Maj 2013 Revisorsnämnden SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II

Transkript

1 Maj 2013 Revisorsnämnden 2013 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II

2 Deluppgift 3.1 Enligt BFN R 1 Redovisning av forsknings- och utvecklingsarbeten ska vissa villkor vara uppfyllda för att utvecklingsutgifter ska kunna aktiveras: Utgifterna för utvecklingsarbetet ska vara klart avgränsade Utvecklingsarbetet ska ha en bestämd tillämpning i sikte Produkten ska vara avsedd för försäljning eller direkt användning i den egna verksamheten Sannolikt att en på förhand kalkylerad intäkt eller kostnadsbesparing uppstår Resurser ska finnas för att kunna slutföra utvecklingsarbetet och marknadsföra produkten Under dessa villkor får direkta och indirekta kostnader avseende utvecklingsarbetet aktiveras. Direkta kostnader kan bestå av material, löner och ersättningar samt köpta tjänster avseende utvecklingsarbetet. Indirekta kostnader kan bestå av ett skäligt pålägg för allmänna administrationskostnader. Samma principer bör tillämpas som gäller för egentillverkade materiella anläggningstillgångar. Direkta kostnader är hela lönekostnaden för Klas och den del av Annas lön som avser utvecklingsarbete, material för prototyper och patentavgifter. Dessa utgifter kan aktiveras. Indirekta kostnader som kan aktiveras är en andel av administrationsomkostnader så som en andel av Annas lön som avser administration, en andel av lokalkostnaden och en andel av redovisningsbyråns kostnader. Räntan på utvecklingslånet för att finansiera utvecklingsarbetet får räknas in i anskaffningsvärdet till den del räntan hänför sig till utvecklingsperioden, 4 kap. ÅRL 3. Deluppgift 3.2 a) Villkoren för aktivering ska bedömas vid varje räkenskapsårs utgång. Om villkoren inte längre är uppfyllda ska erforderlig nedskrivning ske. BFN R1 punkt 20. Bolaget behöver göra en nedskrivningsprövning av de aktiverade utvecklingskostnaderna. I denna nedskrivningsprövning jämförs bokfört värde med förväntade merintäkter från försäljning av produkten. I prövningen ingår att bedöma om det finns resurser att färdigställa produkten. b) Jag behöver ta del av nedskrivningsprövningen. Nedskrivningsprövningen innehåller bedömningar om framtida förhållanden som kan vara svåra för mig som revisor att ha en uppfattning om. Jag måste dock bilda mig en uppfattning om rimligheten i de antaganden som använts och utvärdera den modell som använts. Jag bör också överväga att använda en specialist. Jag begär att företagsledningens uttalande innehåller ett uttalande avseende värdet på de aktiverade utvecklingskostnaderna. ISA 540 Granskning av uppskattningar i redovisningen m.m.

3 Deluppgift 3.3 a) Jag behöver ta del av bolagets likviditetsbudget/kassaflödesprognos för 12 månader från balansdagen. I denna behöver jag dels bedöma rimligheten i löpande utbetalningar och dels säkerställa att inbetalningar är säkrade genom t ex undertecknade finansieringsavtal, beslut om nyemission eller liknande bindande beslut om finansiering. Jag behöver också inhämta skriftligt uttalande från företagsledningen avseende framtida planer och företagsledningens bedömning av fortsatt drift. ISA 570 punkt 16. b) Om jag kommer fram till att bolaget saknar förmåga till fortsatt drift kommer jag att i revisionsberättelsen behöva skriva en Upplysning av särskild betydelse, ett Uttalande med reservation eller ett Uttalande med avvikande mening. Utformningen av revisionsberättelsen är beroende av hur bolaget beskriver situationen i förvaltningsberättelsen. Deluppgift 3.4 För att komma fram till vilken form av granskningsuppdrag detta kan vara läser jag Fars kommentarer till Ramverket vid utförande av granskningsuppdrag i Sverige. Den standard som jag bedömer som mest lämpad för granskningsuppdraget är SÖG Villkoren för granskningsuppdraget anges först i ett uppdragsbrev. Granskning sker enligt denna standard, vilket bland annat innebär att jag ska identifiera de olika typer av väsentliga fel som kan inträffa. Jag ska även välja de förfrågningar, analytiska och andra granskningsåtgärder som jag bedömer erforderliga för att kunna dra en slutsats om det finns några omständigheter som ger anledning att anse att delårsrapporten inte är upprättad enligt BFNAR 2007:1 (Frivillig delårsrapportering). Granskningsåtgärderna består till stor del av förfrågningar och intervjuer med företagsledningen och analytiska granskningsåtgärder i form av jämförelse med budget, föregående perioder etc. Jag tar in ett uttalande från företagsledningen. Jag skriver en rapport enligt p 4.2 i SÖG 2410 vilket är ett uttalande med begränsad säkerhet uttryckt i en negativ form. Om jag kommer fram till att det behövs en högre grad av säkerhet i mitt uttalande är en alternativ standard för granskningen ISA 700 eller ISA 800/805.

