Skiss systematisk kvalitetssäkring av utbildningar

Transkript

1 Skiss systematisk kvalitetssäkring av utbildningar Projektgruppen har sedan november 2015 arbetat med att utforma SLU:s systematiska kvalitetssäkring av utbildningar. Projektgruppen har informerat UN om arbetet i december och i februari. Under arbetets gång har tidsplanen justerats. Enligt den reviderade tidsplanen ska rektor fatta beslut om SLU:s kvalitetssäkring i december, för att implementeras 1 januari I detta läge presenteras ett första förslag på kvalitetssäkring, det är alltså fråga om work in progress. Förutom UN kommer programnämnderna att få dokumentet för synpunkter. Kommentar till dokumentet Projektgruppen föreslår att SLU:s kvalitetssäkringsdokument har den uppbyggnad som föreliggande dokument har, men utan den utförliga beskrivningen av de fyra aktiviteterna i slutet. Dessa relativt utförliga beskrivningar finns med för att beskriva tankarna runt och motiven för aktiviteterna. Vi vill inte hålla dem projektgrupps-interna, även om mycket av det som står där kan komma att ändras i slutliga förslag. De fyra aktiviteterna är sådant som vi under projektets gång har sett behöver utvecklas vid SLU för att uppfylla nationella och internationella krav. Formerna för dessa bör utarbetas i särskilda projekt under hösten Under arbetets gång har projektgruppen identifierat ytterligare några åtgärder som behöver hitta sin form innan kvalitetssäkringssystemet kan sägas vara taget helt i bruk (se lista nedan). En viktig konsekvens av införandet av ett kvalitetssäkringssystem är att SLU kommer att behöva avsätta mer resurser än idag för administration och dokumentation kring kvalitetssäkring. Dessutom tillkommer de fyra ovan nämnda aktiviteterna. Vid de flesta andra lärosäten finns kvalitetskoordinator eller liknande funktion, något man kan fundera över om det ska införas på SLU. Angränsande till denna fråga finns det projekt som arbetar med samordning och effektivisering av utbildningsadministrationen inom Uadm. Åtgärder som behöver finna sin form och sitt innehåll innan 1 jan 2017: Kvalitetsdialoger (aktivitet 1 i bilagan): utforma kvalitetsdialoger med avseende på deltagare, omfattning, innehåll och periodicitet. Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Org nr: Tel: (vx) Mobilnr: XXX-XXX fornamn.efternamn@slu.se

2 Programstudierektorers mandat: tydliggöra kopplingen till kursansvariga lärare. Extern utvärdering på grund- och avancerad nivå (aktivitet 4 i bilagan): utforma externa utbildningsutvärderingar med avseende på organisation, periodicitet och innehåll. (UKÄ har bestämt form och tidsplan för nationell utvärdering av forskarutbildningen.) Programutvärderingar (aktivitet 2 i bilagan): Ska de göras och vem ansvarar? Se över frågeformulär, alternativt överväga gruppintervjuer. (Gäller grund- och avancerad nivå) Alumnundersökningar (aktivitet 2 i bilagan): uppdrag till utbildningsavdelningen/planeringsavdelningen att utforma, genomföra och sammanställa undersökningar (t.ex. enkät). Pedagogisk konferens (aktivitet 3 i bilagan): uppdrag till utbildningsavdelningen att anordna sådan vartannat år. Extern utbildningskonferens (aktivitet 3 i bilagan). UN ska arrangera vartannat år. Uppdrag till planeringsavdelningen att anordna för UN:s räkning. Avser grund- och avancerad nivå. Strukturera och sammanställa riktlinjer och beslut (rektor, UN) avseende utbildning på grund- och avancerad nivå. Vissa dokument, inklusive regelsamlingen, behöver uppdateras. Uppdrag till planeringsavdelningen (utbildningsavdelningen). Rutin för välkomnande av nya studenter, inkl. innan studiestart: Tydliggöra ansvarsfördelning fakulteter-kommunikationsavdelningutbildningsavdelning samt uppdrag. (Gäller grund- och avancerad nivå.) Lika villkorsarbetet/studiesociala arbetet. Tydliggöra ansvarsfördelning och uppdrag. Tydliggöra prefekters ansvar för lika villkorsfrågor? Utbildning på forskarnivå Beskrivningen av utbildning på forskarnivå är än så länge något mera preliminär än utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Under våren planeras för ett arbete för att formulera och förankra standarder och indikatorer. Ansvarig för detta (Lotta Hansson, planeringsavdelningen) har deltagit i det övergripande projektarbetet från start. (Gulmarkerad text är anteckningar som ska tas bort ur ett slutligt dokument.) 2/30

3 3/30

4 Kvalitetssäkring av SLU:s utbildningar Bakgrund SLU bedriver ett kontinuerligt arbete för att säkra och utveckla kvaliteten på utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Ett systematiskt arbetssätt stödjer fortsatt utveckling och möter nationella och internationella kvalitetskrav. Syfte och mål SLU:s systematiska kvalitetssäkring av utbildning syftar till att stödja en kultur där gemensamt formulerade definitioner av vad som kännetecknar en god kvalitet alltid är en utgångspunkt i såväl arbetet med att utföra utbildning av högsta kvalitet som att utveckla stöd- och styrsystem. Förutom att stödja en kultur och ett sätt att arbeta innehåller den systematiska kvalitetssäkringen även uppföljnings- och kontrollaktiviteter. Kontrollaktiviteterna utvärderar utbildningen och de examinerades kvalitet. Uppföljningsaktiviteterna syftar till utveckling av kvalitetssäkringssystemet, och ska också återföra erfarenheter till verksamheten. Det övergripande målet är att säkerställa en lärandemiljö där innehållet i utbildningarna, lärandemöjligheterna och infrastrukturen är ändamålsenliga. Den systematiska kvalitetssäkringen utgår från SLU:s strategi och dokumenterade målsättningar, lagstadgade krav samt studenters, lärares och andra intressenters förväntningar om en god högre utbildning. SLU:s kvalitetsarbete ska vara känt, synligt och tydligt för studenter, lärare och annan personal. Kvalitetssäkringen följer de standarder och riktlinjer som anges i European Standards and Guidelines (ESG) 1, som tillsammans med högskolelag (1992:1434), högskoleförordning (1993:100), förordning för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221) samt SLU:s egna strategiska mål utgör ramar för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Organisation Universitetsstyrelsen ansvarar för den övergripande inriktningen av SLU:s verksamhet. Rektor är universitets chef och har under universitetsstyrelsen det övergripande ansvaret för ledningen av verksamheten. I Organisation och ansvarsfördelning avseende styrelsen för SLU och organ som är direkt underställda denna (SLU ID ua.fe ) samt i Organisation och ansvarsfördelning avseende rektor vid SLU och organ som är direkt 1 Se Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG), antagna vid ministerkonferensen i Jerevan, maj /30

