NAD-NYTT. att flyttas ut ur AIko och understalias

Transkript

1 NAD-NYTT Diskussion i NAD om forandrode villkor for forskning NationelIt Vid NAD:s mate den 2-3 mars i Kopenhamn diskuterades aktuella foran d ringar i forskningsorganisering och -finansiering på alkohol- och drogområdet i Norden. I praktiskt taget alia lander ror det på sig. I Sverige och specielit i Finland har forandringarna kopplats ihop med landernas farska medlemskap i EU. I Sverige har bet ydelsen av okad forskningsberedskap betonats på flera håll. En grupp, som har till uppgift att kartlagga framtida forskningsbehov och dryfta organiseringen av alkoholforskning, arbetar under ledning av professor Hans Landberg. AlIa medlemmar av Svenska foreningen for alkohol- och drogforskning (SAD) har fått en forfrågan om pågående projekt och arbetsgruppen har rest omkring i Sverige for att diskutera framtida organisatoriska losningar. Arbetsgruppens forslag ar att vanta i slutet av juni. Också Folkhalsoinstitutet har engagerat sig mera i forskning och kommer inom kort att for andra gången del a ut forskningsanslag. I Finland ar situationen en annan genom att huvuddelen av forskningen varit knuten till alkoholmonopolet, vars ornfattning och uppgifter nu radikalt beskurits. En arbetsgrupp tillsatt av social- och halsovårdsministeriet har under ledning av avdelningschef Jarkko Eskola utrett hur alkoholforskningen skall organiseras och finansieras fr.o.m. år De centrala existerande enheterna, dvs. Alkoholpolitiska forskningsinstitutionen och Biomedicinska enheten, kommer hogst sannolikt att flyttas ut ur AIko och understalias social- och halsovårdsministeriet. Om så sker, fortsatter dessa enheter att verka antingen tillsammans som ett institut eller separat som avdelningar i andra redan existerande forskningsinstitut. Vidare kommer forhoppningsvis Stiftelsen for alkoholforskning att kunna fortsatta sin verksamhet. Arbetsgruppens betankande torde ligga klart då detta nummer når sina lasare. Den svenska forskningsorganisationen har alltså hittills varit hogskolecentrerad med alkoholprofessurer forlagda vid universiteten, medan den norska och finska organisationen grundat sig på sarskilda institut. Danmark for sin del har availt au doma gått in for en projektfinansieringsmodell. Efter att Folketinget i borjan av år 1994 antog en lag om åtgarder mot alkoholmissbruk, avdelades 7 rniljoner DKK per år till alkoholforskning. Dessutom upprauades Alkoholpolitisk kontaktudvalg och Sundhedsstyrelsen fick till uppgift att utarbeta ett program for alkohol- och drogforskning under perioden I programmet lanserades foljande prioritetsområden: behandlingsforskning, prevention, bruk och missbruk samt skador och missbruksrelaterade problem. Det storsta beloppet ville man satsa på behandlingsforskning. Efter en ansokningsrond har nu en stor del av medlen utdelats till spridda projekt på namnda områden. Narkotikafrågorna slapade efter med ett år. Numera har man också upprattat ett Narkotikaråd vid Socialministeriet. Rådet skall utpeka forskningsbehov. Forskningsfinansiering av samma storleksordning som for alkoholområdet ar au vanta. I Norge evaluerades Statens institutt for alkohol- og narkotikaforskning (SI FA) for ett år sedan och fick synnerligen gott vitsord. ParallelIt med detta har man umgåtts med planer på att sammanslå några mindre forskningsinstitut på det sociala området i Oslo till ett institut. For SIFA:s del har det inte i forsta hand varit tal om samman- slagning utan om en sarnlokalisering med det kommande institutet. Det femåriga norska rusmedelsforskningsprogrammet ar inne på sitt sista år. Ett nytt program ar inte