DOM Meddelad i Visby. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1143

Transkript

1 Bilaga A 1 Meddelad i Visby Mål nr PARTER KÄRANDE Secora Sverige AB, Strandbergsgatan Stockholm Ombud advokaten Hans Dahlberg Kolga Setterwalls Advokatbyrå Box Stockholm advokaten Torbjörn Ström samma adress SVARANDE Gotlands kommun Visby Ombud advokaten John Hane Foyen Advokatfirma i Sverige KB Box Stockholm jur. kand. Karin Nordgren samma adress SLUT 1. Tingsrätten ogillar Secora Sverige AB:s talan. 2. Secora Sverige AB ska ersätta Gotlands kommun för rättegångskostnader med kr jämte ränta på det beloppet enligt 6 räntelagen från den 28 december Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 1143 Artillerigatan 2 A måndag fredag Visby E-post: gotlands.tingsratt@dom.se 08:30-11:30 13:00-15:00

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING..3 YRKANDEN M.M....7 PARTERNAS ÅBEROPANDEN OCH ARGUMENTERING I KONCENTRAT.. 7 BESKRIVNING AV TVISTEN PARTERNAS TALAN Parternas avtal Något om den juridiska innebörden av avtalet och begreppet muddring Arbetenas bedrivande Närmare om kostnaderna för de omtvistade arbeten som har utförts Närmare om entreprenadarbetenas omfattning och förfrågningsunderlaget Ytterligare om frågan gällande Secoras fackmässiga Agerande 33 - Secoras påstående (i andra hand) att kommunen ska anses ha beställt tilläggsarbeten Secoras påstående om att man enligt allmänna rättsgrundsatser (i tredje hand ) är berättigat till yrkad ersättning Kommunens motfordran UTREDNINGEN Allmänt om utredningen Sakkunnigutredningen rörande förfrågningsunderlagets kvalitet i geotekniskt hänseende Övrig muntlig bevisning 67 SKÄL Allmänt om de entreprenadrättsliga utgångspunkterna Sprängningsarbetena vem ska stå för kostnaderna?.. 82 a) Betydelsen av att det är frågan om just en utförandeentreprenad.. 82 b) Betydelsen av det är frågan om just en muddringsentreprenad 85 c) Secoras skyldighet att besöka/undersöka arbetsområdet.. 86 d) Har parterna avtalat om metod? e) Förfrågningsunderlagets fackmässighet f) Fackmässigheten i Secoras agerande. 92 g) Ersättning med stöd av allmänna rättsgrundsatser? Onödiga schaktningsförsök ÄTA Kommunens motfordringar Rättegångskostnader 101

3 3 SAMMANFATTNING Secora Sverige AB har yrkat att tingsrätten förpliktar Gotlands kommun att till Secora betala kr jämte viss ränta och ersättning för kostnader. Kommunen har bestritt detta. Tvisten har sin upprinnelse i ett avtal mellan parterna om att Secora för kommunens räkning för ett par år sedan utförde muddringsarbeten i Slite hamn, bl.a. för att möjliggöra att hamnen skulle kunna användas för Nordstreams gasledningsprojekt. Efter en offentlig upphandling vann Secora tävlingen om att få utföra muddringsarbetena och åtog sig att utföra arbetet för drygt 11 mkr. Detta belopp har kommunen redan betalat till Secora. Ganska snart efter det att arbetena i hamnen påbörjats under hösten 2009 uppstod problem. Secora stötte på hårt kalkberg som deras mudderverk inte rådde på. Diskussioner uppstod mellan parterna om vem av dem som bar ansvaret för dessa problem. Det hela slutade med att Secora använde sprängning för att hinna göra klart muddringsarbetet i tid. Detta innebar att det uppstod ytterligare kostnader. Det är frågan vem av parterna som ska bära kostnaderna för dessa sprängningsarbeten som är det huvudsakliga föremålet för denna tvist. I korthet har Secora hävdat. - Att man utfört sådant tilläggsarbete som står i omedelbart samband med de arbeten som utförts enligt parternas avtal och som betingats av att kommunen inte lämnat korrekta och fullständiga uppgifter om förutsättningarna för arbetenas utförande. - Alternativt att kommunen särskilt har beställt dessa tilläggsarbeten. - Oavsett vilket är Secora enligt parternas avtal berättigat att av kommunen få betalt för de utförda tilläggsarbetena (med kr inklusive mervärdesskatt)

4 4 - Till detta kommer att Secora, genom att sprängning måste utföras, har drabbats av vissa stilleståndskostnader som uppgår till kr och för vilka kommunen ska svara. - Kommunen har också krävt att Secora ska utföra vissa, som det visade sig (och som Secora på förhand också insåg), helt onödiga muddringsförsök, vilket har kostat Secora kr. - Det övergripande skälet till att Secora har tvingats utföra dessa tilläggsarbeten och ådragit sig dessa kostnader har varit att kommunen tillhandahållit ett geotekniskt underlag som inte uppfyllt kraven på fackmässighet. Kommunen har med andra ord inte gjort klart för Secora vad som gällde för utförandet av entreprenadarbetena. Detta skulle kommunen ha gjort. Secora har därför lämnat sitt anbud om att utföra entreprenaden under felaktiga förutsättningar. Trots kommunens oproffsiga agerande har Secora i tid lyckats lösa muddringsuppgiften. Det har skett genom sprängning (tilläggsarbeten), vilket kommunen nu har att betala för. - Även om Secora inte skulle anses vara berättigat att få betalt av kommunen för utförda tilläggsarbeten enligt ovan ska Secora ändå ersättas av kommunen för de arbeten de har utfört och haft kostnader för och vilket kommit kommunen till nytta. Det följer av allmänna rättsgrundsatser i det att det skulle vara oskäligt om Secora under sådana förhållanden inte tillerkändes ersättning. Det är med andra ord helt orimligt att Secora ensamt ska stå för kostnaderna för en fullt funktionsduglig hamn som kommunen har nytta av för lång framtid. I korthet har kommunen, som helt och hållet har bestritt Secoras talan, hävdat. - Att kommunen har tillhandahållit ett fackmässigt (fullgott) underlag och att det varit möjligt för Secora att med sin kompetens och erfarenhet med ledning av underlaget bedöma förutsättningarna för det entreprenadarbete man har åtagit sig att utföra. - Att Secora har brustit i sin fackmässighet när man bedömt underlaget på ett felaktigt sätt. Secora har således, felaktigt, utgått från att man skulle kunna

