Delrapport 2009 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Transkript

1 Linköping Delrapport 2009 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Slutrapport för delprojekt hampa som tistelbekämpare Sammanfattning I tre genomförda försök har hampans effekt på framförallt åkertistel undersökts. Jämförelser har kunnat göras mellan hampa och vall i ett försök, samt mellan hampa och åkerböna och havre i två försök. I försöket på Klostergården i Östergötland gav ett år vall signifikant lägre mängd tistel än hampa. I ett försök i östra delen av Östergötland (Stegeborg) gav hampan lägre mängd tistel än åkerböna eller havre. Hampans utveckling har i försöken visat sig vara kraftigt beroende på kvävetillgång och vattentillgång. Försöken har legat på styva leror och under de torra försomrar som varit 2007 och 2008 har långsamma kväveeffekter av organisk gödsel gett en svag utveckling av hampan. Biogödsel med hög andel ammoniumkväve har gett bäst tillväxt på hampan. Inledning Hampa, Cannabis sativa L., har en lång tradition av odling i Sverige men har under 1900 talet i stort sett inte odlats alls. Odling av hampa har varit förbjuden på grund av risken för odling av narkotisk hampa. Under de senaste åren har industrihampa till fiber och energi blivit tillåten för odling. Certifierade sorter har en mycket låg halt av narkotiska ämnen. Det finns olika sorter av hampa ämnade för olika ändamål, fiber/energi eller mer inriktad på fröproduktion. Fiber/energityperna av hampa kan under en växtsäsong bli 3 meter höga. Torrsubstansskörden har i försök i under bra förutsättningar nått upp mot 15 ton ts/ha (Van der Herf, 1994, Höppner et al., 1995). Svenska försök i Röbäcksdalen 1999 visade på skördar mellan 8-11 ton ts/ha (Landström, 2000). De utpräglade frötyperna blir endast 1,5 m höga. I projektet inriktar vi oss på fiber/energi sorter med stor biomassaproduktion och därmed största möjliga ogräskonkurrens. Ogräskonkurrensen beror på hampans mycket snabba tillväxt. Frågeställningen är om hampans tillväxt ligger rätt i tiden jämfört med tistelns tillväxtrytm. En ökad efterfrågan på bioenergi gör att hampa diskuteras flitigt som en tänkbar energigröda. I projektet vill vi undersöka om hampa har en sanerande effekt på förekomsten av åkertistel om den läggs in i växtföljden. Material och metoder Försöksupplägg Försöksserien är avslutad och totalt lades fyra försök ut. Två försök utlagda 2007 och två försök utlagda Två försök var placerade i Östergötland och två försök var placerade i Uppland. Under 2009 har två försök i Östergötland och ett i Uppland slutgraderats i den gröda

2 som lantbrukaren valde att odla på fältet. Ett försök i Uppland fick slopas efter första året (2008) på grund av en för kraftig kvickrotsinfektion. Försöksplan: Led År 1 År 2 År 3 slutgradering A. Vall Vall Gårdens gröda B. Vall Havre Gårdens gröda C. Hampa Åkerböna Gårdens gröda D. Hampa Havre Gårdens gröda E. Hampa Hampa Gårdens gröda I försöken utlagda 2007 har led A och B strukit på grund av problem med att kunna gradera tisteln på ett jämförbart sätt i hampa leden och vall-leden. Jämförelsen sker alltså mellan att odla hampa ett år följt av havre eller åkerböna och att odla hampa två år efter varandra. I försöket på Klostergården kan en jämförelse mellan vall och hampa göras på grund av att en startgradering gjordes under insåningsåret. Försöksplatser Platser Utlagt år Sådatum Rutstorlek Anm Stegeborg, Söderköping, april-07 8,5*12 m Östergötland 29 april-08 Klostergården Vreta Kloster, Östergötland april-08 10*15 m Avbrutet efter första försöksåret Wennbergs, norr om maj -07 9*12 m Uppsala, Uppland 10 maj-08 Torkelsbo, norr om Uppsala, Uppland maj-08 9*12 m Slopat på grund av för mycket kvickrot Försöken genomfördes i tre block med delvis slumpad rutfördelning. Vall-leden och hampaleden lades intill varandra första året för att kunna plöja rutorna på ett bra sätt. Utsäden: Alla grödor odlades på 12,5 cm radavstånd. Hampasorten valdes för att vara en kraftigt växande fiberhampa. Sorten Futura 75 odlades båda åren och 35 kg/ha användes som utsädesmängd. Utsädesmängder för åkerböna var 270 kg/ha och havre 200 kg/ha. Sorter: Uppland: Columbo åkerböna och Sang havre Stegeborg: Aurora åkerböna, Belinda havre Gödsling: 2007: I och med att hampan odlades efter vall bedömdes kvävebehovet till ca kg N/ha. I Östergötland tillfördes det som Biogödsel (från Svensk Biogas Norrköping) ca 15 ton/ha vilket motsvarar ca 60 kg ammoniumkväve per hektar. I Uppland tillfördes 500 kg/ha Biofer (köttmjöl i pelleterad form). 2008: Kvävegödslingen ökades för att ge en bra tillväxt av hampan. Klostergården: 800 kg/ha Biofer (80 kg tot N/ha), Efter sådd bredspritt på markytan 25 april.

