Vindkraft. Tillägg/fördjupning Översiktsplan. i Härjedalens kommun - södra/östra delen. Antagandehandling

Transkript

1 Vindkraft i Härjedalens kommun - södra/östra delen Tillägg/fördjupning Översiktsplan Antagandehandling

2 2

3 3 Innehåll Inledning 5 Planuppdrag och genomförande 5 Hållbar utveckling 6 Kommunala mål 6 Mått och data 7 Fakta om vindkraft 8 Vindkraften i den kommunala planeringen 9 Lagstiftningen Översiktsplan 9 Detaljplan 9 Miljöbalken 9 Bygglov 10 Övrig tillståndsprövning 10 Planeringsförutsättningar 11 Vindenergi 11 Riksintresse för vindkraft 11 Exploateringsanspråk 11 Omgivningspåverkan, överväganden och riktlinjer 12 Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse 12 Naturmiljöer 12 Mark och vegetation 13 Vatten och våtmarker 13 Rovfåglar 13 Jakt 14 Landskapsbild 14 Intrång i vardagslandskapet 15 Turism och friluftsliv 18 Kulturmiljöer och fornlämningar 18 Rennäring 18 Jord- och skogsbruk 19 Luftfarten 19 Totalförsvaret 21 Nätanslutning 21 Vägnät 21 Buller 22 Skuggor och reflexer 22 Säkerhet 22 Avveckling 23 Lokal nytta 23 Kompensation för skada 23 Planförslag 24 Planeringsprinciper 24 Överväganden 24 Riktlinjer för större vindkraftsparker (gröna områden) 27 Rekommendationer för mindre grupper, enstaka verk och gårdsverk (vita omarkerade områden) 29 Områden där ingen vindkraftsutbyggnad tillåts (röda områden) 30 Översiktsplanens konsekvenser 31 Miljöbedömning 31 Miljökonsekvensbeskrivning 32 Sammanfattande redogörelse 35 Behov av miljökonsekvensbeskrivningar 36 Detaljplaner 36 Mellankommunal samordning 36 Kartor 37 Exempel på visualiseringar 43 Bilagor 44

4 Aktuella vindkraftprojekt i Jämtlands län. Observera att kartan redovisar både genomförda projekt, projekt som fn tillståndsprövas samt vindkraftprojekt önskemål om framförda av exploatörer m fl. Flera av dessa har inte stöd i Härjedalens kommuns förslag till översiktsplan Jämtlands län Murufjället Havsnäs 48 verk byggs efter ÖP/bygglov/ miljöprövning 0,25 TWh Jämtlands miljömål TWh/år Utbyggt 0,1 TWh/år Storrun 12 verk byggs 0,1 TWh Råshön 7 verk Havsnäs Storrun Skärvången Gråsjön Ollebacken Stamåsen Middagsfjället Munkfloh Tångböle Råshön. Ögon- Bodhögarna Fägnaden Moskogen Björkvattnet Grytan SCA-Statkraft ÖP/Miljöprövn. pågår 260 verk, nära 2 TWh Långåvålen 5 verk Långåvålen Mörttjärnsberget Rodovålen Höjder utanför fjällvärlden 4 TWh projektönskemål 4 Glötesvålen 30 verk. ÖP och bygglov. Miljöprövning pågår. 0,25 TWh Glötesvålen Brickan S.Lillhärdal Skaftåsen Exempel på projekt och projektönskemål dec 2008 (Därefter har ytterligare ett antal verk tillkommit)

5 Inledning Intresset för storskalig utbyggnad av vindkraft har ökat under senare år. I länet finns utbyggnadsintressen både i fjällvärlden, på höjder i förfjällsområdet och på skogklädda höjder utanför fjällområdet. Mycket stora utbyggnadsanspråk har riktats mot den östra delen av kommunen. Härjedalens kommun har en relativt aktuell översiktsplan från 2004 som även behandlar frågan om vindkraft. Den grundade sig på en äldre vindkartering som angav dåliga utbyggnadsförutsättningar i östra delen av kommunen. Gällande plan medger endast enstaka verk eller mindre grupper på maximalt 5 verk i den delen av kommunen. Ny vindkartering visar numera på bra vindförhållanden på ett flertal berg och höjdplatåer i östra och sydöstra delen av kommunen. Fyra områden har pekats ut som riksintressen av Energimyndigheten. För att kunna pröva de nya utbyggnadsanspråken och avgöra var vindkraften ger mest nytta och minst skada, har kommunen beslutat att se över översiktsplanen för den östra delen av kommunen. Vindkraftplanen är ett tillägg till gällande översiktsplan. Länets miljömål anger 1 TWh vindel per år, ca 200 större vindkraftverk, till 2020, men länets översiktsplaner kommer sannolikt att ge utrymme för fler vindkraftverk på lång sikt. Målet med tillägget är att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad, områden där vindkraft inte tillåts pga andra intressen samt riktlinjer för övriga områden. Plankartan redovisar dessa områden med grön och röd färg, samt vita omarkerade områden. Tillägget till översiktsplanen innebär aktualiseringar av planeringsunderlag, riksintressen, övergripande kommunala mål mm. Planuppdrag och genomförande Tillägget till översiktsplanen syftar till att skapa förutsättningar för en väl avvägd utbyggnad av vindkraft. Planen skall ange förutsättningar för en storskalig utbyggnad av vindkraft, men också riktlinjer och principer för en mer småskalig vindkraftsutbyggnad i form av enstaka verk eller mindre grupper. Viktigast är att ange inom vilka områden vindkraft inte bör byggas. En väl genomarbetad översiktsplan som beaktar riksintressen, övriga allmänna intressen och lokala intressen, underlättar också efterföljande prövning enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Kommunfullmäktiges beslut ger vägledning till myndigheter inom kommun och stat, men ger även klara besked om kommunens vilja till både exploatörer och allmänheten. Översiktsplanarbetet bedrivs med kommunstyrelsens arbetsutskott (KLU) som ledningsgrupp och med en arbetsgrupp bestående av: Lars Gunnar Nordlander, ordf i miljö- och byggnämnden Bror Norberg, chef miljö- och byggförvaltningen Ulf Alexandersson, stadsarkitekt och planförfattare Tommy Bäckelin, byggnadsinspektör Ida Dahl/Josefin Sandgren, miljöinspektörer Planarbetet har bedrivits i samråd med en lokal partsammansatt arbetsgrupp bestående av: Gudrun Revelj Jägarförbundet Hans-Ove Hansson Fiskevårdsområdet Billy Anklew Företagarföreningen Lillhärdal Claes Proos Svegs Skoterklubb Sven-Eric Dahlgren Härjeåns Nät AB Peter Svantesson Bergvik Skog AB/Storskogsbruket Perra Jönsson Naturbruksgruppen Solveig Haugen Framtid Hogdal Bror Österman Naturskyddsföreningen Karl Erik Svedbäck LRF/Hushållningssällskapet Gruppen har fungerat som referensgrupp och inte aktivt deltagit i utformningen av det slutgiltiga planförslaget. Planarbetet har bedrivits med viss samordning och ett kontinuerligt kunskapsutbyte inom ramen för ett länsövergripande projekt. Planeringsarbetet finansieras till stor del via ett statligt bidrag från Boveket. Planprocess och tidplan Planförslaget sänds ut för samråd under våren Under samrådet finns möjlighet för alla berörda att lämna synpunkter på planen och dess innehåll. Därefter sammanställs synpunkterna och arbetas in i planen innan den ställs ut under minst två månader. Därefter lämnas planen till kommunfullmäktige för antagande, vilket beräknas ske under senare delen av hösten Samråd Utställning Antagande 5

