Sverige närmare Nato. Militär alliansfrihet. i fara, visar Natoutredningen. VÄRLDSBERÖMT MEN OKÄNT I HEMLANDET ENGAGERADE UTBILDADES TILL INFORMATÖRER

Transkript

1 FREDSTIDNINGEN NR MEDLEMSPUBLIKATION FÖR SVENSKA FREDS- OCH SKILJEDOMSFÖRENINGEN Sverige närmare Nato sida 2 Militär alliansfrihet FOTO: FREDRIK ÅKERBERG Fråga som engagerar. Intresset var stort när Natoutredningen släppte sin bok Sverige, Nato och säkerheten på Nobelmuseet i Stockholm. i fara, visar Natoutredningen. Den fristående Natotredningen presenterade den 28 januari Sverige, Nato och säkerheten på Nobelmuseet i Stockholm med inledning av Stellan Skarsgård och samtal med ledamöterna. Utredningen visar hur Sverige med de små stegens politik närmat sig Nato. Det så kallade värdlandsavtalet med Nato, vilket ska godkännas av riksdagen i vår, innebär ett av de mest betydande stegen, menar utredningen. Om man anser att Sverige ska vara militärt alliansfritt är det ett problem att vi närmat oss Nato så mycket att den militära alliansfriheten kan ifrågasättas, säger Linda Åkerström på Svenska Freds, som tillsammans med Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Stina Oscarson och Pierre Schori varit en av ledamöterna. FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE Dan Smith, direktör på 50-årsjubilaren Sipri. VÄRLDSBERÖMT MEN OKÄNT I HEMLANDET sida 5 Fredsforskningsinstitutet Sipri i Solna firar 50 år. Det grundades efter beslut av den svenska riksdagen och dess forskning har spelat en betydande och ibland avgörande roll. Men i hemlandet är Sipri relativt okänt, något som den nya direktören Dan Smith vill ändra på. SVENSKA FREDS SÖKER NY ORDFÖRANDE sida 4 Vid kongressen i juni avgår Svenska Freds ordförande Anna Ek efter 8,5 år. Valberedningen tar emot nomineringar av ny ordförande fram till 15 april. Det har varit åtta superroliga och utmanande år, nu är det någon annans tur att ta över, säger Anna Ek som ser ett guldläge att lämna vidare. sida 6 ENGAGERADE UTBILDADES TILL INFORMATÖRER I höstas utbildade Svenska Freds 15 informatörer för att skapa engagemang och debatt. Framför allt var jag fascinerad av gruppen. Det var folk från alla möjliga håll men fredsfrågan drog ihop oss alla. Det är ett bevis för att fredsfrågan samlar människor, berättar Sara Mossberg.

2 2 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / 2016 Nära samarbete med Nato gör oss inte säkra Natoutredningen visar hur Sverige med de små stegens politik närmat sig Nato. FOTO: FREDRIK ÅKERBERG Om man anser att Sverige ska vara militärt alliansfritt är det ett problem att vi närmat oss Nato så mycket att den militära alliansfriheten kan ifrågasättas, säger Linda Åkerström, ansvarig för nedrustningsfrågor på Svenska Freds och en av ledamöterna i utredningen. Den fristående Natoutredningen initierades av Stina Oscarson och Pierre Schori förra våren. Nu är utredningen klar, boken är tryckt och den lanserades den 28 januari på Nobelmuseet i Stockholm. Stina Oscarson förklarade bakgrunden till utredningen. Det säkerhetspolitiska läget är förvirrande. Majoriteten av svenskarna säger nej till Nato. Samtidigt tas många steg mot Nato utan en säkerhetspolitisk analys av konsekvenserna. Droppen var värdlandsavtalet, som vi ansåg var fullt av oklarheter. Det innebär ytterligare ett steg mot Nato, och det har varit stora brister i den demokratiska beredningen. Därför ansåg vi att det behövdes en utredning. Syftet var att se vart de små stegens politik fört oss, och vad som blir konsekvenserna om vi fortsätter på den vägen, sade Stina Oscarson. Lars Ingelstam, forskare och författare som varit huvudsekreterare i utredningen, förklarade att målet var att Hårt tryck. Det blev mer än fullsatt på releasen av Natoutredningen. Boken har sålt slut och