uteslutet. NAD NAD-motet nåddes aven av vindarna från Reykjavik, dar Nordiska Rådets session hade hållits dagarna innan. Sessionen konkluderade au det nordiska samarbetet skall koncentreras på tre huvudområden: samarbete inom Norden, samarbete mellan Norden och Europa/EU/EES samt samarbete mellan Norden och dess narornråden. Det splitternya slagordet lyder "nor_ disk nytta". Denna nytta skall garanteras genom att små nationella resurser forenas nordisk!, samhorigheten mellan de nordiska landerna starks, den nordiska kompetensen tas till vara och konkurrenskraften forbattras. Allmant onskar sig politikerna lattare och flexiblare samarbetslosningar - ingenting skall vara fullt ut finansierat, nordiska institutioner skall kunna soka pengar av varandra och utanfor Norden, natverk och projekt ar att foredra framom fasta institutionella ramar. AIla existerande institutioner skall under året genomgå en politisk evaluering - en bedomning av om de behovs. Vad allt detta kommer att innebara for NAD:s del återstår au se. NAD och Nordiska Ministerrådet har nyligen ingått ett treårigt avtal ( ), som reglerar NAD:s uppgifter och finansiering. Enligt avtalet har NAD 6.6 rniljo- Nordisk AlkoholtidskrHt Vol. 12, 1995:

2 ner FIM till sitt forfogande under treårsperioden for att initiera och koordinera forskning kring forandringar i rusmedelskontroll, -bruk och -skador, sociala forandringar av viilfardsstaten, alternativa åtgarder inom prevention samt riskfylit rusmedelsbruk. NAT Nordisk AIkoholtidskrift, som till 80 procent finansierats av AIko, drabbas av samma forandringstryck som den ovriga finska alkoholforskningsmiljon. NAD diskuterade vid sitt mote tidskriftens lage och stii.11de sig bakom NAT:s redaktionsråds ansokan till Nordiska Ministerrådet om ekonomiskt bistånd. Tanken ar att NAT ansoker dels om nordiska medel (av Nordiska Ministerrådet och NAD) och dels om nationella medel. NationelIt ansoker NAT om medel inte endast av monopolbolagen, som redan understott tidskriften ekonomiskt, utan aven av andra intressenter såsom centrala ambetsverk och forskningsinstitut. NAD har for de nationella socialdepartmenten foreslagit att detta stod skulle fordelas mellan landerna i proportion till antalet NAT-lasare och den ekonomiska satsningen på alkohol- och drogforskning i respektive lander. Europa Eftersom NAD:s publikationer haft god åtgång (upplaga på , flera publikationer ar slut), gick NAD 1994 in for att utveck1a en mera systematisk informationspolitik. SpecielIt distributionen av publikationerna utanfor Norden var i behov av oversyn. NAD anlitade en informatiker for att utveck1a och uppdatera NAD:s informationskanaler i och utanfor Norden. Informatiker Hilkka Seppii.la utarbetade ett utkast till ett Europa-inriktat adressregister, som omfattade namn och adresser på relevanta forskningsinstitut och andra forskningsintresserade instanser. Under hosten arbetade sekretariatet vidare med att utvidga forteckningen och sande ut information om NAD tillsammans med NAT:s engelska supplement samt bad institutionerna om motsvarande upplysningar. I fortsattningen kommer NAD att overvaga på viiket satt det europeiska samarbetet kunde foras vidare. MarEN OCH SEMINARIER Uikemedel och Europa Den januari 1995 ordnade NAD: s sekretariat ett mote med några i Norden verksamma forskare om den europeiska integrationens betydeise och konsekvenser for kontrollen av beroendeframkallande lakemedel i de nordiska landerna (se NAT 5-6/1994). Syftet med motet var att utgående bland annat från Diana Søes rapport om EU:s liikemedelslagstiftning diskutera liikemedelskontrollens karaktar och framtida