2012:15. Smådjur i nio västmanländska vattendrag år Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass i samtliga vattendrag

Transkript

1 MILJÖENHETEN Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2012 Bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass i samtliga vattendrag Författare: Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom 2012:15

2 Titel: Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2012 Författare: Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Miljöenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Diarienummer: Kartmaterial: Lantmäteriverket Omslagsbild: Bottnen vid bottenfaunaprovtagning, Skälsjöbäcken Foto: Eva Engblom Tryckning: Rapporten går att ladda ner som pdf-fil från Länsstyrelsens hemsida Upplaga: 25 exemplar

3 SMÅDJUR I NIO VÄSTMANLÄNDSKA VATTENDRAG ÅR 2012 Förord Denna rapport är framtagen av Limnodata HB på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömning av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass för bottenfauna i nio västmanländska vattendrag år I Västmanlands län har bottenfauna undersökts årligen sedan 2007 inom ramen för kalkeffektuppföljning, regional miljöövervakning och vattenförvaltning. Inom kalkeffektuppföljningen är syftet med undersökningen främst att följa om utförd kalkning haft önskvärd effekt på bottenfaunan i försurade vattenmiljöer. Inom den regionala miljöövervakningen undersöks bottenfauna på vattendragssträckor som har utpekats som värdefulla för att kunna följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden. Inom vattenförvaltningen bedöms bottenfaunans status i större vattendrag. Statusklassning av bottenfauna kan, tillsammans med andra kvalitetsfaktorer som till exempel fisk och vattenkemi, ge underlag för en sammanvägd bedömning av den ekologiska statusen i ett vattendrag. Västerås, januari 2013 Katarina Agné Andersson Vattenhandläggare

4 Smådjur i nio västmanländska vattendrag år 2012 Bedömningar av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass i samtliga vattendrag Fotografiet, som togs ca 800 meter uppströms väg 233 mellan Skinnskatteberg och Kopparberg, visar bottnen vid ett hastig strömande avsnitt av Skälsjöbäcken. Trots högvatten var vattnet klart och bara måttligt färgat, bla pga inströmmande friskt och kyligt grundvatten. Flera av de funna arterna indikerar mycket goda vattenkemiska förhållanden. Det limniska naturvärdet bedöms som mycket högt på grund av den unika sammansättningen av viktiga indikatorarter, en sammansättning som vi inte noterat i något annat vatten i världen. LIMNODATA HB Freshwater research Pär-Erik Lingdell och Eva Engblom Gunnilbo 14 Telefon Org.Num Skinnskatteberg E-post limnodata@telia.com

5 Innehåll Sida Projektinformation 3 Ansvarsförhållanden och bakgrund 3 Dokumentation 3 Leverans till uppdragsgivare 3 Kartor 3 Kontaktpersoner på länsstyrelsen i Västmanlands län 3 Sammanfattning 4 Inledning 9 Material 9 Metoder 11 Insamlingsmetoder och materialhantering i fält 11 Analys av bottenfauna 11 Utvärdering av bottenfauna 11 Resultat 12 Lokalfaktablad 14 Forsån VS Sandån VS Valsjöbäcken VS Håltjärnsbäcken VS Jerån VS Skälsjöbäcken VS Hedströmmen VS Venabäcken VS Gärsjöbäcken VS Litteratur 43 Bilaga 1. Taxontabell 44 Bilaga 2. Illustrationer av några Västmanländska kryp 47 Bilaga 3. Illustrationer av funna rödlistade arter 51 Frågor och svar 52 Färgförklaringar Vattenförekomst Kalkpåverkat Nationellt värdefullt Tidsserie, referens Biotopkarterat 2

6 Projektinformation Ansvarsförhållanden och bakgrund Pär-Erik Lingdell är ansvarig för provtagning och undervattensfotografier samt för utvärdering av bottenfauna och för rapportens utformning. Utvärdering av bottenfauna har skett med dataprogram utvecklade av Lingdell. Lingdell har också utvecklat för vattenkvalitetsbedömningar samt utvärderat olika former av bottenfaunadata åt bland annat naturvårdsverket. Lingdell är medlem i den kommitté på artdatabanken vid SLU där rödlistning av bla arter inom bottenfaunan sker. Eva Engblom är ansvarig för lokalfotografier och för artbestämning av bottenfauna samt för alla teckningar av djur som återfinns i rapporten. Engblom kläcker och odlar arter ur bottenfaunasamhället samt utvecklar artbestämningslitteratur som används av universitet, högskolor och naturvårdande myndigheter. Vi är båda ansvariga för lokalbeskrivningar och för de bedömningar som återfinns i rapporten. Vi har arbetat med bottenfauna i mer än 30 år och undersökt bottenfauna från tusentals vatten runt om i världen. Tillsammans har vi författat mer än 200 rapporter inom ämnesområdet limnologi. Vi håller föreläsningar och kurser i limnisk taxonomi och limnisk ekologi vid bla universitet och för myndigheter. LIMNODATA HB startades år Adressen till oss båda är; LIMNODATA HB Gunnilbo Skinnskatteberg Telefon E-post limnodata@telia.com Dokumentation Dokumentation i form av urplockade och bestämda djur är konserverade i 70%-ig etanol och förvaras i LIMNODATA HBs bottenfaunaarkiv. Dokumentation i form av lokalfotografier och lokalbeskrivningar finns som original hos LIMNODATA HB. Leverans till beställare CD-skiva innehållande: Microsoft Word-filen BottenfaunaU2012.doc innehållande denna rapport i biblioteket Rapport. LokalFotografier i biblioteket LokalFotografier. LokalBeskrivningar i biblioteket LokalBeskrivningar. TaxonListaTillAllaLokaler.xls i biblioteket TaxonListaTillAllaLokaler. Kopia på filen TaxonListaTillArtdatabanken.xls i biblioteket TaxonListaTillArtdatabanken med artuppgifter som skickats till Artdatabanken. Status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag i filen MILAoMISAoDJ.xls i biblioteket MILAoMISAoDJ. Kartor Lantmäteriverket. De utklippta kartdelarna härrör från Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom. Kontaktpersoner på länsstyrelsen i Västmanlands län avseende denna rapport Katarina Agné Andersson, Gunilla Alm, Johan Axner och Sven-Erik Åkerman. Utskriftsdatum Denna rapport skrevs ut

7 LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ Sammanfattning Den här rapporten har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten redovisar bedömningar av surhetsklass, ekologisk status och limniskt naturvärde i nio vattendrag. Bedömningarna baseras på egenskaperna hos de bottenfaunaarter som påträffades under maj och augusti Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur och sländlarver med flera. Bottenfaunan i landets vatten synes sedan 1970-talet ha genomgått stora förändringar i sitt innehåll av skilda arter samt i individantalen av dessa. Förändringarna torde till en del kunna förklaras med allt lägre svavelinnehåll i nederbörd, förändringar i vattenreglerings- och skogsbruksverksamheten samt med ökande temperaturer. Ffa sistnämnda ger anledning till att försöka reda ut begreppet limniskt naturvärde. Ett visst limniskt naturvärde kan tilldelas en viss lokal i ett vattendrag utifrån t.ex. förekomsten av rödlistade och/eller ovanliga arter, en sällsynt samtidig förekomst av flera viktiga indikatorarter och/eller en artsammansättnings förmodade naturlighet. Författarna bedömer att lokaler med förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten skall tilldelas särskilt höga limniska naturvärden, de kan ju utgöra de sista utposterna för många arter nu när vi kanske går mot varmare tider. En tabell som visar vår bedömning av hur de undersökta vattendragen skall rangordnas utifrån nämnda kriterium återfinns sist i den här sammanfattningen. Först en redovisning av resultaten i sedvanlig form. Tabell 1. Bedömningar av bottenfaunas status i de vattendrag som undersöktes med metod M42 inom Västmanlands län år LD Sur anger Limnodatas bedömning av Surhetsklass. Gamla Sur och Nya Sur anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. LD Naturlighet anger allmän ekologisk status. Gamla Shannon, Gamla ASPT och Nya ASPT anger samma sak enligt gamla respektive nya bedömningsgrunder. LD Närsalter anger Limnodatas bedömning av ekologisk status med tonvikt på närsaltpåverkan. Danskt fauna och DJ anger samma sak enligt gamla resp. nya bedömningsgrunder. Blå färg anger Hög klass eller status. I fallande ordning följer sedan grönt, gult och orange som anger den sämsta klassen/statusen som erhållits inom denna undersökning. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Forsån. Hedhammar. VS133. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Tydlig kloaklukt! Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Hög andel slagg i bottnarna. Ganska vacker lövträdsmiljö direkt uppströms rester av gammal kulturbyggd. Sandån. VS424. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Vackra bottnar. Ganska vacker närmiljö inom i första hand barrskog. Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter i bottnarna pga hög inströmning av friskt grundvatten. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet. Den med tiden stabila grunden i den fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet. Valsjöbäcken. VS487. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Ordinära bottnar med artificiellt lekgrus för öring. Ordinär närmiljö inom i första hand barrskog. Den med tiden stabila grunden i bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Ordinärt limniskt naturvärde pga den inom landet ganska vanliga artsammansättningen. 4

8 LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ Tabell 1.Forts. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Håltjärnsbäcken. VS364. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Tydlig sjöpåverkan. Vackra bottnar. Ganska trist närmiljö inom i första hand barrskog. Jerån. VS361. Den tämligen variationsfattiga biotopens status bedöms som Ordinär. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Bitvis tämligen vackra bottnar. Ganska trist närmiljö inom i första hand barrskog. Skälsjöbäcken. VS617. Den tämligen variationsfattiga biotopens status bedöms som Ordinär. Tydlig påverkan av friskt grundvatten. Fina och rena bottnar. Ganska trist närmiljö, i huvudsak inom snåriga häggbuskage. Hedströmmen. VS385. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Bitvis vackra bottnar. Vacker men bitivis söndertrtampad lövskogsmiljö. Lokalen är påverkad av sportfiske. Den med tiden stabila grunden i den mycket fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Mycket högt limniskt naturvärde via förekomst av flodpärlmussla och flodkräfta samt en i landet mycket ovanlig sammansättning viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet.n3 Den med tiden stabila grunden i bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring och flodpärlmussla. ph över 5,6. Måttligt höga närsalthalter. Ordinärt limniskt naturvärde pga den inom landet ganska vanliga artsammansättningen. Den hittills stabila grunden i den mycket fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Mycket högt limniskt naturvärde motiveras av en inom landet unik sammansättning viktiga indikatorarter avseende mycket god vattenoch habitatkvalitet. Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Mer än naturligt höga halter av närsalthalter. Högt limniskt naturvärde via en i landet mycket ovanlig om än inte helt naturlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vattenoch habitatkvalitet. OBS! Shannon- ligger väldigt nära gränsen för Måttlig störning vad gäller Skälsjöbäcken och Venabäcken. 5

9 LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ LD Surhets Gamla Surhetsklass Ny Surhetsklass LD Naturlighet Gamla Shannon Gamla ASPT Nya ASPT LD Närsalter Dansk fauna Nya DJ Tabell 1. Forts. Vattendrag Surhet Klass Allmän ES Närsalter ES Limnodatas bedömningar Venabäcken. VS484. Den variationsrika biotopens status bedöms som Hög. Vackra bottnar. Vacker lövskogsmiljö. Gärsjöbäcken. VS367. Den relativt variationsrika biotopens status bedöms som God. Tråkiga bottnar. Ordinär närmiljö inom barrskog. Sannolikt förekommer perioder med mycket låg vattenföring. Den med tiden stabila grunden i den relativt fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för bl.a. öring, flodkräfta och flodpärlmussla. ph över 6,4. Måttligt höga närsalthalter. Högt limniskt naturvärde via en i landet tämligen ovanlig om än inte helt naturlig sammansättning av viktiga indikatorarter avseende god vatten- och habitatkvalitet. Den instabila bottenfaunan bedöms som typisk för vattendrag med stor mellanårsvariation i vattenflöden. ph i såväl bottnarna som i den fria vattenmassan bedöms ha understigit 5,6. De algrika bottnarna indikerar mer än ordinärt höga närsalthalter. Ordinärt limniskt naturvärde motiveras av att endast så kallade trivialtaxa påträffades. 6

10 Figur 1 nedan sammanfattar statusen i de undersökta lokalerna utifrån värdena på ett antal normerade och parametrar relaterade till bottenfauna. Ju högre summan av dessa är desto starkare är bottenfaunans indikation på att lokalen/habitatet inte har lidit påtaglig skada av antropogena aktiviteter sedan våren Ett högt värde indikerar också ett Högt limniskt naturvärde, främst utifrån förekomst av försurnings- och föroreningskänsliga arter samt rödlistade arter och artrikedom. Figur 1. Summan av bottenfaunarelaterade normerade och parametrar i de undersökta lokalerna. Se stycket Utvärderingsmetoder avseende betydelsen av aktuella och parametrar. Antal taxa FSI FOI REDAT Shannon POEPT BpHI-n ASPT DFI Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS364. Venabäcken. Vena. VS484. Hedströmmen. Bernshammar. VS385. Forsån. Hedhammar. VS133. Skälsjöbäcken. Baggå. VS617. Valsjöbäcken. Norr Bjurdammen. VS487. Sandån. Nedströms Skildammen. VS424. Jerån. 0,6 km NV Skräddarbo. VS361. Gärsjöbäcken. Lugnet. VS

