Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö

Transkript

1 Bilaga 1 RAPPORT Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö Antagen av Miljönämnden Rapportnr 7/2013 ISSN

2 Rapporter (ISSN ) utgivna fr.o.m. 2008: 01/2008 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad /2008 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö stad /2008 Mätning av luftföroreningar vid Fosie under perioden 1994 till och med /2008 Luftkvaliteten i Malmö /2008 Kartläggning av luftkvalitén i Västra Hamnen vintern 2007/ /2008 Provtagningsprojekt angående dricksvattenkvaliteten på Malmös restauranger /2008 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Djäknegatan 2007/ /2008 Mätning med passiva provtagare i Malmö under vintern 2007/ /2008 Livsmedelskontroll av butiker och partihandlare i Malmö /2008 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter våren /2008 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2008 Livsmedelskontroll under internationell livsmedelsmarknad i Malmö /2008 Livsmedelskontroll av torghandel i Malmö /2008 Livsmedelskontroll av sommaröppna verksamheter i Malmö /2008 Omprövning och godkännande av köken i Malmös förskolor under 2007 och /2009 Livsmedelskontroll på större livsmedelsverksamheter i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2009 Livsmedelskontroll av kommunala särskilda boenden i Malmö /2009 Luftkvaliteten i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under julmarknaden i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i Malmö /2009 Livsmedelskontroll på icke-kommunala förskolor i Malmö hösten /2009 Livsmedelskontroll på restauranger m fl i riskklass 3A i Malmö /2009 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätningar vid Nobeltorget 2008/ /2009 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Mariedalsvägen /2009 Märkningsprojekt i riskklass 5 B omfattande butiker och grossister våren /2010 Livsmedelskontroll av julbord i Malmö /2010 Livsmedelskontroll på kommunala förskolor i riskklass 3B och 4B 03/2010 Luftkvaliteten i Malmö /2010 Livsmedelskontroll av kosttillskott i hälsokostbutiker samt hos matmäklare 05/2010 Livsmedelskontroll av butiker med förpackade varor samt grossister i riskklass 5B 06/2010 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2010 Livsmedelkontroll av livsmedelsverksamheter i riskklass 3A /2011 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 02/2011 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Amiralsgatan 2009/ /2011 Luftkvaliteten i Malmö /2011 Livsmedelskontroll av äldreboenden i Malmö våren /2011 Kemikalier i byggvaror tillsyn hos återförsäljare 06/2011 Kemikalier i varor tillsyn hos sko- och möbelhandel 07/2011 Kontroll av allergikost för skolor och förskolor i Malmö /2011 Livsmedelskontroll under Malmöfestivalen /2011 Kemikalier i golv - tillsyn hos återförsäljare 10/2011 Riktad tillsyn mot fläktar o kompressorer (buller) 01/2012 Sammanställning rörande utsläpp av fossil koldioxid, energianvändning m.m. från Malmö stads verksamheter 02/2012 Kemikalier i möbler tillsyn hos möbelhandel 03/2012 Kunskapen om Reach hos nedströmsanvändare av kemikalier 04/2012 Luftkvaliteten i Malmö /2012 Kartläggning av omgivningsbuller - Malmö stad 06/2012 Livsmedelskontroll under malmöfestivalen /2012 Kemikalier i leksaker - tillsyn av detaljhandeln 08/2012 Uppföljning av luftföroreningsmätning vid Värnhemstorget 2010/ /2012 Livsmedelskontroll på bagerier och konditorier i Malmö /2013 Livsmedelskontroll på julbord i Malmö /2013 Metaller i smycken, Tillsynsprojekt i samarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm 03/2013 Livsmedelskontroll av storhushåll i Malmö /2013 Luftkvaliteten i Malmö /2013 Luftföroreningsmätning vid Rådmansgatan /2013 Livsmedelskontroll av kosttillskott /2013 Kvävedioxidhalter utomhus vid förskolor och skolor i Malmö Rapporterna kan beställas från: Miljöförvaltningen, Malmö, telefon (vx). De kan också laddas ner från