3 Stegeborg: ca 18 ton/ha Biogödsel (72 kg NH4-N/ha), gödslades över hela försöket, alla led med slangspridare. Uppland: ingen gödsling gjordes på grund av missförstånd. Biomassamätningar För att få ett mått på hur bra tillväxt det varit av de olika grödorna har prov uttagits för att bedöma biomassaproduktionen i parcellerna. Hampa, havre och åkerböna har klippts vid mognad/sen höst och vägts för att få ett mått på mängden grönmassa ovan mark. (Stegeborg klippt 1,5 m 2 per ruta 2007 och 1,0 m , Klostergården 1,0 m , Uppland klippt 1,5 m 2 per ruta 2007 och 1,0 m ). I Östergötland har även ts-halten bestämts. Det gjordes ej i Uppland. Biomassamätning gjordes ej 2009 då slutgradering endast genomfördes. Graderingar Tistelbeståndet graderades vid försöksstart Då odlades hampa och vall. Graderingen visades sig mycket svår vad gäller vallen vid den tidpunkt då graderingen kunde göras i hampan. Vi släppte därför vallens gradering och ursprungsgraderingen är gjord i hampaleden. Tisteln är sedan graderad våren 2008 och våren Tistlarna graderades i en fastlagd ruta mitt i parcellerna. Ytan som graderades var 48 m 2 på Klostergården och 54 m 2 på Stegeborg. I Upplandsförsöket graderades en ruta på 18 m 2. Vid graderingen delades tistlarna upp i kategorier beroende på storlek. Kvickrot och övriga rotogräs graderades med täckningsgrad Statistik Resultaten bearbetades med SAS- General Linear Model/t-test. Resultat Nedan beskrivs de enskilda försöken var för sig. I bilaga 1 finns en mer detaljerad tabell över observationerna i försöken. I bilaga 1 finns ett diagram över nederbörden olika månader under växtsäsongen från Vreta Kloster, Östergötland. Stegeborgsförsöket 2007 odlades hampa i hela försöket. Utvecklingen hämmades tidigt på grund av en mycket torr vår. Det ledde till en ojämn groning av hampan var det en bättre start förutom för åkerbönan som delvis hamnade i torr jord och grodde ojämnt. Tabell 1. Biomassa ovan jord Stegeborgsförsöket slutet av september. Biomassa Block/led Gröda kg ts/ha Gröda kg ts/ha 1/C Hampa 4537 Åkerböna /D Hampa 9391 Havre /E Hampa 6561 Hampa /C Hampa 3626 Åkerböna /E Hampa Hampa /D Hampa Havre /D Hampa 5860 Havre /E Hampa Hampa /C Hampa Åkerböna Medel Hampa Havre 7283 Åkerböna Hampa 14117

