Riktlinjer för inomhusklimat, emissioner och ventilation

Transkript

1 Riktlinjer för inomhusklimat, emissioner och ventilation Jorma Säteri Finnish Society of Indoor Air Quality and Climate

2 Inomhusmiljön vår viktigaste miljö Väl fungerande utrymmen med bra inomhusmiljö är det viktigaste målet i byggandet Över en tredjedel av all energi i Norden används för att skapa passlig inomhusmiljö Inomhusmiljön påverkar produktiviteten Kostnaderna för ett dåligt inomhusklimat är i samma storleksordning med byggnadernas uppvärmningskostander (2,5-3 mrd euro/år i Finland) det lönar sig inte att spara på investeringar eller driftkostnader på inomhusklimatets bekostnad Dålig inomhusmiljö kan bli dyrt både för byggnadens användare och ägare hälsorisker, repareringskostander, dåligt rykte

3 Healthy building Psykologiska faktorer Förväntingar, rädslor, status osv. Produktivitetsfaktorer: SBS, höga temp, akustik, belysning Komfortfaktorer: Drag, lukt, buller, Mistänkta eller indirekta hälsorisker: (S)VOCs, övervärme, buller, Bevisade hälsorisker: ETS, partiklar, radon, mögel, CO,

4 Förutsättningar för att sätta gränsvärde Kemikaliens hälsorisker skall vara dokumenterade Exponeringsrutter Dos-respons samband Riskanalys Det skall finnas inomhuskällor for kemikalien Inomhuskoncentrationen skall vara relevan för hälsan Ett bra gränsvärde fungerar åt båda håll: högre mätresulat betyder ökad hälsorisk, lägre mätvärde betyder att man är på säkra sidan

5 WHO gränsvärde finns för benzene kolmonoxid formaldehyd naphthalene kvävedioxid polysykliska aromatiska kolväten (benzo[a]pyrene) radon trichloroethylen tetrachloroethylene data/assets/pdf_file/0009/128169/e94535.pdf

6 Hur skall vi behandla kemikalier utan WHO gränsvärden? Flera av de nämnda kemikalierna är inte längre relevanta i Norden Det finns många kemikalier som misstänks utgöra hälsorisker (phtalater, TXIB, 2-ethyl-1-heksanol, ) Epidemiologiskt bevis finns men toxikologisk riskanalys fattas Människor i flera byggnader plågas av dålig inomhusluft, fast man via mätningar inte visa på något fel Man borde fokusera på riskkonstruktioner, inte på mätningar i inomhusluften

7 Materialemissioner och inomhusluft Byggmaterial emitterar kemikalier som mistänks ha hälsorisker Gränsvärden finns bara för några kemikalier ca 3000 av ca ämnen på marknaden Det behövs andra strategier att minska hälsorisker T ex begränsning av innehåll eller emissioner i samband med tillräcklig ventilation och fuktkontroll Europeiska länder har valt olika strategier, vilket är problematiskt för industrin Arbete pågår för att harmonisera mätmetoder för emissioner och evaluering av mätresultat

8

9 Evalueringsmetoder inom EU

10 Förslag till ett Europeisk evalueringsschema för emissioner från materialer Core criteria Single volatile compounds, LCI-values Total amount of VOC s Optional criteria Sensory evaluation CEN TC351 Carcinogens Other substances SVOC s ISO series

11 LCI (Lowest concentration of intrest) Enligt experter är LCI-konceptet det mest lämpliga för utvärdering av emissioner (men INTE som gränsvärde i inomhusluft) LCI-värden baserar sig på WHOs, EUs, IARCs riktvärden och arbetshygieniska riktvärden (TLV/OEL), i framtiden också DNEL-värden från REACH Säkerhetsfaktorer (1/40 1/100) används för att skydda människorna i inomhusmiljö En Europeisk arbetsgrupp utvecklar gemensamma LCIvärden, baserande på de Tyska och Franska värden

12 Sammanlagt på Tyska och Franska listan 170 ämnen Stark oenighet 58 ämnen Stark enighet 92 ämnen Mera forskning behövs 20 ämnen Samma värde på båda 46 ämnen Värde inom 20 % 46 ämnen

13 Finsk klassificering av inomhusklimat Frivilligt system för målsättning för inomhusklimat Syftat till att fästa uppmärksamhet till inneklimatfrågor i byggprocessen Första versionen utkom 1995, updaterad 2001 Ny version publicerades i december 2008 baserar sig på nyaste forskningsresultat, internationell standardisering enklare målsättning, bättre anpassat till praktiken Uppger inte hälsobaserade gränsvärden utan målsättning för bra inomhusklimat