5 5 utföra hela entreprenaden enbart med användandet av ett mudderverk som det visat sig ensamt inte klarat av uppgiften. Secora har alltså brustit i sin kompetens när man ingav ett anbud som helt och hållet byggde på att arbetet skulle kunna utföras med Transport Att Secora därför inte kan vara berättigade att erhålla ersättning för de sprängningsarbeten som utförts. Det vitsordas dock i och för sig att Secora har haft de kostnader man påstått för att utföra sprängningsarbetena. - Även om tingsrätten skulle komma fram till att Secora har rätt till ersättning för tilläggsarbeten hade det inte varit nödvändigt att tillgripa just sprängning. Det hade varit möjligt att slutföra entreprenadarbetena med alternativa metoder. Kostnaderna hade då kunnat stanna vid kr. - Att Secora även om man skulle vara berättigat till ersättning för sprängningsarbeten eller annat tilläggsarbete inte kan anses ersättningsberättigade för de stilleståndskostnader de säger sig ha drabbats av. - Att kommunen inte har påfordrat att Secora skulle utföra några onödiga schaktarbeten. - Om Secora inte skulle anses vara berättigade till ersättning enligt parternas entreprenadavtal kan det inte komma i fråga att ersätta Secora på någon annan grund, t.ex. på den grunden att det skulle vara oskäligt att inte tillerkänna Secora ersättning. En tillämpning av en sådan ersättningsgrund skulle strida mot den nyanserade riskfördelning parternas avtal innebär och utgöra en tillämpning som inte är förenlig med rådande praxis. - Kommunen har också gjort gällande vissa motfordringar mot Secora som ska användas till avräkning om Secora i någon del vinner framgång med sin talan. Tingsrättens dom innebär att Secoras talan ogillas. Tingsrätten kommer i korthet fram till slutsatsen att det har ingått i Secoras åtagande enligt entreprenadavtalet att använda sig av t.ex. sprängning eller andra metoder för att få bort kalkberget och på så sätt kunna genomföra muddringen.

6 6 Tingsrätten anser inte heller att Secora av något annat skäl har rätt till ytterligare betalning från kommunen utöver den man redan fått. Eftersom Secora är förlorande part förpliktar tingsrätten Secora att ersätta kommunen för rättegångskostnader med kr jämte viss ränta.

7 7 YRKANDEN M.M. Secora Sverige AB har yrkat att tingsrätten förpliktar Gotlands kommun att till Secora betala kr jämte ränta på beloppet enligt 6 räntelagen från den 19 maj Gotlands kommun har bestritt käromålet. Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader. PARTERNAS ÅBEROPANDEN OCH ARGUMENTERING I KONCENTRAT Secora 1. Secora och kommunen har träffat ett entreprenadavtal enligt vilket Secora till fast pris har åtagit sig att utföra vissa muddringsarbeten. Dessa arbeten kontraktsarbetena är utförda (eller kommer att bli utförda). Utöver kontraktsarbetena har Secora utfört sprängning m.m. Det är betalningen för dessa arbeten som är tvistigt i målet. De ska ersättas med yrkat belopp av kommunen eftersom det alternativt är frågan om - s.k. likställda ÄTA-arbeten (2:4 AB 04), eftersom arbetena föranletts av att arbetsuppgifter m.m. för vilka kommunen svarar inte var riktiga (jfr 1:6 AB 04) eller att förhållandena avseende arbetsområdet inte var sådana som kunde förutsättas vid en fackmässig bedömning på grund av saknade uppgifter i underlaget vid tiden för ingivandet av Secoras anbud (jfr 1:8 AB 04), - ÄTA-arbeten alternativt forcering av ÄTA-arbetenas utförande begärd av kommunen vid ett möte den 14 december 2009 alternativt genom ett brev (från kommunens ombud) den 18 december 2009, - att kommunen fått arbete utfört till nytta och att det av allmänna rättsgrundsatser då följer att Secora är berättigat till ersättning.

8 8 2. Kommunen har inte utfört en fackmässig projektering och har inte heller presenterat sådana uppgifter i förfrågningsunderlaget och förfrågningsunderlaget är därför bristfälligt. Bristerna har lett till a) att det inom entreprenadområdet förekom icke redovisade stora mängder kalkberg som inte var muddringsbart med fackmässigt vald metod utan föregående sprängning och som kommunen vare sig undersökt under projekteringen eller redovisat i kontraktshandlingarna (förfrågningsunderlaget). Secora har ägt förutsätta att underlaget upprättats fackmässigt och har inte bort förutsätta att entreprenadområdet skulle innehålla berg av det slag som påträffades och b) att de bergpartier som implicit framgick av den geotekniska undersökningen inte var muddringsbara med fackmässigt vald metod utan föregående sprängning vilket Secora hade anledning att förutsätta vid anbudets avgivande. Av relevans är härvid enbart uppgifterna i förfrågningsunderlaget och Secoras erfarenhet. Det förhållandet att Secoras representanter hade besökt arbetsområdet och då gjort (eller kunnat göra) vissa iakttagelser saknar betydelse i detta avseende då det inte ålåg Secora att göra egna undersökningar av geotekniska förhållanden. 3. Kommunen bär enligt bestämmelserna i 1:6 AB 04 ett strikt ansvar för att förfrågningsunderlaget är upprättat efter fackmässiga undersökningar och att resultatet av dessa presenterats i underlaget samt att det innehåller kompletta och riktiga uppgifter i relation till utförandet av entreprenadarbetena. Eftersom så inte var fallet har Secora rätt till ersättning av kommunen för arbetena (sprängningsarbeten m.m.) med att ta bort det kalkberg som upptäcktes inom entreprenadområdet och som inte kunde muddras med fackmässigt vald metod. 4. Secora har utfört/bekostat de nödvändiga sprängningsarbetena. Entreprenaden godkändes vid slutbesiktning den 10 maj Yrkat belopp kr motsvarar de kostnader Secora har haft i anledning av de extra sprängningsarbetena m.m. Av det totala yrkandet avser kr sprängningskostnader, kr

