Minnesanteckningar Utbildningsadministrativa nätverket (FAB)

Transkript

1 Minnesanteckningar Utbildningsadministrativa nätverket (FAB) Närvarande: Åsa Gustafson, ordf, UF/UTA Helene Gester, SCI Elisiv Lundberg, STH Patrik Gärdenäs, CSC Johanna Stellan, ABE Margareta Karlsson, ICT Manja Schubert, EES Madeleine Scherlin, ITM Cecilia Månsson, ABE Tina Murray, KIR Yvonne Bång Wahlbäck, UF/AFS Katarina Jonson, UF/VoS Lisa Grape, AFS Stina Pihlström, UF/UTA, sekreterare Emma Hägg Hansson, AFS (pkt 1) Linda Förberg, AFS (pkt 1) 1. Felaktiga kursval på studera.nu (programstudenter) Emma och Linda från AntEx går igenom informationen som finns i bilagan till minnesanteckningarna. För att minska andelen felaktiga kursval föreslås att möjligheten för sen anmälan till fristående kurser på studera.nu stängs under programstudenternas kursvalsperiod (två veckor i maj respektive november). Sen anmälan öppnar igen efter att kursvalsperioden är slut. Alla i nätverket tycker att förslaget är bra, viket innebär att sen anmälan stängs från och med vårens kursvalsomgång. Puff för lunchseminariet 26 jan HSV:s utvärderingssystem Stina informerar om lunchseminariet som tar upp HSV:s nya utvärderingssystem och uppmanar alla som kommer att arbeta med utvärderingen att anmäla sig till seminariet. Utdelning av prestationsgradsstatistik (bifoga minnesanteckningarna) I samband med årsredovisningsarbetet sammanställdes prestationsgrad per skola och avdelning. Tabeller delades ut under mötet och bifogas som bilaga till minnesanteckningarna. 2. Fortsatt diskussion om utbytesstudier för masterstudenter samt rapport om översynen av utbytesavtal Per, Eva och Tina är ute på skolorna och pratar om avgifternas införande. I dimensioneringsfrågan kommer diskussionen om utbytesavtal upp. Det förekommer obalans på KTH-nivå och målet är att öka antalet utresande. En sammanställning över hur det står formulerat i avtalen i jmf med verkligheten är på gång. Tina frågar hur nätverket vill att KIR fortsätter jobba med avtalen. Ett till ett-förhållande viktigt, men hur ska man mäta detta? Varje år, över en femårsperiod? Varje år är inte att föredra, enligt Tina. Nätverket får veta att det finns en ny funktion i DIAK: avtalet ska kunna kopplas till en skola, vilket innebär att man ska kunna söka ut sina avtal. Kattis påtalar att inresande utbytesstudenter påverkar rankingsiffror. Om man fixar balansen genom att dra ner på antalet inresande får vi sämre ranking-siffror. Å andra sidan har detta varit uppe i rektorsdialogen med skolorna, det vill säga att om man inte kan få fler att resa ut får balansen uppnås genom att dra ner på antalet inresande. Varje skola får höra av sig via mejl till KIR för att boka möte för att diskutera avtalen inkl frågan nedan. Diskussion om likabehandlingsprincipen angående utbytesstudier för masterstudenter, alla KTHstudenter ska behandlas lika. Utdrag ur regelverket innehåller heller inget explicit om att det bara gäller civilingenjörer. Däremot gäller att för att få ersättning av staten ska man ha läst ett år på KTH, men det är en annan fråga. Hur informerar vi och hur ska konkurrensen med andra studenter se ut? Resursfrågan nämns som en svårighet. Frågor som behöver hanteras: formulering av behörighet för att