14 Klassificiering av inomhusklimat 2008 Målvärden för inomhusklimat (S1, S3, S3) Anvisningar för planering och byggarbeten (P1, P2) Produktkrav (M1, M2) Byggnad och konstruktioner Renhet på byggplats Fuktsäkerhet VVS-Installationer Dimensionerande värden Renhet av ventilationsanläggning Emissioner från byggmaterialer Renhet av ventilationskomponenter

15 Målsättning för inomhusklimat Beskrivning för kunder S1 Individuellt inomhusklimat S2 Bra inomhusklimat S3 Tillfredsställande inomhusklimat Tolkning för ingengörer Målvärden termisk komfort, luftkvalitet, akustisk miljö, ljusmiljö Dimensionerande värden rumstemperatur, luftflöden Krav för renhet och fuktsäkerhet på byggplatsen Produktkrav

16 Tekniska målvärden Kriterier för målvärden relevanta för hälsa och trivsel kan kontrolleras av aktörerna i byggprocessen kan verifieras med pålitliga metoder och måttliga kostnader Klassificiering av inomhusklimat 2008 operativ temperatur lufthastighet koldioxidhalt radonhalt belysning (hänvisning till standard) akustisk miljö (hänvisning till standard)

17 Målvärden kompletteras med tekniska krav TVOC, ammoniak, formaldehyd, lukt lågemitterande materialer måste användas småpartiklar filtrering (F8/F7) av tilluft obligatoriskt smuts och damm renhetskrav for ytorna i byggnaden och ventilationskanaler mikrober krav för fuktsäkerhet tobaksrök rökning inomhus förbjudet

18 Målvärden för inomhustemperatur Operativ temperatur på vistelsezon Operatiivinen lämpötila oleskeluvyöhykkeellä [ C] S1 Operatiivisen lämpötilan on oltava tila-/huoneistokohtaisesti aseteltavissa välillä t op ± 1,5 C. Enimmäisarvo t op Vähimmäisarvo Lämpötilan tulee pysyä 95 % käyttöajasta alueella t op ± 0,5 C Ulkolämpötila (24 h keskiarvo) [ C] Utetemperatur (24 timmars medelvärde)

19 Målvärden för inomhustemperatur Operativ temperatur på vistelsezon Operatiivinen lämpötila oleskeluvyöhykkeellä [ C] 30 S Enimmäisarvo 23 t op Vähimmäisarvo Lämpötilan tulee pysyä 90 % käyttöajasta alueella t op ± 1,0 C Ulkolämpötila (24 h keskiarvo) [ C] Utetemperatur (24 timmars medelvärde)

20 Målvärden för inomhustemperatur Operativ temperatur på vistelsezon Operatiivinen lämpötila oleskeluvyöhykkeellä [ C] S Enimmäisarvo t op Vähimmäisarvo Ulkolämpötila (24 h keskiarvo) [ C] Utetemperatur (24 timmars medelvärde)

21 Målvärden för luftkvalitet S1 S2 S3 CO 2 -halt Radonhalt Beständighet, kontorer osv. 95 % 90 % -- Beständighet, bostader 90 % 80 % --

22 Målvärden för akustikförhållandena Kontorslandskap Luftljudsisoleringstal till arbetsrummet R' w db Luftljudsisoleringstal till konferensrummet R' w db Stegljudsnivåtal från omgivande rum L' n,w db Spridningsdämpningstal för prat 3 DL 2 db Störningsradie 3) r D m VVSEL-anordningars ljudnivå 4 L A,eq db Ljudnivå från källor utanför byggnaden L A,eq,07-22 db ) Spridningsdämpningstalet för prat DL2 informerar om rummets och möblernas dämpningseffektivitet i form av hur många db prat dämpas när avståndet fördubblas. störningsradien rd berättar efter vilket avstånd värdet på pratöverföringsindexet STI sjunker under värdet 0,50. 4)I ett kontorslandskap bör bakgrundsljudnivån inte dimensioneras lågt, för att inte prat skall kunna urskiljas på långt avstånd. Därför dimensioneras medelljudnivån till minst nivån 40 db. Den får dock inte överstiga värdet 42 db. Bakgrundsljudet kan även skapas på konstgjord väg, genom sk. avledningsljudsystem.

23 Målvärden för belysning (enligt standarden SFS-EN ) Belysningsstyrka, arbetsområde [lx] Belysningsstyrka, närområde [lx] Bländindex UGR L Färgåtergivningsindex R a >500 >300 <19 >80 Arbetsområdenas belysningsstyrka i bostadsutrymmens kök och badrum bör vara minst 300 lx. I bostadsutrymmen av klass S1 bör finnas med dimmer styrt belysningseluttag och i fönstren justerbara solskydd (t.ex. spjälgardiner eller markiser).

