Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsnämnden.

Transkript

1 Humanistiska fakultetskansliet Eva Englund KALLELSE 1 / Humanistiska fakultetens nämndledamöter Kallelse Härmed kallas fakultetsnämndens ledamöter till beslutssammanträde. Tid: torsdagen den 22 september 2011 kl Plats: Stora konferensrummet plan 8, Språkskrapan, Lundgrensgatan 7. Lunch kommer att serveras kl. 12. Föredragningslista och övriga handlingar finns att hämta på fakultetens webbplats under Om oss, Fakultetsnämnden /handlingar / OM det är någon som har problem med att öppna någon länk till handlingarna kontakta mig gärna FÖRE mötet. SAMTLIGA ledamöter och ersättare ombeds att snarast meddela huruvida de tänker närvara eller inte dock senast den 19 september kl.12 per e-post till eva.englund@hum.gu.se Med vänliga hälsningar Eva Englund Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

2 FÖREDRAGNINGSLISTA Sammanträdesdatum Ärende Beslut/åtgärd 1 Justeringsperson 2 Anmälan av protokoll från fakultetsnämndens sammanträde den 16 juni Godkännande av föredragningslistan 4 Dekanusåtgärder Dekanusåtgärder i enlighet med bilaga 4. 5 Meddelanden Meddelanden i enlighet med bilaga 5. 6 Kinastrategi på universitets- och fakultetsnivå Informationsärende Föredragande: Claes Alvstam, rektorsråd 7 Internationaliseringsrådets arbete Informationsärende Föredragande: Yvonne Leffler

3 8 G 2011 /226 Inrättande av internationella språkprogrammet Beslutsärende Föredragande: Christina Thomsen Törnqvist Förslag till beslut: Att internationella språkprogrammet inrättas. Material: Skrivelse från Institutionen för språk och litteraturer (inkl. utbildningsplan), G 2011 /162 Inrättande av språkkonsultprogram på kandidatnivå Beslutsärende Föredragande: Christina Thomsen Törnqvist Förslag till beslut: Att språkkonsultprogram på kandidatnivå inrättas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket, , kompletterande material Material till HFNs sammanträde G 2011 /229 Anhållan om inrättande av huvudområdet Svenska språket med inriktning mot språkkonsultverksamhet Beslutsärende Föredragande: Christina Thomsen Törnqvist Förslag till beslut: Anhållan beviljas. Material: Anhållan från Institutionen för svenska språket. 2

4 11 V 2011 /300 Utseende av programnämnd för religionsvetenskapliga programmet Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Material: PM med förslag till beslut, V 2011 /301 Utseende av programnämnd för översättarprogrammet Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Att nämnden beslutar enligt det inkomna förslaget. Material: Förslag från Institutionen för svenska språket, PERM 2011 /227 Rekrytering universitetslektorer i engelska med inriktning mot språkvetenskap och lärande Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. MBL förhandling äger rum 15 september Material: Anhållan från Institutionen för språk och litteraturer. 3

5 14 PERM 2011 /228 Rekrytering universitetslektorer i engelska med inriktning mot fackspråk och akademiskt skrivande Beslutsärende Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Anhållan beviljas. MBL förhandling äger rum 15 september Material: Anhållan från Institutionen för språk och litteraturer. Se PERM 2011 /229 Rekrytering av universitetslektor i ryska Beslutsärende Föredragande: Föredragande: Håkan Karlsson Förslag till beslut: Bordlägges. Material: Anhållan från Institutionen för språk och litteraturer. 16 G 2011 /163 Principer för fördelning av grundutbildningsanslaget vid Humanistiska fakulteten 2012 Beslutsärende Föredragande: Christina Thomsen Törnqvist Material: PM med förslag till beslut U 2011 /491 Utvärdering av 2011 års modell för antagning till utbildning på forskarnivå Diskussionsärende Föredragande: Henrik Björck 4

6 18 V 2011 /196 Fördelning av fakultetsmedel Beslutsärende Föredragande: Lisbeth Larsson Material: PM med förslag till beslut A /09 Förändring av Humanistiska fakultetsnämndens beredningsgrupper Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Att fakultetsnämnden lägger ner nämndens beredningsgrupp Kvalitetsgruppen. 20 A /09 Utseende av ledamöter i Humanistiska fakultetsnämndens beredningsgrupper Beslutsärende Föredragande: Margareta Hallberg Förslag till beslut: Att fakultetsnämnden utser Marcus Nordlund till ledamot i Utbildningsplaneringsgruppen. 21 Övriga frågor 5

7 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund Dekanus har E /10 E /10 E /10 E /10 E / utsett professor Rasmus Brandt, universitetet i Oslo, som ytterligare en sakkunnig vid tillsättningen av en professor i antikens kultur och samhällsliv utsett professor Roald Berg, Stavanger, och professor emerita Gunilla Bjerén, Stockholm, till sakkunniga vid Lisbeth Lewanders ansökan att befordras till professor i genusvetenskap utsett professor Greger Andersson, Lund, och professor Anne Danielsson, Oslo, till sakkunniga vid Ola Stockfelts ansökan att befordras till professor i musikvetenskap med inriktning mot området musik och rörliga bilder utsett professor Jenny Westerström, Lund, och Anders Öhman, Umeå, till sakkunniga vid Dag Hedmans ansökan att befordras till professor i litteraturvetenskap antagit Gunilla Hermansson till oavlönad docent i litteraturvetenskap / antagit Lena Larsson Lovén till oavlönad docent i antikens kultur och samhällsliv / antagit Emma Sköldberg till oavlönad docent i nordiska språk. P 2011/59 P 2011/85 P 2011/95 P 2011/102 P 2011/128 P 2011/ antagit Ola W. Jensen till oavlönad docent i arkeologi utsett professor Anders Kaliff som sakkunnig vid en ansökan om att antas som oavlönad docent i arkeologi till Lunds universitet avstått att lämna förslag på sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i allmän språkvetenskap till Lunds universitet föreslagit professor Gunnar Bergh, Göteborg, som sakkunnig vid en ansökan om befordran till professor i engelska med språkvetenskaplig inriktning till Uppsala universitet föreslagit professor Sally Boyd, Göteborg, som sakkunnig vid en anställning av en professor i språk och social interaktion till Lunds universitet föreslagit professor Dag Nordmark, Karlstad och professor Tytti Soila, Stockholm, som sakkunniga vid en 1