3 Sammanfattning Denna rapport är en sammanställning av främst utomhusmätningar av kvävedioxidhalter på 27 förskolor och skolor i Malmö från tre perioder under vintern 2007/2008, vintern 2010/2011 samt våren och sommaren Kvävedioxid är en luftförorening som bildas vid all typ av förbränning, och vägtrafiken är den största utsläppskällan i Malmö. Det är en starkt retande gas men i de halter som har uppmätts är den direkta hälsoeffekten begränsad, däremot används ämnet som en indikator för andra luftföroreningar som förbränningspartiklar (sot) och flyktiga organiska ämnen. Kvävedioxidhalten regleras genom luftkvalitetsnormen SFS 2010:477 och Naturvårdsverket har också angett ett nationellt miljömål där årsmedelvärdet av kvävedioxid skall begränsas till 20 µg/m 3 till år Då små barn, vilka har ett outvecklat immunförsvar, är särskilt känsliga för luftföroreningar är det viktigt att de får en god luftkvalitet i sin vistelsemiljö. Kartläggningen som är ett led i arbetet med att säkerställa luftkvaliteten för denna känsliga grupp visar att luftkvaliteten på många förskolor i Malmö är bra men flera förskolor har utemiljöer där luftkvaliteten tangerar etappmålet för kvävedioxid i det nationella miljömålet Frisk luft (årsmedelvärde 20 µg/m 3 ). Den genomsnittliga halten av kvävedioxid i utomhusluften vid förskolorna vintertid varierar mellan 11 och 23 µg/m 3. Generellt är förskolorna i centrum mer utsatta för högre halter av luftföroreningar än de förskolor som ligger i stadens ytterområden. Resultaten visar dock att även förskolor utanför centrum som ligger nära starkt trafikerade vägar har högre halter. Föroreningshalterna är inte så höga att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerar att överskridas på någon av de 27 förskolor eller skolor som ingår i denna undersökning. Däremot uppmättes kvävedioxidhalter högre än miljökvalitetsmålet på fem av mätplatserna; Musikantens förskola, Rörsjöskolan, Segevångsskolan, Segevångs förskola och Ögårdsskolan. Alla dessa ligger i närheten av större vägar med hög trafikintensitet. De mätplatser med lägst föroreningshalter; Diamantens förskola i Oxie, Kallenbergs förskola i Tygelsjö, Gottorps förskola i Bunkeflostrand och Karl Johansskolan i Limhamn ligger samtliga i stadens ytterområden där påverkan från de samlade utsläppen från staden (s.k. urban bakgrund) är mindre och den lokala trafikbelastningen är lägre. Vid en majoritet av förskolorna/skolorna uppmättes kvävedioxidhalter på mellan 15 och 20 µg/m 3, strax under det nationella miljömålet. Då Malmö har en tydlig befolkningstillväxt och det i översiktsplanen för stadsutvecklingen tydligt anges att den värdefulla åkermarken utanför staden skall bevaras, kommer en förtätning av bebyggelsen i staden att ske. Vid en sådan förtätning är det viktigt att planera bebyggelse och trafik på ett sådant sätt att det skapas utrymmen för förskolor och skolor som inte är så påverkade av den lokala trafiken att luftkvalitetsmålen inte kan uppfyllas.

4 Förord Denna rapport är en sammanställning av främst utomhusmätningar från tre olika studier vilka har haft varierande utgångspunkter och syften. Den första studien som utfördes vintern 2007/2008 var ett samarbete mellan miljöförvaltningen och Arbetsoch miljömedicinska avdelningen på universitetssjukhuset i Lund. Förutom en kartläggning av kvävedioxidhalterna utomhus vid förskolor ville man här även studera ventilation och innemiljö. Den andra studien var miljöförvaltningens uppföljning till den första studien för att studera utvecklingen efter de tre åren fram till vintern 2010/2011. Den tredje studien var en kartläggning av marknära ozon i Malmö med omgivning under våren och sommaren 2012, också i samarbete med Arbets- och miljömedicin, SUS. Dessa mätningar används i den forskning som bedrivs med att ta fram beräkningsmodeller för ozon. För att ta fram ozonmodeller krävs även mätningar av kvävedioxid, vilka redovisas här. En mätrapport från ozonkartläggningen kan hämtas på Arbets- och miljömedicins rapportarkiv: rbets--och-miljomedicin/publikationer/rapporter-fran-amm/ (rapport nr 2) Rapporten är sammanställd av miljöövervakningsgruppen, avdelningen för miljö- och hälsoskydd. Kontaktperson: Mårten Spanne, Innehållsförteckning 1. Inledning Lagstiftning, miljömål och program Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Malmö stads miljöprogram Råd och riktlinjer Metod Resultat Utomhusmätningar Inomhusmätningar Diskussion Slutsatser Referenser Bilaga 1. Beräknade årsmedelhalter och mätdata Bilaga 2. Mätresultat för inomhusmätningar Bilaga 3. Termer och uttryck