förlaget har tryckt upp en ny upplaga. vara så sakliga som möjligt. Det skulle bli en utredning som kunde ge bakgrund och kunskap som en bra grund för fortsatt debatt. Ett av utredningens syfte är att få en bred, allmän debatt om säkerhetspolitik. Kritiska till Nato Ledamöterna kommer från olika håll, de är inte ense om allt men slutsatserna i boken har de enats om, och de enas i en kritisk syn på Natomedlemskap. Ledamöter har varit Hans Blix, Rolf Ekéus, Sven Hirdman, Lars Ingelstam, Stina Oscarson, Pierre Schori och Linda Åkerström. Med de små stegens politik menas att ett skeende pågår i små steg, vilket gör att man inte kan överblicka konsekvenserna av stegen när de läggs tillsammans, förklarar Linda Åkerström. Sverige har varit med i många Natoledda insatser, samarbeten och övningar, anpassat materiel och annat för att kunna samarbeta. Varje steg kanske var logiskt och inte så allvarligt just då, men när man lägger dem samman blir det ett väldigt stort och starkt samarbete. Det leder till att man kan säga att värdlandsavtalet bara är en fortsättning. Och allt detta har skett utan att det förts en offentlig debatt om det, säger hon. Det så kallade värdlandsavtalet är ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Det undertecknades den 4 september 2014 och i vår, troligen april, ska avtalet behandlas i riksdagen för att kunna träda i kraft. Avtalet innebär att det blir enklare för Sverige att genomföra övningar, stödja och ta emot stöd från Nato i en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir lättare för Sverige att stå som värdland för militära aktiviteter, till exempel internationella övningar. Avtalet bygger på frivillighet och blir aktuellt bara om Sverige bjuder in Nato. Det har beskrivits som en teknikalitet, med frågor som var Natosoldater ska betala skatt, men Natoutredningen visar att det handlar om en mycket större säkerhetspolitisk markering än så. Utredningen anser att värdlandsavtalet skulle vara ett av de mest betydande stegen i Sveriges successiva närmande till Nato. Natoutredningen lyfter fram två saker som saknas i avtalet. Ingenstans står något om att den militära alliansfriheten fortfarande gäller som grundprincip. Däremot nämns Fredstidningen Pax ges ut av Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Redaktör och ansvarig utgivare: Eva Kellström Froste , pax@svenskafreds.se Adress: Polhemsgatan 4, Stockholm Tryckeri: Lasertryck, Danmark

3 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / FOTO: FREDRIK ÅKERBERG Ledamöterna samlas inför presentationen. Skådespelaren Stellan Skarsgård inledningstalade, journalisten Ulrika Knutson modererade. den svenska ensidiga så kalllade solidaritetsförklaringen, som handlar om att Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett grannland eller EU-land skulle drabbas av katastrof eller angripas. Det faktum att solidaritetsförklaringen åberopas men militär alliansfrihet utelämas ser utredningen som ett tecken bland flera att det pågår en glidning mot ett allt närmare förhållande till Nato, utan att det förs någon diskussion om vilka konsekvenser det får. Kärnvapen Det står heller ingenting om kärnvapen. Kärnvapenavskräckning är en central del av Natos strategiska koncept. Det finns inget undantag i avtalet mot att placera ut eller transportera kärnvapen i Sverige. Å ena sidan, konstaterar Natoutredningen, är det känt för Nato att Sverige har ett förbud mot detta. Å andra sidan vägrar Natolandet USA av princip att uppge om till exempel deras örlogsfartyg vid besök i svenska hamnar har kärnvapen ombord eller inte. Försvarsminister Peter Hultqvist har i debatten försäkrat att det inte kommer att hamna några kärnvapen på svensk mark. Regeringen bestämmer när Nato får upprätta baser och om