Arbetsmarknadspolitiskt program

Transkript

1 Arbetsmarknadspolitiskt program 2015 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma april 2015 i Linköping. Programmet redogör för Centerstudenters syn på arbetsmarknaden, matchning och arbetsförmedling, arbetslöshetsförsäkring, villkor för företagare, statens roll som arbetsgivare samt integration och jämställdhet på arbetsmarknaden.

2 Trösklarna till arbetsmarknaden 5 10 Individens rätt till självbestämmande och till frukterna av sitt arbete är grundläggande liberala värderingar som härleds ur varje människas okränkbara värde. För att individen ska kunna vara autonom och förverkliga sig själv är tillgången till arbete och inkomst central. Därför är det eftersträvansvärt med en arbetsmarknad som är såväl rik i utbud som dynamisk och flexibel. När man reglerar rätten till arbete reglerar man också varje människas utvecklingspotential. Därför bör utgångspunkten vara att staten ska hindra det fria utbytet av tjänster i så lite som möjligt. Individer och arbetsmarknadens parter bör i så stor utsträckning som möjligt diktera villkoren på arbetsmarknaden genom frivilliga avtal. Lagstiftning som förhindrar människor från att försörja sig själva genom hederligt arbete måste försvinna och skatten på arbete bör överlag sänkas. 15 Trösklarna in på arbetsmarknaden är alldeles för höga i Sverige. Det är för dyrt att anställa och det behövs mer rörlighet på arbetsmarknaden. Den svenska arbetsmarknaden är präglad av ett starkt anställningsskydd, en stark arbetsrätt och starka kollektivavtal med höga framförhandlade lägstalöner. Detta är bra för de som redan befinner sig på arbetsmarknaden (insiders) men dåligt för de som befinner sig utanför (outsiders), vilka ofta är unga och/eller nyanlända. Att anställa innebär en stor risk och medför stora kostnader, vilket gör att många arbetsgivare tvekar att anställa. Detta vill vi ändra på. 20 Centerstudenter tycker att det är viktigare hur bra du är på ditt jobb än hur länge du har jobbat där. Vi vill därför bland annat ta bort turordningsreglerna i LAS som bestämmer vem som måste gå när ett företag behöver skära ner på personal. Vi vill också minska sjuklöneansvaret sänka arbetsgivaravgifterna och andra kostnader som gör att arbetsgivare tvekar att anställa. 25 Vi vill möjliggöra för mer individuell lönesättning och därigenom även öppna upp för lägre ingångslöner och en större lönespridning. Vi tycker att det är naturligt att den som har mindre erfarenhet ska kunna konkurrera med ett lägre pris. Genom att få in en fot på arbetsmarknaden kan man sedan fortsätta sin lönekarriär I debatten hörs ofta argumentet att låglönejobb inte är värdiga den svenska arbetsmarknaden. Centerstudenter anser att ett lågbetalt enkelt jobb är mer värdigt än inget jobb alls. För människor som inte har utbildningen, erfarenheterna, språkkunskaperna eller det sociala kapitalet för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är situationen i Sverige idag hopplös. Det vill vi ändra på. Ett enkelt jobb är vägen till att få erfarenheterna, kunskaperna och kontakterna som krävs för att ta sig vidare på arbetsmarknaden. Alla jobb behövs och efterfrågan bestämmer deras värde. 2

