsundersundervisning i teckenspråk. I utredningen finns även förslag på att erbjuda fjärrundervisning i teckenspråk, vilket också ses som positivt då det är mycket svårt att rekrytera behörig personal inom detta område i Falkenbergs kommun. Barn- och utbildningsförvaltningen anser att inkludering är angelägen och ställer sig frågande till hur utredningen ser på detta begrepp. Då eleverna befinner sig i en SAKmiljö, har det en tendens att bli en egen ö, som kan jämföras med en placering i en fast särskild undervisningsgrupp och därmed inte en inkludering i grundskolan. Även om miljön finns integrerad i en vanlig grundskola innebär det inte att eleverna är Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

5 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med barn- och utbildningsnämnden i Falkenberg Forts. 120 inkluderade, som barn- och utbildingen ser det. Barn- och utbildningsförvaltningen bifogar i yttrandet ett alternativt förlag till hur SAK-miljöer skulle kunna se ut. Det kommer att krävas statlig finansiering för att fortsätta stärka miljöerna för elever med hörselnedsättning. Då kommunikation kräver stor ansträngning för eleverna är det angeläget att undervisningsgrupperna är anpassade efter det och inte är för stora. Därtill är struktur och arbetsro angelägen. Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att om det skapas mindre klasser i ljudsanerade miljöer med god teknik och personalen får kontinuerlig handledning samt deltar i kollaborativt lärande, kan dessa elever få en mycket god undervisningsmiljö med ett gott inkluderingstänk. Vid protokollet Åsa Johansson Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Beslutet expedieras till: Kommunstyrelseförvaltningen Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kontaktcenter@falkenberg.se

6 Tjänsteskrivelse Datum Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Malin Lindwall Ehrnlund Remissvar på betänkandet - Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46) Dnr KS Barn- och utbildningsnämnden har fått möjlighet att yttra sig angående betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation - vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar. Betänkandet i sin helhet innebär förslag kring hur elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning på grundskole- och gymnasienivå tillgodosedd på lika villkor och nå så långt som möjligt i sitt lärande, precis som andra elever. Sammanfattning Utredningens utgångspunkt är att måluppfyllelsen för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning ska öka, liksom deras möjlighet att välja skola. Av den anledningen behöver alla kommuner kunna erbjuda tillräckliga anpassningar och personal med specifik kompetens. Detta kan vara en utmaning när det bara finns enstaka eller ett fåtal elever med liknande behov i en kommun. För att elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning ska kunna få sin rätt till utbildning tillgodosedd på lika villkor som andra behöver skolhuvudmännen ha kunskap om funktionsnedsättningarnas pedagogiska konsekvenser och hur kommunikationen ska se ut för att eleverna ska nå så långt som möjligt i sitt lärande. När det gäller dessa så kallade promillegrupper, det vill säga elevgrupper med en funktionsnedsättning som förekommer mer sällan än hos en elev av hundra, behövs regionalt samarbete och ett mer aktivt stöd från staten. Av den anledningen har utredningen fått i uppdrag att bland annat föreslå hur Specialpedagogiska skolmyndighetens, SPSM:s, stöd till skolhuvudmän kan utvecklas kring elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning. Enligt utredningens uppskattning bör drygt elever med dövhet eller hörselnedsättning i grundskoleåldern erbjudas specifika utbildningsmiljöer. Det är dessa elever som utredningen avser i de förslag som berör elever med dövhet eller hörselnedsättning. Utredningen har definierat begreppet grav språkstörning och bedömt storleken på elevgruppen. Utredningen ska enligt direktiven också föreslå hur elevgruppens rätt till utbildning bör tillgodoses på grundskole- och gymnasienivå. Utredningen föreslår även en ny utformning av skollagens bestämmelser om specialskolans målgrupp med beaktande av den tvåspråkiga undervisning i en teckenspråkig miljö som specialskolan kan erbjuda. Barn- och utbildningsnämnden ställer sig positiv utredningen och de förslag som presenteras där. Det är dock angeläget att poängtera att förslagen kräver nationell samordning av insatser och komptensutveckling för berörd personal. 1