9 9 stilleståndsersättning och kr kostnader för onödiga schaktningsförsök. 6. Secora har i sitt anbud angivit en fackmässigt vald metod för arbetet: grävning med mudderverket Transport 052 utan föregående sprängning eller annan särskild åtgärd. Metoden är anpassad till de förhållanden som framgår av förfrågningsunderlaget samt i enlighet med 1:4 AB 04. Det är arbete med denna metod som Secora har prissatt och som omfattas av det fasta priset. Åtgärden sprängning ingår därmed inte i det prissatta arbetet. Detta framgår av parternas avtal av den 8 juni I och med att det är frågan om en s.k. utförandeentreprenad ska Secora utföra det som har beställts, dvs. muddring med angiven metod inget annat. Det kan inflikas att det möjligen skulle kunna ha varit möjligt att se det hela på ett annat sätt om det hade varit frågan om en s.k. funktionsentreprenad (vilket det inte är). I så fall ska entreprenören åstadkomma en viss funktion (resultat). Det är då vanligen entreprenören som såväl projekterar som utför arbetet (jfr standardavtalet ABT 06 som då vanligen används). 7. Secora har utfört grävning enligt angiven metod och tänkta mängder och fått betalt för det det råder det ingen tvist om. Men Secora har också fackmässigt utfört sprängning m.m. utanför vad som rymdes i Secoras metod och pris och inte fått betalt för det; det är det Secora i målet kräver betalt för (jfr 1:6, 1:8 och 2:4 AB 04). Åtgärden sprängning var den enda metod som återstod efter att kommunen krävt färdigställande enligt tidplan, trots Secoras anmälan som hinder. 8. Rätten till sådan betalning kan rättsligt motiveras på alternativa sätt. a) För det första kan de utförda sprängningsarbetena juridiskt sett mot bakgrund av parternas avtal betraktas som med ÄTA-arbeten likställda arbeten (2:4 AB 04). Det är alltså helt enkelt frågan om nödvändiga tilläggsarbeten till den avtalade entreprenaden. b) För det andra kan man anse att kommunen har beställt de utförda sprängningsarbetena alternativt begärt forcering. Det är då frågan om arbeten som ska anses vara ÄTA-arbeten (2:3 AB 04).

10 10 c) för det tredje kan Secora anses berättigat till ersättning för sprängningsarbetena m.m. enligt allmänna rättsgrundsatser. Vad som närmast avses är att Secora har utfört arbete och betalt utlägg som har kommit kommunen tillgodo (jfr t.ex. obehörig vinst, förutsättningsläran, 36 avtalslagen). Secoras rätt till ersättning av kommunen är då oberoende av om brister har förekommit i förfrågningsunderlaget eller kontraktshandlingarna i övrigt. Kommunen 1. Det förekommer varken några oriktiga uppgifter eller brister i förfrågningsunderlaget; det är fackmässigt utformat. De geotekniska undersökningarna har tillsammans med den s.k. multibeamekolodningen utgjort ett tillräckligt underlag för att kunna bedöma i vilken mängd, respektive var, kalkberg har funnits. Kontraktshandlingarna kompletterar varandra (1:2 AB 04). Kalkbergets egenskaper i form av svaghetszoner har kunnat utläsas ur de geotekniska utlåtandena. Vad gäller gotländskt kalkbergs sammansättning och egenskaper i övrigt finns allmänt känd information som Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) bergartskarta och beskrivning till denna. Det aktuella arbetsområdet eller andra förhållanden av betydelse har inte avvikit från vad Secora vid en fackmässig bedömning kunnat förutsätta vid beräkningen av sitt anbud. Kommunen bär inget ansvar för att det av Secora valda mudderverket (Transport 052) skulle fungera för avsett ändamål. 2. Secora borde a) med ledning av förfrågningsunderlaget, b) genom sin undersökningsplikt, c) genom sina tidigare erfarenheter av muddringsarbete och d) genom sin kunskap angående muddringsarbete av kalkberg i övrigt, ha utgått från att det förekom kalkberg i den mängd, av den hårdhet och med de egenskaper i övrigt som man påträffat. I den mån det har saknas uppgifter om det i förfrågningsunderlaget har förhållandena ändå varit sådana som Secora bort förutsätta vid en fackmässig bedömning (jfr 1:8 AB 04).

11 11 3. Av kontraktshandlingarna (administrativa föreskrifter, AFC.1) följer att entreprenaden omfattar samtliga arbeten som krävs för en fullt färdig anläggning. Med detta avses muddring till ramfria djup enligt muddringskarta K (Tekniska föreskrifter). I begreppet muddring ingår t.ex. sprängningsarbete. Secora har i sitt anbud varken reserverat sig för a) förekomsten av kalkberg, b) förekomsten av kalkberg av viss mängd och hårdhetsgrad, c) behovet av sprängning eller d) att valt mudderverk klarat av att muddra kalkberget utan hjälp av några alternativa metoder. Secoras anbud till fast pris är inte knutet till den metod Secora valt, mudderverket Transport 052 utan stöd av alternativa metoder. Vare sig det är fråga om utförandeentreprenad (AB 04) eller totalentreprenad (ABT 06) är det entreprenörens ansvar att välja metod för arbetenas utförande. Kommunen har inte föreskrivit metoden. 4. Kalkberget hade inom kontraktstiden kunnat muddras antingen med ett större mudderverk (vikt cirka 300 ton) eller genom komplettering med alternativa metoder så som t.ex. bilning, spettning och/eller fräsning. Secora har gjort ett icke fackmässigt metodval genom att enbart använda mudderverket Transport 052. Att det mudderverket inte ensamt förmått utföra de kontraktsarbeten Secora åtagit sig till fast pris ansvarar Secora för. 5. Med hänsyn till vad som har anförts under punkterna 1 4 ovan finns inte grund för att ersätta Secora för dess arbeten med sprängning som ett likställt ÄTA-arbete (2:4 AB 04). 6. Kommunen har inte uttalat sig om kalkbergets schaktbarhet, inte beställt sprängningsarbete som ett föreskrivet ÄTA-arbete (2:3 AB 04) eller forcering (4:6 AB 04) och inte heller påverkat/beordrat Secora vad gäller metod för att muddra kalkberget. Grund för att ersätta Secora för arbeten med sprängning såsom ett likställt ÄTA-arbete föreligger därmed inte. Sprängningsarbetena har inte heller beställts och förutsättningar för att utdöma ersättning enligt allmänna rättsgrundsatser, med bortseende från den balans mellan parternas rättigheter,

12 12 skyldigheter och risker som AB 04 reglerar, föreligger inte. Det vore en överraskande rättslig innovation om Secoras talan skulle bifallas på denna grund. 7. Secora har varken prövat alternativa metoder eller försökt att etablera ett större mudderverk. Secora har vidare intagit ståndpunkten, i strid mot AB 04, att det inte ingått i entreprenaden att muddra kalkberget. Genom sitt agerande har Secora orsakat projektet tidsnöd på så sätt att sprängning till slut varit det enda alternativ som återstått för ett färdigställande inom kontraktstiden och därmed brustit i fackmässighet och orsakat en merkostnad för sprängning m.m. som inte hade behövts (2:1 och 6:10 p. 1 AB 04). 8. Secora har med avdrag endast för vad som framgår av punkten 10 nedan erhållit avtalad ersättning till fast pris. Det saknas grund i AB 04 för att tillerkänna Secora ytterligare ersättning för utförda arbeten på sätt som yrkats vid sidan av Secoras ersättningsanspråk för utförda sprängningsarbeten. Yrkad ersättning är inte kostnader för sprängning som kan vara ersättningsgilla som självkostnad för sådana arbeten enligt 6:9 AB Kommunen har inte beordrat Secora att utföra de arbeten som omfattas av ÄTA 9 ( kr) varför grund för ersättningsskyldighet enligt 2:5 AB 04 inte föreligger. 10. Av kontraktssumman på kr har kommunen betalat kr efter att med Secoras goda minne ha innehållit kr som säkerhet för entreprenadens rätta fullgörande. Secora har avetablerat sig från arbetsplatsen utan att färdigställa entreprenaden. Kostnaden för att färdigställa entreprenaden innefattande ny etablering uppgår dock till kr. En avräkning ska därför ske som motsvarar det avgående arbetet, dvs. den kvittningsvis framställda motfordringen på kr ( / ) (jfr 6:1 AB 04).

