Kommunrevisionen i Åstorp

Transkript

1 ÅSTORPS KOMMUN RAPPORT FRÅN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUT Bengt Sebring Tord Sturesson Stig Andersson Nils Persson Bengt Joehns ordf. 1:e v ordf. 2:e v ordf. SEPTEMBER 2007 Sida: 1

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE AVGRÄNSNING OCH METOD BUDGET ANALYS AV RESULTAT OCH PROGNOS I DELÅRSBOKSLUTET KOMMENTARER KRING RESULTATUTVECKLINGEN FÖR KOMMUNEN PROGNOS FÖR HELÅRET Hälso- och omsorgsnämnden Bildningsnämnden Samhällsbyggnadskontoret BEDÖMNING AV LÄMNADE PROGNOSER RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER INLÖSEN AV PENSIONSFÖRPLIKTELSE Riskaspekten Redovisningsaspekten FINANSIELLA MÅL Resultatmål Lånenivåmål Investeringsmål AVSTÄMNING AV BALANSKRAVET VERKSAMHETSMÅL NOTERINGAR BEDÖMNING DELÅRSRAPPORTENS UTFORMNING FÖRSLAG TILL REVISORERNAS YTTRANDE...15 SEPTEMBER 2007 Sida: 2

3 Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per Enligt kommunallagen ska fullmäktige ange mål och riktlinjer för verksamheten och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En uppföljning av dessa skall redovisas i delårsrapporten och årsredovisningen. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Denna bedömning skall ske skriftligen. Följande kan konstateras i bedömningen av delårsrapporten: God redovisningssed för kommunal verksamhet har i allt väsentligt följts. Kommunens prognoser utvisar ett underskott på drygt 4 Mkr (exklusive extraordinära kostnader i form av förtidsinlösen av pensionsförbindelser) och innebär att de av fullmäktige antagna finansiella målen i huvudsak och balanskravet inte kommer att bli uppfyllda för helåret Om prognosen håller måste därför medel avsättas i kommande budget för återställande av detta underskott under åren Underskottet understiger dock 1 % av skatteintäkterna och avser till en del effekter av att kommunen är i ett tillväxtskede i form av ökat barnantal medan situationen med ökade placeringar är ett svårare problem att hantera. Underskottet bör kunna hanteras. Vi efterlyser dock en kvantifiering av effekterna av föreslagna åtgärder med anledning av det befarade underskottet. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 103,2 % av skatter och bidrag. I förvaltningsberättelsen anges att denna nivå är ohållbar varför en anpassning måste ske. Under våren har i enlighet med fullmäktiges beslut en förtida inlösen gjorts av framtida pensionsförpliktelser till KPA med ca 80 Mkr jämte löneskatt härpå ca 20 Mkr. Enligt den s k blandmodellen har dessa pensionsförpliktelser tidigare redovisats som ansvarsförbindelse och inte skuld. Den förtida inlösen innebär därmed en kostnad, vilken har redovisats som extraordinär och har exkluderats när årets resultat och balanskrav analyseras. Budgeten för 2007 saknar, liksom för 2006, sådana mål och riktlinjer för verksamheten som lagen avser. Däremot har ett arbete pågått under en tid som lett till att fullmäktige fastställt mål och riktlinjer som kommer att användas för budgeten Detta ser vi som mycket positivt. Underlag för revisorernas bedömning framgår av kapitel 7 nedan. SEPTEMBER 2007 Sida: 3