kärnvapen. Det blir inga kärnvapen säger Hultqvist. Men om vi får en ny regering, och USA får en president som Trump, vad händer då? Det är för mycket osäkerhet. Låt oss få garantier mot detta. Skriv in i avtalet att vi aldrig kommer att tillåta att Nato använder Sverige som bas för angrepp mot tredje land, och att kärnvapen inte placeras här. Det avtal som föreligger är ett farligt avtal, sade Pierre Schori under lanseringskvällen. Stina Oscarson lade till att hon inte gett upp förhoppningen att kunna stoppa avtalet helt, inte bara skjuta upp det tills oklarheterna retts ut vilket Natoutredningen föreslår. Vi har inte gett upp än. Jag tror på demokratin, sade hon. Bred definition Natoutredningen har också varit noga med att definiera vad säkerhetspolitik är. Det är inte ett helt enkelt begrepp, det förknippas lätt med militär säkerhet och försvar. Ett bredare säkerhetsbegrepp tas inte på lika stort allvar. Det har vi försökt göra, förklarade Lars Ingelstam. Det säkerhetspolitiska läget Linda Åkerström, Stina Oscarson och Ulrika Knutson. har blivit mer osäkert, och det är orsaken till att Nato blivit alltmer aktuellt. Men utredningen visar att Nato inte är lösningen på problemet med den ökade osäkerheten, tvärtom. Det är andra faktorer än de militära som är viktiga för säkerheten, och utredningen förordar avspänning framför avskräckning. Vi blundar inte för den auktoritära utvecklingen i Ryssland, den är obehaglig och skrämmande, sade Hans Blix. Men utredningen menar att ett närmande till Nato och ett Natomedlemskap skulle öka osäkerheten för Sverige. Ryssland och Nato har gått från samarbete till att uttalat bli varandras fiender, och ju mer Sverige förknippas med Nato, desto mer kommer Ryssland att uppfatta Sverige som en fiende. I stället för avskräckning med militära medel förordar utredningen civila och förtroendeskapande åtgärder. Det grundläggande är vår slutsats att ett Natomedlemskap inte skulle öka säkerheten för Sverige. Det måste ändå vara det viktigaste när vi fattar beslut om Nato, säger Linda Åkerström. EVA KELLSTRÖM FROSTE

4 4 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / 2016 Sökes: Ny ordförande Vid kongressen i juni avgår Svenska Freds ordförande Anna Ek efter 8,5 år. Valberedningen tar emot nomineringar av ny ordförande fram till 15 april. Det var varit åtta superroliga och utmanande år, nu är det någon annans tur att ta över, säger Anna Ek. Det är ett beslut som vuxit fram. Anna Ek kände att det nu var dags att någon med nya ögon och perspektiv tar över ordföranderollen. Under min tid har vi vunnit jättestora segrar, precis som tidigare, men jag tycker inte att man ska sitta i decennier på ett sådant här uppdrag. Både person och organisation mår bra av förnyelse. Hon tycker att det är ett guldläge att lämna vidare, både med avslutade segrar och frågor att arbeta vidare med i bagaget. Kampanjen mot det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien nådde sitt mål, ett stort fredsprogram har påbörjats i Burma och arbetet med skärpta regler för vapenexport fortsätter en proposition förväntas komma i höst. Det var ett svårt beslut och det känns både sorgligt och spännande, berättar Anna Ek. Vem är jag om jag inte är ordförande i Svenska Freds? Medlemmar, kolleger, alla aktiva, har varit betydelsefulla på olika sätt. Men det ska också bli spännande att se hur organisationen kommer att växa vidare. Det är naturligt med ett ordförandebyte då och då. Under de sista månaderna kommer hon att jobba på som vanligt. En kongress ska förberedas, ett nytt handlingsprogram tas fram, och så småningom ska hon jobba med Svenska Freds 133-årskongress i juni får välja ny ordförande. överlämning till sin efterträdare. Avtal med Nato Under våren driver Svenska Freds