13 13 BESKRIVNING AV TVISTEN PARTERNAS TALAN Parternas avtal Secora är ett helägt dotterbolag till Secora AS i Norge. I sin verksamhet erbjuder Secora marina tjänster bl.a. i form av muddring. Den 8 juni 2009 ingick Secora och kommunen ett avtal avseende visst muddringarbete i Slite hamn på Gotland. Samma parter hade också parallellt ingått ett entreprenadavtal avseende muddring i Visby hamn. Innehållet i parternas avtal är ostridigt. Det består bl.a. av ett den 6 april 2009 daterat förfrågningsunderlag, ett av Secora avgivet anbud och kommunens beställningsskrivelse av den 8 juni Avtalsinnehåll är bl.a. följande. - administrativa föreskrifter, - tekniska föreskrifter, - geoteknisk undersökning för Apotekskajen, - geoteknisk undersökning för Krokiga kajen - ritningar med muddringsområde samt utförd ekolodning, inklusive beräknad volym för olika delområden, - vissa övriga handlingar såsom huvudtidplan, utdrag ur miljötillstånd etc. - AB 04 och - ett bestämt fast pris om kr exklusive mervärdesskatt. Avtalet innebär ostridigt att Secora som uppdragstagare (entreprenör) åt kommunen som uppdragsgivare (beställare) ska utföra - Muddring av tillfart och i anslutning till Apotekskajen i Slite lanthamn, delområde 1, 2, 3, 4, 5 enligt ritning K till ramfria djup. Något om den juridiska innebörden av avtalet och begreppet muddring Avtalet består alltså, ostridigt, av vad som har angetts närmast ovan. Viss diskussion mellan parterna har ägnats åt hur man närmare ska klassificera eller etikettera avtalet i juridiska termer. Parterna har dock samstämmigt uttryckt följande.

14 14 Avtalet är att betrakta som en utförandeentreprenad. Det innebär bl.a. att det är kommunen som ansvarar för projekteringen och Secora som ansvarar för utförandet. En annan sak är att parterna har vissa oförenliga uppfattningar om vilken betydelse om ens någon det i målet har det är frågan om just en utförandeentreprenad. Parterna har vidare anfört. Secora Secora har alltså åtagit sig att utföra muddringsarbeten enligt vald och avtalad metod; frågan är alltså om en muddringsentreprenad som skulle utföras genom grävning utan föregående sprängning. Sprängning ingår alltså inte i den avtalade metoden. Det har inte heller av kontraktshandlingarna (förfrågningsunderlaget) framgått något annat, t.ex. behov av sprängning. Kommunen I entreprenadförhållanden grundas anbud som regel på ett omfattande material som beställaren tar fram och som sammantaget brukar betecknas förfrågningsunderlag. I sitt förfrågningsunderlag redovisar beställaren ett stort antal uppgifter om faktiska förhållanden vilka anbudsgivarna behöver få tillgång till för att kalkylera på omfattningen av arbetena. Förfrågningsunderlaget redovisar som regel också det slutliga resultatet av entreprenörens arbete, dvs. hur en byggnad eller anläggning ska se ut i färdigställt skick, eller med andra ord vad beställaren vill ha. I förevarande fall framgår detta av förfrågningsunderlagets tekniska föreskrifter där kommunen beskrivit att man vill få muddring utförd till ramfria djup enligt muddringskarta K Med ramfria djup avses att beställaren efter utförd entreprenad ska kunna rama muddringsområdet. Med detta avses att man sänker ned en järnbalk i viss längd som i vågrätt läge dras av båt längs med muddringsområdets ramfria djup. Om balken stöter mot något hinder är entreprenaden inte färdigställd och tillstånd från Sjöfartsverket att

15 15 ta in fartyg i hamnen med avsett djup kan inte erhållas. Syftet med entreprenaden har under sådana förhållanden inte uppnåtts. I entreprenadförhållanden är det brukligt att beställaren som beskrivits ovan tar fram ett förfrågningsunderlag och låter ett antal utvalda entreprenörsföretag tävla om kontraktet genom att ge in anbud. Det förutsätts som regel att anbud ges in fullt ut i överensstämmelse med förfrågningsunderlaget och därmed omfattar samtliga arbeten som krävs för att få till stånd det resultat som beställaren velat uppnå med sitt förfrågningsunderlag i förevarande fall ramfria djup enligt muddringskartan K Det är dock inte ovanligt att en anbudsgivare avger ett anbud som på ett eller annat sätt avviker från förfrågningsunderlaget. Man brukar i så fall tala om reservationer. Reservationer kan till exempel avse på förhand kända begränsningar hos anbudsgivarens organisation eller utrustning eller vad en anbudsgivare uppfattar som brister i förfrågningsunderlaget. I den mån reservationer finns med i ett anbud måste beställaren med ett populärt uttryck nollställa anbuden för att kunna jämföra de olika anbuden och anbudssummorna mot varandra. Detta görs regelmässigt så att en anbudsgivare vid en anbudsgenomgång med beställaren ombeds att frånfalla eller prissätta reservationen. Med det senare avses att anbudsgivaren justerar sin anbudssumma uppåt som ett tillägg till anbudssumman att betalas för den händelse den omständigheten reservationen syftar på infaller. Kommunen är en upphandlande myndighet och måste i sina upphandlingar följa lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). På grund av det strikta krav på likabehandling av anbudsgivare som gäller enligt 1 kap. 9 LOU finns överhuvudtaget inte möjlighet att ta upp ett anbud till prövning som innehåller en reservation. Vad som sagts om prissättning av reservationer vid anbudsgenomgång gäller därför inte vid offentlig upphandling. Anbuden måste med andra ord vara nollställda redan från början för att kunna jämföras mot varandra. Anbudssumman i de olika anbuden måste svara mot samma prestation, i förevarande fall att muddra till ramfritt djup.