4 Deluppgift 4.1 Förvaltningsfastigheter kan redovisas enligt två metoder under IFRS. Verkligt värde redovisning eller Redovisning till anskaffningsvärde. Detta regleras i IAS 40 och IAS 16. Verkligt värde redovisning innebär att samtliga bolagets fastigheter, med undantag av bolagets egen rörelsefastighet, redovisas till verkligt värde. Avskrivningar görs inte och värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Redovisning till anskaffningsvärde innebär att ursprungligt förvärvspris (inkl kostnader för förvärv) utgör anskaffningsvärde och bokfört värde förändras löpande med avskrivningar och med eventuella nedskrivningar samt med tillkommande investeringar. Fastigheterna ska uppdelas i betydande komponenter till grund för avskrivning. Deluppgift 4.2 Hemtrevligt AB har tidigare upplåtit en lokal i en av sina fastigheter till en tandläkarpraktik vars verksamhet inte är momspliktig. Detta har sannolikt inneburit att Hemtrevligt AB inte har varit så kallat frivilligt skattskyldig för sin uthyrning till den tidigare hyresgästen. Den nya hyresgästen kommer att driva en momspliktig verksamhet och har skrivit ett kontrakt med Hemtrevligt AB på en hyrestid om 10 år. Hemtrevligt AB kan registrera den uthyrda lokalen för moms (frivilligt skatteskyldig) och bli skattskyldig tidigast från när ansökan inkommit till Skatteverket, men inte före den dag hyresgästen tillträder lokalen enligt hyresavtalet. ML 9 kap. Hugo Hugosson har nu två alternativ att ta ställning till. 1. Under tiden som renoveringen/ombyggnaden sker kan Hemtrevligt AB ansöka om att bli frivilligt skattskyldig under uppförandeskedet. Detta innebär att Hemtrevligt AB kan få avdrag löpande för ingående moms under ombyggnadstiden. Kravet är dock att Hemtrevligt AB kan påvisa att man ämnar hyra ut lokalen till en framtida momspliktig verksamhet. Avdrag får medges tidigast när ansökan har inkommit till Skatteverket. Detta innebär att Hemtrevligt AB inte får avdrag för eventuell ingående moms för tid före ansökningsdagen. Genom jämkning kan även moms för perioden före ansökan inkommit bli avdragsgill. Detta alternativ innebär att bolaget löpande får ingående moms tillbaka vilket kommer att påverka bolagets likviditet positivt. 2. Vänta med att ansöka om frivillig skattskyldighet tills renoveringen/ombyggnaden är klar men innan man låtit hyresgästen ta lokalen i anspråk och då ansöka om frivillig skattskyldighet för moms. Bolaget får då avdrag för all moms på renoveringen/ombyggnaden i efterhand. Under renovering och ombyggnadstiden kan bolagets likviditet komma att påverkas negativt då bolaget under denna tid inte får avdrag för den ingående momsen löpande.

