Uppföljning av Mjölby kulturarvsplan 2015

Transkript

1 Uppföljning av Mjölby kulturarvsplan 2015 Kultur- och fritidsförvaltningen

2 INNEHÅLL Bakgrund..3 Kulturarv..3 Kulturarvsplanen..3 Levandegöra...5 Tillgängliggöra...11 Vårda och bevara.14 Ledstjärnor...17 Aktiviteter som pågår Aktiviteter framöver Att arbeta med kommunens kulturarv Fotografier framsidan: Musikparad på stora torget av Bo Dahlgren, övriga fotografier Kultur- och fritidsförvaltningen. 2

3 FÖRORD Denna utvärdering är ett försök att sammanfatta det som hänt inom kulturarvsområdet sedan kulturarvsplanen infördes för fem år sedan. Ambitionen har varit att få med så mycket som möjligt, ändå är vi helt övertygade om att det finns aktiviteter som genomförts inom kulturarvsområdet inom kommunen och som inte finns omnämnt här. Med det i tankarna, kan vi bara konstatera att mycket har skett och fortsätter att hända. Vårt kulturarv lever vidare och med de orden vill vi tacka alla, ingen glömd och ingen nämnd, som bidrar till att detta sker. BAKGRUND Då det inte fanns någon kulturarvsplan i Mjölby kommun, var det angeläget att ta fram en sådan. Den skulle peka ut vad som kunde göras inom kulturarvsområdet. Flera olika aktörer möttes i den så kallade KAP-gruppen (Kulturarvsplan-gruppen) och medverkade i arbetet med att ta fram planen, med start år Ambitionerna var att den skulle vara levande (ingen hyllvärmare) och enkel, i bemärkelsen lättförståelig, överskådlig och tydlig. År 2010 antogs kulturarvsplanen av Kommunfullmäktige. Deltagarna i KAP-gruppen har kommit och gått, medan andra har varit med hela vägen från start. KULTURARV Riksantikvarieämbetet skriver följande på sin hemsida Kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan. Ordet kulturarv innefattar en mångfald av kulturarv oavsett om vi beskriver det som kulturarv eller kulturarvet. Emellanåt kan det finnas behov av att avgränsa begreppet för att åskådliggöra specifika delar i den samhälliga utvecklingen, det industriella kulturarvet, det biologiska kulturarvet och så vidare. KULTURARVSPLANEN Tanken med Kulturarvsplanen är att ge en helhetsbild över vilket kulturarv och vilka kulturmiljöer som finns i kommunen samt hur dessa ska förvaltas och utvecklas. Den lyfter fram kommunens specifika identitet. Planen har en dessutom en koppling till det regionala kulturarvsprogrammet. 3

4 Mjölby kulturarvsplan visar på tre områden; Levandegöra, tillgängliggöra samt vårda och bevara. Ofta är det så att en hel del av aktiviteterna som skett under åren kan få plats under flera av områdena ovan. Ett bra exempel på detta är Greta Wahlgrens klipparkiv. Genom dokumentation, arkivering och digitalisering av Wahlgrens klipparkiv så både levandegörs och tillgängliggörs detta kulturarv för allmänheten, samtidigt som det handlar om att vårda och bevara arkivet för framtiden. Av utrymmesskäl återfinns aktiviteten under rubriken vårda och bevara. Följande förvaltningar och föreningar har medverkat i framtagandet av Mjölby Kulturarvsplan: Biblioteket, Byggnadskontoret, Centralarkivet, Föreningsarkivet, Hembygdsrådet, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum, Kultur- och fritidsförvaltningen, Lindbladsällskapet, Miljökontoret, Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan och Turistbyrån. De områden som har varit i fokus sedan starten är följande: Arkiv Hembygds- och bygdegårdar Kulturmiljöer Kyrkor Naturskyddsområden Vandringsleder Fornlämningar Resta stenar Litteratur Filmer Fotografier Musikliv Jordbruksbygd. Följande är på ett eller annat sätt involverade i Kulturarvsplanen idag: Biblioteket, Byggnadskontoret, Centralarkivet, Föreningsarkivet, Hembygdsrådet, Naturskyddsföreningen, Kulturarv Östergötland/Östergötlands länsmuseum, Kultur- och fritidsförvaltningen, Musik i Mjölby, Miljökontoret, Svenska Kyrkan, Turistorganisationen samt Service- och teknikförvaltningen. Här är det fokus på resultatet, vilket är självklart! Vad gör vi? MEN, det är även viktigt att värdesätta processen, att information sprids, kontakter knyts och samarbeten sker. Det kan ingen plan tvinga fram, men kreativa möten mellan människor kan få idéer att spira och förverkligas. 4