11 Avstånd Forsån Skälsjöbäcken Jerån Gärsjöbäcken Valsjöbäcken Håltjärnsbäcken Sandån Venabäcken Hedströmmen Dendrogrammet i figur 2 visar likhet i taxonsammansättningar mellan lokalerna i de nio vattendragen. Figurens inneboende betydelse kan vara svårbegriplig utan god kännedom om de vattendrag som avhandlas. Delvis indikerar den via artsammansättningarna graden av grundvatteninströmning mellan de nio lokalerna. Sålunda indikeras graden av grundvatteninströmning vara störst i lokalerna i Forsån och Skälsjöbäcken och minst i dito i Venabäcken och Hedströmmen. Om det anses att hög grad av grundvatteninströmning, och därmed hög förmåga att hysa arter som kräver kyligt vatten, bör ge ett högt limniskt naturvärde så bör i första hand lokalerna i Forsån, Skälsjöbäcken och Jerån erhålla högt limniskt naturvärde. Figur 2. Dendrogram avseende förekomst/icke förekomst av funna taxa inom bottenfaunan exklusive fisk och groddjur. Ward s metod Såväl Håltjärnsbäcken som Skälsjöbäcken och Venabäcken hyser partier med riklig grundvatteninströmning vid andra lokaler än de som nu undersökts. I Hedströmmen finns partier med grundvatteninströmning inom den lokal som nu undersöktes, dock på ett djup som nu, 2012, inte kunde provtas pga mycket högt vattenstånd. De objektiva och de texter som redovisats i tabell 1 återspeglar inte alltid författarnas egna bedömningar och dendrogrammet gör det bara i begränsad omfattning. I tabell 2 redovisas författarnas bedömning av hur vattendragen bör rangordnas med avseende på limniskt naturvärde där vi prioriterat faunans naturlighet kontra lokalens förutsättningar samt vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten, sistnämnda utifrån eventuell kunskap om tidigare undersökta habitat inom lokalen eller andra lokaler eller provtagningstidpunkter inom de aktuella vattendragen. Tabell 2. Författarnas bedömningar av limniska naturvärden i de undersökta vattendragen där faunans naturlighet och vattendragens förmåga att hysa arter som kräver kyligt och rent vatten har prioriterats. 1 poäng anger Mycket högt, 2 Högt, 3 Ganska högt och 4 Ordinärt limniskt naturvärde. Vattendrag Poäng Skälsjöbäcken 1 Håltjärnsbäcken 1 Venabäcken 2 Sandån 2 Jerån 2 Forsån 2 Hedströmmen 3 Valsjöbäcken 3 Gärsjöbäcken 4 Den funna faunan i Skälsjöbäcken indikerar exceptionellt goda vattenkemiska egenskaper. Bl.a. påträffades där ett av landets rikaste bestånd av den synnerligen krävande nattsländan Philopotamus montanus. Dessutom påträffades ett par tämligen ovanliga skalbaggar. Bottenfaunan i Skälsjöbäcken indikerar kylig grundvattenuppströmning vilket innebär att värmeskyende arter kan överleva där när vi går mot varmare tider. I Håltjärnsbäcken gjordes fynd av flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) och av flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad). Flodpärlmusslor påträffas ofta i partier med grundvattenuppströmning varför förekomst av dessa indikerar att värmeskyende arter kan överleva där när vi går mot varmare tider. 8

12 Inledning Den här rapporten, som avhandlar den limniska kvaliteten i 9 vattendrag i Västmanlands län undersökta år 2012, har upprättats på uppdrag av länsstyrelsen i Västmanlands län. Rapporten innehåller bedömningar av bl.a. surhetsklasser, ekologisk status, biotopstatus och limniska naturvärden. Bedömningarna baseras på den bottenfauna som påträffades i lokalerna med provtagningsmetod M42. Med bottenfauna avses vattenlevande smådjur som snäckor, musslor, iglar, kräftdjur, sländlarver med flera. Urvalet av lokaler gjordes av länsstyrelsen. Lokalerna ligger i vatten som ingår i en eller flera av nedanstående objekttyper; Vattenförekomst (Vattendrag som ingår i vattenförvaltning). Nationellt värdefullt vattendrag. Kalkat vattendrag. Tidsserie-/referensvattendrag Bottenfauna som indikator på miljökvalitet Ett flertal djurgrupper inom bottenfaunan har så specifika krav på sin miljö, och på kemi-/fysikaliska förhållanden i vattnet, att de sedan länge använts som indikatorer avseende limniska förhållanden. Fördelen med bottenfaunaprovtagning, jämfört med t. ex. provtagning av vatten för kemisk analys, är att bottenfaunan kan avspegla kemi-/fysikaliska förhållanden bakåt i tiden, medan ett vattenprov bara kan ange det kemi-/fysikaliska förhållande som rådde just när provet togs. För att registrera t. ex. det lägsta ph som rått vid högflöde krävs i det närmaste kontinuerlig vattenprovtagning, medan det kan räcka med ett enda bottenfaunaprov för att med nöjaktig noggrannhet erhålla en indikation på hur lågt ph varit som lägst. ph kan ju sjunka från värden kring 7 vid normalflöde till 4 vid högflöde, dvs vattnet kan bli 1000 gånger surare. Påträffas 3-åriga försurningskänsliga bottenfaunaarter indikerar det att ph inte understigit artens toleransgräns den senaste 3-årsperioden. Många fågel- och fiskarter likväl som många smådjur, exempelvis vattennäbbmöss, nyttjar bottenfauna som föda och är helt beroende av fungerande bottenfaunasamhällen. Ett bottenfaunaprov kan ge en indikation på vilka förutsättningar ett vattendrag har att hysa fungerande populationer av nämnda djurgrupper. Bottenfaunan innehåller ett antal arter vars nuvarande utbredning och numerär bedömts vara hotad, sådana arter har förts upp på den så kallade rödlistan (Gärdenfors, 2010). Hoten utgörs främst av jordbruk, skogsbruk, vattenreglering, utdikning, kanalisering, försurning och förorening. Ett bottenfaunaprov kan ge en indikation på hur skyddsvärt ett vattendrag är med avseende på förekomst av rödlistade och/eller sällsynta arter. Material Materialet från år 2012 omfattar bottenfaunaprov i 9 vattendragslokaler enligt tabell 2. Tabell 2. Lokaler som undersökts på bottenfauna med metod M42 under maj och augusti Se figur 2 avseende lokalernas belägenhet inom Västmanlands län. Vattendrag och lokal Kod Id Provdatum X-koor Y-koor höh Delområde Forsån. Hedhammar. Sandån. Nedströms Skildammen. VS Arbogaån VS Hedströmmen Valsjöbäcken. Uppströms Bjurdammen. VS Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. Jerån. NV Skräddarbo. Skälsjöbäcken. Baggå. 94 Arbogaån VS Hedströmmen VS Hedströmmen VS Hedströmmen Hedströmmen. Bernshammar. VS Hedströmmen Venabäcken. Vena. VS Köpingsån Gärsjöbäcken. Lugnet. VS Svartån 9

13 Figur 2. Belägenheten av de 9 lokaler som undersöktes på bottenfauna med metod M42 år I tabell 2 föregås alla lokalnummer av bokstaven VS som står för landskapet Västmanland. Blå bakgrund anger att lokalen ligger inom Illies region 14 (Centralslätten). Illies region 14 motsvarar i det här fallet del av ekoregion 4 enligt NFS 2006:1 (Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjön, under 200 m.ö.h.). Vit bakgrund anger att lokalen ligger inom Illies region 22 (Fennoskandiska skölden). Illies region 22 motsvarar i det här fallet del av ekoregion 3 enligt NFS 2006:1 (Norrlands kust, under högsta kustlinjen). 10

14 Metoder Insamlingsmetoder och materialhantering i fält Bottenfaunan samlades in med metod M42 (Naturvårdsverket 1996). I korthet går M42 ut på att 30 skilda bottenytor om ca. 0,2 m 2 störs med foten under en sammanlagd tid av ca. 5 sekunder varunder delar av det bottenmaterial och de djur som virvlas upp samlas in i en håv med diameter 16 cm och maskvidd ca 1,5 mm. Normalt tas 3 prov längs 10 profiler där ett prov tas så nära stranden som möjligt, ett i mitten av vattendraget, eller ut till vadbart djup, samt ett prov mellan nämnda prov. Avståndet mellan profilerna är 5 meter där dock meter 25 hoppas över. Ibland är det inte möjligt att ta prov enligt profilmodellen, vid lågvatten med få öppna vattenytor, eller vid områden där t.ex. grönalger i det närmaste täcker bottnen, kan prov ofta bara tas i vattenfyllda områden där bottnen är synlig. När proven tas i profiler var 5:e meter har M42 tillägget systematiska prov. I flera fall har M42 med tillägget riktat sök används vid 2012 års provtagning. M42-metoden tillhör de proportionella metoderna vilket innebär att en ungefärlig bild av proportionera mellan skilda djurformer erhålls. Insamlat material behandlas som ett samlingsprov och konserveras i fält i 96% etanol. Analys av bottenfauna Bottenmaterialet sållades genom ett grov- och ett finsåll. Alla djur i grovsållet plockades ut under stereolupp vid 6 gångers förstoring. Från finsållet togs ett delprov om minst 10% där djuren plockades ut under stereolupp vid 6 gångers förstoring. Djuren analyserades vid 6 till 400 gångers förstoring. Artbestämningen drevs så långt möjligt till de nivåer som ges i Degerman & al. (1994), dvs mer detaljerat än i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Johnson & Goedkoop 2007). Normalt kan juvenila stadier och äggstadier inte artbestämmas, det kan också vara omöjligt att artbestämma djur som skadats svårt vid provtagningen. Ett antal djurformer kan endast artbestämmas av ett fåtal experter runt om i världen, i detta arbete bestäms djur vi själva inte behärskar till släkte, familj eller högre enhet. Många djurformer kan inte alls artbestämmas enär det saknas artbestämningslitteratur. Individantalen beräknades utifrån ett delprov om minst 10% av den totala mängden bottenmaterial. Utplockade är konserverade i 70%-ig etanol. Utvärdering av bottenfauna Utifrån påträffade djurformer vid de undersökta lokalerna beräknades bl. a. och parametrar enligt tabell 3. OBS! För samtliga och parametrar gäller att de, vad gäller värdet av erhålla indikationer, bara fungerar inom ett mycket snävt intervall med avseende på habitattyper och geografisk belägenhet inom landet. Tabell 3. Biologiska och parametrar som beräknats samt dessas referenser och användningsområden. /parameter Referens Ungefärlig användning/ betydelse. Antal djurformer Degerman & al (1994) Allmän. Ju högre antal desto bättre/finare bottenfauna. Antal individer totalt Antal individer per djurform Allmän. Dock hög naturlig variation. Allmän. Dock hög naturlig variation. Shannon- Shannon (1948) Ju högre värde desto jämnare fördelning av individantalen på olika djurformer. Ett lågt värde kan indikera en störd miljö. BMWP- Hellawell (1986) Ju högre värde desto renare vatten. ASPT- Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. POEPT- Lingdell & Engblom (1999) POEPT-et anger faunans individantalsandel av dagsländor, bäcksländor och nattsländor exklusive tvåvingar. Ju högre andel desto i snitt renare vatten. Danskt fauna (DFI) Naturvårdsverket (1999) Ju högre värde desto renare vatten. FOI- Uppdaterat från Degerman & al. (1994) Ju högre värde desto renare vatten. Funktionella grupper Asterics 1 Allmän. Mycket svårtolkat begrepp. BpHI- normerat Lingdell & Engblom (2004) Ju högre värde desto mindre försurat vatten. BpHI-n >3 indikerar normalt att ph inte understigit 5,6. MILA, MISA, ASPT och DJ. Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag 1 Johnson & Goedkoop (2007) Ju högre värden desto mindre surt vatten resp. desto högre ekologisk status. Rödlistade arter Gärdenfors (2010) Delunderlag vid bedömning av faunavärde/naturvärde. Distansanalys Sokal (1961) Underlag till bedömning av hur vanlig eller ovanlig en artsammansättning är. Analysen ger också ett mått på förändringar i fauna med tiden. Baseras på proportionerna av erhållna taxa. Likhetsanalys Sorensen (1948) Underlag till bedömning av hur vanlig eller ovanlig en artsammansättning är. Analysen ger också ett mått på förändringar i fauna med tiden. Baseras på förekomst och icke förekomst av taxa. 11

15 /parameter Referens Ungefärlig användning/ betydelse. Naturvärden Lingdell & Engblom ( ) NAI och FF en, som tidigare använts för att bedöma det limniska naturvärdet, har i rapporten ersatts med en personlig bedömning av det limniska naturvärdet. Normalt gäller att ju mer hotad en arts existens är enligt Gärdenfors (2010), och/eller ju ovanligare arten är i Limnodatas databas, desto högre limniskt naturvärde har lokalen bedömts ha. Dessutom har vi vid bedömningen tagit hänsyn till hur naturlig taxonsammansättningen varit i relation till lokalens förutsättningar. Detta bl.a. via distansanalys och likhetsanalys. 1 Beräkning av andelen av skilda funktionella grupper och av MILA, MISA, ASPT och DJ baseras på bedömningsgrunder för bottenfauna (Johnson & Goedkoop, 2007) i Bilaga A till Handbok 2007:4 utskriven från naturvårdsverkets hemsida och på programvaran Asterics. Resultat sammanställning: De och parametrar som beräknats för var och en av de 9 bottenfaunaproven redovisas nedan samt i lokalfaktabladen tillsammans med motsvarande och parametrar från jämförelseprov (Tabell 5) och från prov tagna i Västmanlands län år 2009, 2011 och 2012 (tabell 6, 7 och 8). Först en tabell avseende de enskilda lokalerna år 2011 (tabell 4). Tabell 4. Några biologiska och parametrar år 2012, se föregående sida för beskrivning av dessa. Lokal Kod Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT Forsån. Hedhammar. VS ,64 3, ,2 7 Jerån. 0,6 km NV Skräddarbo. VS ,68 2, ,8 7 Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. VS ,63 3, ,8 7 Gärsjöbäcken. Lugnet. VS ,76 2, ,9 6 Hedströmmen. Bernshammar. VS ,75 4, ,2 7 Sandån nedströms Skildammen. VS ,33 3, ,4 7 Venabäcken. Vena. VS ,92 3, ,5 7 Valsjöbäcken. Norr Bjurdammen. VS ,07 3, ,3 7 Skälsjöbäcken. Baggå. VS ,93 3, ,2 7 DFI Tabell 5. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal och parametrar från jämförelseprov. De två övre rutorna i tabellen avser prov med metod M42 i vattendrag inom Västmanlands län, dels sådana som vid besökstillfället var mindre än 8 meter breda och dels sådana som var 8 meter eller bredare. Sista rutan redovisar motsvarande data avseende M42-prov från hela landet. Ett stort antal M42-prov från provtagare som ej gått kurs i M42 har exkluderats. Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda n=152 Min-max ,45-3,48 2,00-4, ,0-7,0 1-7 Medeltal±StdAv ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda n=220 Min-max ,93-3,47 2,14-4, ,0-7,4 3-7 Medeltal±StdAv ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla n=1524 Min-max ,45-3,82 1,70-5, ,0-7,4 1-7 Medeltal±StdAv ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 DFI Tabell 6. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 24 vattendragslokaler provtagna år 2009 i Västmanlands län. 12

