SVARSMALL. REVISORSEXAMEN Del II

Transkript

1 SVARSMALL REVISORSEXAMEN Del II Maj 2012 Revisorsnämnden 2012

2 Deluppgift 3.1 Utgifter för ombyggnad av råvind till kontor uppgående till tkr Utbyte av slitna plast- och heltäckningsmattor till motsvarande nya ytskikt uppgående till tkr Utgifter för ny kyl- och ventilationsanläggning uppgående till tkr Utgifter för förkastade alternativ avseende projekteringskostnader och förslag från arkitekt uppgående till tkr Källor: 4 kap ÅRL samt BFNAR 2001:3 Läggs till byggnadens anskaffningsvärde då den innebär en förbättring av byggnadens prestanda i förhållande till ursprunglig nivå. Utgifterna skrivs av enligt reglerna för avskrivning av byggnader. Kostnadsförs som reparation och underhåll då de ej kan anses vara värdehöjande förbättringar. Inte heller kan det anses vara en förbättring av byggnadens prestanda i förhållande till ursprunglig nivå. Redovisas som byggnadsinventarier då anläggningen är avsedd för driften. Avskrivning sker i enlighet med reglerna för avskrivning av inventarier. Kan aktiveras som en del av byggnads anskaffningsvärde om väsentligt belopp (BFN U 90:9) alternativt kostnadsföras. Om utgifterna aktiveras skrivs de av enligt reglerna för avskrivning av byggnader. Deluppgift 3.2 a) En värdeöverföring har ägt rum när ledningsgruppen har fått köpa bilarna till ett pris som väsentligt understiger marknadsvärdet. ABLs regler gäller endast de två personerna med ägarintressen. Vid en prövning av huruvida värdeöverföringen är olovlig eller ej ska det bokförda värdet användas som jämförelse. Det är fullt möjligt att sälja en tillgång till ett pris som understiger marknadsvärdet men som är lika med eller högre än bokfört värde utan att därmed ha genomfört en olovlig värdeöverföring. Det torde även ligga inom VDs befogenheter att sälja de begagnade bilarna till ett pris som överstiger bokfört värde. Revisionsberättelsen kommer inte att påverkas. b) Den korrekta hanteringen vid en korrigering av ett fel som avser ett eller flera tidigare räkenskapsår är att rättning ska ske i den årsredovisning eller det årsbokslut som upprättas närmast efter det att felet upptäckts med upplysning om att ett fel förelåg föregående år som nu har rättats samt resultateffekten av denna händelse. Vid en korrekt hantering skulle påverkan på årets resultat uppgå till ytterligare tkr, det vill säga hela korrigeringen sker Det saknas särskilda bestämmelser i bokföringslagen och årsredovisningslagen om hur ett fel som avser ett eller flera tidigare räkenskapsår ska påverka redovisningen. RR 4 Redovisning av extraordinära intäkter och kostnader samt upplysningar för jämförelseändamål säger att upplysningar ska lämnas avseende rättelse av fel i tidigare års räkenskaper (p 11 RR 4). Även om beloppet i sig är stort är det dock i förhållande till Ragvalms omsättning och resultat inte väsentligt varför revisionsberättelsen inte kommer att påverkas om detta enskilda fel eventuellt inte korrigeras.