4 1. Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten Enligt kommunallagen ska revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Delårsrapporten ska behandlas av fullmäktige. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Ändringarna i lagstiftningen (som för kommunen gäller från och med 2006) fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiska och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Det nya uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. En förutsättning för att revisorerna skall kunna göra en bedömning är att kommunfullmäktige i budget/planer har fastställt mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Uppdraget har syftet att bedöma om ett balanserat resultat kan nås vid årets slut, bedöma om det är troligt att de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnås, samt bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten kan nås bedöma om delårsrapporten är upprättad enligt god sed för kommuner 1.2 Avgränsning och metod Granskningen utgår från den delårsrapport med helårsprognos som är upprättad per samt från budgeten som kommunfullmäktige antagit som styrdokument för år 2007 och perioden Granskningen har varit översiktlig och bygger huvudsakligen på intervjuer samt en genomgång och avstämning av balansräkningens väsentligaste poster och prognosunderlag. Uppföljning har gjorts av processen för framtagandet av delårsbokslut med prognos samt de antaganden som ligger till grund för prognosen. Som utgångspunkt för planeringen av granskningen har använts FAR:s vägledning Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter samt de ändringar som trädde i kraft i kommunallagen SEPTEMBER 2007 Sida: 4

5 1.3 Budget 2007 De nya kraven att fullmäktige ska ange mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål gällde för s kommun för första gången i budgeten Budgeten för 2007 saknar, liksom för 2006, sådana mål och riktlinjer för verksamheten som lagen avser. Däremot har ett arbete pågått under en tid som lett till att fullmäktige arbetat fram mål och riktlinjer som kommer att fastställas för budgeten Detta ser vi som mycket positivt. 2. Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet 2.1 Kommentarer kring resultatutvecklingen för kommunen (Belopp i kkr) Utf 2007 Utf 2006 Förändr Prognos Budget Avvik 6 mån 6 mån helår helår Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Jämförelsestörande poster Avskrivningar Verksamhetens nettokostn Skatteintäkter Gen statsbidrag o utjämning Sa skatter och utjämning Resultat före finans. poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansiellt netto Resultat före extraord. poster Extraordinära poster Inlösen pensionsförpliktelse Resultat SEPTEMBER 2007 Sida: 5

6 2.1.1 Utfallet för perioden Som framgår av uppställningen ovan uppgår kommunens resultat per till -3,7 Mkr, (exklusive av fullmäktige beslutad inlösen av framtida pensionsförpliktelser på -99,4 Mkr) vilket kan jämföras med resultatet för motsvarande period föregående år som uppgick till +11,5 Mkr. Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar för perioden uppgår till 278,1 Mkr mot 243,8 Mkr föregående år, vilket innebär en ökning med 34,3 Mkr eller 14,1 %. Skatter, generella statsbidrag och utjämning har ökat 24,7 Mkr eller 10,1 % till 269,3 Mkr. Det finansiella nettot har försämrats med 5,5 Mkr, främst beroende på lägre reavinster på värdepapper och högre låneränta. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 103,2 % (99,6%) av skatter och bidrag. I förvaltningsberättelsen anges att denna nivå är ohållbar varför en anpassning måste ske. Inlösen av del av pensionsförpliktelsen avser bortförsäkring av del av den pensionsförpliktelse som avser intjänande för 1998 och som redovisats som ansvarsförbindelse i enlighet med reglerna för den s k blandmodellen. Kostnaden för inlösen ca 80 Mkr jämte löneskatt ca 20 Mkr har redovisats som extraordinär kostnad. Eftersom den inte avser verksamheten 2007 har den exkluderats från analysen av resultatet för årets verksamhet. Som jämförelsestörande poster har upptagits vinster vid försäljning av tomtmark på Björnåsområdet. Dotterbolagen redovisar positivt resultat, varför resultatet för koncernen blir positivt Prognos för helåret Prognosen för helåret 2007 pekar på ett resultat på -4,1 Mkr (f å +16,7 Mkr). I förhållande till budget innebär prognosen en avvikelse på -5,7 Mkr. Det prognostiserade resultatet för 2007 innebär en minskning av redovisat eget kapital med 103,4 Mkr, (varav effekten av pensionsinlösen 99,3 Mkr). Resterande del beror på att nämnderna och styrelserna prognostiserar ett budgetunderskott med -7,0 Mkr. Av detta härrör dock 4,9 Mkr från obudgeterade vinster från exploateringsverksamheten. Borträknas de ej anslagsfinansierade verksamheterna (exploatering och den affärsdrivande verksamheten inom Samhällsbyggnadskontoret) prognostiserar nämnderna ett sammanlagt budgetunderskott på -12,0 Mkr. Till detta kommer att den centrala finansförvaltningen, (dvs. skatter och avgifter, finansiella nettot och dessutom centrala kostnader som ej lagts ut på verksamheter) visar ett budgetöverskott på +1,3 Mkr. Nämndernas och verksamhetens prognoser för 2007 visar ett sammanlagt underskott om -5,7 Mkr jämfört med budget. Nedan följer en sammanställning över nämndernas utfall, prognos, budget samt prognostiserad budgetavvikelse för helåret. SEPTEMBER 2007 Sida: 6