16 Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2009 års prov n=24 Min-max ,09-3,22 2,12-4, ,3-6,7 3-7 Medeltal±StdAv ,42 0,47 3,33 0, ,9 0,6 6 1 Tabell 7. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 28 vattendragslokaler provtagna år 2011 i Västmanlands län. DFI Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2011 års prov n=28 Min-max ,57-3,37 2,00-4, ,8-7,0 3-7 Medeltal±StdAv ,49 0,51 3,73 0, ,8 0,6 6 1 Tabell 8. Minimum, maximum, medeltal samt standardavvikelse för ett antal avseende bottenfauna erhållen med metod M42 i 9 vattendragslokaler provtagna år 2012 i Västmanlands län. DFI Aktuella prov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT 2012 års prov n=9 Min-max ,33-3,07 2,22-4, ,8-6,8 3-7 Medeltal±StdAv ,75 0,21 3,39 0, ,3 0,3 6 0,3 Som framgår av tabell 6, 7 och 8 föreligger inte större skillnader i och parametrar mellan lokalerna år 2012 och dito 2009 och De mest slående skillnaderna mellan 2012 jämfört med 2009 och 2011 är det lägre antalet individer 2012 som till en del förklaras av högt vattenstånd Vidare märks högre värden på BMWP och ASPT vilket främst förklaras av att de vattendrag som undersöktes 2012 i snitt var renare och mindre sura än de som tidigare undersökts. Den viktigaste förklaringen till skillnader i - och parametervärden är dock att tabellerna bara till en del avhandlar samma typ av lokaler och vattendrag. DFI 13

17 Lokalfaktablad Lokalfaktabladshuvud: I huvudet återfinns administrativa data. Lokalfotografi: Fler fotografier avseende aktuell lokal återfinns på den CD som bifogats rapporten. Kartan: På kartan är den aktuella lokalen markerad med en röd cirkel. I förekommande fall har riktning till eller belägenhet av närliggande lokaler inom detta arbetet markerats. Lokalbeskrivning: Innehåller en grov beskrivning av lokalen och dess omgivningar. Undervattensfotografier: Fler fotografier avseende aktuell lokal återfinns på den CD som bifogats rapporten. Provbeskrivning: Här beskrivs hur bottenfaunaprovet togs. När det anges vilken sida av ett vattendrag som provtagits så avses den sida som ses då lokalen betraktas i uppströmsriktning. Fakta: Redovisar statistiska jämförelsedata enligt tabell 5 avseende bottenfaunaprov provtagna med metod M42 i rinnande vatten. Det som redovisas är medeltal och standardavvikelse avseende antal taxa (AT), antal individer (AI), Shannon- (Shan), normerat BpHI- (BpHI-n), proportionen i individantal av dag, bäck och nattsländor i relation till det totala antalet individer exklusive tvåvingar (POEPT), BMWP- (BMWP) samt ASPT- (ASPT) samt Danskt fauna (DFI) enligt gamla bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 1999). Under dessa data redovisas data från den aktuella lokalen vid det eller de tillfällen då prov med jämförbar metodik tagits. Genom att jämföra data från den aktuella lokalen är det lätt att se om aktuell lokal indikeras vara mer, mindre eller normalt artrik o.s.v. jämfört med jämförelsematerialet. Om lokalen tidigare undersökts med metod M42 så återfinns den procentuella likheten i taxonsammansättning mellan det senast tagna provet och tidigare prov i kolumn L%. Likhet <60% behöver inte innebära förändringar i ett bottenfaunasamhälles grundläggande struktur. På motsvarande sätt anger SD Sokals distans. Faunastruktur: Ger en grov beskrivning av faunans struktur med avseende på art- och individrikedom, balansen i individantal mellan olika taxa, andel dag-, bäck- och nattsländor exklusive tvåvingar, samt innehåll av försurnings- och/eller föroreningskänsliga taxa. Vidare anges vilken funktionell grupp som dominerade samt andelen rovdjur, detta via programvaran Asterics efter det att Limnodatas taxonlista reducerats ner till den standardiserade taxonlistan enligt Johnson & Goedkoop (2007). Begreppet funktionella grupper är i sig mycket svårtolkat och än mer så efter den utförda reduktionen enligt bedömningsgrunderna. Dominerande djurformer: Här anges vilka djurformer som dominerade och/eller karaktäriserade lokalen. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Här redovisas eventuell förekomst av försurnings- och/eller föroreningskänsliga indikatortaxa. Vidare redovisas eventuella fynd eller observationer av fisk och/eller groddjur. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Här redovisas eventuella fynd av rödlistade arter enligt Gärdenfors (2010) och/eller fynd av ovanliga arter enligt Limnodatas databas. Likhetsanalys: Vi har bedömt att det endast är likheter >60% med andra svenska vatten som är av intresse för att förstå vad som kännetecknar den aktuella lokalen. Varje lokal i den här rapporten har också analyserats på likhet med de vattendrag från Kola-halvön som redovisas i Lingdell & Engblom I op. cit. anges att relativt hög likhet i bottenfauna med den i något av Kola-vattendragen indikerar ursprungslika förhållanden. De högsta likheterna i bottenfauna har, i vatten inom det projekt som den här rapporten avhandlar, i huvudsak erhållits med andra vatten inom detta projekt. Likheterna med andra vatten inom landet har i snitt varit betydligt lägre. Detta utfall styrs i första hand av att jämförelsematerialet, inom landet som helhet, huvudsakligen härrör från 1980-talet, då vattnen var mer påverkade av svavelrik nederbörd och mindre påverkade av klimatförändringar. Således erhålls via likhetsanalys allt färre vatten med så hög likhet i fauna att användbar information erhålls vid bedömning av försurnings-, förorenings-, naturvärdes- och ekologisk status. Distansanalys: Distansanalysen liknar likhetsanalysen men avhandlar proportioner av taxa i stället för förekomst/icke förekomst av taxa. Vi har bedömt att det främst är distanser <0,15 gentemot andra svenska vatten som kan ge utökad förståelse avseende den aktuella vattendragslokalen. 14

18 Förändringar med tiden: Om lokalen har undersökts tidigare diskuteras nuvarande bottenfauna relativt den som tidigare påträffats. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Det första siffervärdet direkt till höger om respektive bedömning anger ets normerade värde och siffran till höger om denna anger kvalitetskvoten. MISA anger surhetsklass. ASPT och DJ avser ekologisk status. SS står för sammanvägd bedömning. ASPT God 5,86 0,90 DJ Måttlig 10 0,56 MISA Surt 15,11 0,32 SS Måttlig ASPT och DJ kan ge extremt skilda bedömningar av ekologisk status beroende på i vilken av Illies regioner lokalen ligger. En lokal som ligger på gränsen mellan region 22 och region 14 kan erhålla DJ=Måttlig utifrån region 22 och DJ=Hög utifrån region 14, att det kan bli så beror på det mycket stora hoppet i referensvärden mellan region 14 och 22. MISA är i detta sammanhang helt okänsligt eftersom referensvärden och klassgränser är desamma för Illies region 14, 20 och 22. Vi har valt att följa regionsindelningen enligt VISS i stället för den som anges av kartan på sidan 53 i bilaga A till Handbok 2007:4 (utskriven från naturvårdsverkets hemsida ). Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning Här redovisas författarnas egna bedömningar i text samt som en sammanfattning via nedanstående tabelltyp. ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Otillfredsställande God Surt God Ordinärt Otillfredsställande SEB står för Sammanvägd egen bedömning där kunskap om bottenfaunan från andra lokaler eller provdatum inom det aktuella vattendraget kan ha påverkat bedömningen. Ekologisk status. ES: Faunans naturlighet: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (ASPT). Ekologisk status. ES: Närsalter: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (DJ). Surhetsklass: Personlig bedömning som bör jämföras med utfallet från Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (MISA). Vid bedömningen av surhetsklass gäller nedanstående gränsvärden avseende lägsta ph. Surhetsklass Lägsta ph Nära neutralt 6,4 Måttligt surt 5,6-6,3 Surt 4,8-5,5 Mycket surt < 4,8 Surhetsklassen Måttligt surt är det naturliga tillståndet för många svenska vattendrag och behöver inte innebära att vattendraget är antropogent försurat. Biotopens status: Här bedöms lokalens habitatrikedom utifrån en subjektiv bedömning gjord i fält. Låg status anger att det bedömdes vara ont om habitat av skilda typer och därmed begränsade möjligheter för en artrik bottenfauna. Hög anger att det bedömdes vara mycket gott om skilda habitattyper och därmed goda förutsättningar för en artrik bottenfauna. Status Ordinär och God anger status mellan Låg och Hög. Många mycket fina sjöar och vattendrag är naturligen mycket habitatfattiga och har därför en naturligen Låg eller Ordinär status samt en naturligen artfattig fauna som kan ge låga värden på olika typer av avsedda att avspegla vattenkvalitet, detta oavsett den faktiska vattenkvaliteten i sig. Omvänt gäller det motsatta, en habitatrik lokal kan innehålla en artrik bottenfauna som kan ge höga värden indikerande högre vattenkvalitet än den faktiskt rådande. Naturvärdesstatus: Bedömning av det limniska naturvärdet utifrån förekomst av rödlistade arter, sällsynta arter och/eller fina och väl balanserade bestånd av viktiga indikatorarter avseende vattenkemi och/eller habitategenskaper. 15

19 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_1 SE D U_FiV_22/SE Forsån. Hedhammar. VS133. Forsåns naturreservat. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. Id: VS133 Sammanfattning: Bottenfaunan indikerar relativt goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Det limniska naturvärdet bedöms som högt. Forsån påverkas av hög andel uppströmmande grundvatten som i kombination med näringsrikt och turbulent samt väl syresatt vatten skapar förutsättningar för en tämligen stabil fauna med innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga arter. Indikationen är att ph inte understigit 6,4. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas av kalkning, uppströms liggande samhälle samt av reningsverk. Vattendragets bredd var 5-7 meter, djupet som mest 1,2 meter, vattenhastigheten som högst 1,3 m/sek. Lokalen sträcker sig från uppströmskanten av vägtrumman och 50 meter uppströms längs den vänstra/västra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av blandskog i gräsrik mark. I vattendragets näromgivning dominerade al. Dessutom noterades björk, rönn, salix, hägg, gran, tall och tibast. Vattenvegetationen dominerades av två friska former av mossan Fontinalis. Vidare påträffades kabbeleka, starr och mannagräs samt grön- och rödalger. Temperaturen i det ganska klara och måttligt färgade vattnet var 13,7 C. Vattendraget var rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet i lokalens nedre del dominerades av block och sten och i den övre av sand. Det var ganska gott om fin- och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena och det var lagom gott om olika typer av påväxtalger. Här och där ingick slagg i bottenmaterialet. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena men det var gott om olika former av slagg och detritus. Fläckvis sträckte sig trädrötter ut över bottnen. 16

20 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som relativt god trots högt vattenstånd år Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,71 4, ,3 7 0, ,11 3, ,4 7 0, ,34 4, ,6 7 0, ,44 4, ,5 7 0, ,84 3, ,5 7 0, ,46 3, ,9 7 0, ,24 3, ,7 7 0, ,88 3, ,7 7 0, ,74 3, ,1 7 0, ,02 3, ,0 7 0, ,64 3, ,2 7 0, Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- och individrik fauna. Hög andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var skrapare/betare med 25% (bl.a. skalbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari). Rovdjur svarade för 11% (bl.a. bäcksländan Isoperla grammatica och nattsländan Oecetis testacea). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver, knottlarver och av bäcksländesläktet Leuctra. Skalbaggen Elmis aenea och nattsländan Wormaldia subnigra var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var igeln Helobdella stagnalis, dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Centroptilum luteolum, nattsländan Wormaldia subnigra samt snäckan och Ancylus fluviatilis. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Heptagenia sulphurea och Leptophlebia vespertina, bäcksländorna Isoperla grammatica och Siphonoperla burmeisteri samt nattsländorna Wormaldia subnigra och Oecetis testacea. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Dock påträffades den i Limnodatas databas tämligen ovanliga bäcksländan Siphonoperla burmeisteri. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet 71% erhölls med proven från samma lokal år 2006 och Likhet 60% erhölls med ett antal medelstora fina vattendrag, främst inom Västmanlands och Dalarnas län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i lokal VS136 i Sandån i Västmanlands län (76%). Högsta likhet med Kola- DFI 17

21 vattendrag erhölls med Turma River (48%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,17, erhölls med provet från i vattendraget Fjätan i Dalarna län. Näst lägsta erhölls med provet från i lokal DR113 i det fina vattendraget Vallbäcken i Dalarnas län. Resultaten från distansanalysen visar tillsammans med resultaten från likhetsanalysen att Forsån bör klassificeras som ett tämligen rent och friskt skogsvattendrag med dragning åt mer nordvästliga förhållanden. Den höga andelen grundvattenuppströmning i Forsån bottnar förtar delvis verkan av det mindre rena ytligare vattnet. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1989 till 2012 indikerar inte större långsiktiga förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och/eller är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, bäckbaggen Limnius volckmari och snäckan Ancylus fluviatilis. Sannolikt är vattnet vid lokal VS133 uppblandat med en hög andel grundvatten. Den relativt stabila bottenfaunan kan knappast förklaras av något annat. Förekomsten av flodpärlmussla i Forsån torde också kunna förklaras av påtaglig grundvattenuppströmning i Forsåns bottnar. Rödlistad art har inte påträffats något år. År 2012 var kloakdoften tydlig och faunan var också betydligt taxonfattigare än år Det lägre antalet taxa år 2012 än de föregående fem åren bedöms bero på högt vattenstånd Den tydliga kloakdoften 2012 indikerar att vattnet var förorenat vilket i så fall kan ha drivit delar av bottenfaunan på flykt, en temporär händelse som sannolikt inträffat även tidigare. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,16 0,94 DJ Hög 13 0,89 MISA Nära neutralt 41,73 0,88 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral Hög Högt Hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den tämligen väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, Närsalter (DJ): Den tämligen väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, dock på gränsen till God. Bottenfauna påverkas inte så negativt av det förorenade vattnet från reningsverket eftersom detta vatten är uppblandad med friskt vatten från kraftig grundvattenuppströmning. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländan Wormaldia subnigra och snäckan Ancylus fluviatilis, indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i den nedre grunda delen främst av sten och i den övre djupa delen främst av sand. Det var gott om olika storleksfraktioner av slagg. Slaggbottnar utgör utmärkta habitat för många bottenfaunaarter. Den relativt rika vattenvegetationen, tillsammans med förekomst av fin och grov död ved,samt alrötter som sträcker sig ut över bottnen gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Den relativt fina bottenfaunan i kombination med samtidig förekomst av bäcksländorna Amphinemura borealis och Siphonoperla burmeisteri, nattsländan Oecetis testacea och snäckan Ancylus fluviatilis gör att vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt. 18