16 16 Det är ostridigt att Secoras anbud inte innehåller någon reservation. Det skiljer Secoras anbud från två andra anbud på den aktuella upphandlingen där dessa anbudsgivare reserverade sig för eventuellt förekommande behov av sprängning. En sådan reservation medför att den anbudsgivaren klargjort att om sprängning behövs ingår inte kostnaden för det i anbudssumman utan ersätts på löpande räkning utöver anbudssumman. Ett sådant anbud kan inte jämföras med ett rent anbud, utan reservationer, till fast pris och måste därför enligt rättspraxis som rör LOU förkastas. I nu aktuellt fall skedde också det med de två nämnda anbuden. I den aktuella upphandlingen inkom tre rena anbud. Secora låg lägst i pris av dessa tre och tilldelades därför kontraktet. Den kanhända viktigaste bestämmelsen i AB 04 (som för övrigt är likalydande i ABT 06) återfinns i 1:1 och lyder. Omfattningen av kontraktsarbetena bestäms av kontraktshandlingarna. Det innebär förenklat uttryckt att beställaren suveränt definierar omfattningen av entreprenaden genom de kontraktshandlingar beställaren tar fram. Vad som kommer att bli kontraktshandlingar i ett kommande entreprenadkontrakt förtecknas under upphandlingen under koden AFB.22 i de administrativa föreskrifternas upphandlingsföreskrifter. De handlingar som återfinns där utgör de kalkylförutsättningar vad gäller entreprenadens omfattning som varje anbudsgivare har att räkna på. Det är viktigt att notera att det i dessa handlingar normalt anges vilka kontraktsarbeten som ska utföras men mer sällan hur. Endast undantagsvis förekommer det att beställare föreskriver hur ett visst arbete ska utföras. Det ligger normalt inte inom beställarens kompetens att styra över en sådan sak som entreprenörens metodval. Däremot kan det t.ex. förekomma att en beställare föreskriver att sprängning inte får utföras som metod på grund av vad beställaren känner till om arbetsområdets närhet till känsliga antikvariska fornlämningar eller liknande. En anbudsgivare som ger in anbud till fast pris på en entreprenad har egen erfarenhet från tidigare utförda entreprenader som kan röra sådant som hur många yrkesarbetare som behöver sättas in, hur mycket material som går åt, hur många arbetstimmar som bedöms behövas och vilka maskiner som bör användas m.m.

17 17 En anbudsgivare har också att redan på anbudsstadiet när kalkylen framräknas och läggs till grund för anbudssumman att ta hänsyn till de tolkningsregler som kommer att gälla om anbudet antas och anbudsgivaren tilldelas kontraktet. Den tolkningsregel som närmast gäller riskfördelningen av överraskningar för entreprenören på arbetsområdet återfinns i 2:4 AB 04. Innebörden av 2:4 AB 04 är i korthet följande. Beställaren har enligt 1:6 AB 04 skyldighet att upprätta ett fackmässigt och korrekt förfrågningsunderlag och har ansvar för riktigheten av de uppgifter som lämnas i de handlingar som sedermera blir kontraktshandlingar, däribland i nu aktuellt fall det geotekniska utlåtandet för Apotekskajen. Entreprenören har emellertid också skyldigheter. För det första att göra en i vart fall okulär besiktning av arbetsområdet före anbuds ingivande enligt 1:7 AB 04 och för det andra att använda den fackmässighet entreprenören besitter ifråga om de arbeten anbudet avser när förfrågningsunderlaget inte ger någon vägledning enligt 1:8 AB 04 och platsbesöket på det kommande arbetsområdet inte lämnat någon vägledning. Dessa regler (1:6, 1:7 och 1:8) utgör sammantaget anbudsgivarens kalkylförutsättningar. Om entreprenören trots fackmässiga bedömningar drabbas av kostnadskrävande överraskningar i form av merarbete, är det beställarens risk och ska ersättas som ett likställt ÄTA-arbete enligt 2:4 AB 04, utöver den fasta kontraktssumman. Mot den bakgrunden finns också en skyldighet i 2:7 AB 04 för entreprenören att inhämta beställarens synpunkter innan ett sådant merarbete utförs. Den regeln är bland annat ägnad åt att möjliggöra för beställaren att bedöma, och för all del beordra, att arbetet ska utföras på något annat och mindre kostnadskrävande sätt. Entreprenörens rätt till ersättning för likställda ÄTA-arbeten är dock till skillnad från egentliga ÄTA-arbeten enligt 2:3 AB 04 inte villkorade av att beställaren i förväg accepterar sin betalningsskyldighet för arbetet i fråga genom en skriftlig beställning. Regeln i 2:7 AB 04 avser med andra ord inte någon utväxling av anbud och accept för arbetet i fråga och dess kostnad.

18 18 Parterna har inte avtalat om någon viss metod för Secoras utförande av muddringsarbetena. Secoras påstående om det är felaktigt och det är rent allmänt främmande att man i entreprenadsammanhang avtalar att entreprenören ska använda en viss bestämd metod vid utförandet av sitt åtagande. Kommunens administrativa föreskrifter har upprättas i anslutning till AF AMA 98. Upphandlingsföreskrifterna under koden AFB riktar sig till samtliga anbudsgivare och har betydelse endast i anbudsskedet. Det förhållandet att kommunen vid sidan av anbudssumma, kvalitets- och miljöledningssystem under koden AFB.52 i sina upphandlingsföreskrifter även utvärderat anbudsgivarens organisation inklusive metod, medför inte att kommunen godkänt den av respektive anbudsgivare valda metoden och än mindre tagit ansvar för att den fungerar för avsett ändamål. I den upphandling som föregick att Secora tilldelades kontraktet inkom fem anbud, samtliga med olika metoder. Det är sällsynt både vid utförandeentreprenad (AB 04) och totalentreprenad (ABT 06) att beställaren föreskriver någon särskild metod för hur arbetena ska utföras. Beställaren saknar normalt den kunskap som skulle erfordras för detta utan får lita till entreprenörens fackmässiga bedömning. I den mån kommunen skulle ha föreskrivit en särskild metod t.ex. att enbart mudderverk skulle användas eller att sprängning inte får ske hade en sådan föreskrift för att vara gällande behövt tas in under lämplig kod i de administrativa föreskrifternas entreprenadföreskrifter, där avsnittet AFC.2 med underliggande koder reglerar entreprenadens utförande. Secora har inte reserverat sig mot eventuellt behov av sprängningsarbeten i sitt anbud och inte heller för att deras mudderverk skulle kunna muddra kalkberget utan hjälp av några alternativa metoder. Om Secoras anbud hade innehållit någon sådan reservation hade det förkastats. Kommunen hade, med hänsyn till bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling, då (2007:1091), som nämnts inte kunnat pröva anbudet. Kommunen har handlat upp muddringsarbeten på utförandeentreprenad. Det finns inte något stöd i påståendet att en muddringsentreprenad per definition medför att arbetet enbart skulle utföras genom grävning och utan föregående sprängning som en av flera metoder för att lossgöra och schakta lösa och hårda massor från havsbotten, se t.ex.