7 Nämnder och styrelser Utfall Prognos Budget 2007 Avvikelse Belopp i kkr 6 mån 2007 Inkl KB/TB Pr/Bu Kommunfullmäktige Kommunrevision Valnämnd Kommunstyrelse Kommunstyrelseförvaltning Bygg- och miljönämnd Bildningsnämnd Medborgarnämnd Hälso- och omsorgsnämnd Finansiering exkl pensionsinlösen Resultat exklusive extraordinärt Pensionsinlösen Totalt Största negativa avvikelsen på nämndsnivå visar Hälso- och omsorgsnämnden med -6,2 Mkr och Bildningsnämnden med -5,2 Mkr Största positiva avvikelsen på nämndsnivå visar Samhällsbyggnadskontorets Exploateringsverksamhet, som prognostiserar ett överskott på ca +4 Mkr på grund av ej budgeterat överskott på planerade tomtförsäljningar. För övriga verksamheter redovisas inga anmärkningsvärda avvikelser per vad avser prognoser för driftbudgeten. På grund av omorganisationen från årsskiftet kan inte jämförelser mot föregående år göras fullt ut. Dotterbolagens prognos är positiv (+4,8 Mkr) varför koncernens prognos blir bättre än kommunens, eller +2,3 Mkr Hälso- och omsorgsnämnden Hälso- och omsorgsnämnden bedömer att verksamheten kommer att ge ett underskott med -6,2 Mkr, vilket utgör ca 5 % av nämndens totala nettokostnader. Viktigare förklaringar anges vara fler placeringar än budgeterat för barn och unga, ca -2,4 Mkr, köp av extern psykiatrisk vård -1,2 Mkr arvoden till familjehem och kontaktpersoner barn/unga -1,6 Mkr Förklaringar till avvikelserna utvecklas på sidorna i delårsrapporten och åtgärder med anledning av negativ budgetavvikelse presenteras på sidan 32. Denna utveckling bör följas speciellt. SEPTEMBER 2007 Sida: 7