6 6 Hållbar utveckling Miljö- och energipolitiken i Sverige är inriktad på att stimulera övergången till förnybara- och miljöanpassade energislag för att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. En utbyggnad av vindkraft är ett led i denna omställning då vindkraft är en inhemsk, förnybar energikälla som producerar el utan några utsläpp. Vindkraften i Sverige utvecklas nu snabbt bl a genom att landets kommuner enligt riksdagsbeslut skapar en beredskap för ökad utbyggnad genom ett omfattande översiktsplanarbete. Vindkraften kan bidra till att uppnå många miljökvalitetsmål. Den kan också bidra till lokal utveckling med nya investeringar samt skapa lokala mervärden av både ekologisk, social och ekonomisk karaktär. Detta är också ett viktigt inslag i hållbarhetsarbetet. Samtidigt handlar en utbyggnad av vindkraft om höga byggnadsverk som påverkar landskapsbilden och medför ingrepp i naturen. Ett landskap kan vara känsligt för stora visuella förändringar och en felaktig lokalisering kan få negativa konsekvenser för både människor, flora och fauna. Vindkraften är alltid klimatvänlig men det innebär inte att den alltid är miljövänlig då man beaktar den fysiska miljön. Det är därför viktigt att vindkraftsutbyggnaden analyseras och övervägs i ett helhetsgrepp. Där utgör översiktsplanen den naturliga plattformen. De nya planeringsmålen för vindkraft som Riksdagen beslutat, innebär att Sverige skall producera 30 TWh/år år 2020 varav 20 TWh från verk på land. Detta innebär en kraftfull utbyggnad jämfört med nuvarande vindkraftsproduktion som omfattar 1,4 TWh (2007). Miljömålet för Jämtlands län är 1 TWh år Denna ökning är också ett led i att Sverige skall uppfylla sin andel av EU:s miljömål om att 20 % av unionens totala energiproduktion skall vara förnybar till år Av den el som produceras i Sverige (140 TWh) kommer cirka 44 % från vattenkraft, 46 % från kärnkraftverk samt 10 % från fossil- och biobränsle samt vindkraft. Antalet vindkraftverk i länet ökar successivt. Idag produceras cirka 100 GWh (0,1 TWh) från 24 stycken vindkraftverk som är i drift. Den producerade elen räcker till för att värma upp cirka 5000 villor. Denna produktion kan jämföras med medelvärdet för länets produktion av vattenkraft som uppgår till 12,4 TWh. Färdiga tillstånd finns för ytterligare 87 vindkraftverk. I olika planeringsskeden finns sedan > 750 vindkraftverk med en möjlig produktion av så kallad vind-el om cirka 6000 GWh (6 TWh). Om planerna på nya vindkraftverk blir verklighet innebär det el till drygt villor och investeringar på miljarder kronor. Riksdagen har tagit beslut om att vi ska arbeta mot ett långsiktigt hållbart samhälle. De 16 miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt är ett riktvärde för vårt arbete. För att miljökvalitetsmålen skall uppnås, krävs åtgärder inom alla politikområden. Vindkraften kan bidra till att uppfylla flera av de nationella miljökvalitetsmålen såsom begränsad klimatpåverkan, frisk luft, bara naturlig försurning, ingen övergödning samt god bebyggd miljö. Genom att aktivt verka för vindkraft bidrar kommunens planeringsarbete till att minska utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar. Kommunala mål I den av riksdagen antagna vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk prop 2005/06:143, etableras begreppet vindbruk. Med vindbruk menas en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring baserad på produktion från vind. Vindbruket bör jämställas med andra näringar som också bygger på nyttjande av förnybara resurser, såsom jord- och skogsbruk, fiske och rennäring. Med de nya vindenergiförutsättningarna ser kommunen goda möjligheter att utveckla en ny areell näring, helt i linje med vindkraftpropositionen. Detta kan ge ett välbehövligt sysselsättningstillskott i de glesbebyggda östra delarna av kommunen samt skapa förutsättningar för företagsutveckling. Kommunen anser att varje större utbyggnad skall generera långsiktig nytta för berörd bygd, annars bör utbyggnaden inte komma till stånd. Stora vindkraftsetableringar påverkar givetvis de som bor i skogsbygderna samt fritidsboende både positivt och negativt. Därför anser kommunen att en utbyggnad måste föregås av en genomtänkt planering med god lokal förankring och ett aktivt deltagande i hela planeringsprocessen från de som bor i berörda bygder. Ett aktivt deltagande i planeringsprocessen och någon form av kompensation för intrång i landskapet och livsmiljön, ökar acceptansen för stora vindkraftsutbyggnader.

7 Mått och data Effektenheter 1 kw (kilowatt) = W (1 spisplatta) 1 MW (Megawatt) = kw 1 GW (Gigawatt) = 1 miljon kw (effekten på kärnreaktorn Ringhals 2) 1 TW (terrawatt) = kw Energienheter 1 kwh (kilowattimme) = 1000 watt under 1 timme 1 MWh (megawattimme) = kwh 1 GWh (gigawattimme) = kwh 1 TWh (terrawattimme) = kwh Aktuell daglig (och sedan 2002 månadsvis) produktion av vindel i 770 av Sveriges drygt 850 vindkraftverk kan läsas på Ett vindkraftverk på 1 MW producerar drygt 2,5 GWh på ett år, vilket motsvarar elanvändningen i 100 direkteluppvärmda villor ( kwh/år). För att motsvara produktionen från stängda Barsebäck 2 (615MW, 4,5 TWh/år), krävs nära 800 landbaserade 2 MW verk (1). Vindkraftverken är i drift vid vindstyrkor mellan 3 och 25 m/s. Maxeffekt vid 12 m/s. Vindenergin ökar med kubiken på vindhastigheten. Nyttiggjord energi i praktiken ungefär med kvadraten. En ökning av medelvindhastigheten med 1 m/s kan med detta beräkningssätt ge ca 30% mer energi (2). Vindkraftverk i Sverige i bra vindlägen kan utvinna energi under mer än av årets timmar. I genomsnitt producerar ett vindkraftverk på land lika mycket energi som om det gick på märkeffekt timmar om året (2). Ytbehovet för vindkraftverk är omkring 0,1-0,2 km 2 per MW. En vindpark med 10 st 2 MW verk upptar alltså 2-4 km 2 Störe yta krävs i skogsmiljö än på slätter och i fjäll. Avståndet mellan vindkraftverken är ca 500 m. Ett 2 MW vindkraftverk kostar ca 35 milj kr. Produktionskostnaden är ungefär lika som elpriset 50 öre/kwh. Det är elcertifikatet, ca 30 öre/kwh, som ger vinst för vindkraften. (prisnivå 2008) (3). Sysselsättningen per 20 MW effekt i en vindpark är omkring 50 tillfälliga byggnadsarbeten och 3-5 årsarbeten för drift och underhåll (4). Källor: 1. Naturvårdsverket 2. Boverkets vindkrafthandbok Vindvision Norr 4. Svensk vindenergi Jobb i medvind 5. Bild: Fylkesplan Nord-Tröndelag 7