8 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund ansökan om befordran till professor i litteraturvetenskap med inriktning mot film och medier. P 2011/131 P 2011/133 P 2011/122 PERM 2011/151 U 1180/10 U 1180/ till Lunds universitet föreslagit professor Eva Roesdahl, Århus, och professor Dag finn Skre, Oslo som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i historisk arkeologi till Lunds universitet föreslagit professor Mats Jansson, Göteborg, och professor Lena Kåreland, Uppsala, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i litteraturvetenskap till Lunds universitet föreslagit professor Karin Johannisson, Uppsala, professor Marie-Christine Skuncke, Uppsala och professor Bo Sundin, Umeå, som sakkunniga vid en ansökan om befordran till professor i idé- och lärdomshistoria utsett docent Katarina Lundin, Malmö, som sakkunnig vid tillsättningen av en universitetslektor i svenska språket med didaktisk inriktning besvarat skrivelse om nederländska vid Göteborgs universitet besvarat skrivelse om nederländska vid Göteborgs universitet. Dekanus har på fakultetsnämndens vägnar B /10 G 2011/118 P 2011/72 PAN 2011/423 U 2011/ beslutat om tilldelning av bidrag för täckande av underskott inom ämnet hebreiska beslutat om auditgrupper för granskning av fakultetens programutbildningar i enlighet med BLUE besvarat ett brev om anställning som postdoktor entledigat Ken Benson på dennes begäran från sitt uppdrag som vicedekanus för utbildning på grund- och avancerad nivå vid Humanistiska fakulteten fr.o.m. den 1 juli beslutat utse docent Lennart Johansson, Kulturparken Snåland, Växjö, som opponent och professor Göran Malmstedt, Göteborg, docent Jan Samuelsson, Mittuniversitetet, och professor Hanne Sanders, Lund, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden professor Bengt Schüllerqvist, Karlstad) samt professor Martin Åberg som ordförande vid Per von Wachenfeldt disputation den 2 2

9 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund september 2011 för filosofie doktorsexamen i historia på en avhandling med titeln Nådens ordning. En studie av västsvensk pietism U 2011/369 U 2011/409 U 2011/410 U 2011/471 U 2011/ beslutat utse filosofie doktor Malin Hayden, Stockholm, som opponent och docent Björn Fredlund, Göteborg, professor Hans Hayden, Stockholm, och filosofie doktor Mikela Lundahl, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Lars Stackell, Göteborg) samt docent Lennart Pettersson som ordförande vid Beatrice Perssons disputation den 14 oktober 2011 för filosofie doktorsexamen i konst- och bildvetenskap på en avhandling med titeln In-beteen: Contemporary Art in Australia. Cross-culture, Contemporaneity, Globalisation beslutat utse professor Sten Dahlstedt, Uppsala, som opponent och professor emeritus Bo Lindberg, Göteborg, professor Ole Lützow- Holm, Göteborg, och professor Marcia Sá Cavalcante Schuback, Södertörn, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Christine Quarfood, Göteborg) samt professor Ingemar Nilsson som ordförande vid Andrej Slaviks disputation den 14 oktober 2011 för filosofie doktorsexamen i idé- och lärdomshistoria på en avhandling med titeln X. Tre etyder över ett tema av Iannis Xenakis ( ) beslutat utse professor emeritus Dieter Krohn, Uppsala, som opponent och professor Ute Bohnacker, Uppsala, docent Liliana Mitrache, Uppsala, och professor Edgar Platen, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden universitetslektor Tore Otterup, Göteborg) samt docent Sigrid Dentler som ordförande vid Karmen Terlevic Johanssons disputation den 17 september 2011 för filosofie doktorsexamen i tyska på en avhandling med titeln Erfolgreiches Deutschlernen durch CLIL? Zu Lexikon und Kommunikationsstrategien in mündlicher L3 schwedischer Schüler mit bilingualen Profil beslutat utse professor Kenneth Hyltenstam, Stockholm, som opponent och professor Lena Ekberg, Lund, professor Anna-Malin Karlsson, Södertörn, och universitetslektor Andreas Nord, Göteborg, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden docent Hans Landqvist, Göteborg) samt professor Inger Lindberg som ordförande vid Ulrika Magnussons disputation den 21 oktober 2011 för filosofie doktorsexamen i svenska som andraspråk på en avhandling med titeln Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår beslutat utse filosofie doktor Ingeborg Svensson, Göteborg, som opponent och professor emerita Ulla Holm,Göteborg, docent Beatriz Lindquist, Södertörn, och docent Bo Nilsson, Umeå, som ledamöter i betygsnämnd (ersättare vid förfall för annan ledamot i betygsnämnden 3

10 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund docent Eddy Nehls, Högskolan Väst) samt docent Lena Martinsson som ordförande vid Signe Bremers disputation den 11 november 2011 för filosofie doktorsexamen i etnologi på en avhandling med titeln Kroppslinjer Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. V 2011/ utsett Åsa Abelin, Ken Benson, Lisbeth Larsson, Göran Malmstedt, Eva Englund och Lena Voigt som representanter i hörandeförsamlingen inför en ny rektorsperiod fr.o.m. den 1 juli V2011/ utsett Christina Thomsen Törnqvist till vicedekanus för utbildningen på grund- och avancerad nivå. V 2011/250 V 2011/267 V 2011/277 V 2011/278 VR 2011/ utsett Christina Thomsen Törnqvist och Mårten Ramnäs till ledamöter i programnämnden för ekonomprogrammet för perioden utsett ledamöter i Medeltidskommitténs styrgrupp utsett Mats Andrén att vara ledningens representant för miljöfrågor utsett Anna Nordenstam som representant i CUL:s vetenskapliga råd för tiden 1 juli juni yttrat sig över Riksantikvarieämbetets rapport Förslag till ny reglering om användning av metall sökare i lagen (1988:950) om kulturminnen mm utsett Christina Thomsen Törnqvist som ledamot i Grundutbildningsberedningen utsett Mats Andrén som ledamot i Kvalitetsrådet utsett Mats Andrén som ledamot i Samverkansberedningen. På dekanus delegation har O 2011/958 V 2011/ Anna Nordling besvarat ett brev från en student Marianne Edshage till univsersitetsstyrelsen insänt kommentarer till rapporten SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligeheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder. 4