5 1. Inledning Luftföroreningar orsakar risker för människors hälsa och för miljön. Exponering för luftföroreningar kan orsaka flera olika typer av hälsobesvär, till exempel ökad sjuklighet i luftvägssjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Barn påverkas mer än vuxna av höga halter luftföroreningar eftersom de andas in mer luft än vuxna, räknat per kilo kroppsvikt. De har också mindre luftrör och är oftare infekterade. Luftföroreningar kan skada barnens utveckling så att de till exempel får sämre lungfunktion, vilket kan komma att påverka deras hälsa och livskvalitet under hela livet. Därför är det extra viktigt att luften är så ren som möjligt i barnens omgivning. Miljöförvaltningen har i uppdrag att övervaka luftkvaliteten i Malmö stad. År 2007 tilldelades miljöförvaltningen medel från miljönämnden för att undersöka hur vägtrafiken påverkar luftkvaliteten vid förskolor och skolor i Malmö. Under perioderna , och 2012 gjordes därför mätningar av kvävedioxid (NO 2 ) vid totalt 27 förskolor och skolor (Figur 1). Figur 1. De i studien ingående förskolornas och skolornas geografiska placering inom kommunens stadsdelar. Kvävedioxid är en luftförorening som bildas vid all typ av förbränning, och vägtrafiken är den största utsläppskällan i Malmö. Andra källor som arbetsmaskiner, sjöfart, uppvärmning, industrier och energiproduktion ger också betydande bidrag till halterna av kvävedioxid. Kvävedioxid används ofta som en indikator 1 på trafikens utsläpp av luftföroreningar. Kvävedioxid i sig försämrar lungfunktionen och kan förvärra astma och andra lungproblem, samt orsakar skador på hälsa och växtlighet genom att det bidrar till bildandet av marknära ozon. Genom sin försurande effekt leder utsläpp av 1 Kvävedioxid är relativt enkelt att mäta, och eftersom det är produkten av en förbränningsprocess (som exempelvis bilavgaser) indikerar förekomsten av kvävedioxid att det även finns andra luftföroreningar från förbränning i luften. 3

6 kvävedioxid dessutom till korrosion och nedbrytning av kulturföremål gjorda av kalksten. En rad faktorer styr hur människor exponeras för höga halter kvävedioxid, till exempel närhet till föroreningskällan (t ex vägtrafiken), hur lång tid man vistas i området samt tidpunkten på dygnet. I Malmö stads åtgärdsprogram mot kvävedioxid (Länsstyrelsen 2011) beräknas att boende och arbetande i befolkningen utsätts för halter som överskrider miljökvalitetsnormen (MKN), som visas i Tabell 1. De som arbetar eller går i skolan eller förskolan i ett område där normen överskrids vistas sannolikt oftare i området vid tidpunkterna för rusningstrafik och riskerar därför att vara mer utsatta för luftföroreningar än de som bor i området. 2. Lagstiftning, miljömål och program Vilka krav som kan ställas på åtgärder av luftkvaliteten regleras genom lagstiftning samt olika miljömål och program. 2.1 Miljökvalitetsnormer I lagstiftningen (Luftkvalitetsförordningen, SFS 2010:477) finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft som anger hur höga halter av olika luftföroreningar som tillåts. Lagstiftningen för övervakning av luftkvaliteten har uppdaterats under 2010 genom införandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om luftkvalitet och renare luft i Europa (2008/50/EG och 2004/7/EG). Miljökvalitetsnormerna är utarbetade för att förebygga eller minska de skadliga effekterna på människors hälsa och miljön. De gäller på platser utomhus där människor vistas eller där de tillfälligt passerar (t ex gång- och cykelbanor). Undantagna är bland annat inneslutna ormråden som tunnlar och särskilt belastade miljöer som området närmast en vägkorsning. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2 ) började gälla år 2006 och består av gränsvärden för medelvärde över år, dygn och timme. Halten får inte överskrida ett årsmedelvärde på 40 µg/m 3, ett dygnsmedelvärde på 60 µg/m 3 som får överskridas 7 dygn per år, samt ett timmedelvärde på 90 µg/m 3, som får överskridas högst 175 timmar per år (se Tabell 1 nedan). Det är kommunens uppgift att kontrollera luftkvaliteten och se till att normerna uppfylls. En kommun som inte klarar att uppfylla miljökvalitetsnormerna är skyldig att vidta åtgärder. Regeringen har därför gett Länsstyrelsen Skåne i uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram mot kvävedioxid i Malmö. Arbetet med att minska kvävedioxidutsläppen har pågått sedan det första åtgärdsprogrammet antogs i juni Kollektivtrafiken har fått ökad framkomlighet bland annat genom att bussfiler har anlagts på Lundavägen, Stockholmsvägen, Amiralsgatan och Södra Förstadsgatan. Teknikförbättrande åtgärder har gjorts genom att samtliga stadsbussar har bytts ut, samt att utbytet av regionbussarna från dieseldrivna till biogas-/gasdrivna förväntas vara avslutat under Trafikdämpande åtgärder har gjorts genom att hastigheten i stora delar av Malmö har sänkts till 40 kilometer i timmen, och genom att enkelrikta Djäknegatan och Östra Förstadsgatan. Åtgärdsprogrammet reviderades senast Förändringen i det nya programmet är främst ett större fokus på direkta trafikdämpande åtgärder i kritiska miljöer. Exempel på detta är omläggningen av busslinje 6 vilket innebär en minskad belastning på 4