24 M1 klassificerade materialer Frivilligt system, men krävs av de flesta byggherrar Nästan produkter i M1-klass Se för lista över produkter

25

26 Varför har M1 blivit så allmänt godkänt i Finland? Pragmatiska, enkelt mätbara gränsvärden Låg kostnad av mätning Konfidentiell handling av företagsinformation Genomsynlig klassificeringsprocess Opartiska och obundna organisationer Informationskampanjer och marknadsföring av M1-produkter har ökat medvetenhet

27 Dimensionering av luftflöden Uteluftflöden dimensioneras enligt EN-15251:2007 Då klassificeringens anvisningar följs, kan uteluftflöden dimensioneras baserande på synnerligen låga emissioner Klass S1: 0,5 l/s,golv-m l/s, person Klass S2: 0,5 l/s,golv-m l/s, person Kontroll av rumstemperatur eller krav för flexibelitet kan förutsatta större uteluftflöden Utsläpp från specialkällor måste tas skilt i beaktande Luftflöden måste kunna justeras när bruket ändras Utanför den normala brukstiden skall ventilationen vara 0,1 0,2 l/s,m 2.

28 Exempel på uteluftflöden Utrymme Ytareal m 2 /person S1-klass S2-klass S3-klass / D2 dm 3 /s per person dm 3 /s per kvadrat dm 3 /s per person dm 3 /s per kvadrat dm 3 /s per person dm 3 /s per kvadrat Kontorsrum, norm. utrymmeseffekt ,5 13 1,5 1,5 Kontorsrum, stor utrymmseffekt ,0 11 1,5 1,5 Konferensrum ,0 9 4,0 8 4,0 Pausutrymme, café 1,5 11 7,0 8 5,0 5,0 Hotellrum ,5 12 1,0 10 1,0 Korridor och trapphus 1 0,5 0,5 Hisschakt Klassrum ,5 8 4,0 6 3,0 Föreläsningssal ,5 8 7,5 6 6,0 Korridor, aula i skola ,5 8 4,0 4,0 Aula ,0 10 2,0 2,0 Daghem ,0 9 2,5 6 2,5 Daghem, våttambur (frånluft) Matsal och café ,0 Uppvärmnings- och distributionskök * Tillredningskök * Diskningsrum *

29 Renhetskrav för byggplatsen Det damm och den smuts som finns på byggplatsen får inte lämnas i byggnaden Ny klassificiering innehåller verifierbara krav för ytornas renhet Visuell besiktning Dammhaltmätning med geltejp Renheten granskas före ventilationssystemet används för första gång (före injustering), och före byggnaden överlåts

30 Renhetsklasser för byggarbeten (P1) Byggnaden bör vara ren innan ventilationsdonens skydd kan avlägsnas och funktionstesten inledas. På ytorna för inte finnas finfördelad lössmuts (t.ex. trä-, betongeller gipsdamm), som kan flyga upp vid beröring eller genom luftflöden. I utrymmena får inte uppbevaras byggmaterial eller avfall som hindrar en rengöring av ytorna. Papp och plast som skyddar ytorna har avlägsnats. Efter detta skede kan enbart dammfria arbeten utföras i utrymmena utan specialarrangemang, t.ex. platsmålning, montering av innertak, fuktionstest av ventilationen, regleringar och injusteringar samt slutstädning. Vid överlåtelsen får det inte längre finnas synlig smuts på ytorna, såsom smolk, lössmuts (inberäknat damm), ingrodd smuts eller fläckar.

31 Renhetskrav för byggplatsen Skydda material under transport, lagring och efter installation Använd dammfria arbetsmetoder och central dammsugare Ha effektiv städning på byggplatsen Skilj dammiga arbetsplatser från färdiga områden Planera tidtabellen ordentligt

32 Renhetskrav för nya kanaler P1 0,7 g/m 2 0,7<P2 2,5 g/m 2

33 Sammandrag Det kommer inte att finnas omfattande gränsvärden för inomhusmiljö I problemlösning skall man fokusera på riskkonstruktioner och fel på VVS-system I nybygge och renovering lönar det sig att sätta mål för inomhusklimatet Frivilligt målsättning kan ge bra resultat

34 Organisation of M1-labelling Product manufacturing Finnish and foreign industry Development of criteria Finnish Society of Indoor Air Quality and Climate Product testing Independent laboratories: VTT, FIOH, Eurofins Open for others Administration of M1-labelling The Building Information Foundation RTS Committee PT 17 Indoor Air Classification - 19 members + secretary (RTS) - industry representation