11 Göteborgs universitet DEKANUSÅTGÄRDER BILAGA 4 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund G 25 50/ Anna Nordling fastställt följande kursplan: SAU118, Praktisk svenska för studenter med finska som modersmål, 7,5 hp, G1N, SV1, SVA113, Svenska för studenter med annat modersmål - Muntlig språkfärdighet och hörförståelse, 7,5 hp, G1N, SV1, SVA114, Svenska för studenter med annat modersmål - Text, ord och grammatik, 7,5 hp, G1N,SV1, BU2101, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori 1, 15 hp, A1N, BU1, BU2102, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori 2, 15 hp, A1F, BU1, BU2103, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori, Magisteruppsats, 15 hp, A1E, BU1, BU2201, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori 3, 15 hp, A1F, BU1, BU2202, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori 4, 15 hp, A1F, BU1, BU2203, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori, Masteruppsats, 15 hp, A2E, BU1, BU2204, Bulgarisk lingvistik och översättningsteori, Masteruppsats, 30 hp, A2E, BU1, RY2101, Rysk lingvistik och översättningsteori 1, 15 hp, A1N, RY1, RY2102, Rysk litteraturvetenskap 1, 15 hp, A1N, RY1, RY2103, Rysk lingvistik och översättningsteori 2, 15 hp, A1F, RY1, RY2104, Rysk litteraturvetenskap 2, 15 hp, A1F, RY1, RY2105, Rysk lingvistik och översättningsteori, Magisteruppsats, 15 hp, A1E, RY1, RY2106, Rysk litteraturvetenskap, Magisteruppsats, 15 hp, A1E, RY1, RY2201, Rysk lingvistik och översättningsteori 3, 15 hp, A1F, RY1, RY2202, Rysk litteraturvetenskap 3, 15 hp, A1F, RY1, RY2203, Rysk lingvistik och översättningsteori 4, 15 hp, A1F, RY1, RY2204, Rysk litteraturvetenskap 4, 15 hp, A1F, RY1, RY2205, Rysk lingvistik och översättningsteori, Masteruppsats, 15 hp, A2E, RY1, RY2206, Rysk litteraturvetenskap, Masteruppsats, 15 hp, A2E, RY1, RY2207, Rysk lingvistik och översättningsteori, Masteruppsats, 30 hp, A2E, RY1, RY2208, Rysk litteraturvetenskap, Masteruppsats, 30 hp, A2E, RY1, SL2101, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 1, 15 hp, A1N, FL1, SL2102, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 2, 15 hp, A1F, FL1, SL2103, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria, Magisteruppsats, 15 hp, A1E, FL1, SL2201, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 3, 15 hp, A1F, FL1, SL2202, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria 4, 15 hp, A1F, FL1, SL2203, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria, Masteruppsats, 15 hp, A2E, FL1, SL2204, Fornkyrkoslaviska och slavisk språkhistoria, Masteruppsats, 30 hp, A2E, FL1, LIB110, Introduktion till Liberal Arts, 30 hp, Fördjupning G1N, HF9. 5

12 Göteborgs universitet MEDDELANDEN BILAGA 5 Humanistiska fakultetsnämnden anmälda vid sammanträde E Englund E /10 E / Rektor beslutar att befordra Lars Hermanson till professor i historia fr.o.m och tills vidare Rektor beslutar att befordra Bengt Brülde till professor i praktisk filosofi fr.o.m och tills vidare. 1

13 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för språk och litteraturer UPG/HFN Förslag att inrätta program på kandidatnivå vid Institutionen för språk och litteraturer: Internationella språkprogrammet International Language Programme 1. Inledning Föreliggande förslag till program gäller en programutbildning på grundnivå. Programmet är tänkt att erbjudas första gången höstterminen Programmets namn är Internationella språkprogrammet/ International Language Programme. Utbildningsplan för programmet bifogas. Programmet leder till en Filosofie kandidatexamen. Efter fullbordat program om 180 högskolepoäng utfärdas (på begäran av studenten) ett examensbevis enligt 1.3 nedan. 1.1 Bakgrund När Institutionen för språk och litteraturer (SPL) tidigare inkom med ett förslag att inrätta ett språkprogram beslutade UPG att ge institutionen i uppdrag att ta fram förslag till ett "språkvetarprogram" ( ) i samverkan med bl. a. litteraturvetenskap, allmän språkvetenskap (numera lingvistik) och svenska språket. En första återrapportering ägde rum den 26 april där institutionen förklarade hur vi har arbetat och diskuterat frågan med kollegor från nämnda ämnen/institutioner. Något svar från UPG erhöll inte institutionen, vilket vi tolkar som att UPG inte hade några invändningar mot programmets inriktning såsom det förklarades i vår skrivelse och att inriktningen inte bör vara mot ett språkvetarprogram såsom UPG föreslog, utan "inriktas på det av SPL föreslagna programmets syfte och på den målgrupp som detta program riktar sig till" i samverkan med närliggande institutioners kompetensområde där särskilda profilkurser relevanta för programmet finns. I sammanhanget vill vi dock påpeka att institutionen besitter vetenskaplig kompetens inom språk- och litteraturvetenskap från respektive språkområde (professorer och docenter) som givetvis 1