8 2.2.2 Bildningsnämnden Bildningsnämnden redovisar en helårsprognos med en avvikelse på -5,2 Mkr. Fler barn och längre vistelsetid inom såväl barn- som skolbarnomsorg motsvarar -2,6 Mkr medan prisförändringar inom interkommunala ersättningar ger en negativ avvikelse på -1,6 Mkr. Besparingar av ej ersatta elkostnader har inte kunnat göras och motsvarar -0,8 Mkr. Underskottet för barn- och utbildningsnämnden beräknas till 6,2 Mkr mot budget. Härav avser interkommunala ersättningar -1,6 Mkr samt fler barn och längre vistelsetid inom barnomsorgen och skolbarnomsorgen -2,6 Mkr. Det totala underskottet motsvarar 1,7 % av nämndens nettokostnader. Förklaringar till avvikelserna utvecklas på sidorna i delårsrapporten och åtgärder med anledning av negativ budgetavvikelse presenteras på sidan Samhällsbyggnadskontoret I prognosen ingår intäkter från planerade försäljningar av tomter på Björnåsområdet med ca 7 Mkr. Dessa ingår inte i budgeten och har redovisats som jämförelsestörande poster. 2.3 Bedömning av lämnade prognoser Vi har under denna granskning stickprovsvis följt upp de prognoser som lämnats av förvaltningarna och centralt för att bedöma kvalitén i dem. Generellt kan sägas att de prognoser som följts upp verkar vara bra genomarbetade, men att ytterligare dokumentation av förutsättningar för prognosen bör finnas om vilka antagande om förväntade behov för resterande del av året som finns. Kommunens prognoser utvisar att ett balanserat resultat inte kommer att uppnås. Vid vår genomgång av prognoserna har vi inte funnit något som tyder på annat än att det finns fog för farhågorna. Detta skulle innebära att kommunen inte uppnår balanskravet för Om så skulle bli fallet kan detta innebära att återställande av underskottet kommer att drabba de kommande årens verksamhetsutrymme. Underskottet understiger dock 1 % av skatteintäkterna och avser till en del effekter av att kommunen är i ett tillväxtskede i form av ökat barnantal medan situationen med ökade placeringar är ett svårare problem at hantera. Underskottet bör kunna hanteras. Vi efterlyser dock en kvantifiering av effekterna av föreslagna åtgärder med anledning av det befarade underskottet. 3. Rättvisande räkenskaper En förutsättning för att kunna bedöma om en ekonomi är i balans är rättvisande räkenskaper. Delårsbokslutet skall upprättas enligt god kommunal redovisningssed, vilket innebär att samma redovisningsprinciper skall tillämpas som vid årsbokslut. Detta medför krav på SEPTEMBER 2007 Sida: 8

9 bokslutsprocessen att rutinerna anpassas så det är möjligt att få fram uppgifter till delårsbokslutet samt att föra ut rättvisande resultatmätning på förvaltningar och deras undernivåer. T ex skall periodiseringar av väsentliga poser ske enligts samma principer som vid årsbokslut. Vi har tagit del av kommunens delårsbokslut och översiktligt granskat dokumentationen av avstämningar av balanskonton. Granskningen påvisar att dokumentation för de konton som avstämts i huvudsak är mycket god. Vid vår översiktliga granskningen har vi inte funnit några väsentliga fel i periodbokslutet utan anser att utfallet för perioden kan ligga till grund för helårsprognosen. 3.1 Inlösen av pensionsförpliktelse I enlighet med beslut av fullmäktige under våren skall 100 Mkr av förvaltade pensionsmedel tas ut för inlösen av pensionsåtagande hos KPA (Kommunernas PensionsAnstalt) och resterande medel placeras enligt omarbetad placeringspolicy. Av de 100 Mkr som beslutet omfattar avser ca 80 Mkr inlösen medan ca 20 Mkr avser löneskatt. Kommunen har träffat avtal med KPAs dotterbolag KPA Pensionsförsäkring AB (KPA-P) om partiell inlösen av pensionsutfästelse mellan arbetsgivaren och KPA-P. Avtalet innebär att kommunen tryggar sin pensionsskuld avseende intjänad pension före omfattande samtliga pensionsberättigade arbetstagare födda Den partiella inlösen görs per För övriga åldersgrupper kvarstår åtagandet Riskaspekten För att något belysa villkoren och riskerna i inlösensavtalet har vi återgett vissa uppgifter dels från avtalet med KPA och dels från den skrivning med frågor och svar som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) under sommaren sammanställt utifrån en enkät med de tre pensionsförvaltarna inom det kommunala pensionsområdet (KPA, Skandia och SPP) som agerar på den kommunala pensionsmarknaden utifrån aktuella frågeställningar av olika former av pensionstrygganden. Kommunen är skyldig betala kompletteringspremie om pensionsförmånen som den försäkrade vid ett visst tillfälle har rätt till enligt försäkringen inte fullt ut motsvarar den pensionsförmån den försäkrade vid samma tillgälle har rätt till enligt arbetsgivarens utfästelse avseende intjänad pensionsrätt Om premien blivit felaktig pga att kommunen/arbetstagaren lämnar oriktig eller ofullständig uppgift svarar kommunen för den försäkrades pensionsförmån i den mån den överstiger KPA-Ps ansvarighet enligt den premie som betalt för varje försäkrad. Ändring pga av förändrade förutsättningar i form av avkastningsskatt, ränteantaganden, ändrade dödlighetsförhållanden etc påverkar inte försäkringen för redan inbetalda premier. SEPTEMBER 2007 Sida: 9

