FORSKNINGENS RELEVANS OCH NYTTA FÖR SAMHÄLLET

Transkript

1 Seminarium 18 september 2013 FORSKNINGENS RELEVANS OCH NYTTA FÖR SAMHÄLLET Vetenskapsrådet, Vinnova, Innovationskontoret Hur ska vi mäta kvalitet? 20 procent av forskningsmedlen ska kvalitetsutvärderas och konkurreras om, ur ett lärosätesperspektiv, inte bara enskilda forskare DÄRFÖR ÄR DET NYTTIGT MED FORSKNING Mille Millnert, Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet har fått ett uppdrag från regeringen att göra ett kvalitetsbaserat fördelningssystem mellan lärosätena. Varför är forskningen nyttig? Genom forskningen kommer kunskap. Kunskap nyttig. Att den är forskningsbaserad, vetenskapligt grundad gör inte saken sämre. Vad vet vi idag genom forskningen? Hur stort universum är, hur gammalt det är, hur livet uppstod. All kunskap växer snabbare än det någonsin har gjort. Dagens forskare bygger vidare på vad företrädarna har gjort. Såväl kunskaperna som frågorna växer. Är ständig tillväxt möjlig? Hur ska vi fördela värdet av det som produceras? Det har vi inget bra svar på. Det är en mänsklig drift att skaffa mer kunskap. Vi måste veta mer. Inte bara forskningsresultat är viktigt, utan också den vetenskapliga metoden, det vetenskapliga förhållningssättet är viktigt. En framgångsfaktor för forskning är inte bara pengar, utan man måste ha en viss typ av öppet, liberalt samhälle för att det ska bli bra. Ett samhälle där man får tänka fritt. Excellence with impact ett bra uttryck. Genomslag ska forskningen ha. Forskningen måste spridas, omsättas och förnyas på något sätt. Det kan räcka med att forskningen berikar det mänskliga medvetandet. Det ser oerhört olika ut inom olika områden. Vi kommer att behöva tolka det olika inom olika områden. Det behöver bedömas av människor, inte av indikationer. Samverkan kan vara en viktig form, men också motverkan. Vi studerar de system som finns. Vi kommer att lära oss av dem och de knäckfrågor de upptäckt. Hur ska en strategi för ett universitet se ut? Man behöver definitivt en strategi. Man har begränsade resurser att fördela. Forskarna som ska finnas i systemet behöver ett någorlunda stort basanslag och en horisont för att de ska kunna finnas vid forskningsfronten. Oordning ökar om man inte tillför energi. Det finns en stark kraft mot utjämning. Gör man inte en aktiv strategi går det mot en utjämning. Och pengar räcker inte för någon. En strategi behövs för att förhindra utjämningen. En strategi för att se hur man rekryterar, hur man befordrar, fördelar resurser och hur man avvecklar det som inte producerar. Det universitet som gör detta kommer att stå väldigt starkt i framtiden. Ingår konst? Svar ja!

2 Universiteten konkurrerar om de unga och duktiga, men det gör även andra delar av samhället, inte bara universitetet. Har vi möjlighet att vara konkurrenskraftiga? Vad är nytta? Finns det någon forskning som inte är nyttig? Det är nyttigt för samhället, men viktigt för forskarna att kollektivt motivera det. Det kan vara att man berikar det mänskliga kunnandet. Det behöver inte vara att det leder till någon produkt eller så. Var ska pengarna komma ifrån? Basförsörjning till universiteten mer från forskningsråden. SAMVERKAN SOM FRAMGÅNGSFAKTOR FÖR FORSKNING OCH INNOVATION Johanna Adami, direktör och chef för avdelningen Hälsa, Vinnova Fortsätta hålla Sverige framgångsrik. The next supermodel kallas det när tidningen The Economist, lyfter fram de nordiska ländernas innovationssystem och samverkan på sin förstasida, februari Rubrik: Why the world should look at the Nordic countries. Sveriges innovationsmyndighet Vinnova Stärker Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt och samhällsnytta. Korta fakta om myndigheten: Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning och utveckling är ca 2,2 miljarder kronor 2013 Nationell kontaktmyndighet för EU:s ramprogram för forskning och utveckling Cirka 200 personer med kontor i Stockholm och Bryssel Generaldirektör är Charlotte Brogren Svensk forskning och innovation i siffror: Vi ligger nummer 4 på världslistan när det gäller hur stor del av vår BNP som går till forskning och innovation. Näringslivets andel minskar. Alla pratar innovation och forskning. Asien är nu uppe i USAs nivå när det gäller satsning på forskning. Som pyttelitet land måste vi se: Hur kan mitt forskningsområde lösa samhällsutmaningar på global nivå? Ska staten bestämma vad jag ska forska på? Det behöver inte vara en motsättning. Åtta procent av den totala kakan är behovsmotiverad forskning. Det behöver inte vara motsatsförhållande till fri forskning. VINNOVAS STRATEGISKA OMRÅDEN: Utmaningsdriven och gränsöverskridande samverkan. Utmaningsdriven innovation Samverkansprogram Internationella samarbeten Förnyelse av kunskapsområden. Hälsa Transport och miljö Tjänster och IKT Produktion och arbetsliv