7 Förslag Teckenspråkets roll ska stärkas och förslaget är att språket ska likställas med minoritetsspråken. Detta innebär bland annat att elever som har behov av teckenspråk inte behöver vara minst fem stycken (så är reglerna nu för modersmålsundervisning) för att kommunen ska erbjuda teckenspråksundervisning. Det finns i utredningen förslag på ett förtydligande kring modersmålundervisning i teckenspråk, vilket barn- och utbildningsförvaltningen ser som positivt. Det genererar fler elever möjlighet att erhålla modersmålsundersundervisning i teckenspråk. I utredningen finns även förslag på att erbjuda fjärrundervisning i teckenspråk, vilket också ses som positivt då det är mycket svårt att rekrytera behörig personal inom detta område i Falkenbergs kommun. Utredningen fo resla r en ny utformning av skollagens besta mmelser om specialskolans ma lgrupp med beaktande av den tva spra kiga undervisning i en teckenspra kig miljo som specialskolan kan erbjuda, vilket barn- och utbildningsförvaltningen tolkar som positivt. Tvåspråklighet och språkstörning är än svårare att identifiera och arbeta med anpassningar kring. Förslag Elever med behov av tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö kan knappast få sin rätt till utbildning tillgodosedd i reguljär klass. Ett litet antal elever och lärare som är kunniga i teckenspråk ger inte heller någon livaktig teckenspråkig skolmiljö. Utredningen har tagit hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller dessa elever och deras skolgång och lämnar förslag som ligger i linje med Salamancadeklarationens handlingsram. (s 80) Barn- och utbildningsförvaltningen anser att elever även borde ha rätt till en tvåspråkig undervisning i en svensktalande miljö, då verksamheten ibland möter elever som klarar att gå inkluderat om de erhåller extra stöd i form av teckenspråk. För flertalet elever i den här gruppen, na r det ga ller elever med ho rselskador och grav spra ksto rning, finns ett behov av Alternativ kompletterande kommunikation (AKK, tecken och bildsto d) och/eller Tecken som sto d (TSS). Det vill säga metoder där man använder tecken ur teckenspråket och bilder för att tydliggöra och förenkla kommunikationen. I Falkenberg erbjuds teckenkurser för personal och det finns även en förskola med teckenspråkig personal. Utredningens definition av grav språkstörning I utredningen beskrivs begreppet: Med grav språkstörning avses problem att både förstå språk och göra sig förstådd med språk. Problemen är av sådan omfattning att elevens skolarbete, sociala samspel och vardagsaktiviteter 2