22 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_2 SE D U_FiV_27 - Sandån. Nedströms Skildammen. VS424. Naturreservat Malingsbo-Kloten. Uppföljning vart 3:e år av bottenfauna (vattendrag med hög andel värdefulla sträckor). Id: VS424 Sammanfattning: Bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Det limniska naturvärdet bedöms som högt. Sandån påverkas av en mer än genomsnittligt hög andel uppströmmande grundvatten som skapat förutsättningar för en stabil fauna med innehåll av många försurnings- och föroreningskänsliga arter. Indikationen är att ph i bottensubstratet inte understigit 6,4. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas av kalkning och skogsbruk. Vattendragets bredd var 4-14 meter, djupet som mest 0,4 meter och vattenhastigheten som högst 0,9 m/sek. Lokalen sträcker sig från koordinaten och 50 meter uppströms längs den vänstra/västra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av blandskog i mossrik mark. I vattendragets näromgivning dominerade gran. Dessutom noterades tall, björk, rönn, al och pors. Vattenvegetationen dominerades av starr, nate och ranunkel. Vidare påträffades mossor, näckros samt grön- och rödalger. Temperaturen i det ganska klara och måttligt färgade vattnet var 15,3 C. Vattendraget var rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet i lokalens nedre del dominerades av block och sten, i den övre delen av sand i strandnära partier samt sten och block längre ut. Det var ganska gott om fin död ved och grov död ved noterades. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena och det var lagom gott om olika typer av påväxtalger. Här och där fanns mattor med Potamogeton (nate). Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. De sandiga bottnarna var tämligen rena. Intill starrkanten var det gott om växtdelar i olika stadier av nedbrytning 19

23 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som tämligen god trots stor skillnad i provtagningsdatum. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal Individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,75 3, ,7 7 0, ,93 3, ,5 7 0, ,18 3, ,5 7 0, ,61 3, ,5 7 0, ,89 3, ,4 7 0, ,73 3, ,4 7 0, ,87 3, ,3 7 0, ,33 3, ,4 7 0, DFI Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- och individrik fauna. Hög andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare (53% knottlarver). Rovdjur svarade för 10% (bl.a. trollsländan Calopteryx virgo och svidknottlarver). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av knottlarver och fjädermyggslarver. Nattsländan Wormaldia subnigra var, liksom dagsländan Leptophlebia vespertina och nematoder, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var igeln Helobdella stagnalis, dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Centroptilum luteolum, nattsländan Wormaldia subnigra och snäckan Gyraulus acronicus. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Kageronia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea och Leptophlebia vespertina, trollsländorna Calopteryx virgo, Onychogomphus forcipatus och Cordulegaster boltonii, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Wormaldia subnigra, Oecetis testacea och Sericostoma personatum. Ett fiskyngel fanns med i fångsten. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 70%, erhölls med provet från vid samma lokal. Likhet 60% erhölls med några medelstora tämligen fina vattendrag, främst inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med samma lokal år 2009 (80%). Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Turma River (39%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 20

24 Distansanalys: Total fauna: Lägst distans, SD=0,14, erhölls med provet från i lokal VS364 i Håltjärnsbäcken i Västmanlands län. Näst lägsta erhölls paradoxalt nog med faunan i lokal VS670 i Kölstaån i Västmanlands län (0,18), den låga distansen förklaras bl.a. av en likartad sammansättning av tvåvingar och nematoder. Den låga likheten i taxonsammansättning, 38%, gör att vi negligerar resultaten från distansanalysen. På lite vingliga grunder anser vi att Sandån skall klassificeras som ett rent och syrgasrikt skogsvattendrag med fina förutsättningar för försurnings- och föroreningkänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1989 till 2012 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och/eller är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländorna Baetis rhodani och Heptagenia sulphurea, trollsländan Cordulegaster boltonii samt nattsländorna Hydropsyche siltalai och Sericostoma personatum. Vattnet vid lokal VS424 är uppblandat med en hög andel grundvatten vilket förklarar den relativt stabila bottenfaunan. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,36 0,97 DJ Hög 14 1,00 MISA Nära neutralt 49,29 1,04 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral Hög Högt Hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, Närsalter (DJ): Den väl balanserade och normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländan Wormaldia subnigra och snäckan Gyraulus acronicus, indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Lokalens varierade botten utgjordes av alla fraktioner från sand till block. Den relativt rika vattenvegetationen, tillsammans med förekomst av fin och grov död ved, samt trädrötter som sträcker sig ut över bottnen, gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Den fina bottenfaunan, i kombination med samtidig förekomst av bäcksländan Amphinemura sulcicollis och trollsländan Cordulegaster boltonii samt nattsländorna Cyrnus trimaculatus och Sericostoma personatum, medför likväl att vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt. Nämnda artkombination är mycket ovanlig i Sverige. 21

25 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_3-122 C U_FiV_52 - Valsjöbäcken. Uppströms Bjurdammen. VS487. Uppföljning vart 3:e år av bottenfauna (vattendrag med hög andel värdefulla sträckor). Id: VS487 Sammanfattning: Bottenfaunan indikerar relativt goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Det limniska naturvärdet bedöms som ordinärt. Indikationen är att Valsjöbäckens vatten är relativt rent och syrgasrikt samt att ph inte understigit 6,0. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas av kalkning och skogsbruk. Vattendragets bredd var 2-7 meter, djupet som mest 0,6 meter och vattenhastigheten som högst 1,2 m/sek. Lokalen börjar 50 meter nedströms vägtrumman och sträcker sig fram till densamma längs den vänstra/västra sidan. Vattenvegetation innehöll bland annat starr, kabbeleka, strandranunkel, mossor och grönalger. Vattentemperaturen var 10,2 o C. Vattendraget var ordinärt rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades av block, stora stenar och utlagt lekgrus. Det var ont om fria utrymmen under sten. Inslag av krossat tegel noterades i bottensubstratet. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena men det var fläckvis gott om grönalger. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena. Här och där var det gott om rester av fjolårsstarr. 22

26 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som god trots att högt vattenstånd år 2012 försvårade provtagningen och reducerade mängden erhållna individer. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,49 3, ,6 6 0, ,91 2, ,1 7 0, ,07 3, ,3 7 0, DFI Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- och individrik fauna. Hög andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var samlare med 32% (främst olika maskar). Rovdjur svarade för 20% (bl.a. bäcksländan Isoperla grammatica, nattsländan Oecetis testacea och svidknottslarver). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver. Nattsländan Hydropsyche siltalai var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Centroptilum luteolum, nattsländorna Wormaldia subnigra, Agapetus ochripes och Beraea pullata samt fjärilsmyggor (Psychodidae). Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Heptagenia sulphurea, trollsländorna Calopteryx virgo, Cordulegaster boltonii och Somatochlora metallica, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Wormaldia subnigra, Oecetis testacea och Beraea pullata. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad art påträffades inte. Den ganska ovanliga nattsländan Beraea pullata noterades. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 66%, erhölls med provet från vid samma lokal. Likhet 60% erhölls med några medelstora ganska fina vattendrag, främst inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i lokal JÄ376 i Ödängsån i Jämtlands län (76%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (40%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 23

27 Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,18, erhölls med provet från i lokal VS519 i Nälabäcken i Västmanlands län. Näst lägsta erhölls med provet från i lokal DR671 i det fina skogsvattendraget Gönan i Dalarnas län (0,20). Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Valsjöbäcken bör klassificeras som ett rent och friskt skogsvattendrag med god förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande bottenfaunastrukturerna åren 2006, 2009 och 2012 bedöms indikera i stort likartade vattenkemiska och fysiska förhållanden. Arter som är viktiga indikatorarter och som är viktig föda för fågel och fisk påträffades vid samtliga tillfällen. Exempel på sådana arter är dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländan Hydropsyche siltalai års låga individantal beror på det höga vattenståndet då. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,32 1,18 DJ Hög 12 1,40 MISA Nära neutralt 34,23 0,72 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral God Ordinärt Ganska hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Provtagningen försvårades av högt vatten, att vi likväl påträffade relativt många viktiga indikatorarter avseende försurning och förorening samt att faunan var tämligen väl balanserad gör att vi bedömer den ekologiska statusen som Hög. Närsalter (DJ): Den normalt taxorna faunan indikerar i kombination med normal individrikedom att svåra störningar ej förekommit. Förekomst av bl.a. dagsländan Heptagenia sulphurea indikerar goda syrgasförhållanden. Detta i kombination med normal andel föroreningsgynnade taxa men relativt låg andel av riktigt föroreningskänsliga taxa indikerar Hög ekologisk status om än på gränsen till God. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Nigrobaetis niger och Baetis rhodani samt nattsländorna Wormaldia subnigra och Beraea pullata, indikerar att ph i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Det kan inte uteslutas att ph i den fria vattenmassan kan understiga 6,4, vid högflöde, dock troligen inte 6,0.. Biotopens status: Biotopen var varierad med såväl hastigt som långsamt rinnande avsnitt och vegetationsrika och vegetationsfattiga områden. Dock var det ont om död ved och gynnsamma trädrötter noterades inte. Vidare var det ont om fria utrymmen under sten. Biotopens status bedöms likväl som God. Naturvärdesstatus: Rödlistade och/eller sällsynta arter påträffades inte. Dock noterades den i Limnodatas databas mindre vanliga nattsländan Beraea pullata. Den funna artsammansättningen, eller snarlika sammansättningar, är inte särskilt ovanliga i Sverige varför det limniska naturvärdet bedöms som Ordinärt. 24

28 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_4-123 R U_FiV_21/SE Håltjärnsbäcken. Övre Polacktorp. Naturreservat Malingsbo-Kloten. VS364. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring och flodpärlmussla. Id: VS364 VS19 VS668 Sammanfattning: Den normalt artrika och fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Indikationen är att ph understigit 6,4 men ej 6,0 samt att vattnet varit normalt näringsrikt. Bottenfaunan år 2012 var av ungefär samma kvalitet som vid tidigare undersökningar. Det limniska naturvärdet bedöms som Mycket högt. Lokalbeskrivning: Lokalen bedöms, frånsett kalkning, vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Vattendragets bredd var 1,3-4,4 meter, djupet som mest 0,4 meter och vattenhastigheten som högst 1,1 m/sek. Lokalen sträcker sig från 71,5 till 21,5 meter nedströms utloppströskeln vid Lilla Håltjärnen. På denna sträcka kringgärdades vattendraget främst av grov gles tallskog med inslag av gran och björk. I vattendragets gräs- och mossrika näromgivning noterades i första hand gran och björk. Al, sälg, rönn, tall och en noterades också. Bottensubstratet karaktäriserades av block och sten. Det var tämligen gott om humus och fin död ved. Det var ganska gott om fria utrymmen under sten. Den fina döda veden, i den form den här förelåg, utgör en specifik mikrobiotop för vissa arter. Antropogena bottenmaterial noterades inte. Den sparsamma vattenvegetationen utgjordes av starr, ranunkel och mossor samt röd- och grönalger. Temperaturen i det klara och måttligt färgade vattnet var 10,1 C. Vattendraget var ordinärt rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Många stenar var beklädda med ett tunt halt filtliknande skikt med innehåll av bl. a. humus. Sand- och gruspartier var relativt förskonade från slam- och humusbeläggningar. 25 Bottenstruktur längs strandkanten inom långsamt rinnande del. Det var tämligen gott om olika typer av rötter från såväl land- som vattenvegetation.

29 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den högra/östra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Det var lätt att ta prov. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som mycket hög. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,84 3, ,6 7 0, ,41 3, ,8 7 0, ,84 3, ,3 7 0, ,73 3, ,8 7 0, ,63 3, ,8 7 0, DFI Faunastruktur: Väl balanserad samt art- och individrik bottenfauna. Ganska låg andel POEPT-taxa men normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var aktiva filtrerare med 22% (i huvudsak ärtmusslor (Pisidium) men också en flodpärlmussla). Rovdjur svarade för 17% (i huvudsak trollsländorna Cordulegaster boltonii och Onychogomphus forcipatus). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver, ärtmusslor och bäcksländan Amphinemura borealis. Nattsländan Hydropsyche siltalai var, liksom knottlarver, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var flodkräftan Astacus astacus, dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger, Ephemera danica och Caenis horaria samt flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var flodkräftan Astacus astacus, dagsländorna Heptagenia sulphurea, Leptophlebia vespertina och Ephemera danica, trollsländorna Calopteryx virgo, Onychogomphus forcipatus och Cordulegaster boltonii, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Oecetis testacea och Sericostoma personatum. Två öring 0+ ingick i fångsten. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistade arter som påträffades var flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) samt flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i kategori EN (Starkt hotad). Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i samma lokal (72%). Likhet 60% erhölls med flera fina små skogsvattendrag, främst inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från samma lokal (77%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (44%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 26

30 Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,17, erhölls med provet från i samma lokal. Näst lägsta distans erhölls med provet från i lokal DR722 i skogsvattendraget Nittälven i Dalarnas län (0,19). Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Håltjärnsbäcken bör klassificeras som ett rent och friskt skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: Faunan år 2012 var taxonfattigare än 2011 men indikerar likväl fortsatt goda förhållanden för försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,77 1,04 DJ Hög 14 1,00 MISA Nära neutralt 46,97 0,99 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral God Mycket högt Mycket hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den välbalanserade samt normalt art- och individrika faunan med normalt innehåll av flera försurnings- och föroreningskänsliga arter medger ingen annan bedömning än status Hög. Närsalter (DJ): Den välbalanserade samt normalt art- och individrika faunan med normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga arter medger ingen annan bedömning än status Hög. Surhetsklass: Förekomst av mycket försurningskänsliga arter som dagsländorna Caenis horaria och Ephemera danica indikerar att ph i den fria vattenmassan likväl som i bottensubstratet inte har understigit 6,4. Vår bedömning är att surhetsklassen skall bedömas som Nära neutralt, om än på gränsen till Svagt sur pga det låga individantalet av nämnda arter. Biotopens status: Det var tämligen gott om skilda typer av mikrohabitat för bottenfauna inkluderande olika typer av rötter som sträckte sig ut över bottnarna samt tämligen rik förekomst av sten med fri undersida. Biotopens status bedöms som God. Naturvärdesstatus: Fynd av flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad) och av flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad) ger ett Mycket högt limniskt naturvärde. 27