tendenser. Foljande inlagg presenterades vid motet: - Lakemedelsregistrering i teori och praktik (Nina Suldrup Christiansen, Lund) - EU:s ti:inkande kontra det nordiska tankandet - forandrade tyngdpunkter i liikemedelspolitiken (Thor Øivind Jensen, Institutt for administrasjon og organisasjonsvitenskap, Bergen) - EU:s legemiddelpolitikk i et institusjonelt perspektiv (Svanaug Fjær, SEFOS, Bergen) - Den nordiska liikemedelsreklamen och reklamkontrollen (Elianne Riska, Sociologiska institutionen, Åbo Akademi) - Liikemedelsberoende (Kirsten Thue Skinhøj, Center for rusmiddelforskning, Københavns afdeling). Dessa.och några andra inlagg kommer att samlas och utges som en NADpublikation under detta år. NAD-sessioner på Nordiska kongressen i socialmedicin NAD ansvarar for två sessioner under Nordiska kongressen i socialmedicin, som infaller den juni (och som ar en del av Nordiska folkhii.lsoveckan ). NAD:s sessioner har rubricerats "Kan vi dricka oss till hii.lsa? Nya ron om alkoholens betydeise for folkhalsan" och "Narkotikapolitik och skadereduktion i Norden". Bagge sessionerna ager rum fredagen den 16 juni. Som foredragshållare upptrader alkohol- och drogforskare från Danmark, Finland, Norge och Sverige. Sedan Kettil Bruuns et al. bok Aleahol Control Policies in Public HeaIth Perspective kom ut år 1975 har folkhii.lsoperspektivet på alkoholkonsumtion, -skador och -kontroll vunnit terrang. Under de 20 år som gått har alkoholforskningen genererat en mangd ny kunskap bl.a. om alkoholens positiva och negativa effekter på individueli och aggregerad nivå. Också forskningen om preventiva åtgarder och effekterna av dem har producerat nya resultat. Dessa nya ron har samlats i boken Alcohol Policy and the Public Good (Edwards, Griffith et al. 1994). I sessionen "Kan vi dricka oss till hii.lsa?" presenteras boken av personer som deltagit i bokprojektet eller arbetat med frågor som tas upp i boken. Sessionen "Narkotikabruk och skadereduktion i Norden" utgår från att narkotikabruk vanligtvis diskuteras i brottstermer. Forutom sanktioner har de nordiska landerna utvecklat en rad vård- och behandlingsmojligheter, som kan reducera skadorna av narkotikarnissbruk. I Europa och USA har bruket av termen "harm reduction" inneburit att man på olika håll tenderat att satta likhetstecken mellan skadereduktion och liberal eller rentav slapphant narkotikapolitik. I denna session belyses nordiska forsok att reducera skador av narkotikamissbruk. Hur har forsoken utfallit? VIlka ar stridsfrågorna? Nordisk forskarkurs 1995 Den nordiska forskarkursen "Social Order, Social Problems, Social Change in a Comparative Perspective" hålls den november 1995 (kursstii.lle: Sannas Gård, 60 km oster om Helsingfors, Finland). Sista chansen att anmii.la sig ti11 kur

3 sen narrnar sig, anmiilningstiden går ut den 31 maj Kontakta arrangorerna, antingen NAD, Annegatan 29 A 23, FIN Helsingfors, Finland; tel.: +358 O ; telefruc +358 O eller Nordiska samarbetsrådet for kriminologi, Norræna Sakfrædinidid, Hask61a Islands v/sudurgotu, Reykjavik, Island; tel.: ; telefruc Alkoholpolitik NAD ordnar hosten 1995 två moten med alkoholpolitik som tema. Det forsta motet forsoker ge en overblick over de (system)forandringar som pågår i alkoholpolitiken i de nordiska liinderna. År Finland, Island, Norge och Sverige på vag mot ett nytt alkoholpolitiskt tankande, hur har landerna avreglerat kontrollen vid granserna, centraliseras eller decentraliseras overvakningen av handeln med alkohol, hur garanterar man att alkoholstatistiken håller måttet också i framtiden? NAD forbereder ett forskningsprojekt om foriindringar i relationerna mellan centrala