5 LEVANDEGÖRA Guidningar Naturguidningar: Miljökontoret arrangerar årligen naturguidningar inom kommunen. Varierande teman och platser. Något/några naturreservat brukar alltid ingå i programmet exempelvis; Örbacken, Skogssjön, Åsabackarna, Solberga, Västra Harg, Stämma. Marknadsföring av dessa guidningar har skett via Östergötlands natur- & kulturguidningars program, evenemangskalendern visit Östergötland, kommunens hemsida/facebook samt kommunens miljöalmanacka. Björkdunge vid Väderstad. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Örtagårdsguidningar: S:ta Ingrids Gille i Skänninge har anordnat flera guidningar i deras örtagård. En guidning tar ca min. Under guidningen har man utgått från häftet Örtagården i gamla Skänninge. För mera information om örtagården se under rubriken tillgängliggöra. Historievandringar: Historia i vår närhet är guidningar för årskurs 2 och görs av Mjölby Hembygdsgård varje år. Bland annat så tittar och pratar man om kvarnen och skolan på hembygdsgården. Kulturguidningar och upplevelsevandringar: Guidade visningar har arrangerats vid historiska minnesmärken ex. Öjebro, Lunds backe och Högbystenen. Bjälbo har haft både upplevelsevandringar och guidningar. I Skänninge har det varit medeltidsvandringar, vandring i kulturreservatet med museerna, kloster-, kyrkogårds- och hospitalsvandring samt guidning av Vårfrukyrkan. Upplevelsevandringar har skett tidigare år med flera utklädda guider både i centrala Skänninge och vid S:ta Ingrids klosterruin. Det har även varit guidningar då det var arkeologiska utgrävningar av St. Olofs kloster. Vid dessa medverkade även Riksantikvarieämbetet och det skedde upplevelsevandringar i samband med detta. Förutom Bjälbo har även andra kyrkor i kommunen som Järstad, Normlösa och Skeppsås haft guidningar genom kommunens guider. 5

6 Marknadsföringen har skett via Visit Östergötlands hemsida, kommunens turistsida, evenemangskalendern, annonser i Visit Östergötlands magasin, redaktionell text i Vätterntidningen (turistbroschyr för kommunerna runt Vättern), flygblad, affischer och Facebook. Lek och lär i naturen är ett arrangemang av Hembygdsföreningen i Östra Tollstad där man samlades vid grunden till Hyppingstorps grenadjärstorp och berättade om dem som bott där, bland annat med hjälp av bouppteckningar. Skånska Lasses hus. Här har skett flera guidningar via Mjölby hembygdsförening. Man har då visat upp själva huset med intakt inredning samt trädgård. De som kommit har varit äldre, men även skolguidning har förekommit. Utställningar, visningar och demonstrationer Bruksföremål: I montern på Mjölby bibliotek visas det ibland upp föremål kopplade till kulturarv. Det har varit allt från halm- och luffarslöjd till smidesaskar. Föremål från Mjölby: Mjölby hembygdsförening skapade Made in Mjölby som var en sammanställning av föremål som hade tillverkats av gamla företag hemmahörande i Mjölby. Även en kort presentation av företagen hade tagits fram liksom foton på fabriksbyggnader med mera. Musik: Studiecirkeln Musik i Mjölby har sedan 2010 arbetat med att kartlägga och dokumentera ensembler och profiler/solister verksamma i Mjölbys musikliv från 1890-talet och framåt. Det har resulterat i att det sedan 2011 i Mjölby Hembygdsgård finns en permanent utställning kallad Da Capo Den täcker tiden från mitten av 1890-talet fram till ungefär Utställningen innehåller bland annat fotografier, instrument och uniformer. Utställningen kan ses då Mjölby Hembygdsgård är öppen. En av föreningarna i Mjölby Musikråd, Mjölby Stadsmusikkår, arrangerade i samband med sitt 75- årsjubileum 2013 en jubileumsutställning i Mjölby Bibliotek. Utställningen bestod i huvudsak av fotografier och utmärkelser i form av diplom och medaljer. Allt mellan himmel och jord : Hembygdsföreningarna har haft flera utställningar och öppna hus med varierande teman. Hos Västra Hargs hembygdsförening har man exempelvis kunnat lära sig om allt från gamla leksaker, hembygdsdräkter, brudklänningar och storgårdskakor till svenska utedass. 6