8 Fakta om vindkraft Vindkraften är en förnybar, inhemsk och ren energikälla som tydligt redovisar produktion av elkraft när det blåser. Vindkraften kan begränsa påverkan på den lokala och globala miljön. Den kan ersätta fossila energislag som olja och kol. En utbyggnad fordrar nya tillfartsvägar samt distributionsledningar i luft eller nedgrävda i marken. Men påverkan på miljön är till stor del återställningsbar. Livslängden på ett vindkraftverk är ca 25 år, varefter verken lätt kan monteras ned och miljön kan återställas förutom möjligen betongfundamenten i marken samt vägarna som blir kvar. Vindenergin varierar med vindens hastighet, varaktighet och höjden över marken. Ju högre upp, ju mer och jämnare blåser det. Jordytans skrovlighet samt skog bromsar vinden. Till havs och högt till fjälls bromsas inte vinden, vilket innebär att vindkraftverken inte behöver vara så höga som när de står i skogbeväxt terräng. Där måste skogens bromsverkan kompenseras genom betydligt högre torn (ca 20 m högre). En kraftfull utbyggnad av vindkraft i Norrland ökar kraven på samkörning med vattenkraften, då det är svårt att lagra elektricitet i stora mängder. Begränsade överföringskapaciteter ställer också krav på ökad samkörning. Frågan om vindkraftens behov av reglerkraft är dock inte en kommunal angelägenhet. Det kan i detta sammanhang noteras att kommunen inte medger någon ytterligare utbyggnad av vattenkraft enligt gällande översiktsplan. Livscykelanalyser visar att moderna vindkraftverk, placerade i bra vindlägen, efter 6-8 månaders drift har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning och uppsättning. En tumregel är att 1 kwh kolkraftel som ersätts av vindkraft minskar utsläppen av koldioxid med 1 kg. Moderna vindkraftverk är idag på mellan 2 och 3 MW med en tornhöjd på ca 100 meter och en totalhöjd av ca meter med en vinge i högsta läge. Verkens storlek och roterande vingar gör att de syns på långa avstånd. Ett verk med en installerad effekt på 2 MW kan i goda vindlägen producera drygt 5 GWh/år. Sverige använde 2007 totalt ca 140 TWh el. Vattenkraft och kärnkraft producerade ca hälften var. En procent av elenergin kom från vindkraftverk. Miljömålet för Jämtland 2015 är 1 TWh vindel/år. Detta kan jämföras med vattenkraftproduktionen i Jämtlands län som är ca 12 TWh/år, varav 10 exporteras. Utöver de stora kommersiella vindkraftverken finns små hobbykraftverk och mindre gårdsverk. De minsta bygglovfria verken är upp till 20 meter med rotordiameter mindre än 3 meter. Gårdsverken kan vara upp till 50 m höga (som är nedre gränsen för miljöanmälan). De kan ha en rotordiameter mellan 2 och 30 meter. Dessa små gårdsverk kan orsaka oacceptabla bullerstörningar om de placeras för nära angränsande bebyggelse. Samma bullerkrav som för större verk gäller även för dessa mindre gårdsverk. Regelverk och ekonomiska exempel för dessa små vindkraftverk beskrivs i Energimyndighetens skrift Bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk på I den av riksdagen antagna vindkraftspropositionen Miljövänlig el med vindkraft åtgärder för ett livskraftigt vindbruk prop 2005/06:143, etableras begreppet vindbruk. Med vindbruk menas en lokalt förankrad, förnybar och långsiktigt hållbar näring baserad på produktion från vind. Vindbruket bör jämställas med andra näringar som också bygger på nyttjande av förnybara resurser, såsom jord- och skogsbruk och rennäring. 8

9 Vindkraften i den kommunala planeringen 9 Lagstiftningen Miljöbalken (MB) och Plan-och bygglagen (PBL) är de två lagar som har störst betydelse för ställningstagande till om och hur en utbyggnad av vindkraften skall ske. Översiktsplan Alla kommuner skall enligt PBL ha en kommunomfattande översiktsplan. Översiktsplanen är ett samlat beslutsunderlag som syftar till att: Redovisa kommunens visioner och utvecklingsstrategier för mark- och vattenanvändningen. Ge underlag för beslut om mark- och vattenanvändningen. Redovisa kommunens avvägning mellan allmänna intressen och olika konkurrerande anspråk. Redovisa hur riksintressen skall tillgodoses och avvägas mot varandra och mot lokala intressen samt hur miljökvalitetsnormer skall beaktas. Ligga till grund för detaljplanering, områdesbestämmelser, skyddsföreskrifter och för prövning av bygglov och fastighetsbildning. Informera kommunens invånare, myndigheter och andra om kommunens mark- och miljöpolitik. Översiktsplanen är inte rättsligt bindande. Den är vägledande för kommunens myndigheter men också för andra myndigheter på regional- och central nivå som handlägger frågor som rör mark- och vattenanvändningen. En aktuell översiktsplan har dock i praktiken stor betydelse ( presumtion ) för bygglovprövningen och tillståndsprövningen enligt miljöbalken. Förutom den kommunomfattande översiktsplanen finns fördjupningar för vissa geografiskt begränsade områden i kommunen, t ex Vemdalen, Lofsdalen, Funäsdalen. Även tematiska tillägg kan ske för speciella sakfrågor som tex vindkraft. Översiktsplanen skall ses över regelbundet, minst en gång per mandatperiod. Det är kommunfullmäktige som antar översiktsplanen. Detaljplan Vid större förändringar av mark- och vattenanvändningen skall som regel detaljplan upprättas. Sedan 1 juli 2009 gäller att prövning av markens lämplighet för vindkraftverk skall ske genom detaljplan endast om verken avses att uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse eller andra anläggningar. Det innebär att det som regel inte behövs detaljplan för vindkraftsutbyggnad i Härjedalens kommun. Detaljplan kan erfodras om t ex verken avses placeras inom eller nära större bebyggelseområden. Miljöbalken I Miljöbalken (MB) finns hänsynsregler och grundläggande bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Efter den 1:a augusti 2009 har reglerna om miljöanmälan och miljötillstånd ändrats. Riksintressen skall skyddas I kapitel 3 och 4 anges bestämmelser för områden som bedöms vara så viktiga att de utgör riksintressen. Dessa kan omfatta både mark- och vattenområden som p g a sina värden skall skyddas och bevaras, men de kan också omfatta områden för exploatering av naturresurser, t ex riksintressen för vindbruk. I kapitel 6 återfinns kraven på upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) där verksamhetseffekter på miljö och hälsa skall beskrivas och bedömas. Vid risk för betydande miljöpåverkan skall alltid en MKB upprättas. Områden av riksintresse enligt 3 kap MB skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada riksintressena. Där ett område omfattas av flera riksintressen skall företräde ges åt det eller de ändamål som på lämpligaste sätt främjar en långsiktig hushållning med marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. Kommunens ställningstagande i översiktsplanen har stor betydelse. Riksintressen enligt 3 kap MB är statliga anspråk som efter dialog med länsstyrelser och kommuner pekas ut av en central myndighet. Kommunerna är skyldiga att i sin planering visa hur riksintressen skall tillgodoses. Riksintressen enl 4 kap MB har bestämts av regering och riksdag. I Härjedalens kommun gäller dessa riksintressen främst turism och friluftsliv, fjällvärlden och skydd av de obrutna fjällen och Natura 2000-områden. Anmälan eller tillståndsprövning Anmälningsplikt gäller när det är fråga om en gruppstation för vindkraftverk eller ett enstaka vindkraftverk med en höjd inklusive rotorblad överstigande 50 m (tidigare 125 KW eller mer).