7 Amiralsgatan, samt superbusskonceptet som kommer att innebära snabbare busstrafik och bättre framkomlighet på Amiralsgatan. Totalt har trafikbelastningen minskat med 16 procent och kvävedioxidhalterna med 12 procent 2012 jämfört med situationen år Miljökvalitetsmål Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är ett av de 16 miljökvalitetsmål som är fastställda av riksdagen. Målet lyder att Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas och ska vara uppfyllt till år Preciseringen av målet för kvävedioxid är 20 µg/m 3 som årsmedelvärde och 60 µg/m 3 som timmedelvärde, där timmedelvärdet får överskridas som mest 175 timmar per år. Mer information om miljömålen finns på Naturvårdsverkets hemsida Tabell 1. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål för kvävedioxid. Kvävedioxid (µg/m 3 ) MKN årsmedelvärde Precisering av etappmålet för kvävedioxid inom miljökvalitetsmålet Frisk luft 1 dygnsmedelvärde 60 2 Precisering av etappmål inte angivet timmedelvärde Se Miljömålsportalen, 2. Får överskridas maximalt 7 dygn per år.. 3. Får överskridas maximalt 175 timmar per år. 2.3 Malmö stads miljöprogram Malmö stads miljöprogram antogs av kommunfullmäktige Programmet har fyra övergripande mål som ska uppnås till år De mål som berör luftkvaliteten beskrivs i avsnittet Framtidens stadsmiljö finns i Malmö. Här anges att de som vistas i Malmö ska ha en god stadsmiljö med låga bullernivåer och ren luft. Staden ska bli renare och tystare och bilberoendet ska minska främst genom satsningar på cykel-, gång- och kollektivtrafik och utveckling av bilpooler. Trafiksystemet ska utformas för att minimera luftföroreningar och buller med särskild prioritering av den centrala staden. För varje mandatperiod ska en handlingsplan för klimat- och miljöarbetet tas fram med åtgärder, för att de långsiktiga miljömålen i Malmö stads miljöprogram ska kunna nås. I handlingsplanen är en av 26 prioriterade åtgärder Genom samverkan och innovativa lösningar ska barn vid alla förskolor och skolor få möjlighet att leka och vistas i hälsosamma, pedagogiska och inspirerande gröna miljöer med goda kvaliteter. För att följa utvecklingen har nyckeltal fastställs som ska redovisas årligen. Bland dessa finns utsläpp till luft samt årsmedelhalter av kvävedioxider. 2.4 Råd och riktlinjer Förutom lagstiftning och miljömål finns olika råd och riktlinjer för barns utemiljö. I miljöförvaltningens vägledning för att starta förskola (Malmö stad 2011) 5

8 rekommenderas att etappmålen för kvävedioxid i miljömålet Frisk luft (se Tabell 1) ska uppfyllas om små barn ska vistas på platsen. Vid nybyggnad eller nyetablering i redan befintliga byggnader av skolor, förskolor och fritidshem är det därför olämpligt att de placeras vid starkt trafikerade vägar eller vid industriområden. 3. Metod Diffusionsprovtagare för kvävedioxidprovtagning från IVL Svenska Miljöinstitutet AB sattes upp utomhus på ett urval av förskolor inom kommunen. Skolorna valdes delvis slumpmässigt ut för att få en heltäckande bild av föroreningssituationen, men med viss övervikt på centrala Malmö eftersom belastningen av luftföroreningarna är som störst där. Kartan i Figur 1 visar placeringen av förskolorna samt vilken stadsdel de tillhör. Mätdosorna sattes upp på cirka tre meters höjd ute på skolgården (Figur 2). Figur 2. Provtagning av kvävedioxid vid förskolan Diamanten i Oxie (provtagare fäst vid träd). Mätningarna var uppdelade i två fyraveckors provtagningsperioder under respektive vintersäsong för att få ett representativt vinterhalvårsvärde. För de kompletterande mätningar som gjordes under sommaren 2012 var respektive provtagningsperiod en vecka. I Tabell 2 redovisas de aktuella mätperioderna. Ett medelvärde räknades sedan ut för de olika perioderna, och för enkelhetens skull kallas dessa värden för vintermedelvärde respektive sommarmedelvärde. 6