10 Ett överskott i försäkringen förs till en överskottsfond som kommunen kan disponera för t ex indexering av pensioner. Om avkastningen blir lägre än återbäringsräntan minskas i första hand bolagets konsolideringskapital. På sikt kan det påverka återbäringsräntan nedåt. Överskott kan komma att återtas. Dock kan redan utbetalda överskott inte återtas. I ett ömsesidigt försäkringsbolag som KPA är det försäkringskollektivet som står den slutgiltiga risken. Försäkringsbolaget står risken för förändrade beräkningar om livslängd för det som redan är försäkrat och inbetalt Redovisningsaspekten En av anledningarna till att göra förtidsinlösen har angetts vara att åstadkomma en förenklad planering av pensionsbetalningarna under en period av bortåt 40 år framöver. Den stora betalningstopp som kan förutspås till runt 14 Mkr per år mellan 2020 och 2030 med en ökning från 6 Mkr 2007 och en återgång till 6 Mkr 2045 kan i stället beräknas bli en ganska jämn utbetalningstakt på ca 5-6 Mkr per år över hela perioden. Eftersom förtidsinlösen avser pensionsförpliktelser som enligt blandmodellen redovisas som ansvarsförbindelse, skulle utbetalningarna annars kostnadsföras vid utbetalningstillfället. Inlösen innebär samtidigt en väsentligt utjämnad kostnadsfördelning över perioden, men också att de kommande åren inte påföres den kostnadsbild som egentligen hör dit enligt den s k blandmodellens effekter. I stället har under år 2007 redovisats som extraordinär kostnad en förtida pensionskostnad med 80 Mkr plus löneskatt ca 20 Mkr. Utifrån resonemanget att denna kostnad inte är hänförlig till år 2007 och med hänvisning till särskilda skäl föreslås den exkluderas i balanskravsanalysen. Några aktuella beräkningar på den kvarvarande pensionsförpliktelserna har inte kunnat tas fram per halvårsskiftet utan prognoserna har utgått från de prognoser som erhölls vid förra årsskiftet. Under året har nya regler om diskonteringsränta införts liksom förändrade livslängdsantaganden. Av skrivningar från SKL förväntas dessa påverka ansvarsförbindelsen med upp till 10 % för vissa kommuner men avsättningen ca 1%. Ovanstående resonemang visar att situationen är komplicerad och att det finns skäl att se över frågeställningarna vidare under hösten för en korrekt hantering i årsbokslutet. 4. Finansiella mål Den budget som kommunfullmäktige beslutade om för 2007 bedömdes vara en budget i balans. En bedömning görs i delårsrapporten att balanskravet inte kommer att uppnås Prognostiserat resultat uppgår till -4,1 Mkr (exklusive extraordinär inlösen av pensionsförpliktelse 99,3 Mkr) för kommunen. SEPTEMBER 2007 Sida: 10