19 19 Wikipedia, Länsstyrelsens vägledning för muddring och kvittblivning av muddermassor samt Naturvårdsverkets definition. Secora har åtagit sig att utföra samtliga arbeten som erfordras för en fullt färdig anläggning. Huruvida detta går att åstadkomma enbart genom grävning eller om det också krävs sprängning (eller något annat) är ointressant för bedömningen av omfattningen av Secoras åtagande. Att Secora under vissa förutsättningar kan vara berättigat tillersättning för ett för dem oväntat merarbete är en annan fråga. Avtalet anger inget om att en viss metod ska användas; valet av metod står entreprenören fritt så länge entreprenören fullgör sitt åtagande enligt avtalet, dvs. åstadkommer ett visst resultat, dvs. muddring till ramfritt djup. Kommunen anser i och för sig att det resultatet hade kunnat åstadkommas genom att enbart använda ett mudderverk, fastän ett större sådant i viktklassen cirka 300 ton i så fall hade behövts i stället för det mudderverk på 139 ton som Secora använt. Kommunen anser också att entreprenaden hade kunnat färdigställas även med Secoras relativt mindre mudderverk utan sprängningsarbeten, om bara Secora kompletterat med alternativa metoder som t.ex. bilning, spettning eller fräsning. Arbetenas bedrivande Secora påbörjade entreprenadarbetena den 1 november Arbetena skulle vara klara till den 31 mars 2010 (delområde 1, 3 och 5 den 31 januari, delområde 4 den 28 februari och delområde 2 den 31 mars 2010). Delområde 6 och 7 avsåg Krokiga kajen och hade prissatts separat i Secoras anbud som en delentreprenad skild från Apotekskajen. Arbetet med Krokiga kajen kom aldrig att beställas. Före anbudets ingivande hade representanter för Secora besökt Slite hamn och orienterat sig på platsen. Secora använde sig av ett mudderverk, ett s.k. enskopeverk, med beteckningen Transport 052. I november 2009 upptäckte Secora att det inom

20 20 entreprenadområdet fanns betydande mängder berg, som i vart fall enligt Secora var att anse som icke muddringsbara massor. Med det avser Secora, som nämnts, att massor inte kunde muddras med vald och avtalad fackmässig metod. Hur som helst är parterna eniga om att Secora vid ett byggmöte den 11 november 2009 till kommunen anmälde att det uppstått hinder mot att utföra entreprenaden, i vart fall som Secora tänkt sig det. I byggmötesprotokollet har antecknats Hårt berg förekommer. Enligt Secora är dessa att benämna som icke mudderbara massor. Dessa måste sprängas. Parterna har i denna del anfört. Secora Parterna diskuterade alternativ till sprängning men Secora förordade sprängning, framför grävning, för att få bort de icke muddringsbara massorna. Secoras uppfattning var och är alltjämt att något realisitiskt alternativ till sprängning inte fanns. Sprängningen skedde efter det att kommunen godkänt åtgärden eller, i vart fall, skedde den med kommunens goda minne samtidigt som kommunen poängterade att färdigställandetiden inte fick äventyras trots hindret. Alternativt har Secora gjort gällande att det t.o.m. ska anses som att kommunen beställde just sprängning. Kommunen Kommunen saknade vid byggmötet den 11 november tillgång till sakkunskap för att bedöma riktigheten av Secoras påstående om att sprängning måste tillgripas. Kommunen anlitade därför sakkunskap i form av Alf Lindmark som kunde ge besked om att det fanns till sprängning alternativa sätt att fortsätta arbetet. Enligt kommunens uppfattning var parterna vid ett byggmöte den 1 december 2009 ense om att undersöka alternativ till sprängning.

21 21 Secoras mudderverk kan förenklat beskrivas som en stor och kraftig grävskopa med vilken man gräver upp både lösa och hårda sediment (kalkberg). Med fräsning avses att i stället för själva skopan anbringa ett roterande huvud med piggar som maler sönder kalkberget. Med spettning eller bilning avses att i stället för skopan applicera en hydraulisk bilhammare som slår ned i kalkberget och åstadkommer vertikala sprickor. För båda metoderna gäller att detta är ett inledande arbete som följs av att de hårda sedimenten därefter kan lösgöras på vanligt sätt, dvs. med grävskopan på mudderverket. Både fräsning och spettning/bilning är ett jämfört med sprängning normalt ett mer tidskrävande arbete att utföra men totalt sett avsevärt billigare. Närmare om kostnaderna för de omtvistade arbeten som har utförts Parterna är alltså oense om de utförda sprängningsarbetena m.m. faller inom eller utanför ramen för parternas den 8 juni 2009 träffade avtal. Parterna har i denna del anfört följande. Secora Totalt har Secora alltså yrkat ersättning med kr. Det beloppet består av tre delposter; 1) sprängningsarbeten, 2) tillhöriga arbeten enligt ÄTA 12 och 3) arbeten enligt ÄTA 9. 1 Självkostnader avseende sprängningsrelaterat arbete ÄTA nr 12 Totalt: kr ( kr inklusive mervärdesskatt) - underentreprenör Dyk & Anläggning AB kr - Dyno Nobel, material kr - El- och Maskinteknik, el kr - kommunen, annonser kr - elkostnader kr - ritningar 632 kr

22 22 - olja 893 kr - Marin Miljöanalys AB, klarramning kr - underentreprenör, Sjö- och Anläggning kr - flyttade borriggar kr - underentreprenör, Uppländska Bergsborrning kr - underentreprenör, Wickman & Son kr - elaggregat kr - entreprenörarvode 6 procent kr Totalt kr 2 Stillestånd (Standby mudderorganisation ÄTA 12) Totalt kr ( kr inklusive mervärdesskatt) I ÄTA nr 12 ingår en post benämnd Standby mudderorganisation och som anges till 324 timmar. Secora har i målet dock inte yrkat ersättning för mer än 264 timmar vilket motsvarar kr. Posten hänger samman med sprängningsarbetena och avser nödvändigt tilläggsarbete på grund av att sprängningsarbetena medförde att framdriften för den ursprungliga mudderorganisationen hindrades. Under arbetet med att aptera sprängladdningarna och under själva sprängningarna kunde mudderorganisationen (Transport 052) inte användas effektivt utan fick i stället förflyttas för muddring inom andra områden eller stå stand-by (dvs. overksamt). Secora kunde med andra ord inte använda mudderorganisationen på det sätt som man avsett när anbudet gavs in. I och med det har extra icke förväntade kostnader uppstått, vilka kommunen har att ersätta (jfr 2:4 i AB 04). Kostnaden är beräknad enligt avtalad á-prislista med avdrag för inbesparade driftkostnader. 3 Onödiga schaktningsförsök (ÄTA nr 9) Totalt kr ( kr inklusive mervärdesskatt) Efter det att Secora vid byggmötet den 11 november 2009 anmält hinder mot att utföra den avtalade entreprenaden påfordrade kommunen att Secora skulle göra ytterligare