31 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_5-123 P Jerån. NV Skräddarbo. VS361. Naturreservat Malingsbo-Kloten. Uppföljning vart 3:e år av bottenfauna (vattendrag med hög andel värdefulla sträckor). Id: VS361 Sammanfattning: Bottenfaunan indikerar relativt goda förutsättningar för öring och flodpärlmussla. Jerån påverkas av en mer än genomsnittligt hög andel uppströmmande grundvatten som skapat förutsättningar för en stabil fauna med innehåll av relativt försurningskänsliga och mycket föroreningskänsliga arter. Indikationen är att ph understigit 6,4 men inte 6,0. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas främst av kalkning, skogsbruk och vattenmiljövårdande åtgärder. Vattendragets bredd var 2,4-3,4 meter, djupet som mest 0,6 meter och vattenhastigheten som högst 0,8 m/sek. Det ganska välskuggade vattendraget kringgärdades av blandskog med tall, gran och björk. I det mossrika vattendragets näromgivning noterades i första hand gran och björk. Al och rönn noterades också. Den sparsamma vattenvegetationen utgjordes av starr, kabbeleka och ranunkel. Vattentemperaturen var 7,8 o C. Vattendraget innehöll få typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet utgjordes av sten, grus, sand och strilsand. Sistnämnda är ett ogynnsamt substrat för flertalet bottenfaunaarter. Enstaka block noterades. Det var ganska gott om fin död ved. Det var mycket ont om fria utrymmen under sten. Den fina döda veden, i den form den här förelåg, utgör dock i sig en specifik mikrobiotop för vissa arter. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena och det var ganska ont om påväxtalger. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Bottnarna var tämligen rena men det var gott om fin död ved och detritus. 28

32 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den vänstra/västra stranden, meter nedströms vägtrummor. Jämförbarheten med tidigare prov, bedöms som relativt god trots att det höga vattenståndet år 2012 reducerade antalet erhållna individer. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,57 3, ,5 7 0, ,94 3, ,4 7 0, ,68 3, ,6 7 0, ,68 2, ,8 7 0, DFI Faunastruktur: Väl balanserad men ganska art- och individfattig fauna. Ganska låg andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurningskänsliga taxa men ganska lågt av föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var skrapare/betare med 37% (främst skalbaggen Limnius volckmari och dagsländan Nigrobaetis niger). Rovdjur svarade för 8% (bl.a. bäcksländan Isoperla grammatica och nattsländan Rhyacophila nubila). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av bäckbaggar (Limnius volckmari och Oulimnius tuberculatus) samt av dagsländan Nigrobaetis niger. Fjädermyggslarver var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga taxa som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländesläktet Ithytrichia. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Leptophlebia vespertina samt bäcksländorna Isoperla grammatica, Brachyptera risi och Leuctra hippopus. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Elritsa noterades utanför lokalen. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller sällsynt art påträffades inte. Den i Limnodatas databas ganska ovanliga skräddaren Gerris lateralis noterades. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 70%, erhölls med provet från i lokal VS525 i Krokån i Västmanlands län. Likhet 60% erhölls med några små till medelstora ganska fina men svagt sura och humösa vattendrag inom i första hand Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet, 78%, erhölls med provet från i lokal VS532 i Svartbäcken i Västmanlands län. Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Serga Creek (39%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 29

33 Distansanalys: Total fauna: Lägst distans, SD=0,21, erhölls med provet från vid samma lokal. Näst lägsta erhölls med provet från i lokal VS511 i skogsvattendraget Bjursjöbäcken i Västmanlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Jerån bör betraktas som ett friskt men svagt surt och humöst smärre vattendrag med fina förutsättningar att hysa föroreningskänsliga djurformer. Jerån torde dock sakna förutsättningar att hysa riktigt försurningskänsliga arter. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1995 till 2012 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och/eller är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländan Nigrobaetis niger, bäcksländan Brachyptera risi och bäckbaggen Limnius volckmari. Den relativt stabila bottenfaunan förklaras av en mycket hög andel friskt grundvatten. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT God 5,80 0,89 DJ God 11 0,67 MISA Nära neutralt 29,05 0,61 SS God Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Svagt sur Ordinär Ordinärt Hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade med sitt innehåll av relativt försurningsoch föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, Att statusen klassas som God av bedömningsgrunderna beror bla på att systemet inte tar hänsyn till att många arter naturligen saknas i eller har låg numerär i kyliga källbäckar typ Jerån. Närsalter (DJ): Den väl balanserade med sitt innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, Att statusen klassas som God av bedömningsgrunderna beror bla på att systemet inte tar hänsyn till att många arter naturligen saknas i eller har låg numerär i kyliga källbäckar typ Jerån. Surhetsklass: Normal förekomst av dagsländan Nigrobaetis niger indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte understigit 5,6. Den funna bottenfaunan skulle i sig ha givit statusen Surt men förekomst av elritsa gör att vi i stället bedömer statusen som Svagt sur. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i första hand av sand med inbäddade stenar vilket i kombination med lokalen ensartade skogsdikesliknande karaktär gör att vi klassar biotopens status som Ordinär. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller sällsynt art påträffades inte och det limniska naturvärdet bedöms som Ordinärt. Att den i Limnodatas databas ganska ovanliga skräddaren Gerris lateralis påträffades räcker inte till för att lyfta statusen. 30

34 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_6 - Kalkpåverkat Skälsjöbäcken. Baggå. VS617. Naturreservat Malingsbo-Kloten. Uppföljning vart 3:e år av bottenfauna (vattendrag med hög andel värdefulla sträckor). Id: VS617 Sammanfattning: Bottenfaunan indikerar relativt goda förutsättningar för öring och flodpärlmussla. Sannolikt påverkas Skälsjöbäcken av en mer än genomsnittligt hög andel uppströmmande grundvatten som skapar förutsättningar för en stabil fauna med innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga arter. Indikationen är att ph inte understigit 6,4. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas av skogsbruk samt av kalkning. Vattendragets bredd var 2,7-4,7 meter, djupet som mest 0,35 meter och vattenhastigheten som högst 1,2 m/sek. Vattendraget kringgärdades av blandskog med i första hand gran och björk. I vattendragets mossrika lövskogs- och buskrika näromgivning noterades i första hand hägg, al och lönn. Gran och rönn noterades också. Fläckvis var vattendraget väl skuggat av överhängande buskar. Den glesa vattenvegetation innehöll en mossa av Fontinalis dalecarlica-typ, andra mossor samt rödalger. Vattentemperaturen var 7,6 o C. Mycket klart och måttligt färgat vatten. Bottensubstratet dominerades av block och sten. Det var ont om finare material som sand och grus. Det var tämligen gott om grov och fin död ved. Det var mycket ont om fria utrymmen under sten. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var mycket rena och det var ganska ont om påväxtalger. Trots högt vattenstånd var vattnet klart och måttligt humusfärgat. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Bottnarna var mycket rena. Det var gott om grovdetritus och fin död ved 31

35 Provbeskrivning: 30 semislumpade M42-prov i hela bäckfåran, 3,5-53,5 meter nedströms trumma. Jämförbarheten med 2009 års prov bedöms som god. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,41 3, ,0 7 0, ,93 3, , DFI Faunastruktur: Väl balanserad samt normalt art- och individrik fauna. Ganska hög andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var skrapare/betare med 8% (främst skalbaggen Limnius volckmari och dagsländan Baetis rhodani). Rovdjur svarade för 12% (bl.a. bäcksländan Isoperla grammatica och trollsländan Onychogomphus forcipatus). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver och knottlarver. Dagsländan Baetis rhodani, bäcksländan Amphinemura sulcicollis och nattsländan Agapetus ochripes var allmänt förekommande. Fångsten av nattsländan Philopotamus montanus var med 64 individer bland de 20 rikaste i landet. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Centroptilum luteolum samt nattsländorna Philopotamus montanus och Agapetus ochripes. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländan Leptophlebia vespertina, trollsländan Onychogomphus forcipatus, bäcksländorna Isoperla grammatica och Brachyptera risi samt nattsländorna Philopotamus montanus och Sericostoma personatum. Öring ca. 1+ observerades. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad art påträffades inte. De i Limnodatas databas ganska ovanliga skalbaggarna Limnebius truncatellus och Anacaena globulus noterades. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 74%, erhölls med provet från vid samma lokal. Likhet 60% erhölls med några små till medelstora ganska fina vattendrag, främst inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i lokal DR837 i den fina Gärdsjöbobäcken i Dalarnas län. Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Turma River (46%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,19, erhölls med provet från i lokal DR775 i det fina skogsvattendraget Fjätan i Dalarnas län. Näst lägsta erhölls med provet från i lokal VS133 i det kraftigt grundvattenpåverkade skogsvattendraget Forsån i Västmanlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Skälsjöbäcken bör betraktas som ett rent och friskt 32

36 skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. De höga kvaliteterna i Skälsjöbäcken visas inte av utförda analyser. Förekomst av nattsländorna Philopotamus montanus och Agapetus ochripes i kombination med förekomst av trollsländan Onychogomphus forcipatus, bäcksländan Brachyptera risi och skalbaggen Anacaena globulus har vi inte funnit något annat vattendrag. Tillsammans indikerar nämnda arter i sig betydligt mer än ordinärt goda förutsättningar för känsliga arter. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 2009 och 2012 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och/eller är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats vid båda tillfällena. Exempel på sådana arter är dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, bäckbaggen Limnius volckmari samt nattsländorna Philopotamus montanus och Agapetus ochripes. Sannolikt är vattnet vid lokal VS617 uppblandat med en hög andel grundvatten av god kvalitet. Den mycket fina bottenfaunan kan knappast förklaras av något annat. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT Hög 6,18 0,95 DJ God 12 0,78 MISA Nära neutralt 33,03 0,70 SS God Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Hög Hög Nära neutral Ordinär Mycket högt Mycket hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade samt normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög, Närsalter (DJ): Den väl balanserade och normalt art- och individrika bottenfaunan med sitt tämligen normala innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög. Att bedömningsgrunderna klassar statusen som God i stället för Hög beror bla på att de inte klarar av att hantera smärre bäckar typ Skälsjöbäcken med naturligen mindre artrika förhållanden. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländorna Philopotamus montanus och Agapetus ochripes indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Vattendraget var ordinärt rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna vilket gör att vi klassar biotopens status som Ordinär. Med en högre andel sten med fri undersida skulle lokal VS617 kunna hysa betydligt fler arter än de som noterades 2009 och Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. De ganska ovanliga skalbaggarna Limnebius truncatellus och Anacaena globulus påträffades. Detta i kombination med en mycket fin bottenfauna indikerande mycket god vattenkvalitet gör att vi bedömer det limniska naturvärdet som Mycket högt. 33

37 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_8 SE SE Hedströmmen. Bernshammar. VS385. Hedströmmens naturreservat. Årlig uppföljning av bottenfauna i vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. Id: VS385 Sammanfattning: Den artrika och ganska fina bottenfaunan indikerar relativt rent och syrgasrikt vatten samt goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Vidare indikeras ett ph över 6,4 i såväl bottensubstratet som i den fria vattenmassan. Det limniska naturvärdet bedöms som Högt. Lokalbeskrivning: Lokalen bedöms frånsett fiskutsättning och sportfiske vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Lokalens bredd var 9,5-26 meter, djupet som mest 0,9 meter och vattenhastigheten som högst 1,4 m/sek. Lokalen kringgärdades av blandskog. I vattendragets ganska mossrika näromgivning dominerade al. Tall, gran, rönn, lönn och hägg noterades. Den glesa vattenvegetationen utgjordes av kabbeleka, starr samt en mossa av Fontinalis dalecarlica-typ. Vid 2012 års högvatten kunde de mossrika bottnar som provtogs 2011 inte undersökas. Bottensubstratet dominerades av block och sten. I lugnvattenfickor var det gott om sand, humus samt grov och fin död ved. Det var ganska ont om fria utrymmen under sten. Antropogena bottenmaterial noterades inte. Lokalen var rik på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Som framgår av fotografierna nedan var vattnet grumligt men måttligt färgat. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Bottnarna var relativt förskonade från slam- och humusbeläggningar. Vattnet var grumligare jämfört med tidigare år. Bottenstruktur längs strandkanten inom relativt långsamt rinnande del. Det var gott om trädrötter som sträckte sig ut längs bottnen. Det var också gott om slam och grov detritus. 34

38 Provbeskrivning: 30 M42-prov med riktat sök togs längs den vänstra/västra stranden från koordinat och cirka 50 meter uppströms. Jämförbarheten med 2011 års prov bedöms som relativt låg på grund av det betydligt högre vattenståndet år Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,56 4, ,2 7 0, ,14 4, ,0 7 0, ,40 4, ,4 7 0, ,75 4, ,2 7 0, DFI Faunastruktur: Normalt balanserad samt normalt artoch individrik bottenfauna. Hög andel POEPT-taxa och tämligen normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 27% (i huvudsak knottlarver). Rovdjur svarade för 14% (bl. a. igeln Helobdella stagnalis och nattsländan Rhyacophila nubila). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver och knottlarver samt av nattsländan Cheumatopsyche lepida. Nattsländorna Agapetus ochripes och Hydropsyche siltalai var, liksom ärtmusslor (Pisidium) och bäcksländan Leuctra digitata, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var iglarna Erpobdella octoculata och Helobdella stagnalis, dagsländorna Baetis fuscatus, Baetis rhodani, Nigrobaetis niger och Caenis rivulorum samt nattsländorna Cheumatopsyche lepida, Agapetus ochripes, Adicella reducta och Ceraclea alboguttata. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Heptagenia sulphurea, Serratella lactata och Serratella ignita, trollsländan Onychogomphus forcipatus, bäcksländan Leuctra digitata samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Adicella reducta, Athripsodes albifrons och Ceraclea alboguttata. En stensimpa och ett fiskyngel erhölls. Groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Fynd gjordes likväl av arter som är ganska ovanlig i Limnodatas databas, bla av nattsländan Ceraclea alboguttata. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 60%, erhölls med provet från i samma lokal. Likhet >60% erhölls inte med faunan i någon annan lokal. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i samma lokal (66%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Turma River (56%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 35