11 Enligt tillägget i kommunallagen skall i budgeten föras ett resonemang om god ekonomisk hushållning och därvid skall fullmäktige anta finansiella mål och verksamhetsmål med anknytning till detta begrepp. Dessa skall enligt lagen följas upp och bedömas i förvaltningsberättelsen, vilket måste förstås som att det är kommunstyrelsen som skall begära in underlag från nämnder och utifrån de uppgifter man får in, göra en uppföljning av de fastställda målen och därutifrån göra en bedömning av i vilken mån dessa mål kommer att kunna uppfyllas under räkenskapsåret. Om så behövs skall även förslag till åtgärder anges. Det är över denna kommunstyrelsens uppföljning och bedömning som sedan revisorerna skall avge ett särskilt yttrande till fullmäktige. Det är således vår uppfattning att det är kommunstyrelsen som avger och ansvarar för innehållet i förvaltningsberättelsen med tillhörande finansiella rapporter. Nämndskommentarerna utgör formellt bilagor till delårsrapporten respektive årsredovisningen. I budgeten 2007 och i flerårsplanen har intagits ett resonemang om god ekonomisk hushållning utifrån situationen för s kommun. Finansiella mål finns angivna i budgeten avseende resultat över en femårsperiod, låneskuldsutveckling och investeringsnivå Resultatmål Det samlade resultatet för s kommunkoncern skall uppgå till lägst 30 Mkr sett över en femårsperiod. Inget av de enskilda åren skall visa negativt resultat. Målet är utformat så att femårsperioden skall avspegla de två föregående åren, innevarande budgetår samt de två kommande åren som innefattas i aktuell flerårsplan. Målet bedöms i delårsrapporten uppnås då beräknat samlat överskott anges uppgå till 79 Mkr utan att något år visar eller budgeterar negativa tal. Av nedanstående tabell visar utvecklingen över perioden där vi får det samlade överskottet till 75 Mkr. Vi har därvid beaktat prognosen för 2007 i stället för budgeten. Tabellen visar också att det samlade överskottet 30 Mkr uppnåddes redan under 2006, varför målet kan uppfattas defensivt satt för den aktuella perioden. Det bör dock noteras att utvecklingen för åren ser ut att bli lägre än vad årsandelen av totalmålet motsvarar (30 Mkr / 5 = 6 Mkr). (Belopp i Mkr) Koncernen Kommunen 2005 Ufall 21,0 16, Utfall 44,6 38, Prognos 2,3-4, Plan 4,0 3, Plan 3,1 2,4 75,0 56,4 SEPTEMBER 2007 Sida: 11

12 4.1.2 Lånenivåmål Koncernens anläggningslån/innevånare skall inte överstiga 20 kkr. Amortering skall ske under en tioårsperiod med sammanlagt 100 Mkr. Detta skulle kunna tolkas så att nettoamorteringar skall ske med i genomsnitt 10 Mkr per år mätt över en tioårsperiod. Detta mål blir ganska svårbedömt för det enskilda året. För 2007 uppfylls inte målet då dels låneskulden beräknas uppgå till 23 kkr / innevånare och dels ingen amortering beräknas ske under året. I stället har under delårsperioden anläggningslånen ökat med 50 Mkr (varav 17 Mkr har ökat lånefordringar på dotterbolag) Investeringsmål Kommunens investeringar exkl. affärs- och exploateringsverksamhet skall inte överskrida avskrivningarna under budgetperioden. Målet bedöms inte uppnås då investeringarna för året beräknas bli 12,9 Mkr medan avskrivningarna beräknas till 9,9 Mkr. 4.2 Avstämning av balanskravet I förvaltningsberättelsen görs en preliminär bedömning av balanskravet. Under förutsättning att inlösen av pensionsutfästelsen inklusive löneskatt på ca 100 Mkr kan exkluderas från balanskravsresultatet med hänvisning till synnerliga skäl uppgår det prognostiserade årsresultatet till -4,1 Mkr för kommunen. Bedömning Kommunens prognoser utvisar att de av fullmäktige antagna finansiella målen i huvudsak och balanskravet inte kommer att bli uppfyllda för helåret Vid vår genomgång av prognoserna har vi inte funnit något som tyder på annat än att det finns fog för farhågorna. Om prognosen håller måste därför medel avsättas i kommande budget för återställande av detta underskott under åren Verksamhetsmål 5.1 Noteringar Ernst & Young har i rapporten för delårsbokslutet utförligt redogjort för vår syn på hur kommunallagens nya regler om finansiella och verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning är tänkta att fungera. Detta innefattar även hur fullmäktige i budgeten formulerar sitt uppdrag med verksamheten inför det kommande året. I årsredovisningen slutrapporteras uppdraget av kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen med kommentarer från SEPTEMBER 2007 Sida: 12