4 Tillväxten varierade under 2007 ganska mycket mellan rutorna. Rutan med 3626 kg ts/ha påverkades kraftigt av mycket kvickrot i rutan. I ruta 1 är den troliga orsaken dålig gödsling på grund av att spridningen från tunnan inte kom igång fullt ut i första rutan. I de bästa rutorna vare biomassa ovan jord ca 16 ton ts/ha. Här var hampan 2,7 m hög som mest. Även 2008 varierade hampatillväxten ganska mycket mellan 8 och nästan 18 ton ts/ha. Höjden var som mest 2,5 m. Stegeborgsförsöket var det som hade den klart bästa hampatillväxten. Det finns inga statistiskt säkra skillnader i skörd mellan leden. Tisteleffekter Åkertisteln graderad på våren 2007 till 2009 hade en utveckling i de tre olika leden som visas i diagram graderades antalet tistlar en månad tidigare än Det kan ha haft en påverkan på antalet. Oberoende av vilken ruta man tittar på hade antalet tistlar sjunkit kraftigt till Även de rutor med dålig hampa hade ett lägre antal tistlar per kvadratmeter. Vid graderingen 2009 hade antalet ökat igen. Vid ett statistiskt test visas i tabell 2 att ledet med hampa odlat två i rad har gett en lägre mängd tistlar 2009 än hampa följt av åkerböna eller havre. Det finns ingen statistisk säker kovarians med graderingen I tabell 2 redovisas därför graderingen från ,0 5,0 5,2 5,1 4,0 Anta skott per m2 3,0 3,4 3,4 2,5 2, ,0 1,0 0,4 0,4 0,4 0,0 Hampa Åkerböna Hampa Havre Hampa Hampa Diagram 1. Antal tistelskott per kvadratmeter , Stegeborgsförsöket. Tabell 2. Antal tistlar m -2 i medeltal Olika bokstäver i t-gruppering är statistiskt skilda åt; p < 0,05 Led Antal Antal tistlar per m 2 C: Hampa/åkerböna 3 5,1 a D: Hampa/havre 3 5,0 a E: Hampa/hampa 3 2,9 b

5 Ogräseffekter förutom tistel: Kvickroten fanns ojämnt fördelad mellan rutorna. Variationen mellan rutorna var mycket stor med en spridning från 5 till 10 % marktäckning av kvickrot. Inga statistisktsäkra skillnader finns mellan leden. I alla grödsekvenserna ökade kvickroten. Skräppan hade den omvända utvecklingen med en minskning i alla led (inga statistiskt säkra skillnader). Troligen beror det mer på att rutorna plöjdes tre år i rad än på olika effekt av grödorna. De skräppaplantor som kommer med i graderingen kommer från rotskott. Rotskotten missgynnas kraftigt av plöjningen. Upplandsförsöket 2007 odlades hampa i hela försöket. Utvecklingen hämmades tidigt på grund av en mycket torr vår. Det ledde till en ojämn groning av hampan var det en bättre start. Gödslingen var kg/ha Biofer , vilken troligen hade en försenad effekt på grund av den torra försommaren. Under 2008 blev ingen gödsling utförd vilket med säkerhet har gett en sämre tillväxt av hampa och havre. Tabell 3. Biomassaproduktion i Upplandsförsöket, kg grönmassa/ha. Biomassa Block/led Gröda kg ts/ha Gröda kg ts/ha 1/C Hampa Åkerböna /D Hampa Havre /E Hampa Hampa /C Hampa Åkerböna /D Hampa Havre /E Hampa Hampa /C Hampa Åkerböna /D Hampa Havre /E Hampa Hampa Medel Hampa Havre 7180 Åkerböna Hampa Tillväxten varierade under 2007 ganska mycket mellan rutorna. Från 16 ton till 25 ton grönmassa per hektar. Med en antagen ts-halt på 40 % ger det en ts-skörd på 6,4 till10 ton ts/ha. Genomsnittsskörden ligger under skörden i Stegeborgsförsöket. Hampaskörden är statistiskt säkert högre än skörden i övriga led (p<0,01). Höjden på hampan var ca 1,5 till 2,1 m 31 aug Tisteleffekter Under 2007 gjordes ingen regelrätt räkning av tistelskotten i försöket utan en gradering i en diagonal genom rutorna. Det ger ett relativt mått på skillnaden i tistelförekomst mellan rutorna och 2009 har en yta inom varje parcell räknats med avseende på antal tistelskott. Det finns inga statistiskt säkra skillnader mellan leden vad gäller tistelförekomst vid graderingen 2009, även om man tar hänsyn till startgraderingen. Tittar man på täckningsgraden av tistel i de olika leden vid slutgraderingen 2009 (utan att ta hänsyn till skillnader i tistelförekomst från starten) blir resultatet detsamma dvs inga säkra skillnader mellan leden.