3 Centerstudenter vill att: 40 - Arbetsgivaravgiften sänks genom att den allmänna löneavgiften avskaffas. - Skatten på arbete sänks med lika mycket som den statliga inkomstskatten idag utgör. - Turordningsreglerna i LAS avskaffas. - Lönesättningen blir mer marknadsmässig för att göra det lättare att ta sig in på arbetsmarknaden. Matchning och arbetsförmedling Privata arbetsförmedlingar med jobbfixarpeng Centerstudenter ställer sig bakom förslaget om jobbfixarpeng. Det innebär att arbetssökande kan vända sig till certifierade, fristående arbetsförmedlare som kan vara ideella, privata, fackliga eller akademiska. En jobbfixarpeng låter alla dessa arbetsförmedlare konkurrera om den arbetssökande. Arbetsförmedlarna kan nischa sig på olika branscher, yrken, geografiska områden eller typer av arbetssökande. Myndigheten Arbetsförmedlingen renodlas då till en upphandlings- och kontrollinstans och den arbetsförmedlande funktionen av myndigheten avvecklas. Jobb istället för åtgärder Centerstudenter tycker att det i första hand är bättre med riktiga jobb än med åtgärder. Därför vill vi att det ska vara billigare och enklare att starta och driva företag samt göra det billigare, enklare och mindre riskfyllt för arbetsgivare att anställa. Att jobb kommer av att människor startar och driver företag är en insikt som präglar all vår jobbpolitik Även med ett bra företagsklimat och ett stort utbud av jobb kan det av olika anledningar finnas de som hamnar utanför arbetsmarknaden. Då behöver samhället gå in och stötta. Vi tror på jobbfixarpengen som lösning för att matcha arbetssökande mot riktiga jobb. En annan lösning är att bredda yrkesintroduktionsanställningarna, YA-jobben till unga, till att också inkludera i första hand långtidsarbetslösa, men också nyanlända och mindre företag utan kollektivavtal. På så sätt får fler chansen att lära sig ett yrke direkt på jobbet och få in en fot på arbetsmarknaden. Systemet med sysselsättningsfasen (Fas 3) som finns idag misslyckas med att föra deltagarna till riktiga jobb och bör skrotas. Studentmedarbetare 65 Centerstudenter vill stärka kopplingen mellan akademin och arbetsmarknaden. Redan idag finns det möjligheter för studenter att närma sig arbetslivet genom exempelvis praktik, examensarbeten eller traineeprogram. Utöver detta förordar vi implementering av ett studentmedarbetarsystem. Att vara 3

4 70 studentmedarbetare är ett reguljärt arbete, som inte ingår i utbildningen och som inte syftar till att fortbilda studenten, men som är relevant för studentens utbildning och går att utföra på deltid vid sidan av studierna. Centerstudenter vill att: 75 - Arbetsförmedlingen avvecklas och att en jobbfixarpeng införs. - Sysselsättningsfasen (Fas 3) fasas ut. - Det öppnas upp för fler aktörer som alternativ till sysselsättningsfasen för bättre jobbmatchning. - YA-jobben breddas så att de även omfattar långtidsarbetslösa och på sikt nyanlända och småföretag utan kollektivavtal. - Lärlingslön och lärlingsutbildning införs. - Ett studentmedarbetarsystem sätts i bruk i större utsträckning runt om i landet. - Kollektivavtalen anpassas för att ta emot studentmedarbetare. 4

5 80 Grundtrygghet och Flexicurity Grundtrygghet De svenska trygghetssystemen är ett oöverskådligt lapptäcke av olika ersättningar med olika ersättningsnivåer som bestäms på godtyckliga grunder Centerstudenter föreslår att trygghetssystemen samlas och harmoniseras till ett grundtrygghetssystem. Ett grundtrygghetssystem garanterar alla människor en värdig trygghet och alla människor behandlas lika. Det spelar ingen roll varför du saknar förmåga att försörja dig själv, om du är högutbildad eller lågutbildad, gammal eller ung, eller vilken inkomst du hade tidigare; alla får samma ersättning. Grundtryggheten kan sägas motsvara grundersättningen i dagens A-kassa eller garantipensionen i dagens pensionssystem. Ersättningsnivån bör vara tillräckligt hög för att garantera en värdig lägsta levnadsstandard samtidigt som den måste vara tillräckligt låg för att skapa incitament till arbete. 95 Ett enklare och mer sammanhållet system, som erbjuder alla samma ersättning, möjliggör också lägre och plattare skatter. Det gör att de som vill ha en högre lägstanivå än vad grundtrygghetssystemet erbjuder kan investera i sin egen trygghet. Grundtrygghetssystemet ska inte ses som människors enda skydd utan möjliggör istället för en större mångfald av trygghetslösningar. Olika människor känner trygghet av olika saker. Vissa vill köpa inkomstbortfallsförsäkringar, vissa vill investera i sitt boende och vissa vill ha en ekonomisk buffert på bankkontot. Flexicurity Ovanpå grundtrygghetssystemet vill Centerstudenter se ett system av trygg flexibilitet (Flexicurity). Detta innebär att man kombinerar en flexiblare arbetsmarknad med en arbetslöshetsförsäkring som fungerar som en omställningsförsäkring. Ersättningsnivån är inledningsvis hög (högre än i dagsläget) för att sedan trappas ned relativt snabbt. På så vis kan vi få större rörlighet på arbetsmarknaden samtidigt som den som förlorat jobbet kan känna sig trygg i att ha sin tillvaro säkrad under tiden man söker nytt jobb. Det är dock just under en omställningsperiod som ersättningen är hög. Den som tidigare varit höginkomsttagare kan inte räkna med att kunna upprätthålla en dyr livsstil någon längre tid utan får snart anpassa sig och leva på samma villkor som alla andra. 110 Centerstudenter anser att ett visst mått av subventionering av arbetslöshetsförsäkringen är godtagbar och nödvändig för att systemet inte ska kollapsa. Utan subvention blir det snabbt olönsamt för lågrisktagare att vara med i försäkringen. När dessa drar sig ur ökar premien för andra grupper med följden att fler drar sig ur. 5