39 Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,18, erhölls med provet från i lokal VS669 i naturfåran i Hedströmmen vid Ekeby kraftverk i Västmanlands län. Näst lägsta erhölls med provet från i lokal BL12 i Mörrumsån i Blekinge län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Hedströmmen vid lokal VS385 bör klassificeras som ett större lövskogsvattendrag med relativt rent och friskt vatten och med goda förutsättningar att hysa en artrik bottenfauna med innehåll av såväl försurnings- som föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 1994, 2007, 2011 och 2012 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Den betydligt högre andelen fjädermyggslarver (Chironomidae) år 2011 än 1994 och 2007 ändrar inte denna bedömning. Att så många individer av nattsländan Cheumatopsyche lepida erhölls kan möjligen indikera mindre sura förhållanden. Arter som är viktiga indikatorarter och som är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Bottenfaunasamhällets innehåll av olika arter har dock varierat en hel del med tiden vilket bedöms bero på de stressade förhållanden som vattenreglering och många vadande fiskare kan medföra. Rödlistad art har inte påträffats något år. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,17 1,15 DJ Hög 12 1,40 MISA Nära neutralt 41,15 0,87 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God God Nära neutral Hög Högt Ganska hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Att den ekologiska statusen klassas som Hög av ASPT bedöms bero på att lätt stressade förhållanden, som t.ex. reglering, fiskutplantering och ofta förekommande vadning, medfört hög artrikedom som i det här fallet bygger på värdet på ASPT-et. Vidare har det turbulenta och väl syresatta vattnet resulterat i förekomst av många familjer med höga värden. Den höga andelen arter som gynnas av näringsrika förhållanden, t. ex. nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Hydropsyche siltalai, gör att vi likväl bedömer den ekologiska statusen som God och inte som Hög. Närsalter (DJ): Den relativt taxonrika faunan indikerar i kombination med normal individrikedom att svåra störningar ej förekommit. Förekomst av bl.a. dagsländan Heptagenia sulphurea och nattsländan Agapetus ochripes indikerar goda syrgasförhållanden. Den höga andelen arter som gynnas av lite näringsrikare förhållanden, t. ex. nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Hydropsyche siltalai, gör att vi likväl bedömer den ekologiska statusen som God. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Caenis rivulorum och Baetis fuscatus samt nattsländorna Cheumatopsyche lepida och Agapetus ochripes, indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,4. Surhetsklassen bedöms därför som Nära neutral. Biotopens status: Biotopen var mycket varierad med såväl hastigt som långsamt rinnande avsnitt och djupa och grunda områden. Vidare fanns där trädrötter som sträckte sig utöver bottnen samt partier med ansamlingar av fin död ved. Biotopens status bedöms därför som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. Förekomst av de i Limnodatas databas tämligen ovanliga nattsländorna Ceraclea alboguttata och Adicella reducta inom en i övrigt relativt väl balanserad bottenfauna med innehåll av flera försurnings- och föroreningskänsliga arter gör att vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt. Värt att notera är den unika sammansättningen av skilda arter inom lokal VS385. Samtidig förekomst av fina arter som dagsländorna Baetis fuscatus och Caenis rivulorum samt nattsländorna Ceraclea alboguttata och Agapetus ochripes har vi inte i något annat bottenfaunaprov. Vi bedömer det limniska naturvärdet som Högt. 36

40 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_9 SE C SE Venabäcken. Vena. VS484. Venabäckens naturreservat. Årlig uppföljning av bottenfauna i VS484 vattendrag med förekomst av öring samt flodpärlmussla. Id: Sammanfattning: Den i tiden relativt stabila och fina bottenfaunan indikerar goda förutsättningar för öring, flodkräfta och flodpärlmussla. Indikationen är att ph understigit 6,4 men inte 6,0 samt att vattnet varit måttligt näringsrikt. Det limniska naturvärdet bedöms som Högt. Lokalbeskrivning: Lokalen påverkas av fiskutplantering, kalkning och skogsbruk samt av uppströms liggande bebyggelse. Vattendragets bredd var 3,0-12,7 meter, djupet som mest 0,7 meter och vattenhastigheten som högst 1,1 m/sek. Lokalen börjar 10 meter nedströms träspång och sträcker sig 50 meter uppströms längs den västra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av gräsrik lövskog och ängsmarker med gles bebyggelse. I vattendragets näromgivning dominerade al. Vidare noterades björk, rönn, salix, gran och en. Den strandnära vattenvegetationen dominerades av starr med inslag av kabbeleka, kråkklöver, kalla och topplösa. Den egentliga vattenvegetationen dominerades av grön- och brunalger samt två skilda former av mossan Fontinalis. Vidare noterades gul näckros, igelknopp, strandranunkel, mannagräs samt grön-, brun- och rödalger. Vattendraget var tämligen rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades i lokalens övre del av block och stor sten och i den nedre delen av sten, grus och sand. Här och där sträckte sig alrötter ut över bottnen. Det var gott om detritus och fin död ved. I lokalens övre del var det ganska gott om fria utrymmen under sten. Som framgår av fotografierna var vattnet tämligen klart och måttligt humusfärgat. På grund av högt vattenstånd var vattnet något grumligare och mer färgat än år Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Det var gott om olika typer av friska vattenväxter. Block, stenar, grus och sand var beklädda med en lagom mängd av olika typer av påväxtalger. På fotot syns bla algen Lemanea. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Det var tämligen gott om findetritus och fin död ved av för bottenfaunan god kvalitet. På fotot syns gul näckros. 37

41 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov längs den vänstra/västra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med tidigare prov bedöms som god. Det var lätt att ta bra prov. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,74 3, ,3 7 0, ,01 3, ,2 7 0, ,08 3, ,4 7 0, ,92 3, ,5 7 0, DFI Faunastruktur: Väl balanserad samt ganska art- och normalt individrik fauna. Normal andel POEPT-taxa. Normalt innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var passiva filtrerare med 23% (främst knottlarver). Rovdjur svarade för 14% (främst svidknottslarver). Dominerande djurformer: Faunan dominerades av fjädermyggslarver och knottlarver. Skalbaggen Limnius volckmari och gråsuggan Asellus aquaticus var, liksom nematoder och svidknottslarver, allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Ganska försurningskänsliga arter som påträffades var iglarna Erpobdella octoculata och Glossiphonia complanata, dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger samt nattsländorna Lype phaeopa Agapetus ochripes, Adicella reducta och Notidobia ciliaris. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Kageronia fuscogrisea, Heptagenia sulphurea, Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina, trollsländorna Calopteryx virgo, Onychogomphus forcipatus, Cordulegaster boltonii och Somatochlora metallica, bäcksländan Isoperla grammatica samt nattsländorna Lepidostoma hirtum, Adicella reducta, Athripsodes albifrons, Oecetis testacea, Molannodes tinctus, Notidobia ciliaris och Sericostoma personatum. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad art påträffades inte. Fynd gjordes av de ganska ovanliga nattsländorna Notidobia ciliaris och Adicella reducta. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 72%, erhölls med provet från vid samma lokal. Likhet 60% erhölls främst med relativt fina medelstora västmanländska vattendrag. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i samma lokal (78%). Högsta likhet med Kolavattendrag erhölls med Pana River (39%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. 38

42 Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,17, erhölls med provet från i lokal VS133 i det kraftigt grundvattenpåverkade vattendraget Forsån i Västmanlands län. Näst lägsta distans erhölls med provet från i lokal DR666 det fina skogsvattendraget Draggån i Dalarnas län (0,18). Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dito från likhetsanalysen att Venabäcken bör klassificeras som ett rent och friskt skogsvattendrag med goda förutsättningar att hysa försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: De grundläggande strukturerna åren 2006, 2009, 2011 och 2012 indikerar inte större förändringar i vattenkemi. Arter som är viktiga indikatorarter och som är viktig föda för fågel och fisk, har påträffats samtliga år. Exempel på sådana arter är dagsländorna Heptagenia sulphurea, Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, bäcksländan Isoperla grammatica, bäckbaggen Limnius volckmari, nattsländorna Hydropsyche siltalai, Agapetus ochripes, Lepidostoma hirtum och Athripsodes albifrons. Troligen påverkas lokalen i sina övre delar av grundvattenuppströmning vilket i så fall skulle kunna förklara den stabila faunan. BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 14. ASPT Hög 6,53 1,22 DJ Hög 12 1,40 MISA Nära neutralt 43,66 0,92 SS Hög Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB God Hög Svagt sur Hög Högt Hög Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den väl balanserade samt ganska art- och normalt individrika bottenfaunan med innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen God. För att klassas som Hög hade det krävts ett större innehåll av försurningskänsliga arter, t.ex. av dagsländan Ephemera vulgata, som på och 1970-talet var allmänt förekommande i Venabäcken. Att ASPT klassar statusen som Hög beror bl.a. på att flera av lokalens ganska föroreningskänsliga dag- och nattsländor har värdet 10 i det engelska BMWP-et. De är allmänt förekommande i strömmande och väl syresatta delar av svenska jordbrukspåverkade vattendrag och ett värde om 7 eller 8 vore rimligare. Närsalter (DJ): ): Den väl balanserade samt ganska art- och normalt individrika bottenfaunan med innehåll av relativt försurnings- och föroreningskänsliga taxa ger den ekologiska statusen Hög., dock på gränsen till God, bl.a. på grund av det relativt stora innehållet av iglar, främst Erpobdella octoculata. Det rika beståndet av bäckbaggen Limnius volckmari i kombination med förekomst av bäcksländan Isoperla grammatica och nattsländan Agapetus ochripes gör dock att status God för närvarande inte är aktuell. Surhetsklass: Förekomst av flera försurningskänsliga arter, bl.a. dagsländorna Baetis rhodani och Nigrobaetis niger, nattsländorna Anabolia nervosa och Agapetus ochripes indikerar att ph i den fria vattenmassan och i bottensubstratet inte torde ha understigit 6,0. Om ph inte understigit 6,4 borde försurningskänsliga arter ha haft betydligt individrikare bestånd. Surhetsklassen bedöms därför som Svagt surt. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i den nedre djupa delen främst av sand och block sten och i den övre djupa delen främst av block, sten, grus och grov detritus av för bottenfaunan hög kvalitet. Den relativt rika och varierade vattenvegetationen, tillsammans med ganska rik förekomst av fin död ved samt alrötter som sträckte sig ut över bottnarna gör att vi klassar biotopens status som Hög. Naturvärdesstatus: Rödlistad art påträffades inte. De ganska ovanliga nattsländorna Notidobia ciliaris och Adicella reducta påträffades. Förstnämnda art medger i sig att det limniska naturvärdet klassificeras som Högt. 39

43 ProvID Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefullt Tidsserie, referens BOTTENF_U_ Svartån LS1 Gärsjöbäcken. Lugnet. VS367. Årlig uppföljning. Regionalt referensvattendrag.. Id: VS364 Sammanfattning: Liksom tidigare dominerades faunan av arter som gynnas av surt vatten, vår bedömning är att ph temporärt understiger 5,6 vid vårens högflöden. Bottenfaunan visar tydliga tecken på stor mellanårsvariation i vattenflöden, troligen är vattenståndet i Gärsjöbäcken tidvis så lågt att negativa effekter uppstår på bottenfaunan. Det limniska naturvärdet bedöms som Ordinärt. Lokalbeskrivning: Lokalen synes vara måttligt påverkad av antropogena störningar. Vattendragets bredd var 0,35-5 meter, djupet som mest 1 meter och vattenhastigheten som högst 1,2 m/sek. Lokalen sträcker sig från koordinaten och 50 meter uppströms längs den norra sidan. På denna sträcka kringgärdades vattendraget av blandskog i moss- och blockrik mark. I vattendragets näromgivning noterades gran, tall, björk, hägg, al, rönn och ek. Vattenvegetationen dominerades ensidigt av grönalger som bitvis täckte stora delar av bottnen. De av algoch humusbeläggningar svårt skadade mossor av Fontinalis dalecarlica-typ som noterades 2011 återfanns inte år Fläckvis fanns glesa bestånd av starr närmast strandkanten. Temperaturen i det grumliga och bruna vattnet var 9,3 C. Vattendraget var tämligen rikt på olika typer av mikrohabitat för bottenfauna. Bottensubstratet dominerades i lokalens nedre del av block och sten och i den övre av sand/silt/ lera med inslag av grus samt fin- och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. Som framgår av fotografierna nedan var vattnet tämligen humusfärgat. Bottenstruktur i relativt hastigt rinnande del. Det var gott om grönalger som delvis täckte såväl botten som vattenvegetation. Bottenstruktur i relativt långsamt rinnande del. Här och där sträckte sig trädrötter ut över de leriga/siltiga bottnarna. 40

44 Provbeskrivning: 30 systematiska M42-prov togs längs den högra/norra stranden, från koordinat och 50 meter uppströms. Jämförbarheten med proven från 2007 och 2011 bedöms som god och med 1994 års prov som måttligt god på grund av stor skillnad i provtagningsdatum och vattenstånd. Det har varit lätt att ta prov samtliga år, framförallt år 1994 då vattenståndet var mycket lågt. Fakta Jämförelseprov Antal taxa Antal individer Shannon BpHI-n POEPT BMWP ASPT < 8 meter breda ,41 0,47 3,11 0, ,0 0, meter breda ,54 0,39 3,66 0, ,9 0,4 6 1 Alla ,44 0,53 3,48 0, ,1 0,7 6 1 SD L% ,82 2, ,8 5 0, ,78 2, ,2 6 0, ,72 2, ,1 6 0, ,76 2, ,9 6 0, Faunastruktur: Normalt balanserad och normalt individrik men ganska artfattig bottenfauna. Normal andel POEPT-taxa. Inget innehåll av försurnings- men ganska normalt av föroreningskänsliga taxa. Dominerande funktionell grupp var samlare med 39% (främst dagsländan Leptophlebia vespertina). Rovdjur svarade för 13% (bl.a. nattsländorna Plectrocnemia och Polycentropus flavomaculatus samt trollsländan Cordulegaster boltonii). Dominerande djurformer: Faunan dominerades helt av fjädermyggslarver, bäcksländan Nemoura cinerea och dagsländan Leptophlebia vespertina. Knottlarver och nematoder var allmänt förekommande. Indikatortaxa, fisk och groddjur: Försurningskänsliga taxa påträffades inte. Ganska föroreningskänsliga arter som påträffades var dagsländorna Leptophlebia marginata och Leptophlebia vespertina, trollsländorna Cordulegaster boltonii och Somatochlora metallica samt bäcksländan Isoperla grammatica. Fisk och/eller groddjur noterades inte. Rödlistade och/eller ovanliga arter: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Likhetsanalys: Total fauna: Högsta likhet, 73%, erhölls med provet från vid samma lokal. Likhet 60% erhölls främst med smärre sura och/eller humösa bäckar inom Västmanlands län. Reducerad fauna: Högsta likhet erhölls med provet från i samma lokal (78%). Högsta likhet med Kola-vattendrag erhölls med Punsyj Creek (34%). Kartan visar belägenheten av lokaler med faunalikhet >60%. DFI 41