7 Konserter Mjölby Musikråd arrangerade inom rådets abonnemangsserie, säsongen , en konsert för att hylla en av Mjölbys mest kända musikprofiler, Arne Lamberth. Som tolkare av Arne engagerades den välkände trumpetaren Magnus Johansson. Till konserten hade orkesterns båda vicedirigenter, Svante Johansson och Jan Selim, arrangerat Arnes Lamberths musik för blåsorkester i hans anda. Vid sidan av musikrådet har Lindbladssällskapet i Skänninge arrangerat ett flertal konserter i Rådhuset med musik av Skänningesonen Adolf Fredrik Lindblad. Bokutgivningar Hembygdsrådets årsbok: Årets bok är den 35:e årgången och ges ut i 1300 exemplar. Den innehåller allt från Frans Andersons dagboksanteckningar till caféer, matserveringar och pensionat i Väderstad på 1900-talet. Arkitektur: Mjölby hembygdsförening gav 2013 ut en ny, reviderad upplaga av boken Hus i Mjölby, författad av Bo Jansson. Boken har sedan 2007 sålts i närmare 1000 exemplar. Musik: Studiecirkeln Musik i Mjölbys resultat har förutom utställningen också redovisats i en bok med titeln Musik i Mjölby, en musikalisk resa i tiden. På ungefär 380 sidor skildras ensembler och profiler. Det handlar om dansorkestrar, körer, blåsorkestrar, stråkorkestrar, pop- och rockband med mera. Boken kom ut hösten 2013 och trycktes först i en upplaga på 800 exemplar. Upplagan såldes snabbt slut och en nytryckning av 400 exemplar gjordes. Av dessa återstår ungefär 150. Boken finns på Mjölbys Bibliotek och kan också köpas i Mjölby Hembygdsgård och Mjölby Bok- och Pappershandel. Utgivandet har möjliggjorts tack vare bidrag från Stiftelsen Konung Gustav VI Adolfs fond för Svensk kultur, Kungliga Patriotiska Sällskapets Understödsfond, Sparbankstiftelsen Alfa och Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen 7

8 Sockenberättelser: Högby Hembygdsförening gav 2011 ut den lokalhistoriska boken Högbyminnen berättelser om Högby sockens historia. Boken författades av en arbetsgrupp inom föreningen och trycktes i 600 st. exemplar. Tryckningen bekostades med bidrag från Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur, Kungliga Patriotiska Sällskapet och Sparbanksstiftelsen Alfa samt tolv företag i Högby. Föreläsningar Antikviteter: Mjölby hembygdsgård har anordnat speciella antikföreläsningar där man har kunnat ta med sig egna föremål för att få en bedömning av dessa. Musik: Utgivningen av boken Musik i Mjölby, en musikalisk resa i tiden bidrog till en inbjudan att föreläsa/berätta om Mjölbys musikliv, med inriktning på blåsmusik, bland annat på Mjölby Bibliotek i serien Mjölby i backspegeln. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Filmvisningar Ett samarbete med Kultur- och fritidsförvaltningens föreläsningsserie Mjölby i backspegeln ledde till att centralarkivet arrangerade en visning av filmen Det ordnar sig för Blomgrens för allmänheten i Hörsalen. Filmvisningen ägde rum i oktober 2009 och ca personer kom. Under öppet-hus -lördagen 2011 snurrade en del av de dokumentära/lokalhistoriska filmerna på en dator bredvid galleri Hörnet, i samarbete mellan biblioteket och arkivet. Även om inte centralarkivet är huvudaktör, har samarbetet arkivet-biblioteket-janne Erm möjliggjort att personal på kommunens äldreboende kan låna och visa de dokumentära/lokalhistoriska filmerna för sina äldre. Likaså visade Östergötlands museum flera av Mjölbyfilmerna på sin basutställning under några år. Troligen tack vare att ett exemplar av varje DVD-film skänktes dit, för ökad spridning. På Kulturarv Östergötlands hemsida finns det en länk till Östgötafilm. Där visas korta avsnitt ur flera av de dokumentära/lokalhistoriska filmerna, det vill säga visningar när åskådaren själv har tid och lust. 8