6 Dessutom kan man genom subventionen reglera den branta nedtrappningskurva som efterfrågas. 115 Centerstudenter vill att: - Ett grundtrygghetssystem införs där ersättningen är lika för alla. - Subventioneringen av A-kassan ska börja på en hög nivå för att sedan snabbt fasas ut efter en period av arbetslöshet De fackliga A-kassorna konkurrensutsätts av privata alternativ som har samma förutsättningar från staten. - LAS anpassas till en modern och mer flexibel arbetsmarknad. 6

7 Villkor för företagare 125 Centerrörelsen har sina anor hos självägande bönder. Det har påverkat vår politik som idag präglas av ett småföretagarfokus. För oss är det lika självklart att vara sin egen chef som att vara anställd hos någon annan. Därför måste förutsättningarna på arbetsmarknaden också vara lika anpassade för företagare som för anställda. Centerstudenter vill att: Möjligheten till sympatiåtgärder och blockad tas bort. - Företagare ska kunna ha kvar sin F-skattsedel i perioder när företaget ligger vilande. - Skatter och avgifter som kostar lika mycket i administration som de drar in ska avskaffas. - Den ekonomiska tryggheten skall stärkas för egen- och småföretagare genom införandet av ett grundtrygghetssystem. - Sjuklöneansvaret avskaffas och ersätts med ett grundtrygghetssystem. Det offentligas roll som arbetsgivare Det offentliga är, utöver den särskilda roll det har på arbetsmarknaden, också själv en stor arbetsgivare. För att det myndighetsarbete som utförs ska bli så bra och effektivt som möjligt krävs det att det offentliga är en attraktiv arbetsgivare Därför krävs det inte minst att offentligt drivna verksamheter ger konkurrensmässiga möjligheter till karriär och framsteg, något som sedan länge redan finns på i den privata sektorn. De anställda måste också ges goda möjligheter att påverka sin egen arbetsmiljö. Under lång tid har den offentliga löneutvecklingen halkat efter. Inte minst har detta drabbat jämställdheten då den offentliga sektorn allt som oftast är kvinnodominerad. Om vi vill ha ett utjämnat löneläge så måste alltså de offentligt drivna verksamheterna utvecklas och det måste bli möjligt för de som är verksamma däri att göra karriär och ges en bättre och mer konkurrensmässig löneutveckling. Detta är inte minst viktigt för att säkerställa återväxten i dessa yrken och göra tjänsterna mer attraktiva att utbilda sig till. Integration 150 Öppenhet istället för murar Det viktigaste för att bli en del av samhället är att få en chans på arbetsmarknaden. Därför är det viktigaste för integrationspolitiken att vi har en fungerande och öppen arbetsmarknad med låga trösklar och stor rörlighet. 7