2 åka iväg, jobba med tillgodoräknande, hur står det i avtalet. Koppla denna fråga till diskussionen om avtal som KIR ska ha med varje skola. 3. Byte av program studenter som vill läsa obligatoriska kurser på andra program Obs! att riktlinjerna vi nämnde på decembermötet inte finns i regelverket längre. Inför mötet har alla uppmanats att läsa avsnittet i regelverket om antagning till senare del samt Helenes komplement som kom via mejl. Åsa informerar att det finns mer detaljerade instruktioner i beslut från , beslutnr 82. Behöver formuleringen i regelverket förtydligas eller är det kommunikationen som brister? Åsa behöver input från nätverket om någon förändring av formuleringen eventuellt ska göras. Vid byte av program är det regelverket för antagning till senare del som gäller. Diskussionen mynnar ut i tre nyckelord att tänka på vid hantering av sådan här ärenden: behörighet, plats och kommunikation. Till slut kommer nätverket fram till att inget behöver göras. Elisiv informerar om två nyantagna studenter på högskoleingenjörsutbildningen som önskar bli antagna till kurser som ej ingår i studieplanen. De har redan högskoleingenjörsexamen, men hade av någon (oklart vem) blivit hänvisade till att söka teknik och ekonomi för att få läsa extrakurser. 4. Inresande studenter registrering Inresande studenter som inte kommer under ordnade former hur hanteras dessa på respektive skola? Margareta tar gärna mot tips och förslag. 5. KTH och andra högskolors kontakter med Migrationsverket ICT ser en kategori studenter som använder studierna för att komma in i landet. Trots dåliga resultat får studenterna stanna kvar. Migrationsverket kommer att få digitala uppgifter från Ladok framöver. Kattis tror att det kommer att bli hårdare kontroller. 6. Kursdeltagare från forskningsprojekt med industrin Frågan om hur vi kan lösa forskningssamarbetet, där kursdeltagare kommer från industrin, har kommit upp. Det uppstår nu problem i och med neddragningen av bland annat friståendekursstudenter. För detta finns en ny finansieringsform, IND, i Ladok som i dagsläget inte genererar hst/hpr. Obs! Det ska inte vara uppdragsutbildning som märks IND. Här är punkterna som presenterades på mötet: 1. Skolan tar emot anmälningar samt dokumentation av behörighet dvs. exempelvis gymnasiebetyg, akademiska meriter och/eller arbetsintyg. 2. GA kontrollerar att eventuella särskilda behörighetskrav är uppfyllda samt godkänner även att det finns plats på kursen samt att ingen hås och håp kommer genereras för dessa studenter. 3. Skolan skapar en kursomgång i kopps med IND som kortnamn och skriver i målgruppsfältet Endast för studenter inom industrisamarbete så att anmälningskod kan skapas. 4. Anmälan skickas ner till antagningen tillsammans med godkännande av GA. 5. Antagningsenheten granskar grundläggande behörighet samt fattar beslut om antagning 6. Antagning sker på den speciella kursomgången med finansieringsform IND. Sida 2 av 3

3 7. Lägesrapport CSN (men inget har egentligen hänt sedan sist) Kontakter med departementet och CSN, en proposition är på gång och ska komma i februari. Här finns numera informationen om återbetalningskrav från CSN (Länken skickades ut direkt efter mötet till nätverket per mejl.) Övriga kommentarer Sommarkurser som ges from 1 juli 2011 är också avgiftsbelagda för tredjelandsstudenter. För att en student ska få upp sitt schema på mina sidor krävs en fortsättningsregistrering. Någon frågar om plussning på tentor är vanligt förekommande? I mina sidor tentamensanmälan kommer alla möjliga tentor upp, även de man har klarat av. Eva-Lotta Thomas och Torkel Werge ska sammanfatta underlag från Anders Lundgrens sju uppdrag som rör införandet av avgifter. En första version ska vara klar 1 februari. /Stina Pihlström Sida 3 av 3