8 påverkas i hög grad. Funktionsnedsättningen kännetecknas av att elevens språkförmåga är påtagligt svagare än vad som förväntas för åldern och att den ickeverbala begåvningen ligger inom normalvariationen. Språkstörning utgör den primära problematiken, och kan inte bättre förklaras av andra funktionsnedsättningar. Tillståndet är inte av tillfällig natur. Barn- och utbildningsförvaltningen upplever utredningens definition av begreppet primär grav språkstörning något otydlig. Begreppet förutsätter att eleven är utredd. Inom barn- och utbildningsförvaltningen finns elever som utreds under gymnasietiden som då får sin diagnos, men också elever som inte vill utredas även om gymnasieverksamheten förstår att diagnos finns. Hur får vi dessa elever till rätt hjälp - tidigt? Begreppet föranleder även frågeställningar kring vem som utreder och ställer diagnos samt utesluter eventuella andra funktionsnedsättningar i kommunerna samt när detta sker. Erfarenheten säger oss att det är svårt att redan i förskoleklass veta vad som påverkar att eleven har stora svårigheter med språket, och om det i så fall skulle röra sig om en primär grav språkstörning. Detta innebär att det krävs en diagnos för barnet under skoltiden och frågan blir då vem som ställer den diagnosen? Med anledning av detta upplever barn- och utbildningsförvaltningen farhågor kring huruvida elever kan komma att felplaceras på grund av detta. Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att det är positivt att utredningens förslag innebär att eleverna finns närmare hemmen. Förslag SAK-miljöer, särskilt anpassade kommunikativa miljöer Kommuner och enskilda huvudmän ska också kunna inrätta SAK-miljöer för de elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning som behöver det. SAK-miljöer motsvarar det som i dag ofta kallas hörselklass eller -spår och kommunikationsklass eller -spår. Dagens klasser och spår är ofta organiserade som särskilda undervisningsgrupper. SAK-miljöerna ska i stället ha en tydlig reglering som bland annat innebär att eleverna kan söka till en SAK-miljö vid en skola och få sin fasta skolplacering där. Målgruppstillhörigheten för tillträde till en SAK-miljö prövas av elevens hemkommun, föregås av en utredning och är möjlig att överklaga. SAK-miljöer kan vara lokala och inrättas för kommunens egna elever. De kan också vara regionala i de fall flera skolhuvudmän skapar ett samverkansområde kring en eller flera SAK-miljöer (s 24). Barn- och utbildningsförvaltningen anser att inkludering är angelägen och ställer sig frågande till hur utredningen ser på detta begrepp. Då eleverna befinner sig i en SAK-miljö, har det en tendens att bli en egen ö, som kan jämföras med en placering i en fast särskild undervisningsgrupp och därmed inte en inkludering i grundskolan. Är tanken i utredningen att eleverna ska befinna sig i en miljö tillsammans med andra elever som har liknande funktionsnedsättning? Även om miljön finns integrerad i en vanlig grundskola inneba r det inte att eleverna a r inkluderade, som barn- och utbildingen ser det. Ett alternativt förlag är därför att det istället bör finnas möjlighet att skapa SAK-miljöer på den skolan där elever med hörselnedsättning/dövhet och grav språkstörning finns 3

9 enligt nedanstående bild (se fig. 1). Kanske kan det i vissa fall finnas anledning att skapa en SAKmiljö där elever som har en riktigt svår funktionsnedsättning har möjlighet att få en god skolmiljö. Fig. 1: Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till SAK-miljö På gymnasienivå menar utredarna att Örebro kommun ska erbjuda SAK-anpassade miljöer på ett antal gymnasieutbildningar för hela elevgruppen. Barn- och utbildningsförvaltningen anser dock att om vi skall kunna ge elever med hörselnedsättning och grav språkstörning samma möjlighet till inkludering och finnas nära hemmet bör även gymnasieskolan på lokal/regional nivå kunna anpassas med ljudmiljö, teknik och kunnig personal. Om eleven däremot behöver utbildningen på teckenspråk, blir det en annan situation. Då kan endast teckentolk möjliggöra utbildningen hemma, vilket i sin tur skulle innebära att samspelet med andra teckenspråk därmed tappas och så även utveckling av teckenspråk. Förslag SKÅ-bidrag, statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder för elever med funktionsnedsättning som avser merkostnader bland annat för uppbyggandet av SAK-miljöer, kunskapsspridning samt kollegialt lärande. När det kommer elever med hörselnedsättningar inom verksamheterna i Falkenberg så har försök att anpassa miljön gjorts. Det har då funnits möjlighet att söka statliga medel för anpassningar av ljudmiljön samt för inköp av teknisk utrustning, så som mikrofoner och högtalare. Dock är det många miljöer så som vissa hemklassrum, uppehållsrum och specifika klassrum som bild, NO och slöjd som ännu inte är anpassade. Det kommer att krävas statlig finansiering för att fortsätta stärka miljöerna för elever med hörselnedsättning. Då kommunikation kräver stor ansträngning för eleverna är det angeläget att undervisningsgrupperna är anpassade efter det och inte är för stora. Därtill är struktur och arbetsro angelägen. Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att om det skapas mindre klasser i ljudsanerade miljöer med god teknik och personalen får kontinuerlig handledning samt deltar i 4