alkoholpolitiska aktorer. Konkret har dessa omstallningar inom det alkoholpolitiska fiiltet kommit till uttryck i beredningen av den nya finska respektive svenska alkohollag som tradde i kraft En liknande process ar på gång i Norge. På ett allrnannare plan och i ett litet langre perspektiv handlar det emeliertid om att undersoka hur den samhalleliga alkoholfrågan gradvis omdefinieras. En projektgrupp kommer att samias under hosten. NAD:s samhallsvetenskapliga rusmedelsforskarmote 1996 NAD har vartannat år brukat ordna samhallsvetenskapligt inriktade rusmedelsforskarmoten. Motena har roterat mellan landerna och vardlandet har burit huvudansvaret for seminariet har turen kommit till Norge. Bland eventuella teman for det samhiillsvetenskapligt inriktade rusmedelsforskarmotet har namnts bland annat narkotika- och liikemedelsforskning; preventionsforskning; evalueringsforskning samt alkohol- och narkotikaforskningens innehåll, inriktning och framtid. Vardiandet Norge bar dock huvudansvaret for val av tema och inriktning. Vi återkommer senare till det samhiillsvetenskapliga rusmedelsforskarmotet th Annual Nordic Meeting on Biological Alcohol Research 1996 De biologiskt-medicinskt inriktade forskarmotena som numera arrangeras vartannat år syftar till information om forskningens senaste framsteg och stimulering av nya projekt. SpecielIt for BAR-motena ar att de skall framja ett fortsatt nordiskt samarbete inom den biomedicinska alkohol- och drogforskningen och ge yngre forskare och forskarstuderande mojlighet att redovisa och diskutera sina resultat med kolleger inom Norden. Det ar fråga om ratt stora moten med upp till 100 deltagare. F61jande BAR-mote ordnas i mitten av maj 1996 i Finland. Motet kommer enligt tradition att vara ratt fritt, dvs. deltagarnas bidrag bestammer motets inriktning och planeringen av delsymposier. Ett prioritetsområde - alkoholismdispositionens gener - belyses av en inbjuden gastforelasare, Dr. David Goldman från NIAAA. BAR-motesverksamheten styrs av en speciell BAR-kommitte med en medlem per land. De lokaia organisatorerna for 1996 års mote ar Peter Eriksson, Alkos Biomedicinska avdelning (PB 350, FIN Helsingfors, Finland; tel.: , fax: ) samt Risto Roine (Helsingfors universitets centralsjukhus). Intresserade ombeds kontakta den forstnamnda. NAD har stott BAR-motena genom att betala deltagarnas uppehalle samt tryckningen av abstractsarnlingen. NARKOTIKAFORSKNING For ett år sedan efterlyste NAD anmalningar om intresse for gemensam nor- disk narkotikaforskning. Det fanns då planer på att ordna moten om den nordiska narkotikapolitikens karaktar, narkotikabrukets utbredning samt dess skador. Syftet var att få igång ny forskning. Arbetet har framskridit på nedanstående satt. Narkotikadodlighet Nordiska kontaktmannaorganet for narkotikafrågor och NAD ordnade den april i Kopenhamn ett seminarium om narkotikarelaterad dodlighet i Norden. På nordisk nivå har den narkotikarelaterade dodligheten under 1980-talet varit forernål for gemensamma undersokningar. Dodligheten bland narkotikamissbrukare i de nordiska liinderna belystes i en rapport från 1989 (CAN PM serie nr 5, red. Tunving, Olsson och Kranz), som också tog upp de enskilda liindernas klassificeringar och statistik av dodsfall. En rattstoxikologisk studie (Steentoft et al.) av forgiftningsdodsfall åren 1984 och 1985 i de nordiska landerna erbjod en annan infallsvinkel. Denna studie har nu foljts upp med data från talet. Mat bakgrund av att den narkotikarelaterade dodligheten under de allra senaste åren, specielit i Danmark, har okat och också ser ut att ha iindrat karaktar ordnades detta mote