kampanj mot värdlandsavtalet med Nato, med målet att i första hand stoppa det, i andra hand se till att det skjuts upp så att det blir tydligare skrivningar om vad det kommer att innebära. Bland annat vill Svenska Freds att det säkerställs att kärnvapen aldrig kan placeras i Sverige och att Natobaser inte byggs här. Och däremellan dyker alltid nya frågor upp, som dagen för intervjun då Anna Ek publicerat en debattartikel där EU uppmanas att stoppa vapenexport till Saudiarabien. Men det finns också ett dåligt samvete som hon ska ta itu med. Europarapporten. Den visar att vägen till fred i Europa går genom nedrustning och samarbete. Anna Ek har tagit fram den tillsammans med Lars Jederlund och Anton Gustafsson. Stora delar är klara, men av olika skäl har färdigställandet fått skjutas på. Anna Ek har, helt ärligt påpekar hon, ingen aning om vad hon ska göra sedan. Nu ska en ny ordförande hittas. Anna Ek uppmanar alla som är intresserade att söka, och hon vill understryka att man inte behöver vara en fullfjädrad ordförande från start. Får stöd Det är ett stort uppdrag med stora förväntningar, men det är inget omöjligt uppdrag. Det är oerhört kul att vara ordförande för världens äldsta fredsförening och man är omgiven av kompetenta, roliga och trevliga människor på kontoret och i föreningen. Man får stöd längs vägen. Hon säger att hon själv hade en del att lära när hon började, och hon är glad att ILLUSTRATION: LISA BENK hon fick chansen att utvecklas med tiden. Lite skinn på näsan kan behövas, men det utvecklas med tiden och det är samtidigt viktigt att vara människa och inte bli alltför hårdhudad. Men visst kan det vara tufft. Man får inte vara rädd för att hamna i skarpa debatter, att ställa upp som ensam motröst och föra fram våra frågor. Men man gör det med medlemmar i ryggen som är glada att vi lyfter fram fredsfrågorna. Maja Åberg sitter i valberedningen tillsammans med Eva Hakami. De kommer till att börja med ta emot nomineringar, och eventuellt i nästa skede också själva aktivt söka upp kandidater. Hon beskriver det som en annorlunda uppgift för valberedningen. Det är ju ett förtroendeuppdrag att vara ordförande, men på ett sätt liknar det en rekrytering eftersom ordförandeuppdraget är arvoderat, säger Maja Åberg. Det är flera olika uppgifter som ingår i ordföranderollen, och på Svenska Freds hemsida finns en text som berättar vad som krävs och vad som är meriterande. Det är mycket som är viktigt, men det allra viktigaste är att man brinner för frågorna och har ett engagemang. Några andra viktiga saker är att ha kunskap om frågorna och erfarenhet från föreningsliv, och att vara bra på att uttrycka sig, både på att debattera muntligt och på att skriva, berättar Maja Åberg. Precis som Anna Ek säger hon att man får räkna med en inlärningsperiod, få personer kan köra på full fart direkt. Nomineringar och ansökningar kan mejlas till valberedningen@ svenskafreds.se senast den 15 april. Se Svenska Freds hemsida för mer detaljerad information. Ny ordförande kommer att väljas på kongressen som hålls i Stockholm den juni. Sista anmälningsdag till kongressen är 18 maj. Mer information på svenskafreds.se/kongress EVA KELLSTRÖM FROSTE

5 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / Fredsforskning firar 50 Fredsforskningsinstitutet Sipris nya direktör vill göra den världskända 50-åringen mer känd även i hemlandet Sverige. FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE I 50 år har Stockholm International Peace Research Institute forskat fram fakta om vapenhandel och militära rustningar. Institutet har spelat en stor och ibland avgörande roll i framtagandet av avtal kring till exempel kärnvapen, biologiska och kemiska vapen och nu senast ATT, Arms Trade Treaty. Trots det är