5 Deluppgift 4.3 Att bygga in terrassen samt utbyggnaden på baksidan är att betrakta som en tillbyggnad och samtliga utgifter som tillhör denna del ska i sin helhet aktiveras som byggnad. Avskrivningar ska göras. Utgifter för att riva väggar, flytta dörrar och dra om avlopp samt ändring av fönster - och entrédörrspartier och av fasaden betraktas vanligen som reparation och underhåll och ska kostnadsföras. Enligt BFNAR 2001:3 ska tillkommande utgifter efter anskaffningstidpunkten aktiveras om prestandan (funktionen) förbättrats jämfört med den nivå som gällde då byggnaden ursprungligen uppfördes. Sannolikt utgör ingen av ovanstående poster en sådan förbättring. Dessa utgifter ska därför redovisas som kostnader när de uppkommer. Om utgifterna däremot kan anses utgöra en prestandaförbättring, genom att hyresnivåerna kan ökas som en följd av att åtgärderna görs, kan aktivering motiveras. Golvet kommer att genomgå en mer omfattande förändring. Frågan är om höjningen av golvet och beläggningen av marmor kan betraktas som en förbättring av prestandan. Vad gäller själva golvet bör de åtgärder som vidtagits betraktas som en reparation. Vad gäller den nya beläggningen från plastmatta till marmor skulle denna utgift kunna betraktas som en förbättring baserat på att den slits betydligt långsammare. Aktivering borde därför kunna motiveras. Avskrivningar ska göras. Deluppgift 4.4 a) Då den tidigare kollegan och arbetskamraten varit personvald ska detta kommenteras i revisionsberättelsen under rubriken övriga upplysningar om inte särskilda skäl föreligger. RevR709 punkt 31. Far anser att ett sådant skäl är byten mellan revisorer i samma revisionsföretag, således behöver upplysning ej lämnas. Om upplysning ändå lämnas ska det framgå av upplysningen för vilket räkenskapsår som tidigare kollegan reviderade bolaget samt när revisionsberättelsen var daterad och om uttalandena var enligt standardutformningen eller avvikit från den. b) Bolaget uppfyller inte de villkor som banken ställt vilket fått till följd att banken sagt upp sina krediter hos bolaget med förfallodag i mars Bolaget har inte lyckats att hitta annan finansiering. Någon upplysning avseende dessa omständigheter framgår inte av förvaltningsberättelsen. Det föreligger en betydande osäkerhet avseende bolagets förmåga att fortsätta sin verksamhet. Eftersom fastighetslånen har sagts upp av banken och därmed förfaller till betalning inom ett år borde skulden per balansdagen redovisats som en kortfristig skuld i årsredovisningen och inte som en långfristig skuld. Med hänsyn till att kortfristiga och långfristiga skulder inte blivit korrekt klassificerade i årsredovisningen ger den inte en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning per Revisorn ska i revisionsberättelsen lämna ett uttalande med avvikande mening om revisorn anser att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild. Under rubriken Grund för uttalande med avvikande mening anger revisorn orsaken till sin avvikande mening och därefter ska revisorn lämna sitt uttalande. I detta fall görs det under rubriken Uttalande med avvikande mening respektive uttalande. Eftersom revisorn anser att betydelsefull

6 information saknas i årsredovisningen i Grund för uttalande med avvikande mening bedöms inte årsredovisningen ge en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens finansiella ställning enligt årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen kan inte anses vara upprättad i överensstämmelse med årsredovisningslagens övriga delar. Som en konsekvens av att moderbolaget och koncernen felklassificerat sina skulder föreslår revisorn årsstämman att avstyrka moderbolagets balansräkning och koncernens balansräkning men fastställer moderbolagets och koncernens resultaträkning då dessa får anses vara korrekt upprättade. c) Då det endast rör sig om en för sent inlämnad arbetsgivardeklaration och en betalning som inte skett i tid bedöms inte revisionsberättelsens utformning påverkas. Misstaget har upptäckts och rättats till. Vad gäller den förseningsavgift och de kostnadsräntor som bolaget har åsamkats bör dessa inte vara så väsentliga att de allvarligt kan ha skadat bolaget.