med avsikt att diskutera vilka erfarenheter och kunskaper om fenomenet som står till buds. Syftet med seminariet var sålunda att med stod av aktuell forskning presentera och diskutera den narkotikarelaterade dodlighetens omfattning, karaktar och orsaker i Norden samt åtgarder att forhindra den. I tillagg till nordiska forskare och praktiskt verksarnma personer hade två utomnordiska forskare inbjudits: Richard Hartnoll från Barcelona som fungerar som koordinator for det epidemiologiska expertarbetet inom ramen for Pompidougruppen och professor Karl-Heinz Reuband från Dresdens universitet. En del av seminariet MIls på engelska. Seminariet var indelat i fyra huvudområden: epidemiologi; foriindringar

4 i narkotikarelaterad dodlighet; sociala, ekonomiska och kulturella aspekter på narkotikadodligheten samt erfarenheter av vård, behandling och andra insatser. En mera utforlig artikel om de inlagg som presenterades och diskussioner som fordes finns i detta nummer. Narkotika och kontrollpolitik Det nordiska projektet Narkotika och kontrollpolitik har arbetat med beskrivningar av hur kontrollpolitiken ser ut i de olika nordiska landerna och hur den uppfattas i olika miljoer (befolkning, parlament m.m.). Inom ramen for projektet har bl.a. en survey om attityder till både alkohol och narkotika gjorts. Projektgruppen, som leds av Ragnar Hauge, har som mål att utarbeta en gemensam slutrapport. Man tanker sig en NAD-publikation på engelska med kapitel bl.a. om den nordiska lagstiftningen och kontrollen, om behandlingssystemet och om diskussioner om narkotika och narkotikapolitik i olika lander och i olika miljoer. NAD har fattat ett preliminiirt beslut om att utge rapporten på engelska och innan dess under senhosten 1995 ordna ett nordiskt mote diir publikationens kapitel och eventuella produkter från de nationella delprojekten kunde skiirskådas. Datarapportering och narkotikaregister Då det giiller att skapa sig en uppfattning om narkotikaskador ar två specifika uppgifter av intresse: Vilka data lamnar de nordiska liindema till internationella organ och vilka register finns om narkotika(miss)bruk, registrens status och omfattning m.m. Sosialdepartementet och Rusmiddeldirektoratet i Norge ordnade ett nordiskt mote februari 1995 om den forstnamnda uppgiften. 1 diskussioner i NAD konstaterades att temat kunde vara intressant aven for forskningsandamål. 1 det hiir sammanhanget namndes dels behovet av nordiskt samarbete om insamlande av behandlingsdata (med pågående projekt i Norge och Sverige och ett danskt projekt i startfasen), dels behovet av en analys av de data olika liinder de facto rapporterar. NAD:s framtida roll i utvecklandet av det europeiska samarbetet berordes också. Det andra temat har Diana Søe arbetat med vid NAD:s sekretariat. Huvudobjektet for hennes studie iir persondata i narkotikasaker i nordiska straff- och polisregister samt jamforelser mellan de nordiska liinderna. Tyngdpunkten i analysen ligger på de avvagningar som gjorts mellan mojligheter till effektiv brottsbekiimpning å ena sidan och skydd av personers integritet å andra sidan. Efter att rapporten ar fardig kommer sekretariatet att inhamta synpunkter på den av sakkunniga inom kriminologi och juridik. ØVRIG PÅGÅENDE VERKSAMHET Øversild av dryckesvaneundersokningar Sari Hanhinen från Socialpolitiska institutionen vid Helsingfors universitet har slutfort sin NAD-finansierade studie om dryckesvaneundersokningar i Norden (från 1988 framåt), Italien och Tyskland (från mitten av 1980-talet framåt). Artikeln utkommer under hosten i Nordisk Alkoholtidskrifts engelska supplement. Baltica-projektet Den grupp inom Baltica-projektet som studerat pressens satt att behandla olika sociala problem i sex ostersjolander har utkommit med sin slutrapport. 