3 Stärkt innovationskraft hos utvalda målgrupper. Innovationskraft i offentlig verksamhet Innovativa SMF Kunskapstriangeln Individer och innovationsmiljöer Var kan Sverige komma med strategiska lösningar här? Rollen Vinnova har är att koppla, katalysera och stimulera. Vad är samverkan? Kan vi mäta samverkan? Vad finns det för goda exempel? Vi har samarbetat inom en rad områden. Strategiska forskningsområden. Företag kan gå i konkurs. Men man kan säga att ni får potentiellt bidrag, men vi vill kolla upp och stämma av om ett år. Skapa samverkanskonstellationer. Samlar företag från olika branscher, stora och små företag, tvärdisciplinär forskning från universitet, högskolor, forskningsinstitut, offentlig sektor, ideella organisationer eller branschorganisationer. Internationella partners är välkomna om det gynnar projektet. Utveckling av samverkansuppgiften. I bred dialog med universitet och högskolor ta fram en modell. Uppdragsforskning Industrin beställer Akademin utför Industrin betalar Strategiska Forskningsområden (SFO) Akademin beslutar om forskningsagenda Industrin inbjuds Akademin utför Staten betalar Samverkansprogram Akademin, industrin och offentlig sektor beslutar, utför och betalar gemensamt. Process: Dialog, samråd & best practise, samt modellutveckling. Vi jobbar över tid, fram till 2016 med att utveckla en modell. Bidra till strategier. Ledningarna i hela Sverige, alla universitet och högskolor bjöds in att söka bidrag, och alla som sökte fick. Alla kom inte in med ansökningar. Det handlar om att samverka med andra universitet, med andra aktörer, offentlig sektor, näringslivet. Det måste finnas karriärbefrämjande faktorer. Ingrid Elam, Konstnärliga fakulteten: Vad är innovation för er? Ofta svårt att se innovation utanför fältet medicin, naturvetenskap, teknik: omprövar Vinnova sina begrepp? Johanna Adami, Vinnova: Ja! Den torra definitionen är en innovation är någonting som är i bruk, som används på något sätt. Det kan vara en metod. Det kan hamna inom det konstnärliga eller

4 humanistiska området. Det kan vara affärsmodeller eller produkter. Sociala innovationer, där finns en oerhört stor potential. Begreppet breddas. Vi arbetar med innovationer för tillväxt. INLÄGG FRÅN FORSKARE OCH TJÄNSTEMÄN Maria Anwret, professor och senior rådgivare, Sahlgrenska akademin Utifrån&in perspektiv. Utmaningen vi står inför nu är att det finns oerhört mycket pengar i systemet. Hur ska vi förvalta dessa pengar? Det är här nyttan kommer in. Hur gör vi ifrån Göteborgs universitets perspektiv för att öka vår konkurrenskraft och attraktionskraft. Relevans och nytta i det korta perspektivet, kanske gör nytta för stunden. Hur man bygger konkurrenskraft långsiktigt. Förändringsarbete med givande och tagande. Med målet att öka konkurrenskraft. Man måste våga identifiera vissa områden. Särskilt när vi har en så komplett miljö som vi har i Göteborg. Professionalitet och ledarskap är oerhört viktigt. Vi behöver vara transparenta och identifiera våra styrkor. Synlig attraktionskraft som gör omgivningen nyfiken, som upptäcker nya områden. Målet är långsiktigt. Man måste göra vissa ställningstaganden. Man måste förstå varför man gör det här, men lyfta fram styrkor. Allt hänger ihop som i ett ekosystem. Ledarskapet måste vara tydligt, transparent och inkluderande på alla nivåer. Det är jätteviktigt. Hur såg det ut igår hur ska det se ut imorgon? Det vi pratar om idag är beroende på hur det såg ut igår. Om man inte syns, så hittar ingen ens in här man hittar inte den kunskap man söker. Man måste våga bli mer strategisk. Nytta och relevans: kunskap måste exponeras utåt. Annars tas den inte om hand. Om kunskapen exponeras och tas om hand så blir den relevant. Och förvaltas på rätt sätt. Det leder ofta till samhällsnytta. Det globala engagemanget: Man kan initiera olika program för tillväxtnytta i tredje världen. Inom Life Science har vi initierat ett förändringsarbete där vi identifierat områden. Vi har kompetens att förverkliga de områden vi tagit fram. Naturvetenskapliga fakulteten, Sahlgrenska akademin, Chalmers, Sahlgrenska Universitetssjukhuset står bakom detta strategiska område. Det kommer att leda till nytta och relevans. Ett Life Science cluster kommer att växa fram. Konkurrenskraft får vi genom att prioritera. Vilket kräver ett starkt ledarskap och transparens. Det genererar ännu mer kunskap. Miljön för att få det här att hända är väldigt relevant, för att verka och utveckla Life Science, som leder till processer som ger samhällsnytta. JAN BORÉN, professor, Sahlgrenska akademin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin. För oss är det ganska lätt att diskutera nytta. Förståelse av sjukdomsmekanismer, förebygga och behandla. Utbildar läkare så de kan utvärdera nya behandlingsprinciper. Lätt att se, men svårt att räkna nytta. Mycket av arbetet är nationella och internationella samarbeten. Vid vilket universitet ska man lägga pluspoängen? Inte alltid lätt att veta vad som är nytta i det långa loppet.