23 23 försök med schaktning (grävning). Detta trots att Secora för kommunen uppgett att sprängning (i den uppkomna situationen) var det enda realistiska sättet att angripa problemet. Secora utförde på så vis onödigt arbete i 50 timmar vilket motsvarar kr enligt avtalad á-prislista. Kommunen Kommunen har i och för i sig har vitsordat att sprängningsarbeten har kostat vad Secora har yrkat i den delen. Det yrkade beloppet har alltså vitsordats. Om tingsrätten kommer fram till att Secora är berättigat till ersättning för sprängning så har kommunen alltså medgett här angivna belopp. Kommunen har emellertid först och främst gjort gällande att Secora borde ha vidtagit andra åtgärder än sprängning för att lösa den uppkomna situationen. Secora hade kunnat utföra det aktuella arbetet på ett mer kostnadseffektivt sätt inom kontraktstiden. Secora kunde t.ex. ha använt ett större mudderverk och/eller använt sig av s.k. bilning, spettning och/eller fräsning. För sådana åtgärder har kommunen vitsordat kr så som skäligt i och för sig, dvs. kommunen har villkorligt medgett detta belopp, för den händelse tingsrätten finner visat att grund för ersättningskravet föreligger enligt 2:4 AB 04. Beloppet kr baseras på att en annan anbudsgivare (Boskalis) i sitt anbud avsåg att använda ett större mudderverk och att den anbudsgivaren lämnade priset kr i sitt anbud, dvs kr högre än Secoras anbud. Till detta belopp ska adderas ett belopp om kr kr för att etablera det större mudderverket. Avrundat uppåt hamnar man då på beloppet kr. Alternativt kan man basera beloppet på kostnaden för att använda t.ex. spettning. Ett sådant tillvägagångssätt kan beräknas till kr i arbetskostnad (60 dagar x 12 h x kr) jämte etablering av spettningsutrustningen kr, dvs. totalt kr. Vad gäller Secoras yrkanden i övrigt (resterande ÄTA 12 såvitt avser standby och ÄTA 9) har kommunen inte vitsordat några belopp. Vad gäller standby avser Secoras

24 24 ersättningsanspråk stilleståndstid för mudderverket. Secora har dock ersatts med den fasta kontraktssumman bl.a. för att ha mudderverket etablerat under entreprenadtiden. Secoras hävdade kostnad för att mudderverket inte kunnat användas under tid Secora sprängt har således täckts fullt ut av kontraktssumman. Secora har för övrigt inte hindrats. Oavsett vilket, föreligger över huvud taget inte någon grund i AB 04 för detta ersättningsanspråk. Det är inte någon kostnad för sprängningsarbetet. Vad gäller schaktningsförsöken (ÄTA 9) så har kommunen inte särskilt beordrat Secora att utföra dessa arbeten. Av 2:5 AB 04 följer att beställaren inte är ersättningsskyldig för ändrad mängd arbete som uppstår till följd av entreprenörens sätt att utföra entreprenaden. Secora har i fråga om stilleståndsersättningen genmält: Man hade kunnat slutföra entreprenaden tidigare om sprängning inte hade behövt utföras och då kunnat använda mudderverket för andra arbeten. Det förhållandet att stilleståndet ägt rum under entreprenadtiden innebär därför inte att ersättning inte ska betalas i denna del. Närmare om entreprenadarbetets omfattning och förfrågningsunderlaget Förfrågningsunderlaget är ju en del av parternas avtal. Parterna har också, var och en för sin del, utvecklat sin syn på underlagets betydelse och hur det ska tydas och tolkas i detta sammanhang. Något förenklat kan man uttrycka det som att Secora har gjort gällande att förfrågningsunderlaget brister i det att det inte byggde på fackmässigt gjorda undersökningar och att väsentlig information saknades vilket innebär att förfrågningsunderlaget inte fullständigt och korrekt återger förutsättningarna för entreprenaden: Kommunen har hävdat motsatsen. Parterna är emellertid ense om att det är kommunen som bär ansvaret för att innehållet i underlaget bygger på fackmässiga undersökningar, är korrekt och tillräckligt för utförandet av entreprenaden. Parterna har utvecklat detta enligt följande.

25 25 Secora Förutsättningarna för arbetets utförande blev inte de som Secora haft anledning att förvänta sig eftersom förfrågningsunderlaget visade sig innehålla betydelsefulla felaktigheter och/eller brister. Att välja upphandlingsform är en del av projekteringen av en entreprenad och är helt avgörande för rollfördelningen mellan parterna. Vid en utförandeentreprenad som det här alltså ostridigt är frågan om ska beställaren (dvs. här kommunen) genom utredning och projektering i detalj föreskriva vad entreprenören (här Secora) ska utföra. Det innebär bl.a. att ansvaret för att objektet i sin slutliga utformning uppfyller avsedd funktion åvilar beställaren. I förevarande fall innebär det att det är kommunen som bär ansvaret för att hamnen i Slite i nu aktuella delar har ett närmare bestämt ramfritt (seglingsbart) djup. Secora har haft att utföra sitt åtagande och det åtagandet har gjorts utifrån de ritningar, beskrivningar m.m. som kommunen har tillhandahållit företrädesvis i förfrågningsunderlaget som utgör en central del av parternas avtal. Vad som redovisas i det ska vara uttömmande inte minst vad avser entreprenadarbetenas omfattning. Secora har haft fog för att lita på att så varit fallet. Allt arbete som kan krävas därutöver är, vid en utförandeentreprenad, att betrakta som ändrings- eller tilläggsarbete (ÄTA). Typiskt för en utförandeentreprenad är att entreprenören svarar endast för utförandet av sitt bestämda åtagande och inte för den slutliga funktionen av den anläggning som arbetena avser. Det är bl.a. därför som det är av största vikt att beställarens redovisning av kontraktsarbetena är korrekt och uttömmande. Och den beskrivningen finns alltså företrädesvis i förfrågningsunderlaget. Det ankommer på en beställare (kommunen) att vara fackmässig när denne förbereder och upprättar sitt förfrågningsunderlag. Beställaren ska ha låtit göra en fackmässig undersökning och denne ska ha tillhandahållit undersökningen i dess helhet i förfrågningsunderlaget. Ett underlag som inte bygger på en fackmässigt gjord projektering kan ge en anbudsgivare