10 10 Kommunen kan meddela olika villkor för en exploatering i ett anmälningsärende. Om kommunen anser att vindkraftverken skulle medföra betydande miljöpåverkan skall en miljöprövning av länsstyrelsen/prövningsmyndigheten ske. Det händer också att exploatörer begär frivillig miljöprövning för att få ett bindande tillstånd. Detta kan också vara ett alternativ till kommunens bygglovprövning som annars krävs. Även för anläggningar som anmäls enligt MB och tillståndsprövas med bygglov enl PBL kan det behövas miljökonsekvensbeskrivning. Både vid anmälan och tillståndsprövning kan det behövas ett omfattande underlagsmaterial med visualiseringar, fotomontage, buller- och skuggbedömningar, påverkan på naturoch kulturmiljöer, elanslutningar mm. Tillståndsprövning gäller alltid för för vindkraftverk högre än 150 m eller anläggningar med 7 vindkraftverk eller fler, högre än 120 m (tidigare gräns 25 MW). Det gäller även för varje tillkommande verk som tillsammans med befintliga nått tillståndsgränsen. Tillståndsprövningen sker hos miljöprövningsdelegationen (MPD) vid länsstyrelsen och är betydligt mer ingående och formaliserad enligt reglerna i MB än ett anmälningsärende. Tillståndsprövningen inleds vanligtvis med ett tidigt samråd med länsstyrelsen. Kommunen bör alltid delta i samrådet och bör tidigt ange om kommunen är negativ till en exploatering. I miljötillståndsprövningen prövas lokaliseringen och påverkan på omgivningen noga. Kommunen kan ge synpunkter på MKB:n och ansökans innehåll. Grannar och sakägare kan påverka under processen och även överklaga beslutet. Kommunens tillstyrkan krävs för projekt som tillståndsprövas enligt miljöbalken, d v s större verk eller vindkraftparker som medför betydande miljöpåverkan. Kommunfullmäktige kan delegera beslut om tillstyrkan i ärenden som inte har stor principiell betydelse. Kommunens synpunkter och beslut bör ges så tidigt som möjligt i prövningsprocessen. Regeringen får dock tillåta en anläggning för vindkraft om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget att verksamheten kommer till stånd. Även på kommunfullmäktige begäran kan regeringen tillåta en vindkraftanläggning. Bygglov Från den 1:a augusti 2009 gäller att vindkraftverk som har fått tillstånd enligt miljöbalken inte kräver bygglov enligt plan- och bygglagen. Bygganmälan krävs för både verk som bygglovprövas enligt PBL och tillståndsprövas enligt MB. För vindkraftverk som inte tillståndsprövas enligt MB krävs bygglov - om vindkraftverket är högre än 20m - om vindturbinens diameter är större än 3 meter. - om kraftverket placeras på ett mindre avstånd från tomtgräns än vindkraftverkets höjd över marken. - om kraftverket monteras fast på en byggnad. Bygglov söks hos kommunen. Ansökan skall innehålla det underlag som behövs för bedömning enlig 2 och 3 kap PBL samt 3 och 4 kap MB. I många fall kan samma utredningar och underlag, till exempel MKB, användas för både ansökan om bygglov samt anmälan enligt MB. Övrig tillståndsprövning En ansökan behöver även prövas mot lagen om kulturminnen (KML), miljöbalkens regler om områdesskydd enligt kap 7, samt miljöbalkens regler om strandskydd enligt kap 7. Den som vill dra en ledning över annans fastighet måste också komma överens med fastighetsägaren eller ha ledningsrätt från Lantmäteriet. Kraftledningar inom vindparken prövas i miljöärendet, men även anslutande kraftledningar bör prövas samtidigt. Då behövs ingen särskild MKB för kraftledningarna och Energimarknadsinspektionen behöver endast pröva frågor om elteknik och nätkoncession. Kommunen anser att en samordnad miljöprövning alltid skall ske av vindparker och anslutande kraftledningar för att förenkla och snabba på tillståndsprocessen och för att kommunen skall kunna bedöma miljöpåverkan i sin helhet. färre än 7 vindkraftverk under 150 m fler än 7 vindkraftverk över 120 m eller 1 vindkraftverk över 150 m Anmälan kommunen Bygglov Kommun Miljöprövning Länsstyrelsen Tillstyrkan Kommunen Bygganmälan Kommun