6 Klostergården Försöket startgraderades sommaren 2007, i insådden, inför utläggningen för att kunna få en bra gradering även för valleden. Under 2008 odlades sedan vall och hampa. Försöket avbröts för slutgradering 2009 på grund av utebliven finansiering. Året med åkerböna, havre och hampa uteblev alltså. Även i detta försök var starten för hampan inte optimal. Sådden gjordes 24 april men sedan blev det en torr period. Biofergödseln låg i markytan och det tog lång tid innan den verkade vilket säkert har medverkat till den låga hampaskörden. Vallen var en kraftig förstaårsvall som konkurrerade bra med ogräset. Tabell 4. Biomassaproduktion i Klostergårdsförsöket, kg ts/ha. Biomassa kg ts/ha Block/led Gröda 30-maj 03-sep Summa tsskörd 1/A Vall /B Vall /C Hampa /D Hampa /E Hampa /C Hampa /A Vall /B Vall /E Hampa /D Hampa /B Vall /A Vall /D Hampa /E Hampa /C Hampa Medel Vall 7520 Hampa 6380 Genomsnittsskörden för vallen blev 7520 kg ts/ha i två skördar. Hampans biomassa 3 september var 6380 kg ts/ha. Det finns ingen statistisk säker skillnad i skörd mellan vallen och hampan. Hampan var då mellan 1 och 2 m hög. Det fanns en ganska stor variation i tillväxt mellan olika delar av rutorna. Tistlarna var 30 till 60 cm höga. Antalet tistelskott har ökat i hampaleden från startgradering i juli 2007 till maj Hampaleden har plöjts och tistelskotten har haft en begränsad konkurrens under våren I vallen har de utsatts för konkurrens under hösten och våren. Graderingen i vallen våren 2008 är också svår att utföra, vilket kan ha påverkat resultatet. Vid en statistik jämförelse mellan de två leden vall och hampa blir det en statistisk säker skillnad i tistelförekomst. Vallen har ett lägre värde. I tabell 5 visas medelvärden för de två leden.

7 Tistel % Tabell 5. Antal tistlar m -2 i medeltal 2009, marktäckning av tistel och marktäckning av molke Olika bokstäver i t-gruppering är statistiskt skilda åt; p < 0,01 Led Antal Antal tistlar Molke % per m 2 täckning täckning Vall 6 1,5 a 12 a 2 a Hampa 9 4,6 b 28 b 12 b I analysen finner man att ursprungsgraderingen inte har någon betydelse för att förklara skillnaderna. Analysen ovan är därför gjord på 2009 års gradering. Mängden åkermolke ökade markant under hösten/våren 2007/2008 i försöket. I vallen minskade sedan mängden medan i hampan är bilden mer otydlig. Orsaken till den kraftiga ökningen är lite svår att se. Grödan före vall och hampa var en blandsäd med insådd som var relativt svag. Tittar man på täckningen av molke vid graderingen 2009 ser man en statistisk säker skillnad mellan leden. Se tabell 5. Vid starten av försöket fanns mycket små mängder molke. 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 jul-07 maj-08 jun-09 15,0 13,3 14,8 11,7 10,0 5,0 2,2 0,0 0,2 0,4 Vall Hampa Diagram 2. Utvecklingen för molkens marktäckning över tiden i försöket på Klostergården. Kvickrot fanns inte alls vid starten och har inte utvecklats något nämnvärt under försökstiden. Diskussion Hampans tillväxt Hampan är en växt som är beroende av bra förhållanden för att tillväxten ska bli optimal. Tillgång på kväve och vatten är två nyckelfaktorer. Packningskänsligheten är också ganska stor. I tillväxtfasens början går tillväxten långsamt och är det brist på vatten eller näring hämmas tillväxten kraftigt. Det gör att tidpunkten då hampan kommer över 0,5 m höjd och startar sin explosiva tillväxt fördröjs. Alla försöken låg på styv lera vilket gör att etableringen på våren kan vara problematisk under torra förhållanden. Den styva leran är långsam på flera sätt. Kväveleveransen kommer igång