13 verksamheter och nämnder som underlag. Slutredovisningen med utvärdering revideras av revisorerna inför fullmäktiges ansvarsprövning och godkännande. Med ändringarna i kommunallagen görs en delrapportering efter delårsperioden med en prognos av kommunstyrelsen över hur uppdraget kommer att kunna uppfyllas och om eventuella åtgärder behöver sättas in. Över denna bedömning skall revisorerna lämna en bedömning till fullmäktige. För en eventuell fördjupning av denna beskrivning hänvisar vi till nämnda rapport. I budgeten för 2007 har fullmäktige en inledande skrivning som utifrån en vision för s kommun angett ett antal strategier för att nå visionen. Fullmäktige anger vad som skall betraktas som god ekonomisk hushållning för s kommun. Inom s kommun tolkar vi det så, att vi genom förnuftig hantering av våra gemensamma medel skall utveckla vår verksamhet på ett sådant sätt att vi över tid kan ge medborgarna den service som de behöver, utan att försvara kommunens ekonomi och finansiella ställning. Tre finansiell mål anges avseende resultat, låneskuld och investeringar. Vad gäller verksamhetsmål anges: För att uppnå målet om god ekonomisk hushållning skall de fastställda inriktningarna för förvaltningarna uppnås inom de ramar som respektive förvaltning tilldelats. Bärighet skall finnas på kommunens gemensamma vision och strategier. Några specifika verksamhetsmål, kopplade till god ekonomisk hushållning, fastställs dock inte av fullmäktige i budgeten för I budgeten har dock angetts inriktningsmål, effektmål och miljömål för de olika verksamheterna. Dessa behandlas inte här efter som de inte ligger på revisorerna att yttra sig över enligt kommunallagens bestämmelser. För att ändå, i väntan på fullmäktiges eget arbete med målformulering, styra verksamheten och hitta väsentliga övergripande mål att följa upp har ett antal mål tagits fram av kommunchefen, chefsekonomen, förvaltningschef och nämndsordförande för respektive verksamhet. Dessa följs upp och presenteras för kommunstyrelsen per april, juni, september och december. Av ca 3 5 mål per verksamhet har gruppen utifrån varje verksamhet valt ut ett mål som det mest övergripande som också skall presenteras för fullmäktige. Denna utvärdering görs i ett särskilt till delårsrapporten bilagt dokument. Med tre olika färgkoder markeras om målen uppnåtts, är på väg att uppnås eller bedöms ej komma att uppnås. Vi bedömer att denna teknik för presentation av måluppfyllelsen fungerar bra. Revisorerna har valt att lämna sin bedömning utifrån uppföljningen av dessa mål. Av tolv uppställda huvudmål bedöms de allra flesta verksamhetsmålen uppnådda eller är på väg att uppnås. Undantag är att andelen barn i skolår 5 med otillräckliga matematikkunskaper kraftigt översteg målet. SEPTEMBER 2007 Sida: 13