3 c) Enligt 9 kap. 34 aktiebolagslagen ålägger det revisorn att anmärka på om bolaget inte i rätt tid har betalat skatter och avgifter. Antalet gånger som försening av betalning har ägt rum är så många att en anmärkning ska ske i revisionsberättelsen. Har brister funnits vid fyra tillfällen tyder detta på bristande rutiner hos bolaget. Deluppgift 3.3 Förlustkontrakt redovisas i enlighet med BFNAR 2003:3 p 34 och 39 c). Färdigställandegraden 31 december 2011 uppgår till 18/32 Mkr = 56,25 % Intäkterna uppgår till 56,25 % * 30 Mkr = 16,875 Mkr. Totala utgifter beräknas till Mkr = 32 Mkr. Årets förlust är 1,125 Mkr Avsättning för framtida förlust på kontraktet är - 0,875 Mkr Total resultatpåverkan per 31 december 2011 är 2,000 Mkr Deluppgift 3.4 a) I resultaträkningen redovisas avskrivningar på 800 tkr samt en upplösning av uppskjuten skatt hänförlig till övervärden vid förvärvet. Skattesatsen 26,3 % gånger övervärdet om tkr blir 394,5 tkr vid förvärvstillfället. Årets upplösning blir 78,9 tkr som redovisas som en skatteintäkt på skatteraden i resultaträkningen. Uppskjuten skatt i balansräkningen minskar från 315,6 tkr till 236,7 tkr. b) Förvärvade tillgångar delas ej upp i anskaffningskostnad och ackumulerade avskrivningar eftersom det verkliga värdet på tillgången utgör anskaffningsvärdet vid rörelseförvärv.

4 Enligt årsredovisningen (tkr) Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Enligt årsredovisningen (tkr) Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar ( ) Utgående ackumulerat anskaffningsvärde Ingående avskrivningar Årets avskrivningar -800 ( ) -800 ( ) Utgående ackumulerade avskrivningar Bokfört värde

5 Deluppgift 4.1 a) Att redovisa förlusterna som jämförelsestörande, d v s på egen rad i resultaträkningen eller rapport över totalresultat, går bra. Enligt IAS 1 p 97 ska upplysningar lämnas separat för intäkts- eller kostnadsposter som är väsentliga, antingen i resultaträkningen eller i noterna. IAS 1 p 85 har inget specifikt namn på de poster om vilka upplysning ska lämnas separat vilket innebär att de kan benämnas jämförelsestörande förutsatt att redovisningsprinciperna innehåller en definition av det valda uttrycket. Presentation och definition av dessa poster ska tillämpas konsekvent från år till år. Att värdera returlagret till anskaffningsvärde är endast möjligt om anskaffningsvärdet understiger nettoförsäljningsvärdet. Om nettoförsäljningsvärdet som i detta fall bedöms understiga anskaffningsvärdet per 31 december 2011 så ska nedskrivning ske till detta värde i bokslutet Av IAS 10 p 9 b) ii Händelser efter rapportperioden framgår att varuförsäljning som sker efter rapportperiodens slut kan visa på vilket försäljningsvärde dessa varor hade vid rapportperiodens slut. b) Bolagets redovisning av goodwill-beloppet är inte förenligt med IFRS då värdet inte prövats varje år. Av IAS 36 p 9 Nedskrivningar framgår att ett bolag vid varje rapportperiods slut ska bedöma om det föreligger en indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Oavsett detta ska bolaget i enlighet med p 10 varje år pröva nedskrivningsbehovet för goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv. Då bolaget inte uppdaterat sin prövning av nedskrivningsbehov avseende goodwill så är hanteringen inte förenlig med god redovisningssed. Deluppgift 4.2 a) För att pröva riktigheten i bokföringsposter och andra justeringar som har gjorts vid upprättandet av de finansiella rapporterna ska granskningsåtgärder utformas där revisorn ska välja ut bokföringsposter och andra justeringar som har gjorts i slutet av perioden samt överväga om det finns ett behov av att granska manuella bokföringsordrar för hela perioden (ISA 240 p 32 a). Syftet är att identifiera väsentliga felaktigheter uppkomna till följd av oegentligheter. b) Exempel på hur granskningen kan genomföras: Granska rutiner för attest av manuella bokföringsordrar Utför registeranalyser för att välja ut t ex stora poster med jämna belopp och transaktioner som registrerats vid udda tidpunkter Granska koncernelimineringar och justeringar mot underlag Fånga upp stora och ovanliga bokslutstransaktioner Granska underlag för reserver, t ex omstruktureringar, kundfordringsreserver och inkuransbedömningar Granska krediteringar mot underlag Inkludera ett moment av oförutsägbarhet i urvalet av poster att granska Granska rättelser och justeringar