14 kommer att tillvaratas i programmets övergripande profilkurser. SPL bildades som bekant efter omorganisationen 2009 och utgör den största institutionen vid humanistiska fakulteten med en tydlig egen identitet: utbildning och forskning om främmande språk. Namnet på institutionen har därför en tydlig pluralistisk prägel, därav litteraturer på svenska, och på engelska blir det även grafiskt tydligt genom ändelsen som saknas på svenska, languages. För att markera och undvika missförstånd avseende programmets syfte har vi därför lagt till adjektivet "internationell" som pekar både på innehållet i programmet (inklusive möjlighet till utlandsförlagd utbildning och praktik) samt på den arbetsmarknad som programmet förbereder för. Namnförslaget ligger i linje med det vedertagna Internationella Ekonomprogrammet som ges vid Handels i samarbete med SPL. 1.2 Huvudområden SPL:s pluralistiska särart medför att huvudområdet blir ett inriktningsval från studentens sida i de redan etablerade huvudområdena inom SPL: arabiska, engelska, franska, japanska, spanska, tyska. Som språkval 2 ingår därutöver italienska, kinesiska och ryska. De sistnämnda tre språken vill vi framgent utveckla till att kunna vara huvudområden. Italienska och ryska är etablerade som huvudområden men saknar f.n. den lärarstab som vi har som krav för ett program med tydlig forskningsanknytning (ryska saknar professur medan professorn i italienska pensioneras vid kommande årsskifte). Ryska har förvisso två docentkompetenta lärare, men ingår (liksom italienska) i den grupp av ämnen som HFN har beslutat ska genomgå en fördjupad granskning ( , U1180/10) vilket föranleder att vi idag inte föreslår dessa språk som huvudämnen. Gällande arabiska och engelska beslutades vid samma sammanträde att dessa språk "efter utredning ges förstärkning för att kunna utvecklas i en positiv riktning". SPL:s uppfattning är att en satsning på att på sikt kunna vara huvudområde i det föreslagna programmet i sig är ett första steg mot att förstärka ämnena. Även kinesiska ligger i denna gruppering men personalkompetensen måste förstärkas avsevärt och det bör således ses som ett mer långsiktigt mål att kunna erbjuda ämnet som huvudområde. Vi har valt att ge programmet en modernspråklig profil, men på längre sikt kan de klassiska språken (även dessa ska genomgå en fördjupad granskning) komma att ingå som språk Examensbenämning Examensbenämning är Filosofie Kandidatexamen inom Internationella språkprogrammet med huvudområdet arabiska, engelska, franska, japanska, spanska respektive tyska / Bachelor of Arts within the International Language Programme with Arabic, English, French, German, Japanese, or Spanish as main subject. 1.4 Startpunkt Programmet planeras att ha kursstart varje hösttermin fr.o.m. ht

15 2. Programmets syfte och innehåll 2.1 Innehåll Programmet innehåller utöver ämnesstudier i två språk även ämnesövergripande teoretiska profilkurser om språk som identitetsskapare, kulturbärare och som kommunikationsmedel i olika kontexter. De teoretiska kunskaperna konkretiseras därefter inom de valda språken varpå studenternas teoretiska och praktiska kunskaper återkopplas. Studenterna får därigenom en ämnesövergripande språkkompetens. Syftet med de ämnesövergripande profilkurserna är alltså att skapa en större medvetenhet om olika aspekter av språk och kultur, samtidigt som de ger en generisk kompetens som underlättar språkinlärning. Dessa profilkurser är helt nya kurser som kommer att utvecklas i detalj under hösten och våren i samverkan med de institutioner där relevant kompetens finns, dels vid SPL dels vid andra institutioner vid fakulteten, i första hand Institutionen för Filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (lingvistik) samt Institutionen för svenska språket (svenska som andraspråk) och Institutionen för Litteraturvetenskap, Idé- och lärdomshistoria och Religionsvetenskap (litteraturvetenskap). Tre teoretiska profilkurser skall ingå i programmet. Dessa ger studenten språkövergripande kunskaper och innehåller tvärvetenskapliga moment som appliceras på de valda språken. Genom att programstudenterna har olika språkval blir det kontrastiva perspektivet ett naturligt inslag i utbildningen. Studenten utvecklar sin förmåga att utifrån vetenskaplig grund analysera olika typer av texter samt att uttrycka sig adekvat och korrekt i olika språkliga kontexter. Studenten ges tillfälle att återkommande reflektera kring den språkliga och kulturella dimensionen av hållbar utveckling, för att öka medvetenheten om hur kulturer, språk och identitet konstrueras och förändras och om vilken betydelse dessa konstruktioner och förändringar har för människan och samhället. Profilkursen Språk och identitet (15 hp) behandlar hur individuella, sociala, kulturella, religiösa och nationella identiteter skapas genom olika språkliga uttrycksformer. Kursen syftar även till att ge grundläggande analytiska och kritiska perspektiv samt metodologiska språk- och litteraturvetenskapliga redskap. Profilkursen Språk som kulturbärare (15 hp) behandlar utifrån såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv hur kultursyn och språk kan interagera med varandra för att skapa bilder av jaget och den andre. Genom studier av olika språkliga uttrycksätt och former undersöks hur dessa kan påverka människors syn på verkligheten samt omvänt hur denna i sin tur kan påverka språkliga uttryckssätt och former. Den tredje profilkursen Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp) behandlar utifrån ett språkligt, interkulturellt och transkulturellt perspektiv språkets roll i samhället och människans ansvar för hur språk används i olika sammanhang samt vad språklig diversifiering innebär. Förutom dessa ämnesövergripande profilkurser om språk, innehåller programmet terminsvis återkommande delkurser i omvärldskunskap, som framför allt behandlar språkets roll i samhället. Teori integreras och genomsyrar den praktiska språkfärdighetsträningen. Studenten tränas i att integrera och tillämpa sina kunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden, dvs. tillämpa kunskaperna inom de valda språken i verksamheter där kommunikativa och förmedlande kompetenser efterfrågas. Studenterna får inte enbart träning i att söka, värdera och använda den information som återfinns i olika texttyper och media på målspråket, utan tränas också i att omsätta informationen, de språkliga erfarenheterna och de vunna insikterna i handling. Ämnesteoretiska kunskaper och färdigheter varvas med professionsinriktade inslag som träning i kommunikationsstrategier och diskursanalys samt med den terminsvis 3