11 Planeringsförutsättningar 11 I den kommunomfattande översiktsplanen antagen av kommunfullmäktige 1994 återfinns vissa planeringsförutsättningar och en redovisning av allmänna intressen. Dessa fakta redovisas därför inte i detta tillägg, utan hänvisning sker till den kommunomfattande översiktsplanen. Inom ramen för länsprojektet genomförs en bedömning av konflikter med kända lokaler för rovfåglar samt en analys om hur vindkraften påverkar det jämtländska landskapet och turismen i länet. Dessa rapporter är också i valda delar relevanta för Härjedalen. De finns tillgängliga på kommunen. Vid alla exploateringar måste dessutom inventeringar göras i varje enskilt fall. Vindenergi För att det skall löna sig att etablera storskalig vindkraft har Energimyndigheten bedömt att årsmedelvinden bör vara minst 6,5 m/sek på 71 meters höjd över nollplanet. Detta riktvärde har också använts tillsammans med ytbedömningar för att redovisa vilka områden som bedöms vara av riksintresse för vindbruk. Då teknikutvecklingen idag går snabbt framåt, kan även lägen med något mindre årsmedelvind vara ekonomiskt utbyggbara om några år. Som underlag för planeringen redovisas både områden med en årsmedelvind på 6,5 m/sek vid 71 m höjd och områden med en årsmedelvind 7,0 m/sek vid 103 m höjd. Se särskild karta. På högre höjd har terrängformationerna mindre på- verkan på vindförhållandena. Nya vindkraftverk som byggs i skogsterräng har som regel minst 100 meters tornhöjd. Själva vindkraftverkets utbredning på marken tar liten yta i anspråk, men för att undvika inbördes störningar mellan verken (turbulens mm) krävs ca 500 meter mellan större vindkraftverk. Det innebär en ytåtgång på ca 20 ha/verk. Riksintresse för vindkraft Energimyndigheten har i maj 2008 pekat ut de områden i landet som myndigheten bedömer vara av riksintresse för energiproduktion från vindkraft. I Härjedalen finns fyra utpekade riksintresseområden, Glötesvålen, Garpkölen, Trötberget och Skaftåsen. Älvdalen Z010 Härjedalen Z011 Z002 Berg Jämtlands län Västernorrlands län W005 X042 Z012 Energimyndigheten har utsett områdena efter samråd med länsstyrelsen som i sin tur har inhämtat synpunkter från kommunerna. Länsstyrelsen och kommunerna har samfällt önskat att ett utpekande av riksintressen skall ske först när underlag finns från pågående översiktsplanering. Bland annat har följande kriterier använts vid utpekandet av områden av riksintresse av vindbruk: Område med beräknad medelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd (över nollplansförskjutningen). Området skall vara minst 3 km 2. Nationalparker, obrutna fjällområden samt bebyggda områden är undantagna. Exploateringsanspråk Ljusdal Ånge Gävleborgs län Markägare och exploateringsföretag har till kommunen redovisat ett stort antal utbyggnasönskemål. Dessa finns redovisade på särskilt karta, se kartor sist i planen. Kartan visar utpekade riksintressen för vindkraft i Härjedalen

12 Omgivningspåverkan, överväganden och riktlinjer Vindkraftverk är stora och höga, vilket innebär att stora områden blir visuellt påverkade. Inom närområdet kan även ljudpåverkan vara relativt betydande. Vägar och elanslutningar påverkar även landskapet. Vindkraftsetableringarna kan påverka boendemiljöer, natur- och kulturvärden, turism och friluftsliv samt rennäringen. Vad värdet består av, avgör om en vindkraftsutbyggnad är förenlig eller oförenlig med värdet. I vissa fall kan en vindkraftsutbyggnad vara möjlig inom det avgränsade området. I andra fall är den oförenlig. Vindkraftverken kan då placeras omedelbart utanför det avgränsade intresseområdet. För vissa värden, framför allt de som innehåller upplevelsevärden och ålderdomliga, tidlösa kulturlandskap, erfordras en frizon eller ett särskilt respektavstånd, även utanför den redovisade gränsen för att värdet skall säkerställas. På följande sidor redovisas en genomgång av hur berörda intressen/värden blir påverkade samt kommunens överväganden och riktlinjer. De riktlinjer som anges skall tillämpas vid utbyggnad av vindkraft. Riktlinjerna kan innebära krav på kompletterande inventeringar och utredningar som skall vara genomförda innan bygglov enligt PBL och anmälan/ tillstånd enligt MB prövas. Riktlinjerna redovisas med ljusgrön bakgrund. Vindkraft förenlig med områdets värde Vindkraft oförenlig med områdets värde, områdesgränsen styr Vindkraft oförenlig med områdets värde, särskild frizon erfordras för att säkerställa värdet Skyddsavstånd till permanentboende och fritidsbebyggelse Behovet av skyddsavstånd påverkas av flera faktorer som buller, skuggor/reflexer, visuell påverkan på boendemiljön mm. Det finns inga generella rekommendationer för skyddsavstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse. Hittills har allt från 400 m till m tillämpats. Grupper av vindkraftverk ger en ackumulerad effekt jämfört med enstaka verk. Ljudet har under senare tid visat sig kunna vara störande även vid lägre nivå än rekommenderade 40 db (Svensk vindkraftförenings tidskrift nr ). Försiktighetsprincipen bör gälla för lämpligt minsta avstånd mellan vindkraftverk och bebyggelse. Vid uppförande av grupper med mer än fem verk skall ett avstånd av minst m från permanent- och fritidsboende hållas. För mindre grupper och enstaka större verk gäller minst m skyddsavstånd. Buller eller skuggberäkningar kan visa att längre skyddsavstånd erfordras. För mindre s k gårdsverk görs bedömningar i varje enskilt fall. Ljud- och skuggberäkningar kan innebära krav på större avstånd än ovan, se vidare under Buller. Naturmiljöer Vindkraftverkens placering kan i vissa fall påverka flora och fauna. Vid bedömning om påverkan av vindkraften på naturmiljön, bör man skilja på värden för biologisk mångfald och värden för opåverkade 12

13 naturlandskap (orördhet, ursprunglighet, obruten landskapsbild etc). I praktiken är det dock svårt att göra en sådan uppdelning då många områden med naturintressen ofta innehåller flera typer av värden. Markarbeten skall vara utförligt redovisade i bygglovhandlingar samt respektive objekts MKB. Ingen vindkraft bör byggas ut inom områden som angivits vara av riksintresse för naturvården. Inom områden med regionala och lokala naturvårdsintressen samt värden angivna i Skogsvårdsstyrelsens inventeringar Skogens Pärlor skall påverkan inom de enskilda utbyggnadsområdena analyseras utifrån vilka värden som blir berörda. Huvudinriktningen skall vara att bevara även dessa miljöer/värden. Om de påverkas negativt skall särskilda skäl redovisas. Vatten och våtmarker Under byggtiden finns risk för grumling och förorening av vatten. Flera tänkbara utbyggnadsområden är belägna nära eller inom våtmarker som generellt sett har högt biologiskt värde i den norrländska skogsproduktionsmarken. I de höjdlägen det här är frågan om, är det ofta av översilningstyp med rörligt grundvatten och är därför känsliga för åtgärder uppströms som kan påverka vattentillrinning och hydrologi. Grumling och tillskapande av vandringshinder i vattendrag är oönskade miljöeffekter. 13 Mark och vegetation Ytåtgången för vindkraftverkens grundfundament är relativt liten. Det är vägdragningar och elledningar som ofta innebär ett större markingrepp. Okänsligt lokaliserade vägar och ledningar samt kvarlämnande av avtäcknings- och schaktmassor, stenblock, träd och stubbar mm kan medföra en betydande påverkan på närmiljön. Markingreppen kan också påverka värdefulla lokalbiotoper. Vid alla markarbeten sammanhängande med vindkraftsutbyggnaden (grundfundament, vägar, el-ledningar mm) skall anläggningsområdet samt angränsande områden iordningställas och anpassas till angränsande terrängform och naturtyp. Avtäckningsmassor, träd och stubbar, stora stenblock mm skall omhändertas. I känsliga landskapsbildspartier skall ursprunglig markavtäckning återföras eller revegetering genomföras med likartat material. I Skottland tillämpas ett enkelt och effektivt sätt att förhindra slamtransporter och onödig grumling av angränsande vattendrag genom utplacerande av halmbalar i bäckar, diken mm, som med jämna tidsintervaller byts ut. Vid grundläggning och vägbyggnad i branta partier finns risk för erosion. Vid markarbeten skall risk för grumling, slamtransporter, erosion samt negativ påverkan på grundvattnets kvalitéer beaktas. Vägtrummor mm skall utföras så att de inte utgör vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer. Halmbalar förhindrar slamtransport och grumling vid vindkraftverk i Skottland Rovfågel Vindkraft kan utgöra en risk för främst rovfåglar. Risken utgörs av: Störning och barriäreffekter Dödlighet genom kollisioner Habitatförstörning och andra biotopförluster Dödlighet genom kontakt med spänningsförande ledningar Rovfåglarnas häckningslokaler är särskilt känsliga för vindkraft. Kring t ex kungsörnsbon rekommenderar Sveriges Ornitologiska Förening en skyddszon på 3 km. Det är också viktigt att man undviker att bygga anläggningar samt bedriva underhåll under perioder