5 underställda rektor (SLU ID ua ) beskrivs roller och ansvar för utbildning på olika nivåer. I Övergripande riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU (SLU ID ua ) och Riktlinjer för utbildningen på forskarnivå (SLU ID ua ) finns riktlinjer för utbildning vid SLU. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå finns en webbaserad regelsamling som beskriver de viktigaste reglerna och riktlinjerna för studenter, lärare och utbildningsadministration. Ansvaret för kvalitet i utbildningen kan sammanfattas i nedanstående figur. Nex Strå Uadm Styrelse Rektor Bibl Fur UN PN PN PN PN FN FN FN FN Fun Fun Fun Fun Programstudierektorer Institutioner/Prefekter Kursansvariga lärare Förkortningar: UN= Utbildningsnämnden, PN= Programnämnd, FN: Fakultetsnämnd, Fun: Forskarutbildningsnämnd, Nex: Nämnden för antagning av excellenta lärare, Strå: Studiesociala rådet, Uadm: Universitetsadministrationen, Bibl: Biblioteket, Fur: Forskarutbildningsrådet. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ligger på Utbildningsnämnden (UN), vilken är direkt underställd SLU:s styrelse. UN behandlar strategiska frågor som avser att stödja, samordna, stimulera och utveckla all utbildning på grund- och avancerad nivå, samt att lämna uppdrag till programnämnderna (PN). PN ska tillse att utbildningsprogram och fristående kurser håller hög kvalitet. För varje program ska PN utse en programstudierektor som ansvarar för att utveckla programmets akademiska progression och kvalitet. 5/30

6 Fakultetsnämnderna (FN), vilka är underställda SLU:s styrelse, ansvarar för att verksamheten avpassas så att hög kvalitet nås i utbildningen. FN ska genom planering av läraranställningar ge utbildningen förutsättningar för hög kvalitet på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet. FN utser ledamöter i respektive PN. Prefekterna ansvarar för att utbildning av högsta klass bedrivs inom respektive institutions område, inom ramen för tilldelade resurser. Prefekten ansvarar för att utveckla en god anda och kreativ miljö för anställda och studenter vid institutionen. Kursansvarig institution utser en kursansvarig lärare som i sin tur svarar för kursens genomförande. Universitetsgemensamma studiesociala frågor för utbildning på grund- och avancerad nivå behandlas i Studiesociala rådet (Strå). Till Strå knyts också de studiesociala grupperna som finns vid varje studieort. Därtill har universitetsadministrationen (personalavdelningen) ett övergripande ansvar för lika villkors-arbetet vid SLU som helhet (gällande både personal och studenter), med utskott vid varje fakultet. Nämnden för antagning av excellenta lärare (Nex) ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar till titeln excellent lärare, för beslut av rektor. Utbildning på forskarnivå Rektor har delegerat det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet till fakultetsnämnderna (FN). Alla FN delegerar delar av utförande- och kvalitetsansvaret till en forskarutbildningsnämnd (Fun). Fun:s uppdrag/åliggande definieras i respektive fakultets delegationsordning. Ordförande i Fun är, på förslag av dekanus, ledamot i rektors råd för forskarutbildning (Fur). Fur:s uppgift är att behandla övergripande strategiska frågor som avser att stödja, samordna, stimulera och utveckla utbildning på forskarnivå. Till exempel innebär detta att, inom givna ramar i rektors beslut, ansvara för SLU:s utbud av fakultetsövergripande baskurser i utbildningen på forskarnivå och för utbildningen av universitetets handledare. Uppföljning Kvalitetsdialoger Uppföljning av kvalitetsarbetet sker primärt genom kvalitetsdialoger som genomförs vartannat år. Kvalitetsdialogerna sker mellan programnämnder (PN), och utbildningsnämnden (UN) för utbildning på grund- och avancerad nivå samt mellan fakultetsnämnder (FN) och rektor för utbildning på forskarnivå. 6/30

7 //PN ansvarar för att dialogerna med UN bereds, t.ex. genom egna dialoger med PSR. Viktigt att PN har en dialog med FN, men denna behöver inte styras.// Innehållet i kvalitetsdialogerna är styrt enligt specificerad struktur. Kvalitetsdialogerna resulterar i en utvecklingsplan som blir utgångspunkt för nästa kvalitetsdialog. //Utformningen av kvalitetsdialoger ska utvecklas i särskilt projekt under hösten 2016.// (ESG 1.7, ESG 1.9) Extern utvärdering Alla yrkesprogram och generella program utvärderas regelbundet av en extern bedömargrupp. Utvärderingarna ska bedöma om utbildningarnas mål nås, och om utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Alla program ska utvärderas vart sjätte år. SLU deltar i de regelbundna europeiska ackrediteringar som förekommer för veterinär- och djursjukskötarutbildningar. //Utformningen av extern utvärdering ska utvecklas i särskilt projekt under hösten UKÄ kommer att utvärdera ett urval av utbildningar. SUHF:s expertgrupp för kvalitetsfrågor rekommenderar att all utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå ska utvärderas minst vart sjätte år, och att utvärderingarna ska innefatta extern granskning av bl.a. vetenskapligt sakkunniga.// (ESG 1.7, ESG 1.9) Bedömning Utifrån kvalitetsdialogerna och de externa utvärderingarna gör utbildningsnämnden (UN) och rektor bedömningar av om den verksamhet som bedrivs håller god kvalitet. I de fall där verksamheten inte bedöms hålla god kvalitet ska UN respektive rektor fatta beslut om adekvata åtgärder. Rektor och UN informerar årligen SLU:s styrelse om sina bedömningar. (ESG 1.2, ESG 1.9) 7/30