5 Samverkan med sjukvård. Vi måste bli bättre på samarbete med läkemedelsindustrin. Nu drar industrin ner på storleken på forskningen. Nu ökar man samverkan istället, med universitet, med starka forskargrupper och med mindre företag. Men universiteten måste nu vara redo att satsa för att bygga upp miljöer där forskare får samfinansiering och kan samverka. De som gör det kommer med tåget, övriga står kvar på perrongen och ser tågen gå förbi nu. Universiteten måste ta en större del i samhällsdebatten. Vi måste våga prioritera och vi måste våga exkludera. Något vi idag undviker att göra. Vi måste ha attraktiva miljöer. Ge yngre forskare möjlighet att blomstra, och vi har ett problem med gender. ANNIKA HÄRENSTAM, professor, Samhällsvetenskapliga fakulteten, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap. Vi måste bygga strukturer och system för att få verkstaden att fungera ihop med vad staten och våra universitetsledningar vill. Vilka åtgärder ska man kunna vidta för att visa upp det vi redan gör? Vi måste bli bättre på att kommunicera. Hur vi ska kunna bli bättre på att visa upp. Vi måste ha incitament strukturer för det. Det finns en kulturfråga. Det finns en kultur som tycker att den forskare som är mycket ute och pratar inte är en lika bra forskare. Hur ska vi få mer av det som faktiskt kan nyttiggöras. Hur vi släpper in, att vi bjuder in omvärlden. Akademin har hög legitimitet. Många vill prata med forskare. Viktigt att vi har en struktur man kan hitta i. När det handlar om huruvida jag kan få pengar för en månad till. Satsa på att bygga upp struktur för samverkan, idag är det inte riktigt fint. Svårt att som forskare orka. Man ska jobba med att få pengar för att samverka. Vi har en lång väg att gå. Glöm inte bort verkstadsgolvet. LENA ERIKSSON, forskare, Humanistiska fakulteten, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Att mäta ansvar och att mäta ansvarsfullt. Kan man mäta nytta och samhällsansvar? Mätpunkter: Accountability och governmentality Att redogöra för och motivera (skattefinansierad) verksamhet Att med hjälp av standardiserade mätverktyg och auditprocesser forma (skattefinansierad) verksamhet Performativitet och penningincitament. Men hur vet vi att vi är på rätt väg? Vilka åtgärder bör vi ta redan nu för att på sikt kunna öka konkurrenskraft och visa på relevans och nytta i forskning? Hawthorne effekten och hundar (inte katter) Det finns en självbild hos akademiker: vi forskare är som en hord katter som ska vallas. Men nej, vi akademiker är mer som cirkushundar. Metrisk motsättning mellan samhällsansvar och internationalisering.