9 Tabell 2. Provtagningsperioder för mätsäsongerna. Under säsongen 2007/2008 genomfördes 2 provtagningar under varje mätperiod, för alla övriga perioder endast en. Säsong Period 1 Period 2 Period / / a a) Utfördes med provtagare från Ogawa och analyserades på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Umeå universitetssjukhus. Eftersom luftprovtagningen i denna studie pågick under fyra veckor respektive en vecka i taget och varje analyssvar är ett medelvärde för hela provtagningstiden, är det inte möjligt att jämföra resultaten med normerna för timmedelvärden eller dygnsmedelvärden. För att kunna göra detta krävs en kontinuerligt mätande utrustning med en storlek och komplexitet som inte är praktiskt eller ekonomiskt möjlig att utföra på alla förskolor i studien. Däremot kan man med utgångspunkt från de utförda mätningarna och med hjälp av datormodeller beräkna medelhalterna för varje timme (och dygn) på alla förskolorna, vilket skulle kunna göras i en uppföljningsstudie. Den totala mätosäkerheten för analysmetoden är 10 % för en månadsprovtagning. Med hänsyn tagen till antalet prover och mätperiodens längd uppskattas mätosäkerheten för respektive säsongsmedelvärde till 14 %. 4. Resultat 4.1 Utomhusmätningar Den genomsnittliga halten av kvävedioxid i utomhusluften vid förskolorna vintertid varierar mellan 11 och 23 µg/m 3. Generellt är förskolorna i centrum mer utsatta för högre halter av luftföroreningar än de förskolor som ligger i stadens ytterområden. Resultaten visar dock att även förskolor utanför centrum som ligger nära starkt trafikerade vägar har högre halter. Förskolan Musikanten, Rörsjöskolan samt Ögårdsskolan har högst kvävedioxidhalter i utomhusluften (Figur 3, se även bilaga 1). Förskolan Diamanten i Oxie och Kallenbergs förskola i Tygelsjö har de lägsta halterna av kvävedioxid. 7

10 Kvävedioxidhalt i utomhusluften, vintertid Diamantens fsk Kallenbergs fsk Gottorps fsk Karl Johansskolan Backåkern fsk Änggårdens fsk Ögårdsskolan S.Sommarstaden fsk Lekattens fsk Augustenborgsskolan Gladans fsk Bokens fsk Daggmasken fsk Snurrans fsk Nyponrosens fsk Pyrets fsk S:t Gertruds fsk Segevångs fsk Södertulls fsk Droppens fsk Södervärns fsk Segevångsskolan Rörsjöskolan Musikantens fsk Mariehage fsk Rondellens fsk Fosietorpsskolan 2007/ / µg/m 3 Figur 3. Kvävedioxidhalt i utomhusluften, vintertid. Mätplatserna är sorterade efter den uppmätta halten 2010/2011. Mätperioder enligt Tabell 2. Det nationella miljömålet är markerat med en röd linje. Gemensamt för de förskolor där kvävedioxidhalten på skolgården överstiger eller är i närheten av 20 µg/m 3 är att de ligger intill en större väg. Förskolan Musikanten ligger utmed Ystadvägen, en gata i Malmö där trafikbelastningen är mycket hög ( fordon/dygn). Ögårdsskolan ligger i närheten av Inre Ringvägen där över fordon passerar per dygn. Ögårdsskolan ligger även nere i en sänka, vilket bidrar till att luftföroreningarna späds ut långsammare än på andra platser vid stabil väderlek med låga vindhastigheter. Detta kan ha bidragit till de höga halterna av kvävedioxid som uppmätts 2007/2008. Segevångs förskola och Segevångsskolan, som också har relativt höga halter kvävedioxid i utomhusluften, ligger cirka 200 meter från Stockholmsvägen, vilken är en av infartslederna till Malmö. Rörsjöskolan är omringad av Nobelvägen, Sallerupsvägen och Föreningsgatan ( fordon/dygn) på mindre än meters avstånd. Generellt sett är kvävedioxidhalterna högre under vinterhalvåret jämfört med årsmedelvärdet. Orsaken till detta är dels att utsläppen från trafiken är något högre under vintern på grund av ökat effektbehov för uppvärmning och större andel 8