8 KVALITET I UTBILDNING SLU:s kvalitetssäkringsarbete utgår från och stödjer utbildningsprocessens olika faser, som sammanfattas i nedanstående figur: Rekrytering Antagning Genomförande av studier Examen Alumn SLU strukturerar sitt kvalitetssäkringsarbete i sex områden, som anknyter till utbildningsprocessens olika faser. 1. Rekrytering, urval (forskarnivå), antagning och introduktion till utbildning 2. Studie- och lärmiljö (grund- och avancerad nivå), Forsknings- och arbetsmiljö (forskarnivå) 3. Pedagogisk utveckling av undervisning och handledning 4. Utbildningens utformning, innehåll och resultat 5. Utbildningsadministration och studentstöd 6. Övergång till arbetsliv och karriär Varje område har standarder som preciseras i indikatorer. För varje område ges en översiktlig beskrivning av SLU:s kvalitetsarbete, samt vilken funktion på universitetet som bär det huvudsakliga ansvaret. I. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1. Rekrytering, antagning och introduktion till utbildning Ramar: ESG 1.4, ESG 1.8. Standard: SLU ger goda förutsättningar för presumtiva studenter att göra bra utbildningsval. Varje utbildning antar de studenter som är bäst lämpade. Alla nya studenter ges en god introduktion till utbildningen och studieorten. Indikatorer: - SLU:s information om utbildningarna ges på ett diversifierat sätt och är aktuell, tillförlitlig, lättillgänglig och väsentlig för målgruppen. - SLU:s utbildningar har behörighetskrav som motiveras av utbildningarnas verkliga behov. - Nya studenter ges relevant information om utbildningen och om studiemiljön. 8/30

9 SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Insatser för studentrekrytering beskrivs i en universitetsgemensam plan, där utgångspunkten är målgruppernas behov och intresse. Kommunikationsavdelningen ansvarar för att rekryteringsinsatser görs i enligt med planen. På webben finns information om SLU:s utbildningar avseende tillträdeskrav, utbildningens innehåll, arbetsmarknadsutsikter m.m. I enlighet med SLU:s språkpolicy (SLU ID xxxxen ny policy är på gång) används klarspråk konsekvent, och informationen ges på svenska och på engelska. Kommunikationsavdelningen ansvarar för att informationen på webben är korrekt. I utbildningsplaner ska framgå vilka krav för behörighet till utbildningen som gäller för respektive utbildning. Behörighetskraven ska följa vad som anges i Övergripande riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå (SLU ID ua ). Nya utbildningsplaner beslutas av utbildningsnämnden, efter förslag från berörd programnämnd. Utbildningsnämnden har delegerat till programnämnder att besluta om revideringar i befintliga utbildningsplaner. Välkomnande av nya studenter sker enligt en särskild rutin.???//ansvaret är oklart, och bör tydliggöras och preciseras! Utbildningsavdelningen/Kommunikationsavdelningen/Programnämnder?// (Exempel på uppföljning i kvalitetsdialoger: Antal behöriga förstahandssökande, rekryteringsinsatser som gjorts, kvarvaro på utbildningen, early warning systemuppföljningar etc.) 2. Studie- och lärmiljö Ramar: ESG 1.6, ESG 1.7, HL 1 kap 4, HL 1 kap 4a, HL 1 kap 5, Standard: SLU:s stödjer studenter att ta aktiv del i utbildningarnas utveckling. Den fysiska och studiesociala studiemiljön underlättar för studenter att tillgodogöra sig utbildningen. Indikatorer: - Studenter är representerade i alla beslutande organ som rör utbildningsfrågor och studiemiljö. - Likabehandling främjas på kort och på lång sikt. - Studenterna upplever att den fysiska och den studiesociala miljön främjar deras studier på bästa sätt. - Utbildningarna har tillräcklig infrastruktur (bibliotek, studieplatser, ITinfrastruktur m.m.) och mänskliga resurser (handledare, studie- och karriärvägledare m.m.) för att kunna bistå studenternas lärande. 9/30

10 - En internationell studiemiljö främjas. SLU:s nuvarande kvalitetsarbete För att tydliggöra högskolelagens krav på studenters rätt till inflytande har SLU antagit Policy för studentinflytande (SLU ua ). I denna framgår att SLU kontinuerligt ska hålla SLU:s samlade studentkårer (Sluss) informerade om de beslutande organ som finns vid SLU, och att studenterna ska erbjudas plats i alla beredande och beslutande organ som rör utbildningen. Planeringsavdelningen och fakulteterna ansvarar för informationen till Sluss. Programstudierektorerna har i uppdrag att utveckla, följa upp och analysera programmens akademiska progression och kvalitet. De bereder utbildningsplaner och ramscheman inom givna ekonomiska ramar för beslut i Utbildningsnämnden. De skall också vägleda studenter och tillhandahålla information vad gäller studierna inom programmen. Efter varje kurs ges studenter möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen i kursvärderingar. I kursvärderingarna finns frågor om diskussionsklimat samt huruvida lokaler och utrustning är funktionella. Lika villkorsfrågor drivs genom en ordförandekonferens för lika villkor, med utskott vid varje fakultet. Personalavdelningen har det universitetsövergripande ansvaret för lika villkors-frågor. Studiesociala rådet (Strå) är ett för universitetet och fakulteterna gemensamt organ med uppgift att behandla övergripande strategiska frågor som avser stödja, samordna, stimulera och utveckla arbetet med de studiesociala frågorna. Strå ansvarar för att en universitetsgemensam undersökning av studenternas studiesociala miljö genomförs vartannat år. Planeringsavdelningen genomför arbetet med enkäten och sammanställer svaren. Strå begär sedan in uppgifter från fakulteterna vilka åtgärder som vidtagits med anledning av enkäten. SLU har en universitetsgemensam samordnare för studenter med funktionsnedsättning, med organisatorisk hemvist på Utbildningsavdelningen. På varje ort där SLU har undervisning finns en kontaktperson för studenter med funktionsnedsättning. I SLU:s ambitioner om en ökad internationalisering spelar språkkunskaper, främst i engelska, en stor roll. Detta tydliggörs i SLU:s språkpolicy (NY policy på gång) som innebär att SLU är ett tvåspråkigt universitet. SLU:s bibliotek har verksamhet som syftar till att tillhandahålla en bra och kreativ lärandemiljö. Bland annat finns kurser i informationskompetens, språkverkstad (där studenter kan boka individuell handledning för att få stöd i och återkoppling på sitt skrivande) samt StudyLab, där det anordnas workshops (i samarbete med bl.a. utbildningsavdelningen) på olika ämnen som kan vara till stor nytta för de som studerar, undervisar eller forskar vid SLU. 10/30