6 Det finns en motsättning mellan internationaliseringsdrivet, där vi ska sträva efter att publicera oss i internationella tidskrifter: Någon annanstans är bra. Men kanske ska vi publicera i Sverige också? Men, man bör inte springa på två bollar samtidigt. Hur kan man mäta detta? Vad det nu är som ska mätas? SARA DAHLBERG, affärsjurist och biträdande enhetschef, Forskning och innovationskontoret. Vi måste vara tydliga med vilken kunskap vi tar med oss in i ett samarbete. Och vara säkra på att vi förfogar över den kunskapen. Vi måste ha koll på vad som skapas i olika samarbeten. Vem som har rätt till vad, och vad jag själv förfogar över. Så man inte lovar bort samma saker flera gånger. Vi kan inte lova bort exempelvis infrastruktur så vi inte kan fortsätta med vår forskning inom området, till exempel databaser. Vi måste hantera att gå in i komplexa strukturer. Vi behöver hitta ett sätt att hantera den balansgång det innebär att vi i Sverige har ett lärarundantag. Att man har dubbla roller, att man är statligt anställt, men äger sitt resultat. Vi måste hitta ett system för det och kunna hantera det. Vi saknar pusselbitar från regering och riksdag. På samverkanssidan står det väldigt lite skrivet. Det är knivigt med sekretessfrågor eftersom vi är en myndighet och lyder under en offentlighetsprincip. Det finns en brist på styrning från statligt håll. Det görs väldigt lite på departementsnivå än så länge. Ifrån verksamhetsstödshållet samarbetar Forsknings och innovationskontoret, Innovationscentrum och GU Holding i ett utvecklingsarbete, för att ta ansvar hur vi verkar för nyttiggörande. Det krävs ett tydliggörande av förväntningar utifrån för att vi ska ta vara på ett ansvarsfullt sätt. PANEL Samtliga, samt Ludde Edgren, enhetschef Forskning och innovationskontoret Johanna Adami, Vinnova: det har inte funnits tydlighet kring samverkansuppgiften. Men nu har vi 200 miljoner öronmärkta pengar till det här. Ni behöver ta fram hur kriterierna ska se ut. Det finns en rädsla för indikatorer som om det är ettor och nollor. Vi måste se att det är just det arbetet vi ska göra tillsammans. Komma överens om hur vi mäter med en viss index. Vi har också öronmärkta pengar för att främja mobilitet. Mille Millnert, Vetenskapsrådet: Vi kommer aldrig att lyckas fullt ut med att mäta kvalitet. Vi kommer att mäta projektioner av kvalitet. Det är dödsdömt att anpassa sig efter det ena eller andra systemet. Man får hoppas att man lyckas mäta det som är viktigt. Fråga: Om vi går hårt på nytta och innovation så kommer vi att få kort tidsperspektiv. Hur ska vi använda våra resurser på bästa sätt? Inom eller mellan universiteten. Johanna Adami, Vinnova: Nytta som kortsiktigt? Nej, vi kan gå hundra år tillbaka och se hur vi har hittat lösningar på problem, tekniska innovationer. Till exempel har antalet trafikolyckor minskat. Man gjorde upp strategier, det är ett fyrtioårsperspektiv. Och vad är sociala innovationer? Vi pratar inte marknadsföring i min värld. Som forskningsfinansiär tittar vi inte på det sättet.

7 Maria Anwret, Sahlgrenska akademin: det är ju tidigare forskning som lett fram till det här. Den medicinska forsningen går ner idag. Hur ska vi kunna kapitalisera forskningen som görs idag och fortsätta vara ledande. Det är det som är vår utmaning. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet: Vi börjar hela tiden prata om sociala innovationer så tar det två minuter och så är vi på medicinska och tekniska innovationer igen. Johanna Adami, Vinnova: Det här med sociala innovationer är ju nytt för oss på Vinnova. Vi var en teknikmyndighet. Men det vi säger till alla aktörer som vill vara med och lösa det här: beskriv för oss. Det har en extremt stor tillväxtpotential. Annika Härenstam: Sociala innovationer, det är en jätteutmaning. Vi ska lyfta upp Sverige och de nordiska länderna här, berätta att vi har varit väldig bra på det exempelvis med folkrörelser, hur facken jobbar, hög läskunskap, ombudsman... vi är kända ute i världen för det här. Nu bygger vi in konkurrens som motverkar samarbeten mellan offentlig sektor, näringsliv och universitet. Här tappar vi vår kompetens. Helena Lindholm Schulz: Tidsperspektivet. Vi kan bara veta vad som är nyttigt på lång sikt. Nästan all forskning är nyttig på lång sikt. Men vi vet inte när. Ornitologi var ganska fånigt, tills fågelinfluensan slog till, islamologi var fånigt till 11 september slog till och Jan Hjärpe var med i varenda tv studio. Hur ska vi veta att den forsning som bedrivs idag är nyttig. Vad är nytta? Den frågan behöver fördjupas. Vi pratar om innovation social innovation är ett begrepp som används som om vi inte haft det tidigare, som varit nyttig för välfärd men kanske inte alltid för tillväxt. Frågan om tillväxt alltid är nytta för välfärd. Johanna Adami, Vinnova: Vi måste utvärdera de som får ta del av våra medel. Det finns en modell idag. Vi vet att det är viktigt med samverkan för att vara attraktiva i den globala konkurrensen. Om vi inte går in i det här gemensamt så är det ett hot mot vår tillväxt och bibehållna konkurrenskraft. Vi jobbar oerhört traditionellt inom universitet och högskola. Vi måste se hur de jobbar i andra länder och dra nytta av den kunskapen. Jan Borén, Sahlgrenska akademin: Det vi måste satsa på är bra forskning, excellent forskning. Undvik i det längsta att dela ut medel med en massa specialutlysningar, med inriktning mot olika länder etc. Undvik för mycket skräddarsydda varianter och satsa på skräddarsydd forskning. Forskare lägger mycket tid på att paketera om sina ansökningar i olika varianter tar oerhört mycket tid! Mille Millnert, Vetenskapsrådet: De fall du räknar upp har vi gjort på direkt regeringsuppdrag. Vi ägnar oss inte åt det själva. Johanna Adami, Vinnova: Vi har haft en snårskog på Vinnova. Det viktiga är att vi synkroniserar oss i hela forskningssystemet. Vi har samrådsgrupper. Vi har definierat tre stora paraplyer under vilka områden vi ska ha. Mikael Olausson, Sahlgrenska akademin: Nyttan om vi inte kan lösa det i en operationssal ska vi försöka lösa det i ett forskningssamarbete. Det kräver att idéerna får uppmärksamhet. Jag efterlyser ett bra system i att plocka upp grundforskare, kliniker etc.