9 Traditionellt firande Högtidsfirande: Midsommarafton som är en stor högtid i Sverige firas av hembygdsföreningarna i Normlösa, Vallersta, Veta, Öjebro med flera. Detta sker på ett traditionellt sätt med resning av midsommarstång, musik och lekar samt dans kring stången. Likaså är Valborg en högtid som man kan fira vid brasan i exempelvis Västra Harg och Östra Tollstad. Midsommar- och valborgsfirandet på Mjölby hembygdsgård drar var för sig en publik som ofta överstiger 2000 personer. Året avslutas med ett traditionellt julbord med till exempel Skeppsås Hembygdsförenings medlemmar. Öppna muséer, hus & träffpunkter Många av de gamla husen där hembygdsföreningarna har sin verksamhet fungerar som muséer och har öppet för allmänheten vid olika tidpunkter. I Sya kan man beskåda allt från telefoner till apparater och växlar för nätunderhåll. I Mjölby kan man besöka vagnmuséet och finna slädar och vagnar. Vill man se ett apotek och urmakeri med gamla anor från förr besöker man Sjölingården i Skänninge. Bara för att nämna några. Hembygdsgårdarna fungerar även som träffpunkter. I Högby hembygdsgård har man till exempel kunnat träffas över en kopp kaffe, prata och umgås på deras tisdagscaféer under sommaren. Handelsboden i Sya hembygdsgård Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Temadagar Birger Jarldagar: Arrangerades i Skänninge där skolbarn inbjöds för att prova på medeltiden. På lördagen var det samma koncept fast för allmänheten. Projektet var 2010, 2011 och 2012 och arrangerades av Skänninge hembygdsförening, Hantverkare, Länsmuséet, Turistbyrån och Kultur och fritid. Birger Jarldagar kommer att genomföras på nytt under Ambitionen är att arrangemanget ska återkomma årligen. 9

10 Hembygdsdagar: Hembygdsgårdar och byalag har arrangerat flera hembygdsdagar med historisk inriktning. Man har olika stationer där skolelever får prova på gammalt sätt att göra saker och ting. Exempel på aktiviteter är: tälja och sätta i träpinnar i krattor, slipa knivar på gammalt sätt med slipsten, byka och mangla tvätt, väva mattor, bära vatten med ok, mala kaffe etc. Detta har möjliggjorts av flera föreningar, bland annat Väderstad. Bygdespel: Ett litet teaterstycke sätts upp varje år av en grupp inom hembygdsföreningen. Ofta skriver gruppen själva ihop manuset och försöker att anknyta till händelser i bygden från förr. Föreställningen framförs vid tre olika tillfällen i samband med Sya-Dagen, Våffelcafé och Östgötadagarna och riktar sig till alla som vill se och höra. Sekelskiftesdagar: Hålls varje år under tre dagar i september av Mjölby Hembygdsgård och riktar sig till årskurs 4 i Mjölby tätort. Barnen får prova på olika aktiviteter. Stationerna kan vara allt från vävning, bykning, tälja pinnar till träräfsa, slipa knivar, såga och hugga ved, mala kaffe och mjöl och så vidare. Öppna kyrkor Vissa av kommunens kyrkor har varit öppna för allmänheten för att man ska kunna visa deras kulturskatter. Ibland har detta skett med hjälp av turistpersonal och guider. Nyttjandet av kulturplatser Turistbyrån verkar för att erbjuda platser för att visa upp olika kulturyttringar. Kontaktnätet har hela tiden uppdaterats för att hitta nya platser som kan visas upp. Ex. Lunds backe, Öjebro och Svaneholms borgruin. Lunds backe. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen 10

11 TILLGÄNGLIGGÖRA Skogssjöområdets naturreservat 2009 tog Miljökontoret fram en folder, samt nya informationsskyltar över Skogssjöområdets naturreservatet. Vandringsleder 2010 togs foldern Nyfiken på Svartån fram. Foldern visar vägen för en fin vandring runt Svartån mellan hembygdsgården och Gula bron vid reningsverket. Längs vägen sitter informationsskyltar som beskriver naturen längs med vandringen. Karta finns att ladda ner från internet. Tre etapper av Östgötaleden finns beskrivna med översiktskarta på kommunens hemsida. Etapperna går från Bleckenstad i söder till Örbacken norr om Mjölby. Örtagård Örtagården i Gamla Skänninge är uppdelad i åtta så kallade kvarter och drivs av S:ta Ingrids Gille. I örtagården finns allt från läkeväxter, brännvinskryddor till giftdroger. På denna plats har man även samlat Skänningeväxter. Det är växter som man hittat spår av vid utgrävningar i Skänninge. Ett sådant exempel är lavendel. Örtagården är alltid tillgänglig för allmänheten och ligger i Gamla Skänninge. Informationsskyltar berättar om varje växt. Varje år inventerar S:ta Ingrids Gille örtagården och växter kompletteras. Skänninge örtagård. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Digitalisering av kartor Samtliga kartor i Byggnadskontorets mätningsarkiv har digitaliserats. Dessa finns nu tillgängliga i Lantmäteriets digitala arkiv. Naturvårdsprogrammet finns idag digitalt som karta för allmänheten på Mjölby kommuns hemsida. 11