10 kollaborativt lärande, kan dessa elever få en mycket god undervisningsmiljö med ett gott inkluderingstänk. Inom de funktioner (t.ex. specialpedagoger med olika inriktningar) som finns i Falkenbergs kommun behöver tid/resurser för att klara uppdraget med kunskapsspridningen och kollegialt lärande ses över. Utifrån utredningen ska Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) få i uppgift att inrätta regionala nav. Inom varje region ansvarar myndigheten för tillsättande av en regional samordnare för elever med dövhet, hörselnedsättning och grav språkstörning. Inom varje region ska det finnas ett kansli för den regionala samordnaren. Vidare ska det vid varje kansli finnas personal med specifik kompetens för respektive målgrupp. Naven ska kartlägga hur situationen är för elever med dövhet, hörselnedsättning eller grav språkstörning inom sin region samt vilka utbildningsalternativ som finns inom regionen. Vidare ska naven samordna insatser för ökad måluppfyllelse och verka för att särskilt anpassade kommunikativa miljöer, SAK-miljöer, etableras. Naven ska även informera om olika utbildningsalternativ och yttra sig över ansökningar om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder för elever med funktionsnedsättning, SKÅ-bidrag. Ett av de regionala naven ska förstärkas med två informatörstjänster. Barn- och utbildningsförvaltningen vill gärna veta mer om hur utredningen skett kring elever med enbart synnedsättning med också mer fördjupat kring SAK-miljöer och NAV-organisationerna. Utredningen föreslås därför att ytterligare kompletteras med dessa aspekter. Förslag Förstärka elevhälsan Förslag gällande vidgning av statens satsning på personalförstärkning inom elevhälsan så att den även innefattar personalkategorin logoped (s. 22) Barn- och utbildningsförvaltningen ställer sig frågande till förslaget om att förstärka elevhälsan med en skollogoped. Inom skolan/elevhälsan finns idag inget uppdrag att ställa diagnoser utöver frågeställningen huruvida eleven går i rätt skolform, och inte heller uppdrag att behandla enskilda individer. Däremot anser barn- och utbildningsförvaltningen att elevhälsan bör förstärkas med specialpedagog med kompetens kring grav språkstörning. Att det ska finnas en samordnad funktion kring dessa elever ses som väldigt positivt. Ekonomiska konsekvenser I utredningen anges att förslagen ej innebär ökade kostnader för hemkommunen att starta SAKmiljöer, så som kommunikationsklasser och/eller kommunikationsspår, i jämförelse med att ha elever i specialskolan. Förslaget kommer troligtvis att generera ekonomiska konsekvenser för kommunen, som är svåra att överblicka i nuläge. Särskilt kompetensutvecklingsinsatser som behövs för att möta dessa förändringar kommer att kräva statlig finansiering. Konsekvenser för barn Barnkonventionens artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt om avvägning görs mot 5

11 andra intressen. Därmed är det av yttersta vikt att slutsatser om vad som är barnets bästa grundas på en kombination av vetenskap och beprövad erfarenhet, men också på barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa (SOU 1997:116). Barn- och utbildningsförvaltningen gör bedömningen att utredningens förslag överlag kommer att skapa en större och mer samordnad helhetssyn på barnet/eleven samt ökad närhet till hemmen. Därtill anses att kompetenshöjande insatser och stöd kommer att genereras för berörd personal i skolan genom Specialpedagogiska myndighetens förändrade uppdrag. Barn- och utbildningsförvaltningen vill också framhäva 1-9-årsperspektiv i utredningar av det här slaget i syfte att stärka just helhetssyn och kontinuitet för varje barn/elev. Slutligen vill barn- och utbildningsförvaltningen poängtera att utredningens förslag förutsätter att hemkommunen får tillräckliga förutsättningar och möjligheter till samverkan med såväl socialförvaltning som andra funktioner i samhället för att göra det bra för individen och dess omgivande situation. Elisabet Winberg Specialpedagog Hörsel/tal/språk/kommunikation Petra Bertilsson Central Samordnare Specialpedagoger/Speciallärare Dan Emilsson Elevhälsan, gymnasieskolan Ann-Sofie Pettersson Tal- och språk specialpedagog samt inriktning syn och tecken som stöd Maria Wolfhagen Gymnasieskolan, chef för elevhälsan Gy Ulf Olsson Verksamhetschef för gymnasieskolan Malin Lindwall Ehrnlund Verksamhetschef kvalitet och utveckling 6