14 som är känsliga för fågellivet. En bedömning bör ske i varje enskilt fall i samband med planering och tillståndsprövning av vindkraftsanläggningar. Områden som motiverar stor försiktighet är Natura 2000-områden som omfattas av Ministerrådets fågeldirektiv 42 och våtmarker som är av internationell betydelse enligt Ramsarkonventionen. Erfarenheter från större etableringar i det norrländska skogslandskapet saknas när det gäller riskbedömningar för fåglar. Risken bedöms vara störst för vissa rovfågelarter. De tänkbara utbyggnadsområdena med god vindenergi bör bedömas utifrån nuvarande översiktlig kunskap om rovfågelförekomst genom en särskild utredning. För att undvika kollision och störning bör vindkraftverk ej placeras nära känsliga arters revir och häckningslokaler. Skyddsavstånd till identifierat örnbo skall generellt vara minst två kilometer med stöd av försiktighetsprincipen. En boplats får ej vara inringad av vindkraftverk. I samråd med berörda myndigheter och ornitologisk sakkunskap kan skyddsavståndet kring den enskilda boplatsen justeras m h t födosöksområden, terräng, vindförhållanden, förhärskande flygstråk mm. Detta görs i bygglov- och miljötillståndsprövningen. Då översiktsplanens bedömningar vilar på ett mycket översiktligt underlagsmaterial skall särskilda fågelinventeringar genomföras för varje planerad utbyggnad av grupper med vindkraftverk. Undantag kan medges där tillräcklig kunskap redan finns om fågellivet. Jakt Inom de tänkbara utbyggnadsområdena för vindkraft bedrivs jakt, både älgjakt och småviltsjakt. Jakten är en viktig del av boendekvalitén för de som bor i de glesbebyggda skogsbygderna. Den storskaliga vindkraften kommer att påverka jaktförhållandet inom vindkraftsparkerna. Ett utbyggt vägsystem ökar tillgängligheten och gör det lättare att t ex forsla ut fällda älgar. Inom vindkraftsparkerna kommer de enskilda verken att stå mellan meter från varandra. Detta kan begränsa möjliga skjutriktningar inom parkerna samt öka risken för rikoschetter från ståltornen. Ytterst är det markägaren som avgör om och hur jakt skall bedrivas inom den egna marken. Utbyggnaden av vindkraft får inte innebära avsevärda inskränkningar för jakten. Om upprättande av detaljplan blir aktuellt, skall parallellt med tillståndsprövningen erforderliga beslut införskaffas från polis eller andra berörda myndigheter som möjliggör fortsatt jakt inom planlagt område. Landskapsbild, bymiljöer En utbyggnad av vindkraftverk medför nästan alltid en stor påverkan på landskapsbilden och innebär väsentliga visuella förändringar av berört område Moderna vindkraftverk är mycket höga och stora, större än det mesta som hittills byggts på landsbygden, dessutom med en dynamisk dimension genom vingarnas rörelser. Påverkan på landskapet handlar huvudsakligen om relationen mellan människa och plats och hur boende/besökare upplever landskapet. Hur förändringen upplevs är individuellt och påverkas av personens relation till platsen, förväntningar på natur- och kulturupplevelser samt individens inställning till vindkraft. Landskapets utseende, topografi och brutenhet har stor betydelse för hur graden fjärrpåverkan spelar in. I skogslandskapet kommer utbyggnaderna att lokaliseras till höjdområden. Vägar, skog i olika åldrar, hyggeskanter mm bidrar också tillsammans med topografin till den strukturella uppbyggnaden och hur landskapet i stort upplevs. I komplexa och småbrutna landskap kan en omfattande vindkraftsutbyggnad ges ett rörigt intryck jämfört med en utbyggnad i mer storskaliga landskapstyper. Nuvarande markanvändning och mänsklig påverkan har betydelse för hur tåligt landskapet är för förändringar. Ett produktionslandskap med omfattande industrier kan lättare tåla en vindkraftsutbyggnad än t ex ett äldre kulturlandskap. Områden som upplevs opåverkade är känsligare för förändringar än områden som varit föremål för lång mänsklig påverkan. Exempelvis upplevs fjällandskapen som orörda jämfört med skogsbygderna där ett omfattande skogsbruk bedrivits under flera hundra år. Viktiga landmärken i naturen ökar sårbarheten för förändringar. De aktuella områdena i kommunen utgörs huvudsakligen av stora skogsområden, där den huvudsakliga markanvändningen skogsbruk även framledes avses bibehållas. I vissa områden har landskapet tydliga rum (med rum menas landskapets öppenhet respektive slutenhet samt spelet dem emellan). Rumskänslan har stor inverkan på hur vi upplever ett landskaps trivselvärden. Kraftiga förändringar av rumskänslan kan upplevas 14