8 sent från marken på grund av att det tar tid att värma upp jorden. Vid torra förhållanden blir det av samma orsak långsam effekt av gödsel som består av kväve i organiskt bunden form. De gödselmedel som använts i försöken varierar i kväveinnehåll. Biogödseln som användes i Stegeborgsförsöket består till stor del av ammoniumkväve plus att det tillförs som en vätska med låg ts-halt. Den tränger ner bra i marken och ger en snabb effekt. Biofer består endast av organiskt bundet kväve i form av köttmjöl. Det är lättnedbrytbart men kräver tillgång till mikroorganismer och vatten för att brytas ner. Våren 2007 och 2008 var båda mycket torra i april och maj kom nederbörden i juni medan 2008 var även juni torrare än medelåret. Vattentillgången har troligen gjort att kvävetillgången har blivit lidande i de försök som gödslats med Biofer. Den bästa hampan fanns i Stegeborgsförsöket där hampan blev över 2,5 m hög. Faktorerna som gav den effekten var troligen följande: En bra vall med stor klöverandel som förfrukt Biogödseln gav en snabb kväveeffekt, med stor andel lättillgängligt kväve. Strukturen i marken var bra efter klövervallen. Hampa som bekämpare av ogräs har enligt tidigare observationer fungerat mot kvickrot och andra ogräs. I dessa försök har vi varit mindre lyckosamma. Troligen skulle det ha gett en bättre effekt på lättare jord. Orsaken till att vi valde styv lera är att det är på lerjordarna åkertisteln är det stora problemet. Leran är också dyr att jordbearbeta och om en gröda kunde göra jobbet mot ogräsen skulle det vara positivt. På lättare jord har man större möjligheter via jordbearbetning att påverka tistelförekomsten. Observationer av tillväxtskillnader Skillnaden i tillväxtrytm mellan åkerböna /havre och hampa är ganska stor. Hampan har en ganska långsam start för att dra iväg i en kraftig tillväxt i slutet av juni. Havre och åkerböna startar snabbare än hampan men når tidigare sin maxhöjd/max konkurrens mot tisteln. Åkertisteln har sin stora tillväxt under senvår/försommar. I alla försöken kunde man se åkertistel som växte över hampan i slutet av juni. Detta är en tid då åkertisteln laddar ner ny energi i rotsystemet. Kompensationspunkten för åkertistel ligger vid 8-10 blad eller när den första knoppen utbildas i en tistelfläck. Detta sker oftast i mitten av juni. Hampans starkaste konkurrensförmåga verkar komma lite för sent i tistelns utveckling. I bra hampa kan man se åkertistel som har vissnat i förtid. Det beror troligen på kraftig ljus och rotkonkurrens under andra halvan av växtsäsongen. Erfarenheten av de två åren hampa på dessa två platserna visar att hampa är mycket beroende av en bra start på tillväxten. Kvävetillgången måste vara god och tillgänglig relativt tidigt under tillväxten. Våren 2007 och 2008 var båda mycket torra i april och maj (se diagram 3 i bilagorna) kom nederbörden i juni medan 2008 var även juni torrare än medelåret. På flera av platserna begränsades tillväxten kanske framförallt beroende på att kvävemineraliseringen begränsades av brist på vatten. På en av platserna gödslades försöket med Biogödsel vilket är en mycket lättflytande produkt med högt ammoniumkväveinnehåll. Här blev hampan bäst utvecklad. På övriga platser gödslades med Bioferpellets vilket innehåller organiskt kväve som kräver ganska mycket vatten för att omsättas till upptagbart kväve.

9 Slutsats hampans potential som tistelbekämpare: Tillväxtrytmen stämmer inte med tistelns utvecklingsrytm för maximal effekt. Hampans tillväxt måste bli optimal för att konkurrensen ska bli tillräckligt stor. Höjden på hampan bör bli > 2,5 m. Växtnäringstillgång (spec. kväve), markstruktur och vattentillgång är viktiga faktorer för ett bra hampabestånd. På lerjord bör man ha ett snabbverkande gödselmedel med säker kväveeffekt. Potentialen i praktiken kan vara högre än vad vi lyckats visa i försöken på grund av att en lantbrukare kan optimera så- och gödslingstidpunkter bättre. Hampa har enligt två av försöken bättre ogräskonkurrens än havre och åkerböna mot åkertistel. Vall har enligt försöket på Klostergården bättre ogräskonkurrens mot tistel än hampa. Per Ståhl, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Bilaga 1 Nederbörd , mm, april-augusti i Vreta Kloster april maj juni juli augusti Summa Medel Diagram 3: Nederbörden i Vreta Kloster