11 (Exempel på uppföljning i kvalitetsdialoger: Kvinnor och män i utbildning, användning av early warning system (efter Ladok 3)? arbetet med förbättra studiemiljön, internationellt utbyte inom programmen) 3. Pedagogisk utveckling av undervisning och handledning Ramar: ESG 1.3, ESG 1.5 Standard: SLU:s utbildningar har ett studentcentrerat lärande. Pedagogiska och ämnesdidaktiska metoder främjar studenternas inlärning och utbildningarnas forskningsanknytning. Undervisande lärare har goda förutsättningar att bedriva forskningsbaserad utbildning med pedagogisk hög kvalitet. Indikatorer: - Undervisande lärare har god pedagogisk kompetens. - De undervisningsmetoder som används är anpassade till målgrupp och syfte. - Undervisande lärare har goda möjligheter att ta del av den vetenskapliga och pedagogiska utvecklingen, inklusive nya tekniska lösningar i undervisningssituationen. - Undervisande lärare fortbildas löpande i att undervisa heterogena studentgrupper. - Den pedagogiska utbildningen stödjer lärarna i att främja studenternas kritiska tänkande och förståelse, samt medvetandegör lärarna i frågor om genus, likabehandling och hållbar utveckling. - Pedagogisk skicklighet är meriterande i forskares karriär. SLU:s nuvarande kvalitetsarbete SLU:s anställningsordning (SLU ID ua ) reglerar vilka läraranställningar som finns vid SLU, samt beskriver det grundläggande arbetet med rekrytering och befordran av lärare. Vid varje fakultet finns en lärarförslagsnämnd med uppdrag att se till att rekrytering av lärare sker enligt anställningsordningen. Enheten för pedagogisk utveckling vid utbildningsavdelningen har i uppdrag att främja den högskolepedagogiska utvecklingen vid SLU. Enheten är en strategisk resurs och expertfunktion inom pedagogik och har ansvaret för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen. Enheten erbjuder också specialiserade påbyggnadskurser, handledarutbildning samt rådgivning. I syfte stimulera, belöna och synliggöra skickliga och pedagogiskt medvetna lärare har SLU infört titeln excellent lärare. De excellenta lärarna ska vara med och ta ansvar för den pedagogiska utvecklingen och bidra till det pedagogiska 11/30

12 ledarskapet. Nämnden för excellenta lärare (Nex) ansvarar för utlysning och prövning av ansökningar till excellent lärare, för beslut av rektor. SLU anordnar vartannat år en pedagogisk konferens med syfte att utbyta erfarenheter över fakultetsgränser och att lära av varandra samt att ta del av den pedagogiska utvecklingen. Ansvarig för att anordna konferensen är Utbildningsavdelningen. NYTT uppdrag (Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Uppföljning av kursvärderingar och programvärderingar, beskrivning av pedagogiska metoder, andel lärare med pedagogisk utbildning, kompetensutveckling lärare (kompetensutvecklingsplaner?), lärare som deltagit i utbyte inkl s.k. sabbaticals.) 4. Utbildningens utformning, innehåll och resultat Ramar: ESG 1.2, ESG 1.3, ESG 1.4, ESG 1.5, ESG 1.6, ESG 1.9, HL 1 kap 3, HL 1 kap 5, HL 1 kap 8, HL 1 kap 9, HL 1 kap 9a, HF bilaga 2: examensordningen. Standard: SLU:s utbildningar håller hög kvalitet, har nära anknytning till forskning och speglar studenters efterfrågan samt samhällets behov av utbildning. SLU:s verksamhetsidé är tydlig i alla utbildningar. Varje utbildning är utformad för att examensmålen ska säkras. Det internationella perspektivet är tydligt i alla utbildningar. Indikatorer: - Utbildningarna är förankrade i SLU:s forskning och miljöanalys. - Relevanta dimensioner av hållbar utveckling är integrerade i utbildningen. - Utbildningarna säkrar studenternas progression inom både ämneskompetenser och generella kompetenser samt säkrar studenternas yrkesförberedande färdighetsträning. - Det är en tydlig koppling mellan utbildningens innehåll & examination och examensmål & lärandemål. //knyt till betygsdiskussionen i beskrivningen nedan?// - Examinatorer och andra bedömare är väl insatta i relevanta examinationsmetoder, och får stöd att utveckla sin kompetens. - Internationella aspekter ingår i all utbildning, och internationellt utbyte inom programmen underlättas. - Utbildningarna har en målinriktad, interaktiv och regelbunden samverkan med samhälle och näringsliv. 12/30

13 SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Utbildningsnämnden (UN) lämnar förslag till styrelsen inför beslut om inrättande eller nedläggning av utbildningsprogram. UN lämnar också förslag till styrelsen om utbildningsuppdrag och årlig fördelning av anslag till fakultetsnämnder, samt förslag till antal studenter som ska antas till program och till utbud av fristående kurser. UN följer en beslutad årscykel för planering och beslut om utbildningsutbudet. UN har beslutat om grundläggande principer och kriterier vilka ska omfattas av alla SLU:s utbildningsprogram. Vid inrättande av nytt program ska relevant information sammanställas enligt dessa principer och kriterier för UN:s beslut om prioritering och dimensionering av program. UN beslutar om utbildningsplaner för nya utbildningsprogram och kurser, efter förslag från programnämnder. UN har delegerat beslut om revidering av befintliga utbildningsplaner till respektive programnämnd. I Riktlinjer för utbildningsplaner (SLU ua ) tydliggörs vad som gäller för utbildningsplaner för utbildningsprogram. Ansvarig programnämnd fastställer kursplaner. I Riktlinjer för kursplaner inom utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU tydliggörs vad som gäller för dessa. SLU:s kursplaner finns på både svenska och engelska i en kursdatabas. I Övergripande riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå anges vad som ska gäller för progression i utbildning med avseende på ämnesmässig fördjupning. Programstudierektorerna ansvarar för att följa upp och analysera programmets akademiska progression och studenternas resultat, såväl kvalitativt som kvantitativt. Utbildningsavdelningen har verksamhet som syftar till att ge programstudierektorerna stöd i sitt arbete med programutveckling, progressionsarbete och generella kompetenser (genom nätverksmöten och utbildningsdagar). Studenter ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen i kursvärderingar, och sina erfarenheter av och synpunkter på hela utbildningsprogrammet i programvärderingar. //Koppla kursvärderingar till Lins för lättare uppföljning vad händer? Roger?// Kurs- och programvärderingar följs upp och används i utbildningens kvalitetsutveckling. Programansvarig fakultet //eller programnämnd numera??// ansvarar för sammanställning och uppföljning av programvärderingar. Vem som kan vara examinator och hur examinator utses anges i Riktlinjer för examination inom utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU (SLU ua ) samt i fakulteternas delegationsordningar. Examinatorer ska ha genomgått en kurs i examination och betygssättning som ges av utbildningsavdelningens pedagogiska utvecklingsenhet. 13/30