12 Kulturmiljöprogram Ett kulturmiljöprogram har tagits fram och lämnats till Kommunstyrelsen för antagande. En del av arbetet har varit att ta fram information i Byggnadskontorets GIS-system. Det gör det möjligt att i en kartapplikation söka och läsa mer om olika kulturmiljöer. Samtliga gamla byggnads-inventeringar har digitaliserats och finns även de sökbara via karta. Detta material finns nu tillgängligt i interna GISapplikationer och kan användas av kommunens medarbetare. Öppna arkiv Centralarkivet och Mjölby kommuns föreningsarkiv håller öppet vardagar under kontorstid för allmänheten. Sökbara kyrkor Svenska kyrkan har låtit fotografera alla kyrkor så att de kan sökas på Googlemaps. På så sätt kan man gå runt i kyrkorna utan att vara fysiskt på plats. Man väljer själv vad man vill se och fokusera på. Detta är ett system som är enkelt att använda även för den mest oerfarne. Samtliga kyrkor i kommunen finns tillgängliga via Här kan man på ett mycket levande sätt exempelvis titta runt i Bjälbo kyrka från 1100-talet, betrakta vackra takmålningar i Veta kyrka eller besöka någon av kommunens andra kyrkor. Bjälbo Kyrka. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Turistfoldrar Det har tagits fram flera foldrar över sevärda miljöer i kommunen. Elva nya foldrar togs fram bara under Turistbyrån har även medverkat i annonser i Visit Östergötlands Magasin och #Utflykta, köpt ett uppslag i Runt Vättern, haft annons i Länstidningens sommartidning samt medverkat i Mjölby kommuns turistkarta. 12

13 Torpmärkning, skyltning och vandring Flera av kommunens hembygdsgårdar och byalag utför torpmärkning/torpskyltning. Normalt sätts det upp en stolpe med skylt då husen för det mesta inte längre finns kvar på plats. Ibland finns det bara en grund kvar, delar av en grund eller andra säkra tecken på var torpet eller den historiska platsen har funnits. Skyltarna upplyser om olika saker beroende på objekt. Det kan vara namn, när det uppfördes, vilka som har levt där, sista boende, när det revs, vilken gård markerna tillhörde, koppling till soldatväsendet och så vidare. Torpet prickas in på en karta och registreras därefter i Bygdeband, vilket är en webbplats för lokalhistoriskt material som ägs och drivs av Sveriges Hembygdsförbund. Det är vanligt att man har torpvandringar i samband med detta. Torpskyltningar görs av flera föreningar, exempelvis Hogstad och Högby. Lokalhistoriska filmer till utlåning År 2003 väckte bibliotekarie Marina Carlsson frågan om att ta hand om ett antal filmer och ljudband, vilka då stod och dammade på biblioteket. Filmerna överlämnades till centralarkivet för inventering och förvaring. Dessutom konstaterades att inga av biograf-filmerna var av nitrattyp. Sådana kan självantända och vore då högst olämpliga att förvara i centralarkivet! I ett samarbete mellan biblioteket, Kultur- och fritidsförvaltningen och centralarkivet som då tillhörde ADM, Administrativa servicekontoret, överfördes de allra flesta filmerna till DVD. Målet var att göra dem tillgängliga för utlån utan att slita på originalen. Förr kunde bara personer med riktig filmutrustning låna dem. Lokalhistoriska filmer att låna på Mjölby bibliotek Biblioteket i Mjölby. Fotograf: Kultur och fritidsförvaltningen Arbetet med att föra över filmerna till DVD utfördes av Janne Erm för Mjölby kommuns räkning från år 2004 och framåt. Efter detta arbete blev det tekniskt möjligt att filmerna också kunde lånas ut på biblioteken. Senaste överföringen till DVD gjordes år Av nästan alla dokumentära/lokalhistoriska filmer som överfördes till DVD skänktes ett exemplar av varje till Östergötlands museum för att finnas på deras forskarhylla. De kunde alltså lånas på fler ställen än bara lokalt inom Mjölby kommun. 13