det få svenskar som känner till Sipri. Det vill Dan Smith, som tillträdde som direktör i september förra året, ändra på. Han ser att även den svenska debatten om försvar och säkerhet har behov av all den kunskap som Sipri har. Det verkar inte logiskt att Sipri tar fram information som är en del av den portugisiska och brittiska debatten men inte en del av debatten där vi bor och verkar. Kalla kriget Sipri grundades 1966 efter beslut av den svenska riksdagen, och får sitt huvudsakliga anslag av den svenska regeringen. Sipri grundades under det kalla krigets era. Öst och väst kapprustade mot varandra, vi hade kärnvapen och skräcken för ett kärnvapenkrig, Vietnamkriget pågick. Sipris uppgift då var att öppna upp en ny värld av information. Det var ett helt nytt tankesätt, konceptet med fredsforskning var inte så etablerat, förklarar Dan Smith. De som då ledde Sipri tolkade en del av uppdraget som att de skulle erbjuda fakta så att människor åtminstone skulle ha kunskap om vad de inte kunde enas om. Namnet till trots ligger Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, i Solna. Jag tror att med dagens mer komplexa globala säkerhetskarta fortsätter uppgiften att erbjuda den grund som människor, regeringar, organisationer kan prata om att fylla en verkligt viktig funktion. Att inte välja sida, att vara opartisk och trogen de fakta man får fram, är viktiga delar i forskningen och en förutsättning för att Sipri ska kunna spela den viktiga roll det gör internationellt. Men forskarna inklusive direktören drar ändå slutsatser av sitt material som kan uppfattas som partiska. Till exempel menar Dan Smith att en militär intervention i Syrien har dåliga förutsättningar att lyckas. Men han kommer till den slutsatsen på forskarens väg, förklarar han. Han medger att det finns en speciell utmaning för Sipri, eftersom fredsforskningsinstitutet måste kombinera både idealism och opartiskhet. I Sipris stadgar och i rapporten som ledde till Sipris bildande står att Sipri ska bidra till fredliga relationer mellan länder, vilket Dan Smith i dagens läge med många inbördeskrig också tolkar som fredliga relationer även inom länder. Idealism i DNA Sipri ska bidra till att göra världen till en bättre plats. Det kan tolkas på många sätt, men det finns en idealism i det, och det är en del av institutets DNA. Samtidigt är det en lika stor del av våra värderingar att vara passionerat trogen sina Dan Smith har tidigare varit direktör för det norska fredsforskningsinstitutet Prio och generaldirektör för International Alert. Han ser Sipri som höjdpunkten på sin karriär. FOTO: EVA KELLSTRÖM FROSTE fakta. Du måste följa den väg dit fakta leder dig. Genom åren har Sipri fått fram mycket fakta om till exempel vapenhandel och militära utgifter, siffror som inte fanns sammanställda förut, liksom om kärnvapen och andra massförstörelsevapen. Dan Smith påpekar att utan Sipris forskning om vapenhandel hade det internationella vapenhandelsavtalet ATT inte kunnat tas fram, och Sipri har spelat och fortsätter att spela en stor roll för ATT. Men Sipri har också breddat sin forskning, och breddningen kommer att fortsätta under Dan Smith. Forskning om det som av en del kallas hård säkerhet kommer att fortsätta, men Sipri forskar också om sambandet mellan utveckling och säkerhet, genus och fredsbygge, och nyligen startades forskning om klimatförändringar och säkerhet. Sipri har också utvecklat en databas om fredsoperationer. Sipri är mest känt för sin forskning om militära utgifter, vapenindustrin och vapenhandeln, massförstörelsevapen och vapenkontroll. Jag vill att vi blir mer kända också för allt det andra arbetet vi gör, berättar Dan Smith, EVA KELLSTRÖM FROSTE En längre version av intervjun finns på Svenska Freds hemsida.