45 Distansanalys: Total fauna: Lägsta distans, SD=0,22, erhölls provet från vid samma lokal. Nästa lägsta distans erhölls med provet från i lokal ÅN557 i den tämligen sura Stocksjön i Skuleskogens nationalpark i Västernorrlands län. Resultaten från distansanalysen visar i kombination med dit från likhetsanalysen visar att Gärsjöbäcken vid lokal VS367 bör klassificeras som ett försurnings- och sjöpåverkat skogsvattendrag med relativt små möjligheter att hysa en normal bäckfauna med innehåll av försurnings- och föroreningskänsliga djurformer. Förändringar med tiden: Den instabila bottenfaunan bedöms som typisk för vattendrag med stor mellanårsvariation i vattenflöden. Torrår kan flödet i Gärsjöbäcken troligen vara så lågt att skador uppstår på bottenfaunan. Troligen kan ph understiga 5,6 vid högflöden vilket i sig kan ha bidragit till den stora variationen i individantal hos många av lokalens bottenfaunaarter. Bottenfaunan år 2012 var av något högre kvalitet än år 2011 och i paritet med dito 1994 och BEDÖMNING AV EKOLOGISK STATUS Bedömning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag Avser Illies region 22. ASPT God 5,86 0,90 DJ Måttlig 10 0,56 MISA Surt 15,11 0,32 SS Måttlig Bedömning av ekologisk status genom expertbedömning ES: Faunans naturlighet ES: Närsalter Surhetsklass Biotop Naturvärde SEB Otillfredsställande God Surt God Ordinärt Otillfredsställande Ekologisk status: Faunans naturlighet (ASPT): Den dåligt balanserade och relativt artfattiga faunan med sitt för habitatet mycket otypiska taxoninnehåll ger den ekologiska statusen Otillfredsställande. För att ens komma i närheten av status God hade det krävts att åtminstone dagsländan Baetis rhodani, Sveriges vanligaste dagslända i såväl rena som jordbrukspåverkade vattendrag, hade påträffats i normal numerär. Arten har inte påträffats i Gärsjöbäcken. Bäckbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari, Sveriges vanligaste skalbaggar i vattendrag, har inte heller påträffats i Gärsjöbäcken, trots att där finns många lämpliga habitat. Att ASPT klassar statusen som Hög beror bl.a. på att några av lokalens intermediärt föroreningskänsliga men mycket försurningståliga familjer har värdet 7, 8 eller 10 i det engelska BMWP-et. De är allmänt förekommande i svenska näringsbelastade och/eller sura vattendrag och värden om 4 till 8 vore rimligare. Exempelvis borde dagsländefamiljen Leptophlebiidae och bäcksländefamiljen Leuctridae ha värdet 7 eller 8 i stället för 10. Att misärsländan Nemoura cinerea var en av lokalens karaktärsarter reser i sig en varningsflagga avseende lokalens kvaliteter. Närsalter (DJ): Det tämligen normala innehållet av ganska renvattenkrävande arter som dagsländan Leptophlebia vespertina och bäcksländan Isoperla grammatica indikerar att den ekologiska statusen, pga ett lågt innehåll av föroreningsgynnade arter, bör bedömas som God. För att klassas som Hög hade det krävts att åtminstone bäckbaggarna Elmis aenea och Limnius volckmari, Sveriges vanligaste skalbaggar i vattendrag, hade påträffats i normal numerär. Att DJ klassar statusen som Måttlig beror bl.a. på att värdet på andel EPT-taxa endast blev två pga den rikliga förekomsten fjädermyggslarver (Chironomidae). Att det var ganska gott om den tämligen föroreningskänsliga dagsländan Leptophlebia vespertina minskar i betydelse pga fjädermyggsmängden. Fjädermyggslarver tillhör dock de i tiden mest variabla bottenfaunaorganismerna vad gäller individantal, det är en av flera faktorer som gör DJ-et vingligt. Om provet tagits i den närliggande regionen 14 skulle DJ utifrån samma artlista ha klassat statusen som Hög. Surhetsklass: Att inga försurningskänsliga taxa påträffades indikerar att ph i såväl den fria vattenmassan som i bottensubstratet har understigit 5,6. Förekomst av skalbaggen Oulimnius tuberculatus i kombination med bromslarver (Tabanidae) gör att vid bedömer att ph inte understigit 4,8. Surhetsklassen bedöms därför som Surt. Biotopens status: Lokalens botten utgjordes i de nedre och övre djupa sakta rinnande delarna främst av block, sten grus och slam, i den mellersta grunda snabbrinnande delen av block, sten och grovt grus. Det var ganska gott om fin och grov död ved. Här och där sträckte sig trädrötter ut över bottnen. De i stor utsträckning grönalgsklädda bottnarna minskar biotopens status från Hög till God. Naturvärdesstatus: Rödlistad och/eller ovanlig art påträffades inte. Vi bedömer det limniska naturvärdet som Ordinärt. 42

46 Litteratur Armitage, P.D., Moss, D., Wright, J.F. & M.T. Furse The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running waters. Water Research 17. Sid Degerman, E., Fernholm, B. & P-E. Lingdell Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket rapport s. Ekström, C. & T. Öhrn Undersökningar i Kolbäcksåns vattensystem. Statens naturvårdsverk s. Gärdenfors. U. (Ed.) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken, SLU i samarbete med Naturvårdsverket. 590 s. Hellawell, J. M Biological Indicators of Freshwater Pollution and Environmental management. ElsevierApplied Science. 546 s. Johnson, R. & W. Goedkoop Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. SLU. Utskrift från naturvårdsverkets hemsida Lingdell, P-E. & Engblom, E Assessing water quality and effects of impoundments in the River Jhelum using benthic invertebrates. In L. Nyman (ed.) River Jhelum, Kashmir Valley. Impacts on the aquatic environment. Sida. Sid Lingdell, P-E. & E. Engblom Bottendjur som indikator på kalkningseffekter. Naturvårdsverket. Rapport s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Bottenfaunadelen i Bergengren, J., Engblom, E., Göthe, L., Henrikson, L. Lingdell, P-E., Norrgrann, O. & H. Söderberg. Skogsälven Varzuga ett urvatten på Kolahalvön. WWF. 64 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Bottenfaunan i Gunnilboån. Variationer i tid och rum. Naturvårdsverket rapport s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Vad säger bottenfaunan? Utvärdering av bottenfaunaundersökningar inom kalkningsverksamheten. Naturvårdsverket rapport s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Smådjur i västmanländska vatten. En studie av vattenlevande smådjur i 23 vattendrag år Länsstyrelsen i Västmanlands län. 95 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Smådjur i 28 västmanländska vattendragslokaler år Bedömningar av regleringseffekter i Hedströmmens och Kolbäcksåns vattensystem. Bedömningar av naturvärden, ekologisk status och surhetsklass vid samtliga lokaler. Länsstyrelsen i Västmanlands län. 125 s. Lingdell, P-E. & E. Engblom Egen ej publicerad indelning avseende sällsynta arter. Naturvårdsverket Sjöar och vattendrag Bottenfauna inventering. Pärm III. Flik 3. Naturvårdsverket. Shannon, C. E A mathematical theory of communication. Bell System Tech. J. 27: , Sokal, R. R. (1961). Distance as a measure of taxonomic similarity. Syst. Zool. 10: Sorensen, T A method of establishing groups of equal amplitude in plant sociology based on similarity of species content and its application to analyses of the vegetation on Danish commons. Biol. Skr. (K. Danske. Vidensk. Selsk. N.S.) 5. Sid Wiederholm, T., Ekström, C., Fritzon, A., Johansson, C., Petersen, R., Svensson, B. & O. Söderström Biologiska förhållanden i rinnande vatten med föroreningspåverkan. Naturvårdsverkets Rapport s. Zar, J. H Biostatistical Analysis. Prentice-Hall. 718 s. Zelinka, M. & P. Marvan Zur präziserung der biologischen klassifikation der reinheit fließender gewässer. Arch. Hyrdrobiol. 57:

47 Forsån. VS133 Jerån. VS361 Håltjärnsbäcken. VS364 Gärsjöbäcken. VS367 Hedströmmen. VS385 Sandån. VS424 Venabäcken. VS484 Valsjöbäcken. VS487 Skälsjöbäcken. VS617 Bilaga 2. Taxontabell. Taxon BMWP FOI BpHI TURBELLARIA kl (virvelmaskar) Turbellaria OLIGOCHAETA kl (daggmaskar) Oligochaeta Enchytraeidae Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826) Lumbricidae Naididae Spirosperma ferox Eisen, Tubificidae NEMATODA kl (rundmaskar) Nematoda HIRUDINEA kl (iglar) Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) CLADOCERA or (hinnkräftor) Chydoridae Eurycercus lamellatus (O. F. Müller, 1785) Daphnia sp Sida crystallina (O. F. Müller, 1776) COPEPODA uk (hoppkräftor) Copepoda ISOPODA or (gråsuggor) Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) DECAPODA or (tiofotade kräftdjur) Astacus astacus (Linnaeus, 1758) OSTRACODA uk (musselkräftor) Ostracoda EPHEMEROPTERA or (dagsländor) Baetis fuscatus (Linnaeus, 1761) Baetis rhodani (Pictet, 1843) Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) Centroptilum luteolum (Müller, 1776) Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1783) Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) Leptophlebia marginata (Linnaeus, 1767) Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) Ephemera danica Müller, Serratella lactata (Bengtsson, 1909) Serratella ignita (Poda, 1761) Caenis horaria (Linnaeus, 1758) Caenis rivulorum Eaton, ODONATA or (trollsländor) Calopteryx virgo (Linnaeus, 1758) Coenagrion sp Pyrrhosoma nymphula (Sulzer, 1776) Onychogomphus forcipatus (Linnaeus, 1758) Cordulegaster boltonii (Donovan, 1807) Somatochlora metallica (van der Linden, 1825) Leucorrhinia sp

48 Forsån. VS133 Jerån. VS361 Håltjärnsbäcken. VS36 Gärsjöbäcken. VS367 Hedströmmen. VS385 Sandån. VS424 Venabäcken. VS484 Valsjöbäcken. VS487 Skälsjöbäcken. VS617 Bilaga 2. Taxontabell forts. Taxon BMWP FOI BpHI PLECOPTERA or (bäcksländor) Isoperla sp Isoperla grammatica (Poda, 1761) Siphonoperla burmeisteri (Pictet, 1841) Brachyptera risi (Morton, 1896) Amphinemura borealis (Morton, 1894) Amphinemura sulcicollis (Stephens, 1836) Nemoura avicularis Morton, Nemoura cinerea (Retzius, 1783) Protonemura meyeri (Pictet, 1841) Leuctridae Leuctra sp Leuctra digitata Kempny, Leuctra hippopus Kempny, HEMIPTERA or (skinnbaggar) Aquarius najas (De Geer, 1773) Gerris sp Gerris lacustris (Linnaeus, 1758) Gerris lateralis Schummel, COLEOPTERA or (skalbaggar) Gyrinus sp Orectochilus villosus (Müller, 1776) Haliplus sp Agabus sp Hydraena gracilis Germar, Limnebius truncatellus (Thunberg, 1794) Anacaena globulus (Paykull, 1798) Elmis aenea (Müller, 1806) Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) Limnius volckmari (Panzer, 1793) Elodes sp Cyphon sp MEGALOPTERA or (sävsländor) Sialis fuliginosa Pictet, Sialis lutaria (Linnaeus, 1758) TRICHOPTERA or (nattsländor) Cheumatopsyche lepida (Pictet, 1834) Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai Döhler, Cyrnus trimaculatus (Curtis, 1834) Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia sp Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) Lype phaeopa (Stephens, 1836) Philopotamidae Philopotamus montanus (Donovan, 1813) Wormaldia subnigra McLachlan, Agapetus ochripes Curtis, Hydroptila sp Ithytrichia sp

49 Forsån. VS133 Jerån. VS361 Håltjärnsbäcken. VS36 Gärsjöbäcken. VS367 Hedströmmen. VS385 Sandån. VS424 Venabäcken. VS484 Valsjöbäcken. VS487 Skälsjöbäcken. VS617 Bilaga 2. Taxontabell forts. Taxon BMWP FOI BpHI TRICHOPTERA or (nattsländor) Oxyethira sp Rhyacophila sp Rhyacophila fasciata Hagen, Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) Limnephilidae Annitella sp./chaetopteryx sp Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Limnephilus rhombicus (Linnaeus, 1758) Halesus sp Micropterna sequax McLachlan, Potamophylax sp Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) Adicella reducta (McLachlan, 1865) Athripsodes albifrons (Linnaeus, 1758) Ceraclea alboguttata (Hagen, 1860) Oecetis testacea (Curtis, 1834) Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) Notidobia ciliaris (Linnaeus, 1761) Sericostoma personatum (Kirby & Spence, 1826) Beraea pullata (Curtis, 1834) DIPTERA or (tvåvingar) Tipula sp Limoniidae Limnophilinae Erioptera sp Dicranota sp Psychodidae Simuliidae Ceratopogonidae Tanypodinae Diamesinae Orthocladiinae Chironomini Stenochironomus sp Tanytarsini Tabanidae Empididae Muscidae HYDRACARINA uo (vattenkvalster) Hydracarina Limnochares aquatica (Linnaeus, 1758) GASTROPODA kl (snäckor) Gyraulus acronicus (Férrussac, 1807) Ancylus fluviatilis O. F. Müller, BIVALVIA kl (musslor) Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) Pisidium sp PISCES kl (fiskar) Fiskyngel Salmo trutta Linnaeus, Lampetra sp

50 Bilaga 2. Illustrationer av några västmanländska småkryp Alainites muticus Dagslända: Grusöringslända Indikerar rent vatten, ej sura förhållanden och friska bottnar. Viktig föda för öring. Taeniopteryx nebulosa Röd vinterbäckslända Indikerar rent vatten och hög syrgashalt. Tål ganska lågt ph. Brachyptera risi Märlbäckslända Indikerar rent vatten och hög syrgashalt. Tål ganska lågt ph. Rhyacophila Nattslända: Knottjägare Indikerar tämligen rent vatten. Arten R. fasciata indikerar frisk grundvattenuppströmning. Tål ganska lågt ph. Äts av strömstare. Philopotamus montanus Nattslända: Nordlig pincetthuggare Indikerar rent, syrgasrikt och ej surt vatten. Kräver att bottnarna ej satts igen av slam. Arten spinner det finmaskigaste nätet av alla svenska nattsländor och tar skada av grumligt vatten. Arten påträffas vanligen i bottnar med frisk och kylig grundvattenuppströmning. Agapetus ochripes Nattslända Indikerar rent, syrgasrikt och ej surt vatten. Kräver att stenarnas ovansidor ej är belagda med slam. 47