6 Deluppgift 4.3 I enlighet med ISA 600 har jag som koncernrevisor ansvar för hela koncernrevisionen. Eventuella enhetsrevisorer instrueras av mig och jag följer även upp deras åtgärder genom skriftlig och muntlig avrapportering. För att planera min granskningsansats för koncernen bedömer jag vilka bolag som utgör: Betydande enheter på grund av dess enskilda finansiella betydelse i koncernen, Betydande enhet på grund av att den sannolikt innefattar betydande risker för väsentliga felaktigheter och Enheter som inte är betydande enheter Bolag Typ av enhet Revisionsansats Moderbolaget Betydande enhet på grund av dess enskilda finansiella betydelse i koncernen Sverige 1 Sverige 2 Kina UK Tyskland Danmark Betydande enhet på grund av dess enskilda finansiella betydelse i koncernen Ej betydande enhet Betydande enhet på grund av att den sannolikt innefattar betydande risker för väsentliga felaktigheter Betydande enhet på grund av dess enskilda finansiella betydelse i koncernen Ej betydande enhet Ej betydande enhet En full revision kommer att genomföras av moderbolaget, inklusive koncernen. Moderbolaget är den enskilt största finansiella enheten och därför kommer vi att lägga merparten av arbetet här med fokus på risken för betydande inkurans. Full revision av enhetens finansiella information. Analytisk granskning på koncernnivå Revision (positivt bestyrkande) av ett eller flera konton, transaktionsslag eller upplysningar som rör de betydande riskerna för fel i värderingen av kundfordringar. Alternativt kan särskilda åtgärder enligt ISA 600 p 29 utföras om jag bedömer att jag kan nöja mig med ett negativt bestyrkande. Jag tänker använda min kinesiska samarbetspartner för en punktinsats avseende kundfordringar baserat på ett granskningsprogram som de erhåller av mig. I övrigt utför vi en analytisk granskning på koncernnivå Full revision av enhetens finansiella information. Omständigheterna och bedömning av tvisten diskuteras även med företagsledningen för koncernen. Analytisk granskning på koncernnivå. Affärsläget och framtidsplaner diskuteras med företagsledningen för koncernen. Analytisk granskning på koncernnivå

7 Enligt min planering kommer full revision att utföras på enheter som totalt står för 86 % av omsättningen och analytisk granskning på enheter motsvarande 9 % av omsättningen. I Kina, som står för resterande 5 %, kommer jag att genomföra lokal revision alternativt särskilda åtgärder kombinerat med analytisk granskning på koncernnivå. Deluppgift 4.4 a) Enligt Revisorslagen kan byrån bedriva verksamhet som har ett nära samband med revisionsverksamheten så länge det inte stör oberoendet i revisionsverksamheten enligt analysmodellen. Lagen innehåller endast uttrycket naturligt samband utan närmare förklaring. Dock framgår av propositionen konkreta exempel på verksamhet som har ett naturligt samband med revisionsverksamhet. Bland dessa ingår utbildning och programutveckling. Försäljning av programvara och utbildning i programmet är således förenligt med god revisorssed (EtikU 5). b) Medarbetarna som startat egen verksamhet är inte revisorer varför regler avseende förtroenderubbande sidoverksamhet enligt Revisorslagen inte gäller dem. Det finns inget specifikt uttryckt i lagar, rekommendationer eller uttalanden avseende denna situation och kan utifrån detta inte anses vara oförenligt med god revisorssed. Det är dock ändå av andra skäl olämpligt att medarbetarna driver en egen verksamhet samtidigt som de är anställda av byrån. Risken är att de förknippas med byrån när de driver den egna verksamheten.