14 VÅRDA OCH BEVARA Skogsjöområdets naturreservat Skötselplan för naturreservatet togs fram I samband med detta utvidgades reservatet en aning för att inbegripa ytterligare värdefulla områden togs det fram en skötselplan för området kring Svartån nedströms Mjölby centrum reviderade länsstyrelsen i samarbete med miljökontoret skötselplanen för Örbackens kalkkärr. Sedan 2014 pågår upprustning av istidsspåret i Skogssjöområdets naturreservat. Nya informationsskyltar har tagits fram och vandringsleden har dragits om en bit för att bättre synliggöra de höga geologiska värdena i området. Slingan är numera 3 km lång. Markering och vägvisning har också förbättrats. Öjebro hembygdsgård. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Hembygdsgårdar Service- och teknikförvaltningen ansvarar för skötsel och underhåll av hembygdsgårdarna i Mjölby och Skänninge. Annars ligger ansvaret för att vårda och bevara gårdarna hos hembygdsföreningarna/ byalagen själva. Det kan handla om allt från staketuppsättning till renovering av byggnaderna. Till skötseln hör även ogräsrensning och gräsklippning samt vård av trädgårdar som hör till gårdarna. I Öjebroorten sker även slåtter. Byggnadsinventering i Skänninge Under 2015 har Byggnadskontoret tagit fram en byggnadsinventering över delar av centrala Skänninge. Den ligger till grund för planering och bygglov. Inventeringen visar på hur byggnaders kulturhistoriska och arkitektoniska kvaliteter ska främjas. 14

15 Dokumentation, arkivering, digitalisering & katalogisering Flera hembygdsföreningar har ägnat sig åt detta. Mjölby hembygdsgård är en av dem som har en Bildforskargrupp som har arbetat med dokumentation, arkivering och digitalisering av fotografier som är kopplade till Greta Wahlgrens klipparkiv. Greta Wahlgren. Fotografiet finns hos Mjölby hembygdsförening. Hogstad hembygds- och byalagsförening har genomfört en katalogisering och genomgång av gamla föremål. Det kan vara bruksföremål, böcker, fotografier och så vidare. Föremål märks och får en beskrivning av användningsområde, historia med mera och sparas antingen i föreningens utställningsrum eller i förrådet. Skrifter, böcker, foton, torpuppgifter och andra sammanställningar läggs i mappar med anknytning mot gårdar/torp. Dessa läggs sedan in i Bygdeband. Man har även arbetat med att samla in olika personhistorier genom intervjuer och dokumentering från personer som har en lokal anknytning till orten. Långtidsförvaring av dokumentärfilmer I samband med att de dokumentära/lokalhistoriska filmerna fördes över till DVD uppstod frågan om förvaringen av originalfilmerna. Filmerna inventerades mer noggrant denna gång på centralarkivet med start från år 2007 och utifrån en mall som Östergötlands läns-/museum tagit fram. Dialogen med museet ledde till en ökad medvetenhet om vikten av säker förvaring för originalfilmerna. I slutet av år 2008 levererades 40 stycken filmer och 15 stycken ljudband från centralarkivet till Filmarkivet i Grängesberg för säker långtidsförvaring. Detta är ett rättesnöre även för eventuella senare leveranser av dokumentära/lokalhistoriska filmer. 15

16 Kyrkbyggnader och kyrkogårdar Bevarande av hus och kyrkogårdar står ständigt på svenska kyrkans dagordning. Fornminnen Service- och teknikförvaltningen sköter Knektahagen i Mjölby samt även ett fornminnesområde vid Grönsaksvägen i Eldslösa, Mjölby. I Skänninge sköter man om S:ta Ingrids klosterruin, Hospitalsruinen samt området bakom Birger Jarls hall. Fornlämningar på kommunal mark i skog slyröjs när så behövs. Runsten vid Högby hembygdsgård. Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Konstverk Konstverken i kommunens parker rengörs och tvättas en gång per år av Service- och teknikförvaltningen. De flesta konstverken finns i Mjölby. 16