15 negativt. Stora vindkraftsparker kan bilda barriärer som innebär förändringar av etablerade rumsuppfattningar i landskapet. Landskapet i närmiljön kring byarna har också stor betydelse för både fastboende och fritidsboendes livsmiljö. Stora förändringar i närmiljön kan således påverka en bygds livskvalitet och därmed förmåga att attrahera till fortsatt boende. En utbyggnad med både parker och enskilda verk utan tydliga avgränsningar kan medföra en splittrad landskapsbild i ett helhetsperspektiv. Det är därför viktigt att hålla ihop utbyggnaderna i tydligt avgränsande landskapsrum så att man undviker en splittrad landskapsbild med vindkraftverk på varje höjd eller berg. Översiktsplanen rekommenderar att vindkraftparker inte bör vara väl synliga samtidigt, vilket kan kräva ca km mellan parkerna. Avståndet mellan enstaka vindkraftverk får bedömas från fall till fall. I skogsbygderna handlar vindkraftsutbyggnaden i huvudsak om att placera verken så att de producerar mest möjliga energi. Detta i kombination med det kuperade landskapet, medför att möjligheterna att styra verkens placering utifrån landskapsmässiga och arkitektoniska utgångspunkter är begränsade. Vindkraft i söderläge riskerar att störa utsikter och vyer mer än i norrläge. Vindkraftverkens färg har också betydelse utifrån omgivningen, men årstider, väder mm påverkar bakgrunden så att någon färg som fungerar bäst i alla situationer är svårt att rekommendera. Man bör dock sträva efter att vindkraftverkens färg skall vara neutral i förhållande till omgivningen. Oftast passar en ljus molnliknande färg bra. Vindkraftverk som hamnar i samma blickfång som tex ett kyrktorn, ett viktigt landmärke eller utsiktsvy kan upplevas negativt och bör undvikas. Vindkraftverk bör byggas ut i sammanhållna, ordnade grupper som inordnas på ett acceptabelt sätt i landskapsrummet samt med hänsyn till bymiljöer, värdefulla utblickar mm. Större grupper av vindkraftverk bör åtskiljas så att grupperna inte blir väl synliga samtidigt (innebär ca km mellan parkerna). Undantag kan göras då etableringar sker inom större obebyggda områden eller då två näraliggande områden upplevs som en sammanhängande vindkraftspark. Vid etablering av mindre grupper och enstaka verk kan också mindre avstånd accepteras utifrån en analys av landskapsbildspåverkan. Vindkraftverk bör inte byggas så att utsikten åt söder från bostäderna i en by blir väsentligt påverkad. Reklam medgs ej på vindkraftverk. Intrång i vardagslandskapet - Europeiska landskapskonventionen Landskapet är grunden för en god livsmiljö och för den biologiska mångfalden och det utgör kapital i näringslivsutveckling och i lokal och regional tillväxt. Av Europarådets fyrtiosex medlemsstater har tjugonio länder redan ratificerat den Europeiska landskapskonventionen. Det visar att det finns en bred enighet om landskapets betydelse. I konvention anges bl a: betydelsen av att uppnå en hållbar utveckling grundad på ett balanserat och harmoniskt förhållande mellan sociala behov, ekonomisk verksamhet och miljön att landskapet spelar en viktig roll av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet och utgör en resurs som är gynnsam för ekonomisk verksamhet och att skydd, förvaltning och planering av landskap kan bidra till att skapa arbetstillfällen att landskapet bidrar till att skapa lokala kulturer och att det är en grundläggande beståndsdel i det europeiska natur- och kulturarvet, som bidrar till människornas välbefinnande och till att stärka den europeiska identiteten att landskapet är en viktig del av människornas livskvalitet överallt: i stadsområden och på landsbygden, i såväl vanvårdade områden som områden med hög kvalitet, såväl vardagliga områden som områden som anses vara särskilt vackra att utvecklingen av produktionsteknikerna inom jordbruk, skogsbruk, industri och gruvdrift samt inom regional planering, stadsplanering, transport, infrastruktur, turism och fritidsliv samt mer generellt, förändringar i världsekonomin i många fall påskyndar omvandlingen av landskapen möjligheten att uppfylla allmänhetens önskan att kunna glädja sig åt landskap med hög 15

16 kvalitet och att spela en aktiv roll i utvecklingen av landskapen, som tror att landskapet är en viktig beståndsdel i det enskilda och sociala välbefinnandet och att skydd, förvaltning och planering av landskap medför rättigheter och skyldigheter för alla I Riksantikvarieämbetets rapport om genomförandet, som man utarbetat på uppdrag av Regeringen, påpekas att konventionens uttalade fokus på landskapets betydelse för mänskligt välbefinnande och ekonomisk utveckling, bidrar till att lyfta fram den sociala och ekonomiska dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling. Landskapskonventionen ger stöd åt den nuvarande landsbygdspolitikens inriktning, vilken betonar betydelsen av kollektiva nyttigheter som attraktionskraft i landskapet samt den urbana utvecklingspolitikens mål för ökad delaktighet. Konventionen ökar möjligheterna att uppnå miljömålen, och utvecklingen av en samlad landskapspolitik innebär en breddning av arbetet för en hållbar utveckling i Sverige. Tyngdpunkten ligger på att utveckla en rumslig helhetssyn och ett socialt miljötänkande inom samhällsplanering, miljö- och klimatarbete samt inom stads- och landsbygdsutveckling. En allmän konsekvens är att inget anspråk på landskapet ensidigt skall ta över, utan att en avvägning först har gjorts mellan olika intressen. Konventionen ställer också krav på att det så kallade vardagslandskapet och den enskildes upplevelser skall beaktas och uppvärderas. En långsiktig konsekvens bör därför bli att större hänsyn tas till det upplevda landskapet och att miljöfrågor inte faller mellan myndigheternas olika ansvar. Merparten av landskapet utgörs av detta vardagslandskap, där människor i huvudsak vistas, bor och arbetar och där statens och kommunens inflytande i huvudsak handlar om styrning av markens användning via översiktsplaneringen. Påverkan på andra intressen samt vardagslandskapet Moderna vindkraftverk är mycket höga och stora. Större och högre än det mesta som hittills byggts på landsbygden, dessutom med en dynamisk dimension genom vingarnas rörelser. Det medför att både enstaka verk, men framför allt att större vindkraftsparker alltid innebär en betydande visuell påverkan på omgivningen. Denna påverkan skall alltid vägas mot andra intressen och har särskilt stor betydelse när det gäller riksintressen samt andra dokumenterade natur- och kulturvärden, turism, rennäring m fl. Landskapskonventionen innebär att även påverkan på vardagslandskapet för de som bor i omgivningen nu bör lyftas fram. Det gäller inte bara det närmaste området utan sträcker sig åtminstone bortåt 8-10 km från parkerna. Därefter avtar successivt den visuella påverkan, även om verken kan synas på flera mils avstånd. En utbyggnad påverkar inte bara det rent visuella, utan även andra upplevelsevärden som är förknippade med vardagslandskapet. I de små skogsbyarnas vardagslandskap ingår den omgivande skogen som en naturlig del och som används för jakt, fiske, svampoch bärplockning, skogspromenader, skoterutflykter eller andra aktiviteter. Det handlar om det som i landskapskonventionen anges vara av allmänt intresse på det kulturella, ekologiska, miljömässiga och sociala planet och som sammantaget handlar om de boendes livskvalitet. Påverkan på landskapet som turistisk resurs Länets turistiska värden är främst kopplade till fjällområdena. Det verifieras också av riksintresseredovisningen. I skogsbygderna förekommer bl a viss småskalig jakt- och fisketurism, men hittills inte i någon större omfattning. Mycket tyder dock på att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer att öka i värde, framför allt för utländska gäster. Det handlar då inte bara om jakt och fiske, utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna i sig och vildmarken utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna att nyttja denna potential, kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad. Påverkan begränsas inte bara till den egna marken där vindkraftverken placeras, den kan i hög grad även beröra andra angränsande områden. Vägningar i översiktsplanen Landskapskonventionen ställer krav på att vardagslandskapet och att den enskildes upplevelser skall beaktas och uppvärderas. En långsiktig konsekvens bör därför bli att större hänsyn tas till det upplevda landskapet och att detta måste beaktas i vägningen mellan olika intressen i den översiktliga planeringen. En vindkraftsutbyggnad medför enligt vad som redovisats ovan, alltid ett intrång och en påverkan på vardagslandskapet och dess betydelse för livskvaliteten för boende i området samt för skogslandskapet som potentiell turistisk resurs, även utanför de marker som blir föremål för en vindkraftsutbyggnad. En vindkraftsutbyggnad kan givetvis även vara positiv för berörd bygd, genom de omfattande sysselsättningseffekter en större utbyggnad skapar under byggtiden, men även som i form av långsiktiga arbetstillfällen sammanhängande med drift och 16