16 återkommande delkursen omvärldskunskap i vilken representanter från olika delar av omgivande samhället och övriga arbetslivet medverkar. Syftet med kursen i omvärldskunskap är att för såväl studenter som för företrädare för arbetslivet synliggöra utbildningens yrkesrelevans och framtida professionsmöjligheter, bygga broar och nätverk mellan arbetslivet och universitetet och att ge ömsesidig insikt i användbarheten av den kompetens som språkprogrammet ger. Kursen i omvärldskunskap är progressivt uppbyggd och innehåller olika typer av utbildningsaktiviteter där programstudenterna ges tillfälle att möta representanter från olika branscher inom arbetslivet samt olika myndigheter och organisationer. Dessa omvärldsrepresentanter kan med fördel vara fakultetens alumner. Syftet är att parterna ska diskutera och ömsesidigt synliggöra den humanistiska kompetensens användbarhet, samt att skapa kontakter för praktik under utbildningen samt eventuellt förberedelse för examensarbete. I kursen tränas studenterna bl.a. i att skriva jobbansökan, genomgå anställningsintervjuer, i att för omvärlden tydliggöra och resonera kring den kompetens de successivt bygger upp under sin utbildning. Dessutom utvecklar de ett kontaktnät med de omvärldsrepresentanter som medverkar vid seminarierna, vilket även underlättar för dem att hitta en relevant praktikplats som förberedelse för sitt examensarbete. Tillsammans behandlar därmed profilkurserna och kurserna inom omvärldsanalys mer än väl det SOU 2004:104 Att lära för hållbar utveckling beskriver som kännetecknande för lärande inom hållbar utveckling. Under det sista studieåret kan studenten i samråd med studievägledare välja valfria kurser som specialiseringskurser bland utbudet vid heminstitutionen eller vid annan institution, fakultet eller annat lärosäte. Med fördel kan här utbildningens internationella prägel stärkas ytterligare genom en utlandsförlagd kurs inom något av de valda språken eller genom en praktikkurs som förberedelse för examensarbetet. Praktikkursen ska förläggas i en internationell miljö i regionen eller utomlands. I utbildningen bör ingå minst en utlandsförlagd termin. 2.2 Programmets övergripande syfte och mål Utbildningens övergripande syfte är att: - förbereda studenten för ett yrkesliv i språklig och kulturell mångfald och utveckla förmågan att bygga broar för språklig och kulturell interaktion, - utveckla studentens kommunikativa förmåga vilket inbegriper kunskap och medvetenhet om olika kulturella referensramar, - utveckla studentens förmåga att kommunicera kunskapernas användbarhet i olika sammanhang samt att omsätta dem i praktiken. Utöver goda språkkunskaper i de valda språken ger Internationella språkprogrammet studenten en bred teoretisk kunskap om språk/språkinlärning och hur språk används i olika kontexter. 2.3 Uppläggning Programstudenterna kommer delvis att samläsa de valda språken med fristående kurser i respektive språk, åtminstone i språk med färre studenter inom programmet. Under dessa studier är studenterna alltså fördelade på de olika språk som valts, men har gemensamma 4

17 programseminarier under profilkurserna och vid kursen i omvärldskunskap som löper under hela utbildningen. Programmets profil är central i institutionens utbildningsutbud och kommer därför att styra innehållet i de fristående kurserna. De fristående kursernas kursplaner kan därför i vissa fall ha behov av viss anpassning till programmets inriktning. Detta bedöms vara till de fristående studenternas fördel eftersom även de härigenom får en förtydligad studiegång. Utvecklingsarbetet med kursplanerna kommer att ske under hösten och våren. Ämnesövergripande introduktionsföreläsningar ges för samtliga grundkursstudenter varvid programstudenterna även schemaläggs för separata seminarier i anslutning till de större introduktionsföreläsningarna. Programmet är tänkt att ta in 60 studenter varje höst. Fullt utbyggt kommer det alltså att finnas 180 studenter i olika faser av programutbildningen, vilket motsvarar totalt 180 hst per år. Eftersom språkvalskurserna samläses med fristående kurser behövs inte extra hst för denna del av utbildningen. Principen är alltså att programstudenterna ska läsa sina språkvalskurser inom ramen för de fristående kurser som finns. I vissa fall måste ämnet justera sin periodisering för att passa in i samläsning inom programstrukturen. Befintliga grundkursplaner ska dock revideras och anpassas till programmets syfte. 3. Huvudområdet Internationella språkprogrammet innebär att studenterna ska välja två språk, varav ett som huvudområde (se ovan, 1.2). Studenter som väljer ett "nybörjarspråk" som huvudområde, dvs. utan förkunskaper i språket från gymnasiet (arabiska, japanska) har som behörighetskrav till programmet att de har läst minst 30 högskolepoäng i språket. Detta för att säkerställa en progression som möjliggör en fördjupning inom examensarbetet. Utöver progressionen inom respektive språk (kommunikativ förmåga, språkfärdighet, medvetenhet om kulturella aspekter, analytisk förmåga) har programmet en tydlig inneboende progression. Utbildningen inleds första terminen med profilkurser vars syfte är att förbereda studenterna på, samt medvetandegöra dem om vad språk och kulturinlärning innebär. Dessa följs andra terminen av en första tillämpning av de teoretiska insikterna inom huvudspråket. Andra året innebär en progression inom huvudområdet där studenten förväntas kunna hantera mer komplexa texter och kommunikationskontexter samt förhålla sig mer självständigt till sin egen språkinlärning/språkanvändning liksom en breddning i form av studier i språkval 2. Tredje året utgörs av en fördjupning inom huvudområdet som avslutas med specialiseringskurs och examensarbete alt. termin 5 Fortsättningskurs 30 hp samt termin 6 Fördjupningskurs 30 hp. Löpande under hela utbildningen finns det även en tydlig progression inom kursen i omvärldskunskap. En terminsöversikt återges i programmets utbildningsplan (se bilaga). För en beskrivning av progressionen inom programmet hänvisas vidare till avsnitt 6.2 nedan. 4. Omvärldsanalys och motivering 4.1 Det globala perspektivet 5