6 6 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / 2016 Fred samlar människor Olika bakgrund och åldrar, men ett gemensamt intresse. I höstas utbildade Svenska Freds 15 informatörer med syfte att skapa engagemang och debatt. Det var väldigt inspirerande. Framför allt var jag fascinerad av gruppen. Det var folk från alla möjliga håll och med olika syften, men fredsfrågan drog ihop oss alla. Det är ett bevis för att fredsfrågan samlar människor, berättar Sara Mossberg, en av deltagarna. Under tre helger i höstas träffades gänget. Utbildningen bestod av en blandning av teori, praktik och reflektion, så kallat upplevelsebaserat lärande. Tanken med utbildningen var att fånga upp och stimulera engagemang och att skapa en bank med informatörer som i sin tur ska kunna åka ut och berätta om Svenska Freds och olika fredsfrågor, med liknande metoder som användes under utbildningen. Dans och teater Flera av dem som deltog på utbildningen har nu engagerat sig i någon av lokalföreningarna. En av dem är Benjamin Vågerö-Black. Han har studerat musik och dans och intresset för fredsfrågor har tidigare kanaliserats i projekt på gräsrotsnivå med musik, cirkus, dans och teater i Frankrike och de kurdiska delarna av Turkiet. Han vill arbeta med fredsfrågor, det är där han hittar sin glöd och det var därför han sökte sig till utbildningen. Nu är han engagerad i Stockholms fredsförening. Precis som Sara Mossberg uppskattade han gruppen och att få umgås så intensivt under tre helger. Det var ett väldigt fint Fredsutbildning pågår. Benjamin Vägerö-Black (till vänster) har engagerat sig i Stockholms fredsförening. Sara Mossberg uppskattade diskussionerna och gruppen mest. tillfälle att träffa människor. Alla hade något gemensamt intresset för pacifism men vi hade olika bakgrund och ålder, det var ingen homogen grupp, säger Benjamin Vågerö-Black. Av ämnena som togs upp tyckte han att fredsjournalistik och Nato var mest intressant. Fredsjournalistik, som också kallas konfliktkänslig bevakning, handlar bland annat om att ge alla parter en röst, inte bara de stridande parterna utan också från civilsamhället. Det var jätteintressant, eftersom jag själv vill jobba med journalistik och inte visste att det finns något som kallas för fredsjournalistik, förklarar han. Sara Mossberg har precis flyttat till ön Holmön utanför Umeå. Här tänker hon stanna, och därför ser hon att hon har möjlighet att engagera sig mer permanent. Hon har tidigare varit aktiv i Diakonia, Clowner utan Gränser och Greenpeace, och nu vill hon engagera sig mer i Svenska Freds. Fredsfrågan är så självklar om man vill att världen ska bli bättre. Allt hör ihop: miljö, jämställdhet, fattigdom. Dramapedagog Sara Mossberg har precis avslutat en dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola och hon vill använda de kunskaperna i sitt fredsarbete. En idé hon har är att fortsätta handleda informatörerna i det pedagogiska arbetet. Av de frågor som togs upp tyckte hon att föreläsningen om att säkerhetspolitik är mer än försvarspolitik var mest intressant, och hon är intresserad av nedrustning, både vapenexportfrågorna och försvars- och säkerhetspolitik. Men när hon tänker tillbaka på utbildningen är det inte föreläsarna som poppar upp, utan deltagarna och alla diskussioner med dem, och det är sådant hon vill fortsätta med. Hon hade önskat att det fanns en lokalförening i Umeå och funderar på att antingen starta en, eller se om det går FOTO: JOAR SANDSTRÖM Matthew Ssemakula, fredsaktivist. att få ihop en grupp, som en studiecirkel till exempel. Matthew Ssemakula kom från Uganda till Sverige för nästan två år sedan. Han bor i Varberg och kom i kontakt med Svenska Freds i samband med Varberg Calling for Peace och sommarlägret som Svenska Freds och Peaceworks arrangerade i somras. Han berättar att han fick en ny syn på vad fred är under lägret. Det innehåller så mycket mer än det man först tänker på det är skratt, att förlåta, att ha lika rättigheter. Han har redan hållit flera tal och invigt en konstutställning för Varberg Calling for Peace och han skulle vilja bli en fredsaktivist. Närhelst Svenska Freds behöver mig, så finns jag här. Jag gick utbildningen för att jag vill veta mer om hur vi kan engagera befolkningen i fred, ge dem den stigen, hur vi kan ge fredliga medel till samhället utan att skapa dåliga känslor. EVA KELLSTRÖM FROSTE FOTO: ANWAHR ATHAHB