10 Observationer från försöken: Stegeborg Gröda maj Ojämnt bestånd på grund av att en del frön inte grott förrän regnet kom. 1-3 örtbladpar Ogräs Relativt lite tistel. Vallen växer kraftigt blir svårt att gradera tistel i vallen.. 2 juni Hampan cm delvis förgrenad. Tisteln har mellan 6 blad och knoppstadie. Plantorna i knopp går i många fall över hampan. (60-70 cm). Mycket kvickrot i en ruta som står över hampan. Relativt mycket skräppa i några rutor. 20 augusti Hampan varierar mellan 1,3 m till 2,7 m höjd. Trots en bra vall som förfrukt är gödslingseffekten i kanten av rutorna mycket kraftig. Utan gödsel är hampan 1 m kortare april Sådd och gödsling Havre och hampa bra placerade. Åkerböna ligger delvis för grunt i torr jord. 23 juni Bra tillväxt i alla grödor. God gödslingseffekt. Hampan är ca cm och har 3-4 bladnivåer. Havren i stråskjutning/flaggbladsstadiet bra bestånd. Åkerböna ca 6-7 bladnivåer och två blomnivåer. Ojämnt bestånd på grund av ojämn groning. 28 aug Åkerböna fortfarande gröna fortfarande ojämnt bestånd. Kvickroten har tagit överhand i en ruta (40 %). Havre delvis liggsäd. Hampa: 1,5-2,5 m hög. Åkertisteln 0,7-1,3 m hög (6 blad-i blom). Där hampan är 1,7 m var tisteln ca 1,3 m och i blom. Hampan har konkurrerat för dåligt Biogödseln kördes med tunna efter sådden. Det blev relativt kraftiga spår som påverkade grödorna negativt. Spåren syntes hela säsongen. Åkertisteln i stjälksträckning till knoppstadie. Tisteln står över grödorna i höjd. Kvickroten har utvecklats kraftigt i några rutor. 25 % täckning i en av åkerbönsrutorna (samma ruta som hade mkt kvickrot 2007). Kraftig utveckling av kvickrot i spec. åkerbönorna. Åkertisteln blommar i havre och åkerbönsrutorna. Hampa: cm ej i blom. både gröna och vissna plantor. Rent under för övrigt, döda örtogräsplantor och kvickrotsplantor vissna. Klostergården Gröda maj Hampan har 2 örtblad, lite ojämn uppkomst. Vallen har ett bra bestånd. 26 maj Ojämnt bestånd på grund av torka efter sådden. Hampan har 0-2 bladkransar. Vallen skördad första gången. Rejäl Ogräs Tisteln inte uppkommen, bara enstaka plantor. Tisteln har 2-6 örtblad. De stora plantorna står något över hampan.

11 tillväxt med mycket klöver. 28 aug Kraftig vallåterväxt med blommande rödklöver. Hampan har inte full kraft på grund av sen gödseleffekt, blek färg jämfört med Stegeborg i vissa rutor. Rutorna med 2 m hög hampa har bättre färg.. Höjd 1-2 m Tisteln cm. De stora plantorna har blommat. I hampa med höjd på 1-1,5 m tränger mycket ljus ner i beståndet. Uppland 1; (Wennbergs) Gröda aug Svag vall med lite klöver. Mycket maskros, kvickrot. Hampan relativt jämn men med luckor i några rutor. Troligen dålig effekt av vallförfrukten. Tott vår med dålig mineralisering. Höjd1-2,1 m juli Havre beg. Vippgång Hampan dåligt utvecklad. En variation mellan 20 och 60 cm höjd. Åkerbönan ojämnt grodd. 26 aug Havre relativt bra, beg. Mognad. Åkerbönan mycket dålig. Hampa varierar mellan 1-1,5 höjd. Relativt blek färg, dålig kvävetillgång. Ogräs Tistel i blom. Där hampan är 1m hög är tisteln i samma höjd. De blommande tistlarna är ca 1-1,2 m höga. De som inte blommar är ca 0,5 m höga. Majoriteten av tistlarna i knoppstadium Tisteln överblommad. Står över havre och åkerböna. I höjd med dålig hampa. Där hampan är bra står den 0,5 över tistlarna. Tistlarna har blommat även här. Uppland 2: Försöket låg i Torkelsbo 26 augusti var beståndet av tistel enormt kraftigt och även kvickroten fanns i stor mängd. Insådderna var mycket svaga. Hampan var nästan utkonurrerad av tistlarna. Senare under hösten tog kvickroten fullständigt över i försöket och det bedömdes vara meningslöst att fortsätta försöket. Referenser Höppner F. & Menge-Hartmann, U Cultivation experiments with two fiber hemp varities. Journal of the International Hemp Association 2 (1): Landström S Hampa gammal växt i ny form. Röbäcksdalen meddelar 2000, nr 1. Van der Herf H.M.G Crop physiology of fibre hemp (Cannabis sativa L.). Doctoral thesis, Wageningen, the Netherlands.