18 En globaliserad och digitaliserad värld kräver god kognitions-, analys- och kommunikationsförmåga såväl språkligt som kulturellt. Det övergripande syftet med Internationella språkprogrammet är att möta denna utmaning genom att göra studenten väl förberedd för ett yrkesliv i ett internationellt, mångkulturellt och flerspråkigt sammanhang. Inom det internationella språkprogrammet förvärvar studenten en bred språklig kompetens och den flexibilitet som krävs för ett yrkesliv på en ständigt föränderlig internationell arbetsmarknad. Utbildningen ger studenten redskap att möta framtida krav på språklig kompetens i omvärlden. Med språklig kompetens menas här inte enbart språkfärdighetskompetens utan kunskap om och förståelse för hur relationen mellan språk, litteratur, kultur och samhälle ser ut. Språk är ett socialt handlingsrum, där olika aspekter av individuell och kollektiv identitet knyts samman till olika (re)konstruktioner av verkligheten. Denna språkkompetens förankras i olika språkliga och mediala former, varpå studenten tränas i att relatera den egna samtiden till olika historiska, kulturella, litterära och sociala sammanhang. Programmet ger studenten kunskaper och färdigheter som är användbara och efterfrågade kompetenser på många olika områden. Utbildningen förbereder studenterna för ett arbete inom branscher som turism, diplomati, förlagsvärlden, kommunikation inom internationella företag och organisationer, samt inom yrken som t.ex. språkkonsult med fokus på interkulturella relationer, terminolog, projektledare, informatör, kommunikatör och EUsamordnare. Programmets syfte är att på grundnivå förbereda studenten för såväl en internationell arbetsmarknad som för fortsatta universitetsstudier. Institutionen har även inlämnat förslag till program på avancerad nivå så att studentens kunskapsprogression från första grundkurs till en mer specialiserad masterexamen blir sammanhängande och tydlig. Programmets ämnesövergripande karaktär ger studenten redan på grundnivån inblick i institutionens och fakultetens kompletta forskningsmiljö inom språk- och litteraturvetenskap. Programmet riktar sig till studenter som tänker sig ett framtida yrke där både teoretiska och praktiska kunskaper samt kognitiv kompetens i språk, kultur och kommunikation är nödvändiga. Programmet riktar sig även till studenter som är teoretiskt intresserade av språk och litteraturer och utöver rena språkstudier i valda språk söker bred ämnesövergripande kunskap om språkvetenskap, litteraturvetenskap och språkinlärning/språkdidaktik. Internationella språkprogrammet ger även behörighet till yrkesinriktade program på avancerad nivå, t.ex. översättarprogram, modersmålslärarprogram 1, det korta lärarprogrammet, lexikografprogram, och Master in Communications. 4.2 Göteborg i världen Göteborgs universitet är väl beläget för utbildning och yrkesverksamhet med internationell inriktning. I Göteborgsregionen är antalet utlandsägda företag stort och har ökat markant under de senaste decennierna, från drygt 600 år 1990 till närmare 2300 år 2009, representerande 50 av världens länder. 2 Bland de tio länder som har flest företag förlagda till Göteborgsregionen representerar sex länder språkområden som är tänkta att ingå i det Internationella språkprogrammet. 3 Ser man till antalet anställda i de utlandsägda företagen i 1 För översättarutbildning krävs att studenten valt att läsa minst 60 hp i två språk varav det ena måste vara engelska. För lärarutbildningens korta program krävs att studenten valt en språkkombination som ger behörighet till denna utbildning. Modersmålslärarutbildningen är ännu inte utvecklad vid GU men SPL har initierat samtal med LUN om vikten att GU ska vara ledande inom denna nya planerade utbildning inte minst med tanke på framgången som lärosätet har haft med examensrätter inom lärarutbildningen generellt. 2 Källa: Business Region Göteborg, 3 Frankrike, Luxemburg, Schweiz, Storbritannien, Tyskland, USA. Källa Business Region Göteborg. 6

19 området så är Kina den största arbetsgivaren och även Saudiarabien och Japan finns med bland de fjorton främsta. Ett antal av dessa länder finns också med bland Sverige största handelspartners. 4 Även svenskägda företag med säte utomlands utgör en potentiell arbetsmarknad för det Internationella språkprogrammets studenter. Bland de länder där svenska koncerner valt att förlägga dotterbolag representeras programmets målspråk av sex av de nio största etableringsländerna. 5 Vidare kan nämnas att Business Region Göteborg har särskilda samarbeten med Lyon i Frankrike och Shanghai i Kina. Den språkliga och kulturella kompetens studenterna får genom det Internationella språkprogrammet kan förmodas vara värdefull inom denna typ av verksamhet. Bland annat Volvo har efter Geelys köp av Volvo Personvagnar satsat på att utbilda sina chefer i kinesisk affärskultur. Motsvarande behov finns inom de flesta utlandsägda företag i Sverige och utlandsbaserade svenska företag. Göteborg är också säte för ett antal konsulat, samt för internationella organisationer såsom Eurocities, ICLEI (International Council for Local Environmental Initiatives) och Mayors for peace, liksom för regionala organisationer som till exempel Enterprise Europe Network och Europa Direkt Göteborg. 6 Denna typ av organisationer bör kunna utgöra en arbetsmarknad för studenter med examen från det Internationella språkprogrammet, i form av uppdrag som till exempel kommunikatörer, terminologer och EU-samordnare på olika plan. Sverige som turistdestination har haft en bättre utveckling än övriga Europa och världen de senaste åren. Sedan 1991 har det internationella resandet i världen ökat med nästan 100%, i Europa med 75% och i Sverige med 110%. Medan det globala resandet minskade något 2009 på grund av finanskriser och lågkonjunktur, fortsatte antalet utländska övernattningar i Sverige under samma år att öka. 7 Bland de tio länder som står för de största volymerna då det gäller utlandsgäster i kommersiellt boende i Sverige märks Tyskland, Storbritannien, USA, Italien, Frankrike och Schweiz. Bland svenskarnas tio största resmål figurerar Spanien, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, USA och Italien. 8 Även inom turistnäringen finns således användning för de språkliga och kulturella kunskaper studenterna kommer att kunna utveckla inom det Internationella språkprogrammet. Kultur- och idrottssektorn är ett annat område där språklig och kulturell kompetens efterfrågas. I Göteborg finns ett rikt kulturliv med ett antal teatrar, konserthus, scener och arenor som även anordnar internationella evenemang. Internationella scener som GöteborgsOperan efterfrågar redan idag den kompetens som finns vid SPL. Göteborg är också en internationell kongresstad: Göteborg låg år 2009 på plats 47 bland världens största kongresstäder i termer av antal internationella möten. Stockholm låg på sjunde plats och Köpenhamn på sjätte plats, Helsingfors på plats 32 och Oslo på plats Även här finns en marknad med behov av personer med goda språk- och kulturkunskaper, tillsammans med de generiska kunskaper programmet ger. 4 Följande för programmet aktuella målspråksländer finns med på Exportrådets lista över Sveriges tio viktigaste handelspartners i termer av export respektive import: Frankrike, Kina, Storbritannien, Tyskland, USA (siffror från 2010, 5 Frankrike, Kina, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA (siffror från 2008). Källa Tillväxtanalys, 6 Källa: Göteborgs stad, 7 Källa: Skrift från Tillväxtverket, Fakta om svensk turism, fakta och statistik, 2009, 8 Källa: Fakta om svensk turism, se ovan. 9 Källa: Fakta om svensk turism, se ovan. 7