14 5.2 Bedömning Vår granskning av denna uppföljning ger inte anledning till anmärkning mot de slutsatser som dras. Man måste inse att utvecklingen av en väl fungerande målstyrning är en process som tar tid innan man funnit väl fungerande former. Vi noterar med tillfredsställelse att fullmäktige arbetat aktivt med att ta fram och har under våren fastställt relevanta verksamhetsmål som skall användas i budgeten för Därvid uppnås lagens tanke med att fullmäktige fastställer finansiella mål samt mål och inriktningar för verksamheten, kopplade till begreppet godekonomisk hushållning, utifrån den innebörd som fullmäktige tolkat för den egna kommunen. Därmed kan uppdraget tydliggöras för dels kommunstyrelsens uppföljning och utvärdering och dels revisorernas bedömning härav tillbaka till fullmäktige. 6. Delårsrapportens utformning Som vi tidigare år framfört tycker vi att det är viktigt att fastlägga vilka delar som formellt utgör delårsrapporten. Enligt vad vi uppfattar är den centrala delen kommentarsdelen, vilken vi anser borde betecknas förvaltningsberättelse, och som vi anser vara den handling i vilken kommunstyrelsen sammanfattar sin bedömning av viktiga händelser i kommunen och dess omvärld, utfall och prognos för verksamheten och en övergripande uppföljning av bedömning av målen. Ytterligare områden skall belysas i förvaltningsberättelsen. Till delårsrapporten hör också de finansiella rapporterna i form av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys för kommun och kommunkoncern. Här finns också en sammanställning över budget, utfall och prognos för nämnderna. Noter finns inte, men är inte heller obligatoriskt. Det är positivt att koncernen tas med och att finansieringsanalys finns med, vilket inte heller är obligatoriskt. I delårsrapporten finns numera intaget nämndskommentarer (tidigare i bilaga) och i separat bilaga den särskilda blanketten för måluppföljning. Härigenom markeras även att lagens krav på att fullmäktiges verksamhetsmål skall följas upp och kommenteras i förvaltningsberättelsen av kommunstyrelsen inte kan uppfyllas, eftersom fullmäktige inte har fastställt verksamhetsmål, kopplade till sin tolkning av begreppet god ekonomisk hushållning. Med noteringen att verksamhetsmålen kopplade till god ekonomisk hushållning inte framtagits av och fastställts av fullmäktige utan har framtagits av en arbetsgrupp (bestående av kommunchefen, chefsekonomen, förvaltningschefen samt ordföranden i respektive nämnd) och att uppföljningen inte kommenterats övergripande av kommunstyrelsen i förvaltningsberättelsen, anser vi att delårsrapporten kan anses upprättad utifrån de krav som rimligen kan ställas på en kommun i s storlek. SEPTEMBER 2007 Sida: 14

15 7. Förslag till revisorernas yttrande Vi har i enlighet med Kommunallagen översiktligt granskat s kommuns delårsrapport per med prognos för En översiktlig granskning är väsentligt begränsad i förhållande till en revision. Med utgångspunkt från den översiktliga granskningen görs följande bedömning: Vid granskningen har framkommit att det är sannolikt att de av kommunfullmäktige antagna finansiella målen för 2007 i huvudsak inte kommer att uppfyllas att det är sannolikt att kommunens resultat för året blir negativt och att det lagstadgade balanskravet därmed inte kommer att uppfyllas att en anpassning av verksamhetens nettokostnader måste vidtas att delårsrapporten är upprättad i enlighet med god redovisningssed för kommuner Några verksamhetsmål fastställda av fullmäktige och kopplade till begreppet god ekonomisk hushållning finns inte angivna i budgeten för Däremot har en arbetsgrupp i kommunen tagit fram väsentliga mål per verksamhet, vilka följs upp regelbundet till kommunstyrelsen. Av tolv uppställda huvudmål, vilka också skall redovisas för fullmäktige, bedöms de allra flesta verksamhetsmålen uppnådda eller är på väg att uppnås. Undantag är att andelen barn i skolår 5 med otillräckliga matematikkunskaper kraftigt översteg målet. Sammantaget är det vår bedömning att de krav kommunen själva satt upp för att verksamheten skall anses bedrivas i god ekonomisk hushållning inte fullt ut har uppnåtts. Verksamheten bedöms ha bedrivits med god kvalitet men har inte fullt ut hållits inom de angivna ramarna. De bedömda underskottet för kommunen understiger dock 1% av skatteintäkterna och bör kunna hanteras. Vi efterlyser dock en kvantifiering av effekterna av föreslagna åtgärder med anledning av det befarade underskottet. den 7 september 2007 Anders Löfgren Auktoriserad revisor SEPTEMBER 2007 Sida: 15