7 FREDSTIDNINGEN PAX NR 1 / JA TILL VAPEN- EMBARGO MOT SAUDIARABIEN Den 25 februari röstade Europaparlamentet igenom en resolution för ett vapenembargo mot Saudiarabien med anledning av krigföringen i Jemen. Svenska Freds har tillsammans med andra europeiska fredsorganisationer drivit kampanj för ett embargo. Att Europaparlamentet så tydligt tar ställning mot Saudiarabiens brott mot internationell humanitär rätt i kriget i Jemen och inför ett vapenembargo är oerhört glädjande. Tillsammans med andra europeiska fredsorganisationer har vi arbetat intensivt med detta, säger Anna Ek, ordförande för Svenska Freds. Beslutet innebär att EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor får i uppdrag att ta fram ett förslag på vapenembargo mot Saudiarabien. 80 procent av befolkningen i Jemen beräknas vara i behov av humanitär hjälp för att kunna överleva. Kriget beräknas ha drivit tre miljoner människor på flykt. ARMBAND SOM KAN RÄDDA VÄRLDEN Hanna Tvengström samlar pengar till Svenska Freds genom insamlingssidan Better Now. Den som skänker minst 100 kronor får ett armband som Hanna tillverat. Några av pärlorna är självlysande för att symbolisera ljus i mörkret, vilket också är namnet på insamlingen. Hur kom du på idén med armbanden? Jag älskar att pyssla på olika sätt med allt från stickning och virkning till smyckestillverkning. Jag har sett armband som sålts till förmån för andra organisationer och kände att jag ville göra ett armband för freden. Jag ville också att armbanden skulle ha något lite extra, vilket blev de självlysande pärlorna. Du är själv ganska nybliven medlem i Svenska Freds. Vad fick dig att gå med? Jag letade aktivt efter en organisation som på ett strukturellt plan arbetar med fredsfrågor. Jag kände inte till Svenska Freds innan Hanna Tvengström. men efter att genom lite sökningar hittat dem på nätet och läst om deras arbete var valet enkelt. Jag är övertygad om att vägen till fred är genom ökad kunskap och förståelse. Kan dina armband förändra världen? Ett av mina absoluta favoritcitat är Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Armbanden är en liten del i arbetet mot en fredligare värld. Precis som alla ni som lämnar bidrag förändrar världen till det bättre med varje krona. Precis som leendet vi ger en främling på stan, hjälpen vi ger någon som behöver den, modet vi uppvisar när vi står upp för någon som är svagare, är handlingar som gör världen till en lite bättre och fredligare plats. Svaret på frågan blir alltså ja. KAMPANJ VILL STOPPA AVTAL MED NATO Svenska Freds har startat en kampanj mot det så kallade värdlandsavtalet med Nato. Bland annat har föreningen startat en brevkampanj via verktyget Sign by me, där man kan välja argument och skicka mejl till riksdagsledamöter och förklara varför de ska stoppa avtalet. Svenska Freds är kritiskt till att Sverige, trots att opinionsundersökningar visar att en majoritet i Sverige är emot ett Nato-medlemskap, det senaste decenniet närmat sig Nato utan bred diskussion och öppenhet. I vår ska riksdagen ta ställning till det så kallade värdlandsavtalet, vilket innebär ytterligare steg närmare militäralliansen Nato. Läs mer om Natoutredningen och det ökade Natosamarbetet på sid 2-3. Goda nyheter och förälskade vapen på Alla hjärtans dag FOTO: EMMA TÖRD FOTO: DANIEL HOLKING Stockholms Fredsförening delade ut sina alldeles egna nyheter på Götgatan i Stockholm för att fira Alla hjärtans dag. Samma dag släppte Svenska Freds filmen Make love not war där vapnen från Almedalenaktionen 2014 bytt bana och jobbar för Svenska Freds i stället för i krigstjänst. Det är Sveriges storsäljare JAS 39 Gripen och den målsökande artillerigranaten Excalibur som förälskat sig i varandra.