51 Caenis rivulorum Dagslända: Slamslända Kräver högt ph. Gynnas av näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Ephemera danica Åslända: Sjösandslända Kräver högt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Heptagenia sulphurea Dagslända: Gul forsslända Tål ganska lågt ph. Gynnas av näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Baetis rhodani Dagslända: Allmän öringmatslända De västmanländska formerna tål normalt ganska lågt ph och gynnas av näringsrika förhållanden. Synnerligen viktig föda för uppväxande öring. Formen i Skälsjöbäcken är i behov av ett närmare studium. Leptophlebia vespertina Dagslända: Liten survattenslända Tål mycket lågt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Viktig föda för fågel och fisk. Heptagenia fuscogrisea Dagslända: Brun selslända Tål mycket lågt ph. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. 48

52 Adicella reducta Nattslända: Alrotsnattslända Tål ganska surt vatten. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Bygger hus av tunna alrotstrådar. Lepidostoma hirtum Nattslända: Fyrkantsbyggare Tål ganska surt vatten. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Hydropsyche Nattslända: Vattenande Tål ganska surt vatten. Gynnas av tämligen näringsrika förhållanden. Strömstarens favoritföda. Asellus aquaticus Kräftdjur: Sötvattensgråsugga Försurningstållig. Gynnas av näringsrika förhållanden. Betydligt tåligare gentemot förorening än vad sötvattensmärlor är. Viktig föda för fågel och fisk. 49

53 Erpobdella octoculata Igel: Hundigel Ganska försurningskänslig. Tål syrgasfattiga förhållanden. Gynnas av näringsrika förhållanden. Limnius volckmari Skalbagge: Bäckbagge Adult överst och larv därunder. Tål normalt ganska lågt ph. Kräver hög syrgashalt. Gynnas av måttligt näringsrika förhållanden. Sialis lutaria Nätvinge: Sävslända Mycket försurningstålig. Tål syrgasfattiga förhållanden. Gynnas av näringsrika förhållanden. Chironomus Tvåvinge: Fjädermygga Fjädermyggorna innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter inom Chironomus gynnas av höggradig förorening och tål kraftig syrgasbrist. Individantalen av fjädermyggor kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. Viktig föda för fågel och fisk. Simuliidae Tvåvinge: Knott Knott innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter av knott gynnas av förorening men de tål inte kraftig syrgasbrist. Individantalen av knott kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. Viktig föda för fågel och fisk. Tubifex Mask: Fåborstmask Fåbortsmaskarna innehåller många arter med vitt skilda krav på vattnets kvalitet. Flera arter inom Tubifexs gynnas av höggradig förorening och tål kraftig syrgasbrist. Individantalen av fåborstmaskar kan variera kraftigt i tid och rum och i hög grad påverka som bygger på proportioner relativt den totala abundansen inom bottenfaunan. 50

54 Bilaga 2. Illustrationer av funna rödlistade arter Flodkräftan Astacus astacus (Linnaeus, 1758) i hotkategori CR (Akut hotad). Arten påträffades i lokal VS364 i Håltjärnsbäcken nära Övre Polacktorp. Flodpärlmusslan Margaritifera margaritifera (Linnaeus, 1758) i hotkategori EN (Starkt hotad). Arten påträffades i lokal VS364 i Håltjärnsbäcken nära Övre Polacktorp. 51

55 Frågor och Svar 1. I den samlade utvärderingen av bottenfaunabedömningarna (Tabell 1) utmärker sig det gamla Shannonet genom att det ger lägre status vid samtliga lokaler. Hur kommer det sig? Svar: Att Limnodata erhåller låga Shannon- relativt klassindelningen i gamla bedömningsgrunder beror på att Limnodata är noga med att plocka ut även mycket små djur från bottenfaunaproven, t.ex. unga fjädermyggslarver. Detta medför vanligen att många individer erhålls av en eller ett fåtal djurgrupper vilket leder till låga värden på Shannon-. Figuren nedan visar Shannon- vid skilda årtal avseende de nio vattendrag som ingår i den här rapporten. Av figuren framgår att klassningen Inga eller obetydliga effekter av störning - aldrig erhållits, för detta krävs ett Shannon- >3,71. Vidare framgår att inte heller klassningen Mycket starka effekter av störning har erhållits, för detta krävs Shannon- 1,48. Flertalet prov har erhållit klassningen Tydliga effekter av störning. Inom Sverige har det alltid förelegat ett motstånd mot att kvalitetssäkra utplockning av djur från ett bottenfaunaprov. Det skulle ju vara enkelt att kräva att sållresterna sparas så att uppdragsgivare får en möjlighet att kontrollera hur väl den tidskrävande utplockningen utförts. Måttliga effekter av störning Tydliga effekter av störning Starka effekter av störning Anm: Även om Shannon-et har sina begränsningar kan det ge värdefulla indikationer och/eller varningssignaler avseende ett vattendrags ekologiska status. Erhålls värden över 3,3 indikeras ett artrikt bottenfaunasamhälle, tyvärr ofta i samband med närsaltbelastning. Värden över 2,5 indikerar att ph som lägst inte understigit 5,6. Erhålls värden lägre än 2 kan det finnas anledning att misstänka någon form av störning. Vid expertbedömning är man medveten om Shannon-ets inneboende svagheter och tar hänsyn till dessa vid den slutliga bedömningen av ett vattens ekologiska status. 52

56 2. Det nya DJ-et ska visa bottenfaunans känslighet vid påverkan från närsalter och låga syrehalter. Hur omfattande behöver påverkan vara för att det nya DJ-et ska klassas som måttlig status eller sämre? Svar: Vid långsamt rinnande avsnitt i ett vattendrag kan en relativt måttlig ökning av närsalter vara letal för många bottenfaunaarter på grund av den syrgasbrist som kan uppstå. Vid hastigt rinnande och turbulenta och därmed väl syresatta vatten kan DJ öka och indikera Hög eller God status trots belastning av närsalter, detta eftersom djuren då får gott om föda samtidigt som ett av primärbehoven tillgodoses, nämligen god tillgång på syre. Det kan krävas mycket hög belastning av närsalter för att DJ skall klassa statusen som sämre än God i forsande och väl syresatta miljöer. I extremt förorenade jordbruksdiken har vi inom uppströmningsområden för grundvatten funnit enstaka individer av arter som via DJ indikerar ett friskt och syrgasrikt vatten. Anmärkning: Det finns system som baseras på egenskaperna hos tämligen väl kända arter inom bottenfaunan, men eftersom det inom Sverige föreligger en massiv ovilja att lära sig att artbestämma ett flertal viktiga indikatorarter, kan dessa system inte ge rimligt tillförlitliga utfall. 3. Det nya ASPT-et ska visa bottenfaunans känslighet vid påverkan från allmän miljöpåverkan som t.ex. vattenreglering och grumling (som t ex kan uppkomma vid skogsbruk och rensning). Hur omfattande behöver påverkan vara för att det nya ASPT-et ska klassas som måttlig status eller sämre? Svar: ASPT kan ge i stort vilket utfall som helst beroende på att ASPT baseras på familjer av skilda vattenlevande organismer. De arter som ingår i en familj kan dock ha vitt skilda krav på vatenmiljö och på vattnets kemiska beskaffenhet. Ett par exempel: Inom dagsländsfamiljen Heptageniidae har vi arten Heptagenia sulphurea som kräver fria utrymmen under sten, arten kan således ta skada av verksamheter som orsakar grumling av vattnet med åtföljande igensättning av bottnarna. Arten kräver också ett relativt rent och syrgasrikt vatten. Å andra sidan har vi arten Kageronia fuscogrisea som är allmänt förekommande i lugnare avsnitt av relativt kraftigt närsaltbelastade jordbruksvattendrag, den arten kräver inte fria utrymmen under sten, den hör främst hemma på ovansidan av bottnarna och på strandnära vegetation. Trots att arterna indikerar vitt skilda miljöer och skilda egenskaper i vattenkemi ges de via ASPT samma indikatorvärde. Kageronia fuscogrisea kräver för sin överlevnad inte lika höga syrehalter som Heptagenia sulphurea. Inom flertalet familjer som formar ASPT har ingående arter skilda krav på vattenmiljö och vattnets kemiska egenskaper. Författarna anser att det ligger i sakens natur att ASPT är ett mindre lämpligt vid bedömning av ett vattens ekologiska status. 4. Eftersom man i liten utsträckning kan lita på de bedömningar som bedömningsgrunderna ger map bottenfauna, går det att använda sig av likhetsanalyser/distansanalyser på bottenfauna för att bedöma tillståndet i ett visst vatten? Med det menas om man har ett stort dataunderlag, går det då att få en bild av ett mer naturligt vattendrag genom att jämföra det mot jungfruerliga vatten på Kolahalvön? Svar: Om det fanns ett stort och kvalitativt homogent material avseende taxontabeller från väl beskrivna lokaler väl spridda över landet och i tiden skulle likhetsanalyser, och flera andra analysformer, kunna placera in det aktuella vattendraget i en av de väl kända grupperna av vattendrag. I och med det skulle klassningen kunna ges per automatik. Tyvärr saknas material av så hög kvalitet att vi kan överlåta åt datorn att statusklassa en lokal. Trots de begränsningar som finns ger oss likhetsanalys mycket viktiga kunskapsbidrag vid expertbedömning. Att använda likhetsanalys av faunasammansättningar erhållna på Kolahalvön och gentemot dito i Västmanlands län är inte invändningsfritt, dock, i brist på bättre material gör vi det i alla fall. De mest relevanta utfallen i Västmanlands län kan då förväntas inom medelstora vattendrag typ Forsån och Sandån och än mer i större typ Hedströmmen och Kolbäcksån. De utfall som erhålls använder vi oss av vid bedömning av limniskt naturvärde utifrån faktisk likhet avseende viktiga indikatorarter. Tyvärr blir det i brist på ett större homogent material bara frågan om bedömningar, att i detalj definiera utfallen utifrån nuvarande heterogena material skulle kräva en synnerligen omfångsrik rapport innehållande mängder med om och men. Vid expertbedömning är man medveten om problematiken och försöker ta hänsyn till den vid den slutliga bedömningen. 5. Rapporten tar upp betydelsen av hög grundvatteninströmning för artsammansättningen. Finns det behov av att se över provtagningslokalen i t ex Hedströmmen för att få fram en bättre lokal med mer inströmning av grundvatten? Svar: Vi anser att det är viktigare att hålla kvar en tidsserie än att byta till en lokal med mer inströmning. Var grundvatten strömmar in i ett vatten kan ju ändras av framtida verksamheter kring ett vattendrag. Vid större avverkningar av skog t.ex., stiger grundvattnet som då kan ta sig fram via nya markskikt och strömma ut i vattnen på andra ställen än före avverkningen. Detta gäller också avverkningar på avstånd från ett vatten. 53

57 Ju högre inströmning av grundvatten desto större chans att finna arter som indikerar hög ekologisk status, detta även i relativt kraftigt störda/närsaltbelastade vatten. Utan kännedom om graden av inströmning är risken stor att olika lokaler inom och mellan vattendrag bedöms utifrån skilda förutsättningar, det innebär att statusen i en lokal på orättvisa grunder kan klassificeras som Måttlig bara för att den råkade sakna tydlig inströmning. Vid expertbedömning är man medveten om problematiken och försöker ta hänsyn till den vid den slutliga bedömningen. 6. Limnodatas egen bedömning av surhetsklass för lokalerna i Venabäcken och Jerån är Svagt sur. Finns det risk att bedömningen slår över till Sur om man t ex upphör med kalkningen eller om påverkan från skogsbruket blir större än vad den är nu? Svar: Naturligtvis kan det inte uteslutas att bedömningen skulle slå över till Sur om kalkningen upphör och/eller påverkan från skogsbruket blir större än vad den är nu. Även om vi hade data avseende kalkinnehåll i jord och berg samt kunskap om den kommande nederbördens kemiska beskaffenhet o.s.v. har vi inte den kunskap som krävs för att göra en rimligt säker prognos avseende hur ett upphörande av kalkningen eller ökad påverkan från skogsbruket skulle förändra vattenkemin i stort. Både i Jerån och Venabäcken finns likväl flera uppströmningsområden där känsliga arter lokalt skulle överleva om surheten ökar via de ovan angivna påverkansformerna. 7. Vid bottenfaunaundersökningen gjordes glädjande nog fynd av flodpärlmussla och flodkräfta i Håltjärnsbäcken. Vi förstår att man normalt inte kan förvänta sig att få med dessa arter i ett bottenfaunaprov men det skulle vara intressant att höra lite om hur går det till när man hittar flodkräfta och flodpärlmussla vid en bottenfaunaprovtagning? Har det hänt att man fått små individer i håven? Svar: Normalt undviks provtagning i mikrohabitat som kan förväntas innehålla flodpärlmussla, om prov av misstag tas där det finns flodpärlmusslor är chansen att de erhålls i håven tämligen god. I vattendrag med god reproduktion av flodpärlmussla är det nästan omöjligt att inte få in dem i håven, men som sagt, det är ju något som undviks. Under var det vanligt att vi fick in stora flodpärlmusslor i håven vid bottenfaunaprovtagning i Venabäcken, dessa musslor sattes alltid tillbaka. Med tiden lärde vi oss var musslorna fanns och slutade att ta prov där. Finns det flodkräfta inom en lokal så är det gissningsvis krona eller klave vad gäller chansen att få in flodkräftan i håven. Under 1960-talet var det mer regel än undantag att flodkräfta erhölls vid bottenfaunaprovtagning i t.ex. Venabäcken medan de sällan erhölls i t.ex. Hedströmmen. Att vi fick tag i både flodkräfta och flodpärlmussla i Håltjärnsbäcken under 2012 kan vara ren slump/tur alternativt att de expanderat uppåt i vattensystemet eller att någon burit dit dem. Flodkräfta erhölls också 2011 vid samma lokal i Håltjärnsbäcken. Det vore inte fel att ha som standard att undersöka potentiella flodpärlmusselbottnar med vattenkikare i samband med bottenfaunaprovtagning. 54

58 2