8 Ola Sigurdsson, Humanistiska fakulteten: Går det att planera nytta? Och om det inte går att planera nytta, hur gör man då? Margareta Wallin Peterson, vicerektor med ansvar för samverkan och innovation: Våra fakultetsanslag är jättemycket pengar och 20 procent är jättemycket pengar. Nyttiggörande: vems ansvar är det och hur långt går det ansvaret? Hur långt ska ansvaret sträcka sig, hur ska vi bygga stödstrukturer för att stötta? Vem tar vilken roll? När vi jobbar med att bygga upp kudden. Ludde Edgren, Forsknings och innovationskontoret: Trycket blir på nyttiggörande. Man anpassar sig mot utlysningen. Vad för jag in i projektet, och får jag kontroll över det och kan jag forska vidare på det? Kan jag visa upp det för nästa chefsnivå och nästa chefsnivå. Maria Anwret, Sahlgrenska akademin: Vi problematiserar samverkan. Vi gör ju inget annat än samverkar. Nu finns det pengar att söka och då ska vi passa in samverkan i en ram och anpassa oss till spelet. Vi behöver bestämma att det här vill vi som universitet stå för. Jag tycker att generellt känns det som vi problematiserar hela frågeställningen för att det finns pengar. Jan Borén, Sahlgrenska akademin: Vilken forskargrupp har inte samverkan? De som inte samverkar drar inte in några pengar och finns snart inte kvar. Satsa där det finns, tappa inte tid utan kör på. Annars har tåget gått. Medicinska fakulteten kanske har en särskild sits här. För oss är samverkan inte ett problem. Vi har både samverkan och samarbete. Annika Härenstam, Samhällsvetenskapliga fakulteten: Det ser ut olika på olika håll inom universitetet. På Samhällsvetenskapliga fakulteten är det inte lika lätta att hitta samverkansformer. Jag gillar ordet genomslag. Det passar bättre. Lena Eriksson, Humanistiska fakulteten: Kan man planera nytta? Hur vi kan eller bör mäta saker och vilka konsekvenser det får för olika typer av fält. Så att inte allting sipprar rakt ner till cirkushundarna och att vi inte behöver sitta och paketera om oss efter hur utlysningarna ser ut. Johanna Adami, Vinnova: De goda exemplen ta fram dem! Vad är formen, så vi kan se dem och få fram fler! De uppdrag vi har fått, två regeringsuppdrag som vi ska göra i samråd med varandra. Vi fördelar ju inte medlen. Men vi ska ha en väl förankrad modell. Vi har några år på oss. Mille Millnert, Vetenskapsrådet: vi har en modell för omfördelning idag som ingen förstår. Och som är ganska oduglig. Den var helt indikatoruppbyggd, vilken var en stor nackdel. Vi har fått uppdraget att utveckla den. Med starka inslag av peer review. Hur jobbigt, och hur dyrt, kommer det att vara? Men om det tar mycket forskartid är det en nackdel. Kan man nå en förbättring så är det jättestora pengar. Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet: Utbildning är vår största samverkan!