17 LEDSTJÄRNOR Systematisering - Spara arkivoriginal av nuvarande digitala kartor och fotografier systematiskt Denna punkt gäller främst Byggnadskontorets arkiv för kartor, då de har kvar ansvaret för arkivhandlingarna för kart-och mätningsdelen på förvaltningen. Centralarkivet har inga digitala fotografier i dagsläget, men systematisering ska ändå vara en ledstjärna nu och i framtiden. Förvaring - Vikten av rätt förvaring När det gäller förvaring av fotografier, kartor och arkivhandlingar är det viktigt att detta sker i fuktoch brandsäker miljö i alla sammanhang. Det är svårt att skriva något klokt när det gäller måluppfyllelse, snarare är den ett villkor för alla arkivhandlingars förvaring, oavsett om det är protokoll, kartor eller fotografier. Då arkivhandlingar är unika, blir de oersättliga om de brinner upp, skadas rejält av brand eller fukt, stjäls eller försvinner. Vikten av rätt förvaring är viktig att ha med som ständig påminnelse. Kommunikation - Påpeka när underhåll behövs Lyfta fram att det är bra att vara uppmärksam på om behov av vård och skötsel uppstår och då kommunicera detta till ansvarig person. Mötesplats vid ån i Mjölby Fotograf: Kultur- och fritidsförvaltningen Omvärldsbevakning- Att vara observant på trender Turistbyrån framhåller vikten av att vara uppmärksam på nya trender för framtida behov. 17

18 AKTIVITETER SOM PÅGÅR Gamla Skeninge I projektet Gamla Skeninge utarbetas just nu ett program för utveckling av Gamla Skänninge. Projektet leds av Stadsträdgårdsmästaren på Service- och teknikförvaltningen. Förutom denne ingår tjänsteman från kultur- och fritidsförvaltningen, Turistbyrån, S:ta Ingrids Gille och Skänningeföretagarna. Utvecklingsplanen rör området Stora torget och Järntorget längs med Järntorgsgatan och Pukebacksgatan. Diskussioner förs kring skyltningen, framkomlighet, belysning etcetera. Musik Föreningen Musik i Mjölby arbetar i studiecirkelform vidare i ett projekt med att dokumentera Musikens arenor, platser där musik förekommit och förekommer. Det är platser som konsertlokaler, festplatser, parker, kyrkor mm. Ett 60-tal platser har hittills identifierats. I samma cirkel arbetas också med att samla in och dokumentera ljudinspelningar gjorda av ensembler och enskilda musiker och sångare från Mjölby. Inspelningar av skilda karaktärer, såsom rullband, kassettband, stenkakor LP-skivor, CD-skivor kommer att överföras till digital form. Närmare 200 inspelningar har identifierats och av dem har cirkeln drygt 100 samlade. Inspelningarna skildrar repetitioner, konserter och regelrätta skivinspelningar. Om möjligheter ges (ekonomi, rättigheter mm) kommer ett axplock av inspelningarna att ges ut i form av ett CD-album eller liknande. AKTIVITETER FRAMÖVER Kulturmiljöprogram Då informationen redan finns internt skulle den relativt enkelt kunna presenteras även externt. Det skulle t.ex. kunna göras genom att man presenterar kulturmiljöer på en karta tillsammans med bilder, digitala rundturer där olika platser/föremål presenteras etc. Dessa skulle kunna konsumeras i t.ex. webbläsare på dator, webbläsare i telefon/surfplatta eller som app i telefon/surfplatta. Diskussioner kommer att föras under 2016 om vad som ska göras tillgängligt externt. Marknadsföring externt av GIS-kartan. Diskussion kommer att föras under 2016 gällande detta. 18