4 Problem med felaktiga kursval på studera.nu Antagningen har uppmärksammat att skolorna upplever en del problem med att deras programstudenter som gör sina kursval via studera.nu i viss mån söker fel kurser. Istället för att söka programkurser söker de kurser som är till för fristående studerande. När man som programstudent loggar in på studera.nu för att söka programkurser på KTH är det inte möjligt att på ett lättöverskådligt sätt se vilka kurser som ej är programkurser, detta ser man först när man är i slutet av sin anmälan Sökande april 2010 Sökande 1-7 maj 2010 Sökande 8-15 maj 2010 Sökande maj Sökande oktober 2010 Sökande 1-7 november 2010 Sökande 8-15 november 2010 Sökande november Kolumnerna i fet stil ovan (2&3) visar antalet sökande till fristående kurser under kursvalsperioden. Detta inkluderar både fristående studerande samt programstudenter. Kolumn 1 visar antalet sökande till fristående kurser veckan innan kursval, och kolumn 4 antalet sökande till fristående kurser veckan efter kursvalsperioden. Vad man kan se är att markant fler söker fristående kurser under den andra veckan i kursvalet. Det är också under denna vecka som de allra flesta programstudenterna gör sina kursval på studera.nu. Detta indikerar på att en del av våra programstudenter av misstag söker fristående kurser istället för att söka programkurser. Antagningen har därför som förslag att stänga sen anmälan till fristående kurser på KTH under den period som kursvalet pågår. Detta för att undvika att våra programstudenter av misstag söker fel kurser på studera.nu. Under kursvalsperioden 1-15 maj i år sökte totalt personer till fristående kurs på KTH och under perioden 1-15 november i år sökte totalt 208 personer. När kursvalet via studera.nu är klart öppnas de stängda kurserna för anmälan igen. Fördelar: Programstudenter riskerar i mindre utsträckning att anmäla sig till kurser för fristående. De kan fortfarande göra det men det är i så fall utanför AKP:s ansökningsperiod. Nackdelar: Fristående har inte möjlighet att anmäla sig under dessa veckor men den ordinarie ansökningsperioden för dessa studenter är 15 september 15 oktober respektive 15 mars 15 april. 1 Under HT2010 var utbudet av FOV-kurser betydligt större än under VT2011 samt vad det kommer vara i framtiden. Neddragningen beror på att vi slagit i taket för hås och håp.

5 Prestationsgrad per skola och avdelning 2010 jämfört med 2009 och års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad ABE % % % 87% BIO % % % 83% CHE % % % 83% CSC % % % 81% ECE ,2% ,2% % 40% EES % % % 84% ICT % % % 76% ITM % % % 87% SCI % % % 78% STH % % % 77% KTH ,2% ,0% ,2% 81,8% Not: ECE 2010 har 114 HST "CSN-kurs". Utan den är prestationsgraden 60% och snittet 67% KTHs prest. grad blir då 81,9% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader xlsx

6 års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad AA ABE Arkitektur och samhällsbyggnad ,9% ,5% ,8% 4,4% AD Arkitektur ,1% ,5% ,6% 90,9% AE Mark- och vattenteknik ,4% ,3% ,5% 88,7% AF Byggvetenskap ,0% ,5% ,4% 87,7% AG Samhällsplanering och miljö ,9% ,0% ,5% 95,8% AH Transporter och samhällsekonomi ,7% ,4% ,5% 83,7% AI Fastigheter och byggande ,2% ,3% ,9% 90,0% AK Filosofi och teknikhistoria ,6% ,2% ,2% 82,2% A Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) ,8% ,8% ,1% 87,2% BA BIOTECHNOLOGY 8 0 0,0% ,0% 8 0 0,0% 0,0% BB GRU ,7% ,6% ,4% 86,2% B Skolan för bioteknologi (BIO) ,3% ,9% ,1% 82,8% KA Skolgemensamt ,6% ,5% ,0% 62,3% KD KEMI ,7% ,4% ,1% 87,7% KE Kemiteknik ,6% ,5% ,4% 89,0% KF Fiber och polymerteknologi ,9% ,3% ,6% 91,5% KH Ingenjörspedagogiska avd 0 0 /0 0 0 / ,6% 76,6% K Skolan för kemivetenskap (CHE) ,5% ,1% ,6% 83,5% DA CSC Centralt ,5% ,7% ,5% 27,0% DD Datalogi ,6% ,1% ,1% 79,9% DH Människa-datorinteraktion ,5% ,2% ,7% 84,7% DM Medieteknik ,1% ,5% ,8% 89,2% DN Numerisk analys ,0% ,5% ,8% 85,6% DS Språk ,9% ,8% ,0% 79,6% DT Tal, musik och hörsel ,4% ,9% ,2% 80,2% D Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) ,8% ,3% ,7% 81,0% LG Biblioteks & informationstänster ,0% ,4% ,5% 21,5% LJ Learning Lab ,3% ,7% ,6% 61,2% L Enheten för vetenskaplig information och lärande ,2% ,2% ,0% 39,7% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader xlsx