11 kallstartsutsläpp. Dels beror det på att under sommaren finns det högre koncentrationer av marknära ozon som reagerar med kväveoxider och bildar andra luftföroreningar. För att kunna räkna ut årsmedelvärdet har samma period som valts i denna studie hämtats från mätningen vid Rådhuset i Malmö. Ett medelvärde för den perioden har räknats ut och jämförts med årsmedelvärdet samma år. Denna kvot har sedan multiplicerats med vintermedelvärdet från förskolorna. På detta sätt har ett beräknat årsmedelvärde för respektive förskola tagits fram men dessa årsmedelvärden ska användas med försiktighet eftersom antagandena bakom beräkningen är starkt förenklade. Vid samtliga undersökta förskolor understiger årsmedelvärdena av kvävedioxid det nationella miljömålet 20 µg/m 3 (Bilaga 1 och Figur 3). Däremot tangerar halterna miljömålet vid förskolan Musikanten, som dock inte har någon egen uteyta varför mätningen gjordes utanför förskolebyggnaden vid Ystadvägen. Ser man endast till uppmätta vinterhalvårsmedelhalter är det fem skolor (Musikantens förskola, Rörsjöskolan, Segevångsskolan, Segevångs förskola och Ögårdsskolan) som har överskridit eller gränsar till det nationella miljömålet för kvävedioxid. Kvävedioxidhalt i utomhusluften, sommartid Diamantens fsk Kallenbergs fsk, Tygelsjö S.Sommarstaden fsk S:t Gertruds fsk Segevångs fsk Södertulls fsk Ögårdsskolan µg/m3 Figur 4. Kvävedioxidhalt i utomhusluften under våren och sommaren Medelvärde av tre mätperioder om en vecka i april, juni och augusti. Under sommaren är kvävedioxidhalterna betydligt lägre än under vinterhalvåret (Figur 4). Anledningen till dessa årstidsvariationer är som nämnts ovan inte att luftföroreningarna minskar på sommaren, utan det beror på att solljuset genom kemiska reaktioner med luftföroreningarna gör att halterna av kvävedioxid sjunker, samtidigt som andra luftförorenande ämnen, exempelvis marknära ozon, bildas. Se även figur 5 nedan. 9

12 50 Kvävedioxidhalt i Malmö (Månadsmedelvärde för perioden i µg/m3) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Rådhuset Dalaplan, torget Figur 5. Kvävedioxidhalten i Malmö, mätt på två av de fasta mätstationerna. Månadsmedelvärde för perioden Halten av kvävedioxid i utomhusluften varierar med årstiderna (Figur 5). Den understa, blå kurvan visar urban bakgrundshalt, alltså hur kvävedioxidhalten ser ut i stadsmiljö när det inte finns någon påverkan från vägtrafik i den omedelbara närheten. I Malmö mäts den urbana bakgrundshalten på 20 meters höjd på Rådhusets tak. Av den understa, blå kurvan framgår att värdena på vintern ligger runt 20 µg/m 3, medan de på sommaren går ner till strax över 10 µg/m 3. Den översta, röda kurvan visar den genomsnittliga kvävedioxidhalten vid mätstationen på Dalaplan under samma tidsperiod. Denna mätning är gjord i anslutning till gator med mycket hög trafikbelastning, vilket alltså gör att luftföroreningshalterna blir betydligt högre året runt. 4.2 Inomhusmätningar Vid de två vintersäsongsmätningarna 2007/2008 och 2010/2011 mättes även halten kvävedioxid inomhus i förskole- och skollokalerna. Hur mycket av utomhusluftens innehåll av kvävedioxid som tar sig in i lokalen beror på luftomsättning och material respektive renhet i ventilationssystemet. En god ventilation med hög luftomsättning ger högre halter inomhus medan smutsiga ventilationskanaler adsorberar mer kvävedioxid än rena. Ur hälsosynpunkt är det inte tydligt att en låg kvävedioxidhalt inomhus innebär att luftkvaliteten är bättre än i en lokal med högre kvävedioxidhalt, eftersom kvävedioxid inte längre kan användas som en indikator för andra luftföroreningar såsom i en vägtrafikmiljö. Studien visar att kvävedioxid inte är ett användbart mått på luftkvaliteten inomhus. Skall luftkvaliteten inomhus bedömas är det lämpligare att använda traditionella mått som koldioxidhalt, luftflöde, luftomsättningshastighet och temperatur. Mätresultaten indikerar en misstänkt inomhuskälla på en av förskolorna, Snurran, där inomhushalten vid båda mätningarna varit högre än utomhushalten. Då det genom de utförda inomhusmätningarna inte tydligt går att utläsa luftkvaliteten inomhus har vi valt att bara redovisa analysresultaten utan vidare tolkning. 10