14 Examinator är ansvarig för att kursens innehåll och nivå följer fastställd kursplan. Examinatorn fastställer betygskriterier och ansvarar för bedömning av studenternas prestationer. Betygskriterierna ska finnas tillgängliga i skriftlig form senast vid kursstart. I Riktlinjer för examination inom utbildning på grund- och avancerad nivå vid SLU (SLU ua ) finns föreskrifter om examination och betygssättning i utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU. SLU:s studenter ges betyg enligt en fyrgradig skala (U-3-4-5). I vissa fall finns undantag från den fyrgradiga skalan, då ges betyg enligt tvågradig skala (U-G). Flergradiga betyg --> Examination lärandemål Roger? Enligt Övergripande riktlinjer för utbildning på grund- och avancerad nivå ska det finnas minst en öppen/valbar termin inom samtliga program på kandidat- och masternivå, i syfte att ge alla studenter möjlighet till utbytesstudier inom sina program. Internationella aspekter ska ingå i undervisningen i alla program. Riktlinjerna anger vidare att varje program ska ha ett genomtänkt koncept för samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot. Alla utbildningsprogram som börjar på grundnivå bör sammantaget innehålla minst 15 hp som utgörs av praktik, studieresor m.m. (Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Säkring av examensmål, uppföljning av kursvärderingar och programvärderingar, andel lärare med doktorsexamen, professorer som undervisar, kompetensutveckling lärare (kompetensutvecklingsplaner), kursers upplägg (t.ex. genomgång litterturlistor m.m) ) 5. Utbildningsadministration och studentstöd Ramar: ESG 1.2, ESG 1.3, ESG 1.4, ESG 1.6, ESG 1.7 Standard: Utbildningsadministrationen vid SLU är kompetent, effektiv och transparent. SLU:s studenter ges förutsättningar att fatta välgrundade beslut om studie- och yrkesval. Indikatorer: - Det finns ändamålsenliga rutiner för antagning, erkännande och slutförande av studier. - Studenter kan lätt hitta och förstå väsentlig och aktuell information om sin utbildning, inklusive kriterier och metoder för bedömning samt betygskriterier. 14/30

15 - Erlagd examina åtföljs av dokumentation som förklarar uppnådda studieresultat och sammanhang, nivå, innehåll och status för bedrivna studier. - Studie- och karriärvägledningen är tillgänglig och ändamålsenlig. - Administratörer vidareutbildas för ökad interkulturell och internationell kompetens. SLU:s nuvarande kvalitetsarbete SLU:s antagningsordning reglerar tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå: Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU ID ). Där framgår de regler för utbildning som SLU tillämpar vid anmälan, behörighet och urval, liksom tillhörande besluts- och överklagandeprocess. Ansvarig för att antagningsordningen följs är antagningschefen som har en namngiven delegation från universitetsdirektören. Tillgodoräknanden + reell kompetens?? Roger? Examensordning?? Roger? Rapportering i Ladok? Studenters tillgång till sina egna resultat i Ladok eller på något annat sätt?? Roger? Samtliga användare av Ladok har genomgått en utbildning i systemet i syfte att säkerställa hög kvalitet i inrapporteringen av data. I övrigt kvalitetssäkras Ladok på nationell nivå. I syfte att harmonisera handläggning, få samsyn på regelverkstolkningar m.m. och därmed garantera studenters rättssäkerhet, finns inom SLU olika utbildningsadministrativa nätverk. På SLU:s studentwebb finns studentrelevant information samlad, dvs. information om anmälan, antagning, terminstider, examen m.m. Informationen finns på svenska och på engelska. Utbildningsavdelningen ansvarar för att studentwebben är uppdaterad. I enlighet med SLU:s språkpolicy (ny policy är på gång) ska klarspråk användas i all kommunikation. Studie- och karriärvägledarna använder gemensamma verksamhets- och samtalsmodeller. Vägledarna arbetar ortsövergripande med studenter från samtliga SLU:s utbildningar genom framför allt telefonsamtal, mejl, skype och personliga besök. (Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Bedömning av fungerande rutiner.) 15/30

16 6. Övergång till arbetsliv och karriär Ramar: HL 1 kap 2, HF 1 kap 11 Standard: Utbildningen vid SLU ger studenter goda möjligheter till ett bra framtida arbetsliv. Indikatorer: - SLU:s studenter är efterfrågade av och förberedda för ett långt yrkesliv på en global arbetsmarknad. - SLU:s studenter har tillgång till aktuell och användbar karriärvägledning. - SLU har ett levande kontaktnät med sina alumner. - SLU har väl utvecklade kontakter med arbetsgivare inom de sektorer där studenternas framtida arbetsliv finns. SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Studenter får individuellt karriärstöd av studie- och karriärvägledarna vid utbildningsavdelningen. SLU Karriär vid utbildningsavdelningen genomför utbildning och handledning av CV-granskare, medverkar på näringslivs- och arbetsmarknadsdagar, ger karriärworkshops för studenter, samt ansvarar för det webbaserade karriärstödet Karriärwebben. Alumnstrategi? Charlotte Roger? SLU genomför med jämna intervall (tre år?) undersökningar av universitetets alumner. Undersökningarna syftar till att ge information om alumners erfarenheter av SLU och sin utbildning, i relation till deras påbörjade arbetsliv efter studierna. Ansvarig för undersökningen är Utbildningsavdelningen i samarbete med Planeringsavdelningen. (?) NYTT UPPDRAG SLU anordnar vartannat år externt riktade konferenser som syftar till att kommunicera med och få input från det omgivande samhället och dess behov vad gäller kvalitet och innehåll i SLU:s utbildningar. UN ansvarar för konferenserna i samarbete med PN. NYTT UPPDRAG (Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Andel etablerade på arbetsmarknaden, resultat från alumniundersökningar, kartläggning av samverkansaktiviteter ) 16/30