8 POSTTIDNING B Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Polhemsgatan Stockholm KRÖNIKAN: Fredspolitik har ingen partifärg Under mina åtta år som ordförande har jag ofta tänkt på hur många människor jag träffat som blir precis lika irriterade på dubbelmoralen inom vapenexporten som jag blir. Det är alltifrån taxichaufförer, en pratglad själ på en fest, eller anställda högt upp i hierarkin inom både höger- och vänsterregeringar. Jag har också många gånger tänkt på hur ofta omgivningen vill sortera in en fredsaktivist i en viss politisk tillhörighet. Så jag kan till viss del förstå dem som blir förvirrade när vi säger att vi gör politik på tvären. För freden handlar inte om ett visst politiskt parti. Därför granskar vi beslutsfattare oavsett politisk färg. Om jag ska generalisera något, så är vi emot typiska vänsterperspektiv som värnplikt eller hela idén om att militär alliansfrihet kräver ökade militära utgifter. Och vi är emot medlemskap i militärallianser, typiska högerperspektiv, för det är inte så världen blir fredligare. Den som har fred och nedrustning för ögonen driver sina frågor över hela det politiska spektrat. Ibland gör vi det också i samverkan med olika globala nedrustningsnätverk. Det är så vi tror att hållbar fred skapas. I vissas ögon är fredsrörelser rentav subversiva. Att debattera och kritisera försvaret och militären uppfattas som att korsa någon slags gräns. Och visst är det så att fredsrörelsen till viss del är antinationalistisk. Den måste se till allas bästa och ambitionen är att fred ska råda i alla länder. Inte bara den egna nationen. Men i tider av oro och militärt vapenskrammel blir denna debatt smått absurd. Personer med överutvecklat intresse för militära frågor vädrar morgonluft, eftersom deras gärning och identitet upplevs som högre stående och mer rättfärdig. Till och med landets försvarsminister insinuerar att den som väcker kritiska frågar om Sveriges samarbete med Nato är en desinformatör. Mängder av energi läggs på att debattera hur Svenska Freds finansieras eller att vi går någon annans ärenden. Det mest motsägelsefulla i allt detta är de som först påstår att vi skulle gå någon annans ärenden, oftast Putins, därefter kommer med en lista på saker de anser att vi borde göra i stället. Ta inte order från någon annan, det är ju mig ni ska lyda. I en demokrati är den offentliga debatten central. En organisation som Svenska Freds ska också vara en del av denna debatt och granskning. Ibland tänker jag att en välvillig tolkning av alla försök till misskreditering är att vi trots allt har väldigt mycket att säga till om och är en respekterad röst. Fast för respekterad då, enligt vissa. Vilket ju åter väcker frågan om de hellre ville att vi skulle vara tysta eller bara göra som de säger. Just denna syn på demokratisk debatt bär tyvärr spår av samma tankegods som den auktoritära ledaren på andra sidan Östersjön driver. Gör som jag säger, eller håll tyst. En demokratisk organisation arbetar utifrån de grundidéer som dess medlemmar bestämt att den ska driva. Det är en fredsförenings uppgift att sätta sig på tvären när ropen om militära maktdemonstrationer och upprustning ekar. Och att alltid söka göra fredspolitik över partipolitiken. För freden är viktigare än allt annat. ANNA EK Ordförande Svenska Freds Jag vill bli medlem & stödja Svenska Freds arbete! Som medlem hos oss väljer du själv hur mycket du vill betala, från 20 kr/mån eller 240 kr/år. PORTO BETALT Namn:... Adress:... Postnr & ort:... Telefon:... E-post:... Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Svarspost Stockholm