13 5. Diskussion Utomhusluften är bra på de flesta förskolor i Malmö. Föroreningshalterna är inte så höga att miljökvalitetsnormen för kvävedioxid riskerar att överskridas på någon av de 27 förskolor eller skolor som ingår i denna undersökning. Däremot uppmättes kvävedioxidhalter högre än miljökvalitetsmålet på fem av mätplatserna; Musikantens förskola, Rörsjöskolan, Segevångsskolan, Segevångs förskola och Ögårdsskolan. Alla dessa ligger i närheten av större vägar med hög trafikintensitet. De mätplatser med lägst föroreningshalter; Diamantens förskola i Oxie, Kallenbergs förskola i Tygelsjö, Gottorps förskola i Bunkeflostrand och Karl Johansskolan i Limhamn ligger samtliga i stadens ytterområden där påverkan från de samlade utsläppen från staden (s.k. urban bakgrund) är mindre och den lokala trafikbelastningen är lägre. Då Malmö stad strävar efter att uppnå miljökvalitetsmålet för kvävedioxid är det viktigt att åtgärder vidtas för att minska luftföroreningarna, i synnerhet på de platser där barn vistas regelbundet. I Miljöförvaltningens riktlinjer för nyetablering av förskolor (Malmö stad 2011) rekommenderas att vid nyetablering av förskolor bör dessa placeras på betryggande avstånd till starkt trafikerade vägar och andra större utsläppskällor. Befintliga förskolor får istället lita till de åtgärder som de själva och kommunen vidtar för att minska föroreningshalterna. Även om luftkvaliteten vid en förskola skulle vara något sämre än vad som är önskvärt är det ändå att rekommendera att barnen vistas mycket utomhus. Smittspridningen minskar eftersom barnen har större ytor att röra sig på och dessutom stimulerar utelek till ökad fysisk aktivitet samt att det bidrar till den motoriska utvecklingen hos barnen. Miljöförvaltningen gör bedömningen att dessa positiva hälsoeffekter överväger riskerna med att andas in luftföroreningar i de halter som uppmätts. 5.1 Slutsatser Även om luftkvaliteten på många förskolor i Malmö är bra så har flera förskolor utemiljöer där luftkvaliteten tangerar etappmålet för kvävedioxid i det nationella miljömålet Frisk luft. Då staden samtidigt har en tydlig befolkningstillväxt och det i översiktsplanen för stadsutvecklingen tydligt anges att den värdefulla åkermarken utanför staden skall bevaras, kommer en förtätning av bebyggelsen i staden att ske. Vid en sådan förtätning är det viktigt att planera bebyggelse och trafik på ett sådant sätt att det skapas utrymmen för förskolor och skolor som inte är så påverkade av den lokala trafiken att luftkvalitetsmålen inte kan uppfyllas. Trafiken är den huvudsakliga källan till luftföroreningar i Malmö, och därför bör trafikdämpande och teknikförbättrande åtgärder prioriteras för att förbättra luftkvaliteten. Malmö stad bör också intensifiera arbetet med att göra Malmö till en renare och tystare stad där cykel-, gång- och kollektivtrafik utgör grunden i transportsystemet, och där bilberoendet minskar, vilket göra att även utsläppen av luftföroreningar minskar. Många av dessa nödvändiga åtgärder finns beskrivna i bl a Åtgärdsprogrammet för kvävedioxid (Länsstyrelsen 2011) Trafikmiljöprogram Malmö stad (Malmö stad 2012a) Överskiktsplan för Malmö stad 2012 (Malmö stad 2012b) 11

14 Referenser Luftkvalitetsförordningen. (SFS 2010:477). Malmö stad. (2009). Malmö stads miljöprogram program+f%C3%B6r+Malm%C3%B6+stad pdf Länsstyrelsen Skåne. (2011). Reviderat åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad. A4llt+Malm%C3%B6s+%C3%A5tg%C3%A4rdsprogram+utomhusluft+1108.pdf Malmö stad. (2011). Starta förskola lagkrav och Miljöförvaltningens råd. vagledning_ pdf Malmö stad. (2012a). Trafikmiljöprogram Malmö stad m_web.pdf Malmö stad. (2012b). Översiktsplan för Malmö ÖP 2012: Planstrategi Utställningsförslag. (under arbete). egi_utstallningsforslag_web_jan2013.pdf 12

15 Bilaga 1. Beräknade årsmedelhalter och mätdata Årsmedelhalten av kvävedioxid kan uppskattas vara ungefär 85 % av de uppmätta vinterhalterna. Uppskattningen är baserad på kontinuerliga mätningar utförda på Rådhuset och Dalaplan. Uppskattningen medför ett visst systematiskt fel där halten på mätplatser nära en lokal källa (t ex en väg med mycket trafik) underskattas något och halter långt bort från lokala källor överskattas något. De kontinuerliga mätningarna indikerar att korrektionsfaktorn kan variera mellan ca 0,6 längst från lokala källor till drygt 1,0 på platser nära en lokal källa. För att få en noggrannare uppskattning måste koncentrationsberäkningar i olika spridningsmodeller göras. Tabell 1. Beräknad kvävedioxidkoncentration som årsmedelvärde utomhus angiven i µg/m 3, samt avstånd i meter till närmaste utsläppskälla (trafikerad väg) samt trafikflödet i fordon per dygn (2011) på denna väg. Förskola 2007/8 2010/11 Avstånd till väg Trafikflöde Augustenborgsskolan Backåkern fsk Bokens fsk Daggmasken fsk Diamantens fsk Droppens fsk Fosietorpsskolan Gladans fsk Gottorps fsk Kallenbergs fsk Karl Johansskolan Lekattens fsk Mariehage fsk Musikantens fsk Nyponrosens fsk Pyrets fsk Rondellens fsk 15 Rörsjöskolan S. Sommarstaden fsk S:t Gertruds fsk /67 Segevångs fsk Segevångsskolan Snurrans fsk Södertulls fsk Södervärns fsk Änggårdens fsk Ögårdsskolan Medelvärde 14,6 14,7 13