17 II. Utbildning på forskarnivå 1. Rekrytering, urval, antagning och introduktion till utbildning Ramar: Standard: SLU ger goda förutsättningar för presumtiva forskarstudenter att göra bra utbildningsval. SLU är attraktivt för studenter utbildade vid universitet med hög internationell kvalitet. Varje utbildning antar de studenter som är bäst lämpade. Nyantagna doktorander är väl förtrogna med universitetets åtaganden och ortsspecifika förutsättningar för deras utbildning. Indikatorer: - SLU:s information om utbildningarna ges på ett diversifierat sätt och är aktuell, tillförlitlig, lättillgänglig och väsentlig för målgruppen. - Sökande till studieplatserna har grundutbildning från universitet med hög internationell kvalitet. - SLU:s utbildningar har behörighetskrav som motiveras av utbildningarnas verkliga behov. - Varje utbildningsplats har många sökanden. - Urvalsprocessen använder kriterier som tydligt relaterar till den sökandes förmåga att framgångsrikt slutföra utbildningen. - Alla nya doktorander ges en god introduktion till utbildningen och studieorten. SLU:s nuvarande kvalitetsarbetete Blablabla. Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Andelen som hoppar av utbildningen alternativt är långtidsinaktiva förblir på en nivå kring 10%. Sjuktal på grund av stress etc. inte överstiger x% alternativt ligger på samma nivå. Genomsnittsstudietiden understiger 9 terminer. 2. Forsknings- och arbetsmiljö Ramar: Standard: SLU:s forskarstudenter utbildas och examineras i en forskningsmiljö med hållbar internationell standard för forskningens kvalitet och integritet. Forskarstudenter är respekterade medarbetare i forskargrupper, avdelningar och institutioner och 17/30

18 bemöts professionellt. Internationella forskarstudenters kompetenser och erfarenheter berikar SLU:s forskning och undervisning. Forskarstudenter tar aktiv del i forskarutbildningens utveckling. SLU arbetar effektivt för att motverka studieoch arbetsrelaterade hälsoproblem hos forskarstudenterna. Indikatorer: Forskarutbildningsämnena har - tydlig publiceringsprofil och utvecklad metodologi - ett kritiskt antal möjliga biträdande handledare - mer än en senior forskare som uppfyller kriterierna för att vara huvudhandledare - en forskningsmiljö med tillräckligt djup och omfattning så att forskarstudenterna möter olika perspektiv på och specialiseringar av ämnet - en kritisk omfattning och kvalitet på externa forskningsnätverk - potential att ha flera forskarstudenter i framtiden (riktlinjer för utbildning på forskarnivå) - Forskarstudenterna upplever att forsknings- och arbetsmiljön främjar deras studier på bästa sätt - Oavsett försörjningsform kan forskarstudenter delta i relevanta nationella och internationella forskningsaktiviteter - Verksamhet, administrativt stöd och information är tvåspråkig. - Forskastudenter är representerade i alla beslutande organ som rör utbildningsfrågor och studiemiljö. - Stöd vid funktionshinder är tillgänglig och ändamålsenlig - Student-/företagshälsovård är tillgänglig för alla forskarstudenter - Forskarstudenter omfattas av arbetsmiljöarbetet SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Blablabla Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Genomsnittsstudietiden understiger 9 terminer, andelen som hoppar av utbildningen alternativt är långtidsinaktiva förblir på en nivå kring 10 %, Sjuktal på grund av stress etc. överstiger inte x% alternativt ligger på samma nivå. 3. Pedagogisk utveckling av undervisning och handledning Ramar: Standard: 18/30

19 SLU:s utbildningar har ett studentcentrerat lärande. Pedagogiska och ämnesdidaktiska metoder främjar forskarstudenternas inlärning. Huvudhandledare är erfarna forskare och har pedagogisk träning i att handleda forskarstudenter. Undervisning och handledning är anpassade till forskarstudenter med internationell bakgrund. Indikatorer: - Kursexaminering görs mot lärandemål som beskrivs i kursplaner. - Handledare och doktorand formulerar tillsammans lärandemål för hela utbildningen och beskriver vägen mot examensmålen i den individuella studieplanen (ISP). - Forskarstudenterna upplever att ISP är ett stöd i lärandeprocessen. - Huvudhandledare är docent eller professor - Handledning av doktorander är en värdefull meritering i en forskarkarriär SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Blablabla 4. Utbildningens utformning, innehåll och resultat Ramar: Standard: SLU:s forskarutbildning håller hög kvalitet och speglar det globala samhällets behov av forskningskompetens. SLU:s verksamhetsidé är tydlig i alla utbildningar. Varje utbildning är utformad så att alla forskarstudenter har de bästa förutsättningarna att nå examensmålen. Det internationella perspektivet är tydligt i alla utbildningar. Indikatorer: SLU:s nuvarande kvalitetsarbete Blablabla Exempel på uppföljning vid kvalitetsdialog: Genomsnittsstudietiden understiger 9 terminer ; andelen som hoppar av utbildningen alternativt är långtidsinaktiva förblir på en nivå kring 10 % 19/30

20 5. Utbildningsadministration och studentstöd Ramar: Standard: Utbildningsadministrationen vid SLU är kompetent, effektiv och transparent. Utbildningsadministrationen är ett effektivt och kompetent stöd vid internationella samutbildningsprojekt. SLU:s forskarstudenter ges goda förutsättningar att fatta välgrundade beslut om studie- och yrkesval. Utbildningsadministrationen ger tydligt och effektivt stöd om en konflikt uppstår mellan forskarstudenter och handledare. Indikatorer: - Forskarutbildningsansvariga, handledare och forskarstudenter upplever att styrande dokument är lätta att hitta och förstå samt att administrativa processer är ändamålsenliga, tydliga och effektiva. - Instruktioner, formulär etc. är tvåspråkiga. - Administratörer vidareutbildas för ökad interkulturell och internationell kompetens. - SLU:s forskarstudenter har tillgång till aktuell och användbar karriärvägledning. - Riktlinjer anger ansvarsfördelning samt rutiner för konflikthanteringsprocessen. SLU:s nuvarande verksamhet Doktorandombudsman med uppdrag att stå på doktorandens sida. 6. Övergång till arbetsliv och karriär Ramar: Standard: Doktorer och licentiater utbildade vid SLU har goda möjligheter till ett bra framtida arbetsliv. Indikatorer: - SLU-doktorer arbetar på högskolor, i näringslivet och i offentlig sektor, nationellt såväl som internationellt. - SLU-doktorer arbetar med forskning, utvecklingsarbete och problemlösning samt med uppgifter rörande utbildning, samverkan och ledning. - SLU doktorer arbetar i internationella organisationer. 20/30

21 - SLU har ett levande kontaktnät med sina alumni - SLU har väl utvecklade kontakter med arbetsgivare inom de sektorer där forskarstudenternas framtida arbetsliv finns. SLU:s nuvarande verksamhet 21/30