8 Validering av utländska examina görs av Universitets- och högskolerådet (UHR) så att svenska arbetsgivare vet vad en examen motsvarar och vilka färdigheter och kunskaper de kan förvänta sig. Denna validering måste gå snabbare och smidigare. Centerstudenter ser det som rimligt att tillföra mer medel till detta då det sannolikt betalar sig självt genom att berörda individer snabbare kommer in på arbetsmarknaden. För företag innebär arbetskraftsinvandring att utländsk specialistkompetens kan anställas så att företagen kan fortsätta växa. Vi vill fortsätta förstärka möjligheten till arbetskraftsinvandring genom att bland annat göra det enklare för små och medelstora företag att rekrytera från andra länder. Vi är övertygade om att Sverige tjänar på öppenhet gentemot omvärlden. Centerstudenter vill att: Asylinvandrare ska kunna byta spår till arbetskraftsinvandrare från dag ett om de får jobb. - Det alltid ska löna sig att börja jobba; det bör införas en stegvis avtrappning av etableringsstödet vid jobb. - Trösklarna in till arbetsmarknaden sänks. - Validering av utländska examen ska gå snabbare. - Möjligheten till arbetskraftsinvandring förstärks, bland annat genom att arbetskraftsinvandrare vid varaktig anställning får permanent uppehållstillstånd. - Lagen eller facken inte ska reglera arbetskraftsinvandrares lön eller villkor. Alla som kan få ett jobb här ska välkomnas som arbetskraftsinvandrare. 8

9 175 Jämställdhet på arbetsmarknaden Andelen kvinnor som väljer att läsa vidare inom akademin är enligt SCB omkring 50 % högre än andelen män 1 och enligt en studie som presenterades i Time har unga singelkvinnor 8 % högre medianinkomst än motsvarande män i 147 av de 150 största städerna i USA Unga kvinnor tycks ha alla förutsättningar för att göra karriär men när de kommer upp i åldrarna händer något; kurvorna planas ut och männen går om. Detta kan till delvis förklaras av att de som är äldre har vuxit upp i ett annat, mindre jämställt, samhälle än det vi har nu, men det har också att göra med vilka val man gör och vilka invanda strukturer som finns. Kvinnor tar idag mer ansvar för det obetalda arbetet i hemmet vilket leder till att fler kvinnor jobbar deltid. Kvinnor tar även ut en större del av föräldraledigheten. Att dessa tendenser är allmänt kända återspeglas sedan på vilka val arbetsgivare gör vid tillsättning av tjänster. 190 Såväl kvinnor som män måste här se till att både ta och kräva lika stort ansvar när det gäller uttag av föräldraledighet, vård av barn och obetalt arbete i hemmet. Så länge kvinnors förväntade totala arbetstid är lägre än mäns kommer de också vara underrepresenterade på ledande positioner. Detta är en förklaring till att kvinnor hamnar efter i löneutvecklingen. 195 En annan förklaring är att kvinnodominerade yrken är låsta i offentlig sektor. För vissa yrken är studiepremien till och med negativ, det vill säga att det blir en förlustaffär att utbilda sig då lönerna för de färdigutbildade är så låga att man inte kan kompensera för den uteblivna inkomst och de lån man samlat på sig under studietiden. 200 Politikens uppgift är att se till att förutsättningarna för att göra jämställda val är så goda som möjligt. Detta innefattar inte att gå in och styra hur familjerna fördelar sin tid men det kan till exempel innebära att eliminera kvinnofällor som försenar kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Man borde också öppna upp för samma möjligheter att starta företag och att göra karriär inom kvinnodominerade branscher som det finns inom mansdominerade branscher. 205 Centerstudenter vägrar acceptera påståendet att kvotering behövs för att få in fler kvinnor på ledande positioner i bolag. Det är ett direkt uttryck för det grundläggande hindret för kvinnors möjligheter att 1 Statistiska centralbyrån ( ). Utbildningsstatistisk årsbok (Hämtad ) 2 Time ( ). Workplace Salaries: At Last, Women on Top. (Hämtad ) 9

10 göra karriär synen på kvinnor som mindre kapabla att nå samma positioner på egna meriter. Däremot är det vår uppfattning att jämställdhet är något som gynnar alla och att de företag som förvaltas av det offentliga bör visa vägen och sträva efter en jämn könsfördelning i styrelseskiktet när det är möjligt. 210 Centerstudenter vill att: Det fortsatt ska finnas en mångfald av driftsformer inom de kvinnodominerade välfärdsföretagen för att skapa bättre möjligheter till karriär och löneutveckling. - Studiepremien för yrken som lärare och sjuksköterska höjs genom fortsatt konkurrensutsättning av offentlig sektor. - Offentliga företag bör, när det är möjligt, sträva efter en jämställd könsfördelning i styrelseskiktet. - Vårdnadsbidraget avskaffas. - RUT-avdraget värnas för att frigöra tid i vardagen. 10