19 ATT ARBETA MED KOMMUNENS KULTURARV BEGRÄNSNINGAR OCH UTMANINGAR Ideellt arbete: En hel del av kulturarvsplanens arbete utgörs av ideella krafter. En svårighet kan vara att det är för få som engagerar sig. En annan är att man har generationsväxlingar och inte får påfyllnad underifrån. Ett arbete byggt på ideella krafter och eldsjälar är helt enkelt mera sårbart. Dessutom finns det tecken på att det ideella engagemanget har förändrats till sin karaktär. Chefstidningen (februari 2013) skriver följande: det ser inte likadant ut som det gjorde för 50 år sen, eller ens 15 år sedan. Idag vill vi arbeta aktivt med volontärarbete och göra en effektiv punktinsats, snarare än att vara passiv medlem och betala avgift månad efter månad. Hela ideella sektorn är i förändring. Den nya generationens ideella krafter ställer andra krav de vill veta var just deras insats gör skillnad i detta nu, man ifrågasätter gamla metoder sådant som man alltid har gjort och man är inte självklart trogen i sin organisation livet ut, som man kanske var förr. Man följer snarare en idé än en förening. Tidsbrist: När det gäller de ideella krafterna så finns det givetvis andra saker som också tar tid och kräver engagemang från personerna i sig. Det gör att det blir svårt att få tiden att räcka till. För förvaltningarna handlar det mycket om den prioritetsordning kulturarvet har, vilket kan se olika ut beroende på verksamhetsområde. Ekonomin: En hel del arbete kräver pengar för att man ska kunna utföra det som behövs. Detta gäller speciellt området vårda och bevara, framförallt om man talar om exempelvis byggnader. Det finns dock även andra områden där investeringar också behövs - Skogssjöns naturreservat är ett av dem. Förutom utökningen av Skogssjöns naturreservat har nämligen inga nya områden skyddats av kommunen. Däremot har kommunen ställt sig positiv till Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens initiativ till skydd av områden inom kommunen (t ex bildande av nya naturreservat och biotopskydd). Miljökontoret är troligtvis den förvaltning som är mest engagerad i frågan om skydd av områden, men har samtidigt inga budgeterade pengar för ändamålet och har heller inte rådighet över kommunens markförvaltning. Arkivering: Det blir besvärligt med arkivering då tekniken hela tiden förändras. När tekniken blir gammal måste dokument, fotografier, filmer med mera arkiveras på nytt sätt. Detta är en process som måste ske fortlöpande. 19

20 Konflikt mellan olika grupper/områden: En typisk konflikt skulle exempelvis kunna handla om byggnaders utformning och tillgänglighet. En gammal kyrka kan vara K-märkt. (Byggnaden får exempelvis inte förändras så att det kulturhistoriska värdet minskar). Idag har kravet på tillgänglighet ökat mer och mer. Konflikten blir extra tydlig när en rullstolsbunden inte kan ta sig fram i en kyrka på grund av för smala kyrkogångar. Informationsflödet: Information finns i överflöd och förändras dessutom hela tiden. Det medför svårigheter att nå fram till de målgrupper man vill ha kontakt med. Resurser: Svårigheter uppstår när man inte vet vem man ska vända sig till i ett visst ärende som är kopplat till kulturarvet. Detta kan göra att processer helt stannar av. MÖJLIGHETER Ideellt arbete: Det ideella arbetet är utan tvekan en viktig resurs som gör skillnad. Utan de personer som ställer upp ideellt skulle det vara omöjligt att levandegöra, tillgängliggöra, vårda och bevara vårt kulturarv i den omfattning vi gör idag. De ideella krafterna är helt enkelt en förutsättning för ett levande kulturarv. Här behöver man hitta bra sätt att kontinuerligt rekrytera nya intresserade personer. Tekniken: Tekniken utvecklas snabbt och ger nya möjligheter som kulturarvet mycket väl skulle kunna använda sig ännu mera av. Googlemaps är ett verktyg som exempelvis svenska kyrkan har använt sig av och som både levandegör och ökar tillgängligheten av kommunens kyrkor. Man skulle inom kulturarvet kunna använda Googlemaps genom att visa upp olika utställningar, hembygdsgårdar, fornminnen och mycket mera. Likaså kan appar användas för att öka tillgängligheten till kulturarvet. Man kan göra nischade appar som exempelvis visar upp fornminnen i kommunen. QR koder är ett annat sätt att göra kulturarvet tillgängligt. Nischad informationsspridning kan ske med hjälp av den nya moderna tekniken. På så sätt sprids information lättare till de målgrupper man vill nå ut till. Byggnadsminnen: Det finns inte så många i Mjölby kommun men om flera byggnader förklaras vara just byggnadsminnen så skulle man säkra en del av vårt kulturarv åt eftervärlden. Som ägare till ett byggnadsminne har man möjlighet att söka statligt stöd för att sköta och underhålla byggnaden. 20

21 Kulturarvet berättar för oss hur samhället sett ut genom tiderna och hjälper oss att förstå varför det ser ut som det gör idag. Den historiska aspekten är viktig för förståelsen av den egna närmiljön och därmed också viktig för vår livskvalitet. Ur Mjölby Kulturarvsplan 21