22 BILAGA: HÄR BESKRIVS DE FYRA AKTIVITETERNA SOM BEHÖVER UTREDAS UNDER HÖSTEN Kvalitetsdialoger Ramar: ESG 1.7, ESG 1.9 Bakgrund: En kartläggning under hösten 2015 visade att det finns många kvalitetssäkrande aktiviteter kring utbildningarna vid SLU, men mycket sker oregelbundet och osystematiskt. Det finns heller inte alltid någon uppföljning av hur levande SLU:s många policies och riktlinjer är i verksamheten. UN/Fur (rektor?), som har det övergripande ansvaret, har därmed ingen övergripande bild av kvaliteten i verksamheten. Ett sätt att tydligare sätta samman delarna till en helhet och samtidigt ge UN/rektor möjlighet att ta ansvar för kvaliteten, är att göra en regelbunden systematisk uppföljning av kvaliteten genom kvalitetsdialoger. Målet med dialogerna är att gå igenom de sex områdena och få en samlad bild av den samlade kvaliteten i verksamheten inom varje område. Kvalitetsdialogerna bör utformas så att de verkligen får en form av dialog, och därmed är meningsfulla för samtliga inblandade. Preliminärt förslag: På grundnivå och avancerad nivå införs kvalitetsdialoger mellan PN och UN. På forskarutbildningsnivå införs kvalitetsdialoger mellan FN och rektor. (Kvalitetsdialogernas form kan användas för annan kommunikation mellan olika organ, men det behöver inte regleras.) I kvalitetsdialogerna ska indikatorerna för vart och ett av de sex områdena följas upp. Innehållet i kvalitetsdialogerna är styrt enligt en särskild struktur. Exempel: - SWOT-analys - Uppföljning av kvalitetsmål inom sex områden: o Styrs delvis genom mall med särskilda frågor, nyckeltal o Säkring av examensmål (genomgång av arbetet med att säkra examensmålen) - Utvecklingsplan för nästkommande period o Åtgärda brister, utvecklingsåtgärder Kvalitetsdialoger sker rimligen vartannat år. Dialogen ska resultera i en utvecklingsplan som är utgångspunkt för nästa kvalitetsdialog. Exakt hur kvalitetsdialoger ska läggas upp bör arbetas fram i ett särskilt projekt. 22/30

23 Resurser: Kvalitetsdialogerna kommer att kräva avsevärt arbete, men bör samtidigt ersätta viss annan rapportering inom organisationen. En tydlig struktur bör underlätta arbetet efter hand. Ansvar: UN ansvarar för dialogerna med PN. 2. Kvalitetskonferens Bakgrund: SLU genomför årligen en utbildningskonferens, som ibland riktar sig internt mot den egna utbildningsorganisationen och ibland har ett externt perspektiv där arbetsliv och sektor deltar. Kartläggningen av kvalitetsåtgärder visade att SLU i dagsläget har svårt att få arbetslivets synpunkter om utbildningarna. En regelbundet anordnad konferens kan vara ett sätt att på ett övergripande plan föra en dialog med arbetsliv/sektor. Preliminärt förslag: Årlig kvalitetskonferens som vartannat år är internt riktad, vartannat åt externt riktad. Konferenserna är vanligtvis uppdelade i grund- och avancerad nivå respektive forskarnivå. De internt riktade konferenserna syftar till att utbyta erfarenheter över fakultetsgränser och att lära av varandra ( best practice ), att ta del av den pedagogiska utvecklingen m.m. De externt riktade konferenserna syftar till att kommunicera med och få input från det omgivande samhället om dess behov och efterfrågan vad gäller utbildning vid SLU. Det bör vara kvalitetsfrågor (innehållsfrågor) som är i fokus, inte dimensionering av utbildningar. Konferenserna ska dokumenteras. Resurser: Konferensen finns idag. Modellen behålls, men syftet tydliggörs. Ansvar: Utbildningsavdelningen ansvarar för den pedagogiska konferensen. UN (grund- och avancerad nivå) samt Fur (forskarnivå) ansvarar för den externt riktade konferensen (Praktiskt ansvar: planeringsavdelningen). 3. Studentundersökningar Bakgrund: Studenternas engagemang i SLU:s utbildningar är viktigt, och SLU har därför antagit en policy för studentinflytande. Studenter är representerade vid alla beslutande organ som påverkar utbildningen vid SLU. Studenterna deltar därmed i beredning och i beslut som påverkar deras utbildning. 23/30

24 På ett formellt plan har alltså SLU:s studenter goda möjligheter att påverka sin utbildning. Det finns dock behov av att få studenters synpunkter på frågor som ligger närmare i studiemiljön. SLU har därför regelbundet genomfört olika enkäter till studenter och doktorander: nybörjarenkät, studiesocial enkät, doktorandenkät/medarbetarenkät, programvärderingar. Det har också diskuteras att göra alumnenkäter. Efter varje genomförd kurs görs kursvärderingar, som sammanställs (av ansvarig lärare?), och på programnivå har det (i olika utsträckning) funnits programvärderingar som ställts till studenter som avslutat sin utbildning. Både kursvärderingar och studentenkäter har dock haft problem med en låg svarsfrekvens. Det innebär att resultat av utvärderingen/enkäten blir osäkert, och svårt att använda då det är svårt att avgöra hur representativa svaren är för hela studentpopulationen. Det är därför viktigt att enkäterna utformas på ett sådant sätt att de känns meningsfulla att besvara, och inte är allt för tidsödande. Syftet med enkäten ska vara tydligt, och det ska finnas en plan för hur resultatet tas tillvara. Ett alternativ till enkäter kan vara olika former av intervjuer, exempelvis gruppintervjuer. Också vid gruppintervjuer finns dock problem med hur representativa svaren ska anses vara. I utformningen av studentundersökningar bör den erfarenhet och kunskap som finns vid SLU:s studentkårer tillvaratas. Preliminärt förslag Kursvärderingar genomförs efter varje avslutad kurs. Resultaten sammanställs och används även som underlag i kvalitetsdialogerna. Programutvärderingar genomförs årligen till studenter som avslutar sin utbildning. Fokus på utbildningen som en helhet. Frågeformuläret bör anpassas så att enkäten känns meningsfull och ej för tidskrävande att besvara. Resultaten sammanställs och används även som underlag i kvalitetsdialogerna. Ett alternativ är att använda sig av gruppintervjuer. Studentkåren är en värdefull resurs i utformandet av programutvärderingar. Studiesocial enkät genomförs vartannat år. Fokus på den studiesociala miljön. Frågeformuläret bör anpassas så att enkäten känns meningsfull och ej för tidskrävande att besvara. Med anledning av frågornas känsliga natur är intervjuer inte lämpliga. Alumnenkät genomförs vart tredje år. Fokus på utbildningens relevans för arbetslivet. Frågeformuläret bör anpassas så att enkäten känns meningsfull och ej för tidskrävande att besvara. Resultaten sammanställs och används även som underlag i kvalitetsdialogerna. Ett alternativ är att använda sig av gruppintervjuer. PhD Satisfaction survey genomförs vartannat år. Enkäten fokuserar på hur doktoranderna upplever att SLU uppfyller sina utbildningsåtaganden och skapar goda förutsättningar för dem att uppnå examensmålen. Arbetsmiljörelaterade frågor ingår inte. 24/30