7 års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad EA EES Elektro- och systemteknik 7 0 5,4% 7 0 0,0% 6 0 0,0% 1,9% ED Fusionsplasmafysik ,6% ,4% ,8% 94,7% EF Rymd-och Plasmafysik ,6% ,1% ,8% 80,5% EG Elektriska Energisystem ,3% ,4% ,9% 81,1% EH Industriella informations-och styrsystem ,0% ,9% ,5% 100,5% EI Elektroteknisk Teori & Konstruktion ,0% ,1% ,1% 76,8% EJ Elektriska maskiner o effektelektronik ,8% ,4% ,4% 86,5% EK Mikrosystemteknik ,7% ,3% ,4% 80,3% EL Reglerteknik ,4% ,1% ,9% 86,6% EM Signalbehandling ,5% ,1% ,3% 84,5% EN Ljud-och bildbehandling (SIP) ,1% ,4% ,7% 75,7% EO Kommunikationsteori (KT) ,0% ,2% ,3% 89,0% EP Kommunikationsnät ,5% ,4% ,1% 83,2% E Skolan för elektro- och systemteknik (EES) ,8% ,6% ,9% 84,3% IA ICT Informations- & kommunikationsteknik ,5% ,3% ,1% 75,0% ID Materialfysik ,5% ,6% ,9% 85,6% IE Elelektroniksystem ,2% ,4% ,0% 87,4% IF Kommunikation: tjänster och infrastruktur ,2% ,9% ,0% 77,2% IG Integrerade komponenter och kretsar 0 0 / ,9% ,1% 82,2% IH Tillämpad IT med entreprenörskap 0 0 /0 0 0 /0 0 0 /0 /0 II Informations-och programvarusystem ,0% ,4% ,6% 67,8% IJ Fotonik och optik 0 0 / ,0% ,7% 81,5% I Skolan för info.s- och kommunikationsteknik (ICT) ,0% ,7% ,7% 76,4% MA ITM Industriell teknik och management ,2% ,5% ,2% 65,0% MD Energiteknik ,3% ,0% ,9% 86,4% ME Industriell ekonomi och organisation ,1% ,3% ,9% 91,0% MF Maskinkonstruktion ,7% ,1% ,3% 95,2% MG Industriell produktion ,8% ,0% ,5% 90,0% MH Materialvetenskap ,2% ,2% ,7% 92,5% MI Metallernas gjutning 0 0 /0 0 0 /0 0 0 /0 /0 MJ Energiteknik 0 0 /0 0 0 / ,0% 100,0% ML Tillämpad maskinteknik ,7% ,9% ,3% 81,5% M Skolan för industriell teknik och management (ITM) ,7% ,7% ,5% 87,0% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader xlsx

8 års snitt HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad HST HPR Prest. grad Prest. grad SA SCI Teknikvetenskap ,0% ,6% ,7% 43,5% SD Farkost & Flyg ,7% ,3% ,2% 89,4% SE Hållfasthetslära ,6% ,5% ,5% 87,1% SF Matematik ,8% ,3% ,7% 74,5% SG Mekanik ,9% ,1% ,9% 85,5% SH Fysik ,9% ,8% ,3% 77,3% SI Teoretisk fysik ,1% ,7% ,2% 80,3% SK Tillämpad fysik ,5% ,0% ,8% 86,6% S Skolan för teknikvetenskap (SCI) ,6% ,5% ,0% 78,1% HA STH ,1% ,6% ,0% 81,8% HD Byggteknik ,3% 0 0 /0 0 0 /0 91,3% HE Datateknik o telekommunikation ,0% ,1% ,0% 74,5% HF Allmänna avdelningen ,4% ,9% ,5% 67,4% HH Maskinteknik ,7% 0 0 /0 0 0 /0 99,7% HI Elektroteknik ,2% 0 1 /0 0 0 /0 104,9% HK Neuronik ,0% ,3% ,3% 97,1% HL Medicinsk bildbehandling ,4% ,5% ,2% 82,3% HM Strukturell bioteknik 0 0 /0 0 0 / ,5% 79,5% HN Ergonomi 0 0 / ,7% ,0% 88,7% HO Strömnings- och klimatteknik ,8% 0 0 /0 0 0 /0 77,8% H Skolan för teknik och hälsa (STH) ,8% ,3% ,9% 77,5% KTH ,2% ,0% ,2% 81,8% P:\AR\AR_2010\Uppföljning\Prestationsgrader xlsx