20 Utöver detta öppnar sig för programmets studenter en internationell arbetsmarknad, en marknad där kunskaper i fler språk än engelska är en värdefull tillgång. Med studier i några av de språk programmet erbjuder i bagaget, finns möjlighet till internationell yrkesverksamhet inom olika företag och organisationer på ett europeiskt och internationellt plan. 4.3 Konkurrens och sysselsättningsgrad Vi har på SPL genomfört en kartläggning och analys av närliggande program inom Norden samt av befintliga alumnutredningar (se bilaga). Slutsatsen är (se ss ) att våra studenter har en hög sysselsättningsgrad och god anställbarhet. Gällande närliggande program konstateras att med undantag från UU är programmen ganska löst hållna (sammansättning av olika språkkurser utan en tydlig programsammanhållning). Såsom framgår av detta dokument är vårt förslag till program minst lika ambitiöst som Uppsalas och det råder inget tvivel att Västsverige har behov av kvalificerade språkutbildade personer. Som bekant har språk ofta svårt med retention. Studenter är medvetna om att det är nyttigt att kunna språk i vår globaliserade värld men ger sig i den fristående-kurs-världen sällan tid till att fördjupa sig i det enskilda språket. Medvetenheten om komplexiteten (och därmed svårighetsgraden) i språk- och kulturinlärning kan dock inte utvecklas genom 1 eller 2 terminers studier. Programupplägget som presenteras här garanterar studenterna en gedigen utbildning i språk som bevisligen är eftertraktad i vår närregion. 4.4 Programmet och universitetets vision/policy När det gäller utbildningsfrågor har universitet signalerat att de främsta målen är internationalisering (GU som ett 'Globalt universitet') och avancerad utbildning (GU som ett 'Masteruniversitet'). För internationaliseringsfrågan hänvisas till avsnitt 9 i föreliggande dokument. För det andra målet är etablerandet av ett internationellt språkprogram oerhört viktigt. Som beskrivits ovan och som UPG väl känner till har språken problem med retention. Programstudenter är mer benägna att fortsätta sin utbildning på avancerad nivå och programmet är nästan en förutsättning för att vi ska ha underlag för att ingå i ett program på avancerad nivå. Ett inspirerande och väl sammanhållet program på grundnivå med 60 studenter torde ge goda förutsättningar för såväl ökad retention på grundnivå som förutsättningar för att åtminstone en tredjedel av dessa vill fördjupa sig genom att läsa program på avancerad nivå där krav på goda språkkunskaper och god internationell inblick är relevanta förkunskapskrav. 5. Programmets utbildningsplan och kursplaner 5.1 Utbildningsplan Se bilaga. 5.2 Kursplaner 8

21 För de språkspecifika kurserna gäller samma kursplaner som för de fristående kurserna. Dessa kursplaner existerar redan men kommer som redan nämnts i vissa fall att behöva revideras och anpassas till programmets mål och upplägg (se 2.3). Programstudenterna kommer att inom ramen för sina språkval även att läsa en delkurs av kursen Områdeskunskap (12 hp) varje termin. Denna kurs ersätter för programstudenterna innehållet i vissa språkfärdighetsmoment som studenterna i fristående kurs läser. Helt nya kursplaner kommer under hösten och våren att utarbetas för de tre s.k. profilkurserna Språk som identitetsskapare (15 hp), Språk som kulturbärare (15 hp) och Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp), samt för kursen i Områdeskunskap (12 hp). Denna kurs ges som sex delkurser omfattande 2 hp under hela utbildningen. Institutionen kommer även att ta fram en ny kursplan för Praktikkurs för Internationella språkprogrammet (15 hp). Denna kurs ska ha en stark profil mot en internationell arbetsmarknad. I denna kurs tränas studenten i att integrera och tillämpa sina kunskaper och färdigheter på arbetsmarknaden, dvs. tillämpa kunskaperna inom huvudområdet i verksamheter där kommunikativa och förmedlande kompetenser efterfrågas. 6. Säkring av examensmålen 6.1 Utbildningsplanens lärandemål i förhållande till Högskoleförordningens mål Lärandemål i utbildningsplanen för Internationella språkprogrammet Kunskap och förståelse - visa medvetenhet om samband mellan språk, litteratur och kultur utifrån olika perspektiv och kontexter (År I-III) - visa kunskap om relevanta teorier och metoder i språk- och litteraturvetenskap med fördjupning inom valt huvudområde (År I-III), - visa kunskap om aktuella forskningsfrågor inom språk- och litteraturvetenskap (År I-III) Mål för kandidatexamen i Högskoleförordningen (5 kap 4-5 (2006:1053) bil. 2) Kunskap och förståelse visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Kommentar: Kravet på självständighet vad gäller vetenskaplig analys ökar successivt (särskilt i år II och III). Dessutom fördjupas den sociala och etiska dimensionen av språk- och kulturlärande såväl synkront som diakront, liksom breddningen av kulturrum även i ett geografiskt perspektiv då två olika språk studeras. Färdighet och förmåga - analysera och tillämpa olika språkliga och mediala former för att kunna relatera den egna samtiden till olika historiska, kulturella, litterära och sociala Färdighet och förmåga visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar 9

22 sammanhang (År I-III) - söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt presentera den för andra i olika sammanhang med hjälp av olika media (År I-III, särskilt år III inom det självständiga arbetet) - utifrån språk- och litteraturvetenskapliga perspektiv göra bedömningar och självständigt formulera frågeställningar inom givna tidsramar med hänsyn till relevanta samhälleliga, kulturella och etiska aspekter (År I-III, såväl i seminariearbete och praktik som inom det självständiga arbetet) - redogöra för sina resultat såväl muntligt som skriftligt i dialog med andra (År I- III, såväl i seminariearbete som inom det självständiga arbetet) - uppvisa språklig förmåga i det språk som valts som huvudområde som krävs för att självständigt arbeta inom kontexter som rör det relevanta språkområdet och situationer visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser Kommentar: Den kommunikativa förmågan (skriftlig och muntlig) ökar såväl genom förvärvade språkkunskaper som genom utökade färdigheter vad gäller olika mediala framställningsformer men även vad gäller språklig förmåga att kommunicera analys och syntes. Färdigheter vad gäller läs- och hörförståelse ökar, eftersom såväl samtida som historiska texter behandlas. Till detta tillkommer även högre krav på självständighet vad gäller medvetenhet kring språkbruk och den etiska dimensionen av kulturyttringar. Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att i relation till språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga analyser göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter (År I-III) - argumentera och problematisera kring språkens roll i samhället samt om människors ansvar för hur språk används används samt vad språklig diversifiering innebär, (År I-III) - identifiera sitt behov av ytterligare kunskaps- och kompetensutveckling (År I-III) Värderingsförmåga och förhållningssätt visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 10