50- dal Problems in Newspapers. Studies Around the Baltie Sea redigerades i Tallinn av Mikko Lagerspetz. Den tematiska tyngdpunkten ligger på alkohol, droger och kriminalitet. Rapporten kan bestiillas från NAD:s sekretariat (NAD-publikation nr 28). For sina tre ovriga delstudier har Baltica-projektet lyckats erhålla sarfinansiering ur Nordiska Ministerrådets medel for insatser i Nordens niirområden. Dessa studier genomfors 1995 och Nordiskt samarbete kring frågor om alkohol, droger, graviditet, prevention av fosterskador samt FAS/FAE-barn May Olofsson från Familieambulatoriet vid Hvidovre Hospital, DK, erholl år 1992 ett anslag från NAD for att genom studieresor till Norge, Finland och Sverige reda ut intresset for och mojlighetema till gemensam nordisk forskning om problematiken alkohol, droger, graviditet, prevention av fosterskador samt forekomsten och behandlingen av FAS/FAE-barn. Hon har nu tillsammans med Susanne Hemmer gjort dessa resor samt skrivit en rapport. Diir konstateras att de nordiska liindema skiljer sig mycket från varandra då det giiller behandlingsutbud, utbudets karaktiir och organisation. Denna organisering torde ha bet ydelse for hur många storkonsumerande kvinnor som fångas upp och hur det går for deras barn. Yrkeskåren iir i alla lander synnerligen engagerad i sitt arbete. Finland forefaller att ha det minst heltackande systemet och verksamheten iir inte heller permanent. 1 alia lander har Olofsson dock funnit både data och miljoer som kunde anvandas i gemensam nordisk forskning och utredning. May Olofsson kommer annu att komplettera rapporten. Diirefter finns den tillganglig vid NAD:s sekretariat. NAD kommer att ta upp temat vid sitt nasta mote. RESE- OCH MårESSTIPENDIER Den tvarkulturella nordiska studien om alkohol och sex i AIDS:ens tids ålder (se NAT 5-6/1994) bevi1jades medel for två mindre arbetsmoten. Projektet leds av Bente Træen, Statens institutt for alkohol- og narkotikaforskning (SI FA) i Oslo, Norge. Peter Nygaard och Karen Elmeland från Center for Rusmiddelforskning, Århus, DK, beviljades resestipendium

5 for studiebesok till Malmo (S) och Lahtis (FIN) for att etablera samarbete kring lokalsamfundsprojekten i dessa stader. FRAMTIDA PUBLIKATIONER År 1995 arbetar NAD med foljande nya publikationer: NAD-publikation nr 29: EU och lakemedel. Red. Kirsten Thue Skinhøj & Pia Rosenqvist. NAD-publikation nr 30: Evaluering av "Mias dagbok". Av Line Nersnæs. "Mias dagbok" ar ett alkohol- och drogupplysningsprogram avsett for elever i årskurs 7 och 8 i Danmark, Finland, Norge och Sverige. "Mias dagbok" utarbetades av Nordiska kontaktmannaorganet for narkotikafrågor. Evalueringen initierades av NAD. NAsTA NAD-MOTE Foljande NAD-mote 2/1995 håils den oktober i Finland. Preliminar tidpunkt for NAD-motet 1/1996 ar den 26 februari Detta mote håils i Island. Ansokningar och skrivelser som skail behandlas på NAD:s moten skail vara sekretariatet tillhanda senast en månad fore respektive mote. NAD beviljar anslag for initiering av nordiskt relevanta forskningsprojekt inom namndens arbetsområde, i allmanhet max. sex månaders forskarion, ev. reseanslag. NAD kan också bevilja motesanslag for nordiska projektgrupper och reseanslag for personer som onskar besoka forskningsmiljoer i ett annat nordiskt land. Ansokningarna formuleras fritt och sands till NAD:s sekretariat, adress: Nordiska namnden for alkohol- och drogforskning (NAD), Annegatan 29 A 23, FIN-OOlOO Helsingfors, Finland. Telefon: +358-(9) , ; telefax: +358-(9)