25 Resurser: Utvecklingsarbete krävs för alumnenkät då en ny enkät ska konstrueras, och för såväl programvärderingar som den studiesociala enkäten som bör omarbetas i sitt format. För alumnenkäten behövs utvecklingsarbete som också inbegriper insamling av e-postadresser etc (alumnregister). Analysen av enkäterna kommer att ta mer resurser än idag i anspråk. Ansvar: Ansvarig lärare ansvarar för kursvärderingen. PSR ansvarar för programvärderingar. PN ansvarar för sammanställning av kursvärderingar och programvärderingar. Studiesociala rådet ansvarar för den studiesociala enkäten. Utbildningsavdelningen ansvarar för alumnenkäten. Sammanställning av kursvärdering och programvärdering rapporteras vid kvalitetsdialoger. Resultat från studiesocial enkät och alumnenkät rapporteras till UN samt till respektive PN. 4. Extern utvärdering av utbildningar Ramar: ESG 1.7, ESG 1.9 Bakgrund: Tidigare nationella kvalitetssäkringssystem har inneburit en extern utvärdering av utbildningarnas kvalitet. I och med det nya kvalitetssäkringssystemet ska lärosätena ansvara för kvalitetssäkring, men det finns uttryckt att en komponent av extern utvärdering av utbildningar bör ingå. SLU:s veterinärutbildning ingår i en europeisk ackreditering, och SLU kommer att delta i motsvarande för djursjukskötarutbildningen när den är helt på plats efter flytten till Ultuna. UKÄ har aviserat att de ska genomföra en nationell utvärdering av utbildning inom alla forskarutbildningsämnen i början på De har utvecklat en detaljerad utvärderingsmodell som ska alla lärosäten ska använda. Preliminärt förslag: Alla yrkesprogram och generella program på grundnivå och avancerad nivå ska regelbundet utvärderas av en extern bedömargrupp. Utvärderingarna ska bedöma om utbildningarnas mål nås, och om utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Alla program ska utvärderas vart sjätte år. (rekommendation från SUHF) SLU ska delta i de europeiska ackrediteringar som förekommer. Exakt hur utvärderingarna ska läggas upp behöver utredas i ett särskilt projekt. Resurser: Avsevärda resurser behövs för projektledning av utvärderingen samt för bedömargruppens arbete. En självvärdering kommer antagligen att ingå i 25/30

26 utvärderingen. Underlag till denna kommer dock antagligen att sammanfalla med underlag till kvalitetsdialogerna, vilket ger en viss arbetsbesparing. Ansvar: PN ansvarar för utvärdering av sina program, rapport till UN. 26/30

27 Ramar för kvalitetsarbetet European Standards and Guidelines 1.1 Policy för kvalitetssäkring Lärosätena har en kvalitetssäkringspolicy som är offentlig och utgör en del av den strategiska styrningen. Interna aktörer utvecklar och tillämpar denna policy genom ändamålsenliga strukturer och processer, och externa intressenter involveras. 1.2 Utformning och inrättande av utbildning Lärosätena har processer för utformningen och inrättandet av utbildningar. Utbildningarna utformas så att de utbildningsmål som fastställs för dem, inkl. lärandemål, kan uppfyllas av studenterna. Den examen som en utbildning leder till är tydligt specificerad och kommunicerad samt refererar till den rätta nivån inom den nationella referensramen för examina och, följaktligen, till den europeiska referensramen för kvalifikationer. 1.3 Studentcentrerat lärande, undervisning och bedömning Lärosätena säkerställer att utbildningarna ges på ett sätt som inbjuder studenterna att ta en aktiv roll i lärandeprocesserna. Detta återspeglas i bedömningen av studenterna. 1.4 Antagning av studenter, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis Lärosätena tillämpar på ett konsekvent sätt fördefinierade och publicerade regler som omfattar hela studentens studietid, dvs. antagning, progression, erkännande och utfärdande av examensbevis. 1.5 Undervisande personal Lärosätena säkerställer kompetensen hos lärarna. Rättvisa och transparenta processer för rekrytering och kompetensutveckling av personalen tillämpas. 1.6 Läranderesurser och studentstöd Lärosätena avsätter tillräcklig finansiering för lärande och undervisningsaktiviteter samt säkerställer att det finns ändamålsenliga och lättillgängliga läranderesurser och studentstöd. 1.7 Informationshantering Lärosätena säkerställer att de samlar in, analyserar och använder relevant information för en effektiv styrning av sina utbildningar och övriga aktiviteter. 1.8 Information till allmänheten Lärosätena publicerar information om den egna verksamheten, inkl. utbildningarna, som är tydlig, korrekt, objektiv, uppdaterad och lättillgänglig. 27/30

28 1.9 Kontinuerlig uppföljning och regelbunden granskning av utbildningarna Lärosätena följer kontinuerligt upp och granskar regelbundet utbildningarna för att säkerställa att studenterna når uppsatta mål och att utbildningarna motsvarar studenternas och samhällets behov. Granskningarna leder till kontinuerlig förbättring av utbildningarna. Åtgärder som planeras eller genomförs till följd av en granskning kommuniceras till samtliga berörda. Högskolelag (SFS 1992:1434) 1 kap. 2 I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället. 3 Verksamheten ska bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. 4 Verksamheten ska avpassas så att en hög kvalitet nås i utbildningen och forskningen. De tillgängliga resultaten ska utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolans personal och studenterna. 4a Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. 5 Högskolorna ska i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. I högskolans verksamhet ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas. Högskolorna bör i sin verksamhet främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden. Högskolorna ska också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. 8 Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen, utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. 9 Utbildning på avancerad nivå ska, utöver vad som gäller utbildning på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete. 28/30