23 - kritiskt diskutera och analysera olika språkliga situationer och diskurser och argumentera för den egna ståndpunkten på ett strukturerat och sakligt sätt i dialog med andra (År I-III) Kommentar: Eftersom programmets kurser genomgående tar sin utgångspunkt i den språkliga och kulturella dimensionen av hållbar utveckling ökas successivt medvetenheten om hur kulturer, språk och identitet konstrueras och förändras och om vilken betydelse dessa konstruktioner och förändringar har för människan och samhället. Omvärldsseminarierna fokuserar studenternas reflektioner kring den egna kunskapsinhämtningen och dess användbarhet och betydelse för det omgivande samhället. Utlandskurser, praktik och det självständiga arbetet fokuserar förmågan att självständigt och vetenskapligt förhålla sig till olika diskurser och kulturrum (såväl samtida som historiska). Självständigt arbete (examensarbete) Studenten ska inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. För kandidatexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Kommentar: Det självständiga arbetet förbereds fortlöpande inom programmet genom skrivövningar inom seminariekurser, seminarier i informationssökning, gemensamma uppsatsseminarier samt språk- och ämnesspecifika seminarier. Progressionen är tydlig såväl i texternas omfattning och ökade krav på självständighet och på vetenskaplig analys och syntes. 6.2 Uppfyllande av undervisningsplanens lärandemål i programmets kursplaner Vid analys av förhållandet mellan utbildningsplanens lärandemål och kursplanernas mål, visar det sig att samtliga lärandemål i större eller mindre utsträckning undervisas, övas och examineras inom varje kurs i programmet. Programmet är därmed upplagt så att kursernas innehåll knyter an till varandra och kontinuerligt bygger vidare på förvärvade kunskaper och färdigheter. Progressionen från kurs till kurs visar sig framför allt i kravet på att studenten i en allt högre grad av självständighet kan generalisera kursens förvärvade färdigheter och kunskaper för användning i nya sammanhang, dvs. att studenten i allt större omfattning har förvärvat en självständig förmåga till analys, syntes och begreppsbildning och förmår formulera alltmer abstrakta och komplicerade argumentationsmönster. 7. Lärarkompetens och lärarkapacitet Programmet innehåller utöver utbildning i specifika språk ämnesövergripande teoretiska profilkurser om språk som identitetsskapare, kulturbärare och som kommunikationsmedel i olika kontexter, utbildning i omvärldskunskap, utlandsförlagd utbildning, praktikkurs samt 11

24 valfria specialiseringskurser inom eller utom institutionen. Programutbildningen avslutas med ett examensarbete inom huvudområdet med särskilt fokus på den teoretiska profilen och omvärldsperspektivet. 7.1 Lärarkompetens inom den språkspecifika utbildningen SPL har mycket hög vetenskaplig kompetens i de språk som ingår i programmet. Redan nu undervisar disputerade lärare, lektorer, docenter och professorer på samtliga nivåer i samtliga språk (i ryska, kinesiska och italienska saknas dock en professor i ämnet). I det fall kompetensen i dessa språk på sikt höjs till den nivå som krävs, kan även dessa bli valbara som huvudområden vid en senare antagningsomgång. Även den pedagogiska kompetensen är hög vid SPL. De flesta lärarna har utöver lång undervisningserfarenhet även författat olika läromedel i sina ämnen. Flertalet har dessutom genomgått utbildningen i högskolepedagogik (eller motsvarande) eller står på tur att genomgå den. Språkutbildningen omfattar kurser i språkvetenskap, litteraturvetenskap och områdeskunskap såväl språkspecifikt som kontrastivt. Muntlig och skriftlig språkfärdighetsträning ges med hög progressionsgrad i början av utbildningen och integreras därefter i de teoretiska kurserna ända upp till kandidatnivån. Inom alla dessa moment har institutionen hög lärarkompetens och lärarkapacitet. Programstudenterna kommer att samläsa sina språkval med studenter i de fristående kurserna, men kommer vid sidan av den ordinarie undervisningen även att ha återkommande programseminarier där programmets fokusområden diskuteras utifrån de olika språkperspektiven. Kursplanerna för de ingående språken kommer att anpassas till programmets mål så att dessa mål blir alltmer styrande inom all språkutbildning. Under grundkursen får samtliga språkstudenter en gemensam introduktion i grammatik, fonetik, språkvetenskaplig och litteraturvetenskaplig metod samt informationssökning. Inför examensarbetet ingår även programgemensam fortsättningskurs i informationssökning och metod. Dessa gemensamma föreläsningar ges redan nu och institutionen har lärare för det. I informationssökningsutbildningen anlitas kompetent personal från UB. Tillsvidareanställda lärare har kompetensutvecklingstid inlagd i sin tjänstgöring i en omfattning av 10 %. Disputerade lärare har även forskningstid i tjänsten i en omfattning som är anpassad till institutionens ekonomi, behov och strategiska satsningar. 7.2 Lärarkompetens inom profilkurserna Programmet innehåller tre teoretiska profilkurser. Dessa är helt nya kurser som är baserade på programmets vision att ge studenterna en bred övergripande kunskap om vad språk är och hur språk används i olika sammanhang. Programmet inleds med profilkurserna Språk som identitetsskapare (15 hp) och Språk som kulturbärare (15 hp) så att de aspekter som tas upp i dessa kan konkretiseras inom ramen för de följande språkspecifika studierna. Inför det avslutande examensarbetet läser studenterna profilkursen Språk, kultur och kommunikation (7,5 hp). Den vetenskapliga kompetensen för lärarna inom dessa profilkurser ska vara hög och finns både inom institutionen som vid andra institutioner. Eftersom kurserna berör forskningsområden kommer i stor utsträckning professorer att medverka. Vi har haft inledande möten i första hand ämnena lingvistik och svenska och diskuterat samverkan kring dessa profilkurser. Profilkursen Språk som identitetsskapare kommer bl.a. att innehålla moment som språk och tänkande, life writing, sociolingvistik, semiotik, samt modersmål, svenska som andraspråk och flerspråkighet. Denna kurs och dessa moment kommer att 12