17 underhåll. En utbyggnad kan också lokalt upplevas som ett positivt bidrag till den hållbara utvecklingen och särskilt den globala klimatfrågan. De stora positiva sysselsättningseffekterna är dock tidsbegränsade och kan jämföras med vattenkraftsutbyggnaden. Långsiktigt har nyttjandet av den lokala naturresursen för att producera vattenkraft inte tillfört berörd bygd en kompensation som upplevts relevant. Därför driver Föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner frågan om återbäring från vattenkraften och har på förslag att göra samma sak även för vindkraften. I ett långsiktigt perspektiv gäller därför enligt kommunens uppfattning, att det är viktigt att värna om den livsmiljö och kvaliteter som boende i kommunen idag besitter. Det innebär en grundläggande försiktighet vad gäller utbyggnad av vindkraft, som kan påverka boendemiljöer, natur- och kulturvärden negativt. Där större utbyggnader av vindkraft ändå bedöms möjlig, bör den alltid kombineras med någon form av kompensationsåtgärd för berörd bygd, utöver de positiva sysselsättningseffekter som själva utbyggnaden och driften skapar. Se vidare i kommunens policy om vindkraft, som är under utarbetande. Vindkraftverk i skogslandskap - Havsnäs, Strömsunds kommun 17

18 Turism och friluftsliv Turism och friluftsliv kan påverkas av storskalig vindkraftsutbyggnad. I opåverkade miljöer dit människor söker sig för rekreation, kan själva förekomsten av anläggningar upplevas som störande och minska områdets attraktionskraft. Där är upplevelsevärdena ofta förknippade med orördhet och stillhet. Andra typer av friluftsliv såsom bärplockning, vandring, fiske och jakt kan dock bedrivas i stort på samma sätt som tidigare. I skogsbygderna förekommer bl a viss småskalig jakt- och fisketurism, men hittills inte i någon större omfattning. Mycket tyder dock på att skogslandskapet som rekreationsresurs kommer att öka i värde, framför allt för utländska gäster. Det handlar då inte bara om jakt och fiske utan även om andra upplevelsevärden, där de stora skogarna i sig och vildmarken utgör det som lockar. De framtida förutsättningarna att nyttja denna potential kan påverkas av en storskalig vindkraftsutbyggnad. Områden av turistiskt värde i dag eller i framtiden och områden av riksintresse för friluftsliv undantas från vindkraftsetablering. Inom områden av lokalt intresse för friluftsliv bedöms påverkan i varje enskilt fall. Kulturmiljöer och fornlämningar Riksantikvarieämbetet har studerat tåligheten för vindkraft i olika landskap utifrån kulturhistoriska aspekter. Inom områden som bedöms ha ett ålderdomligt landskap, bör man vara restriktiv med att placera vindkraftsanläggningar inom denna landskapsmiljö. Landskap som präglas av både nytt och gammalt bör kunna tåla nya inslag som t ex vindkraft. Lokaliseringen måste dock övervägas från fall till fall. Inom områden som är kraftigt förändrade och utgör moderna landskap, kan större grupper av vindkraftverk lättare placeras in utifrån kulturhistoriska aspekter. Huvuddelen av tänkbara utbyggnadsområden i Härjedalens kommun är belägna inom områden med omfattande skogsbruk, där det ursprungliga landskapet genom utbyggnader av skogsbilvägar och aktivt skogsbruk är att betrakta som ett förändrat modernt landskap. Kring de kulturhistoriskt riksintressanta områdena i kommunen bör en skogszon på några kilometer bibehållas som ett led i att bevara miljön i sin helhet. Fasta fornminnen är skyddade enligt kulturminneslagen. Förutom de fornlämningar som idag är kända, kan det finnas ytterligare lämningar som kan komma att påverkas av uppförande av vindkraftverk, anslutningsvägar och elledningar. Länsstyrelsen kan i samband med bygglov och detaljplanering besluta om särskild utredning (enligt KML 2 kap 11 ) för att klarlägga om det finns fler fornlämningar i ett område. Tillstånd krävs av Länsstyrelsen för att göra ingrepp i fornlämningar. Hänsyn skall tas till riksintressen för kulturminnesvården, lokala värdefulla kulturmiljöer (t ex fäbodar) samt fasta fornlämningar enligt kulturminneslagen. Rennäring Erfarenheter och kunskaper om de konsekvenser en vindkraftsutbyggnad kan få på rennäringen är ringa. Viss forskning har genomförts, men den bygger i huvudsak på antaganden och hypoteser. Endast begränsade studier finns hittills genomförda i områden där vindkraft är utbyggd i aktiva renskötselområden. Dessa studier pekar på att själva verken inte stör renarna utan att det är ökade mänskliga aktiviteter samt upplogade vägar som kan skapa problem. Senare forskning och omvärdering av tidigare slutsatser från främst Canada och Alaska visar dock på mer omfattande störningseffekter i och kring vägar, oljeledningar, vattenkraftverk mm. Rennäringens intresseområden utgörs i kommunen huvudsakligen av vinterbetesområden med sammanhängande flyttleder. Vid drivning av ren kan vindkraftsparker skapa barriäreffekter som kan få negativ styrande effekt. En storskalig utbyggnad kan också medföra förlust av vinterbetesland som inte kan kompenseras. Ett omfattande plogat vägnät kan störa och leda till splittring av hjorden/gruppen. Vindkraftsutbyggnad och rennäring kan vara förenliga/oförenliga enligt följande: Vindkraftverk kan byggas om de inte påverkar viktiga betesområden eller flyttleder. Vindkraftverken skadar rennäringen, men skadan kan kompenseras genom skadelindrande åtgärder, intrångsersättning för förlorat bete el dyl. Detta skall regleras i avtal som gäller tills vindkraftverken demonteras. Vindkraftverken skadar områden som är så vik- 18