16 Tabell 2. Uppmätt kvävedioxidkoncentration utomhus angiven i µg/m 3. Mätosäkerheten uppskattas till 14 % av den uppmätta koncentrationen. Förskola 2007/ / Vintermätningar Sommarmätningar Augustenborgsskolan Backåkern fsk Bokens fsk Daggmasken fsk 18 - Diamantens fsk Droppens fsk 19 - Fosietorpsskolan Gladans fsk 17 - Gottorps fsk 14 - Kallenbergs fsk 13 6 Karl Johansskolan Lekattens fsk 17 - Mariehage fsk Musikantens fsk Nyponrosens fsk Pyrets fsk Rondellens fsk Rörsjöskolan S. Sommarstaden fsk S:t Gertruds fsk Segevångs fsk Segevångsskolan Snurrans fsk Södertulls fsk Södervärns fsk 19 - Änggårdens fsk Ögårdsskolan Medelvärde Antal mätningar per plats Tabell 3. Mätperioder Säsong Period 1 Period 2 Period / /

17 Bilaga 2. Mätresultat för inomhusmätningar Vid de två vintersäsongsmätningarna 2007/2008 och 2010/2011 mättes även halten kvävedioxid inomhus i förskole- och skollokalerna. Halten av kvävedioxid inomhus påverkas av ett stort antal faktorer. Främst påverkar vilka källor som finns; eventuella inomhuskällor respektive utomhusluften via ventilationen. Inomhuskällorna är normalt få men t ex en gasspis kan vid förbränning av gasen avge kvävedioxid till inomhusluften. Är halterna inomhus högre än de utomhus indikerar detta en inomhuskälla. Det kan i sådana fall vara klokt att utreda var denna källa finns. Hur mycket av utomhusluftens innehåll av kvävedioxid som tar sig in i lokalen beror på luftomsättning och material respektive renhet i ventilationssystemet. En god ventilation med hög luftomsättning ger högre halter inomhus medan smutsiga ventilationskanaler adsorberar mer kvävedioxid än rena. Ur hälsosynpunkt är det inte tydligt att en låg kvävedioxidhalt inomhus innebär att luftkvaliteten är bättre än i en lokal med högre kvävedioxidhalt, eftersom kvävedioxid inte längre kan användas som en indikator för andra luftföroreningar såsom i en vägtrafikmiljö. Då det genom de utförda inomhusmätningarna inte tydligt går att utläsa luftkvaliteten inomhus har vi valt att bara redovisa resultaten utan vidare tolkning. Uppmätt kvävedioxidkoncentration inomhus angiven i µg/m 3. Mätosäkerheten uppskattas till 14 % av den uppmätta koncentrationen. Förskola 2007/ /2011 Vintermätningar Augustenborgsskolan 12 9 Backåkern fsk 9 10 Bokens fsk Daggmasken fsk - 14 Diamantens fsk 6 6 Droppens fsk - 16 Fosietorpsskolan 13 - Gladans fsk - 13 Gottorps fsk - 8 Kallenbergs fsk - 4 Karl Johansskolan 9 11 Lekattens fsk - 13 Mariehage fsk 12 - Musikantens fsk Nyponrosens fsk Pyrets fsk Rondellens fsk 13 - Rörsjöskolan S. Sommarstaden fsk S:t Gertruds fsk Segevångs fsk Segevångsskolan Snurrans fsk Södertulls fsk Södervärns fsk - 11 Änggårdens fsk Ögårdsskolan Medelvärde Antal mätningar per plats

18 Bilaga 3. Termer och uttryck emission f/åmd IMM IVL immission MKN mg/m 3 normalvecka normalår NV ppb ppm µg/m 3 utsläpp fordon per årsmedeldygn Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Stockholm IVL Svenska Miljöinstitutet AB förekomsten av luftföroreningar i en punkt i atmosfären miljökvalitetsnorm milligram per kubikmeter (luft) genomsnittlig vecka över mätperioden genomsnittligt år Naturvårdsverket miljarddel (eng.: parts per billion) miljondel (eng.: parts per million) mikrogram per kubikmeter (luft) sommarsäsong 1 april t.o.m. 30 september vintersäsong x-percentil 1 oktober t.o.m. 31 mars den högsta halt som uppnås i x procent av tiden 16