26 26 en felaktig bild av entreprenaden, även om underlaget inte innehåller positivt felaktiga uppgifter. Vad gäller geotekniska undersökningar ska entreprenören kunna räkna med att dessa innehåller upplysningar om förhållanden som på förhand kan väntas medföra problem för och/eller hinder mot arbetet. Det gäller särskilt om undersökningarna är utförda av specialister. Om en beställare brister i att göra en fackmässig projektering och det föranleder brister och/eller felaktigheter i förfrågningsunderlaget ansvarar beställaren strikt och obegränsat mot entreprenören för konsekvenserna av detta. De nu aktuella sprängningsarbetena och övriga likställda ÄTA-arbeten (9 och 12) är föranledda av att kommunen har brustit i sin skyldighet att tillhandahålla ett korrekt och komplett förfrågningsunderlag. Kommunen hade t.ex. viktiga kunskaper om bottenförhållandena i området som den inte låtit inflyta i förfrågningsunderlaget. Och även om kommunen inte hade haft sådana kunskaper har det inom ramen för kravet på fackmässighet i projekteringen ålegat den att införskaffa sådana kunskaper och föremedla dessa i förfrågningsunderlaget till presumtiva entreprenörer. Rent konkret har felaktigheterna och bristerna i förfrågningsunderlaget bestått i att kommunen inte har utökat området för den geotekniska undersökningen eller låtit utföra nya sådana undersökningar avseende hela entreprenadområdet. I förfrågningsunderlaget finns redovisningar av geotekniska undersökningar avsedda att visa förekomsten av olika material, bl.a. olika typer av kalkberg. Kommunen har emellertid i dessa redovisningar inte uppfyllt de krav som kan ställas på fullständighet. Kommunen har t.ex. hänvisat till ett geotekniskt utlåtande från 1990 framtaget i ett annat sammanhang och inte beaktat att det nu aktuella arbetsområdet var avsevärt utvidgat jämfört med vad som undersöktes Kommunen har alltså inte försett förfrågningsunderlaget med geotekniskt material i den utsträckning som fackmässigheten kräver. I sammanhanget ska påpekas att en s.k. mulibeamekolodning inte ger besked om annat än hur djupt under vattenytan botten befinner sig. En sådan lodning ger t.ex. inte något besked om vad botten består av. Med facit hand kan man konstatera att kommunen har haft anledning att vidta ytterligare åtgärder inte minst mot bakgrund av vad som framkommit vid tidigare mer begränsade undersökningar. Dessa tidigare utförda undersökningar som kommunen redovisat i underlaget har

27 27 alltså inte varit adekvata för den nu aktuella entreprenaden, i vart fall inte utan kompletteringar. Av den geotekniska undersökningen från 2007 (Rambölls) som även ingår i förfrågningsunderlaget framgår att det endast var området runt Apotekskajen (som inte kom att omfattas av entreprenaden) som undersökts genom jordbergssonderingar. Den slutsats Secora med rätta dragit av allt detta är att det inte kunde förväntas förekomma för grävning utan losshållning besvärliga sediment, t.ex. icke schaktbart kalkberg, inom entreprenadområdet i övrigt. Enligt fackmässig standard ska nämligen provborrning ske över hela muddringsområdet för att hinder, t.ex. kalkberg, ska kunna identifieras. Om man vid sådana borrningar påträffar hinder ska omfattningen och karaktären av dessa kartläggas genom ytterligare provborrningar. Om beställaren däremot vet (eller tror sig veta) att området är fritt från hinder saknas det anledning att låta genomföra mer ingående undersökningar. Beställaren tar då en medveten risk som, beroende på den egna kunskapen, kan vara motiverad i ett enskilt fall. Secora har i nu aktuellt fall utgått från och haft rätt att utgå från att avsaknaden av mer ingående och omfattande geotekniska undersökningar i förfrågningsunderlaget har berott på att det inte funnits några hinder i form av t.ex. icke schaktbart kalkberg utöver vad som gick att utläsa av Rambölls utredning från Med ledning av denna utredning utgick Secora, vid anbudets avgivande, från att entreprenadområdet skulle innehålla en mindre mängd schaktbart kalkberg endast i området närmast Apotekskajen och att detta skulle kunna schaktas med Transport 052; en uppfattning som också stärktes av vad som nämndes i förfrågningsunderlaget om att berget i vissa fall var mycket uppsprucket. Om det i förfrågningsunderlaget saknas särskilda uppgifter rörande entreprenadområdet ska en anbudsgivare, efter en fackmässig bedömning, kunna förutsätta att förhållandena för utförandet av entreprenaden är sådana som anges i underlaget (1:8 AB 04). En anbudsgivare ska med andra ord inte behöva kalkylera med att arbetsområdet bjuder på överraskningar som inte har redovisats i underlaget. Det är,

28 28 tyvärr, exakt vad som har skett i detta fall. Och det ska påpekas att det är förhållandena vid tidpunkten för anbudets ingivande som är den relevanta tidpunkten (i det här fallet den 5 maj 2009) för dessa bedömningar. Vad som kan komma att inträffa därefter saknar relevans. Kommunen är i detta fall strikt ansvarig för att förhållandena visade sig avvika från vad som framgick av förfrågningsunderlaget. Secoras fackmässiga bedömning vid den relevanta tidpunkten av vad som krävdes för att i tid utföra entreprenaden gjordes och skulle göras utifrån förfrågningsunderlaget; och endast utifrån det. Den bedömningen gjorde Secora på ett fackmässigt sätt. Och den fullt befogade bedömningen Secora gjorde var att entreprenadområdet var grävbart med det mudderverk som Secora har använt. Det förtjänar också att påpekas att kommunen i förfrågningsunderlaget har efterfrågat vilken utrustning som en entreprenör avsåg att använda. Secora har därvid angett mudderverket Transport 052, vilket kommunen inte har reagerat mot. Kommunen har därigenom gjort en bedömning utmynnande i att det mudderverket skulle vara tillräckligt för att utföra entreprenaden. Man kan säga att kommunen därigenom har godkänt Secoras val av utrustning (och därmed sätt att utföra entreprenadarbetet). Secora har alltså alltigenom agerat fackmässigt. Däremot var inte förfrågningsunderlaget fackmässigt; det var det som innehöll felaktigheter och brister, inte Secoras bedömning av det. Det är i själva verket därför det är kommunen och inte Secora som har att svara för kostnaderna för de i målet omtvistade entreprenadarbeten. Det ska också framhållas att förfrågningsunderlaget inte innehöll några föreskrifter om att entreprenören skulle utföra några egna undersökningar eller projekteringar av bottenförhållandena i entreprenadområdet. Föreskriften i AFC.1 att entreprenaden omfattar samtliga arbeten som krävs för en fullt färdig anläggning innebär inte att kommunen kan anses ha friskrivit sig från sitt ansvar för riktigheten och fullständigheten av förfrågningsunderlaget. Vad gäller föreskriften i AFC.122 om syn,