2011:3. Bottenfaunaundersökning i Västmanlands län Undersökningen omfattar 24 vattendrag och 1 sjö. Författare: Margareta Setterberg

Transkript

1 MILJÖENHETEN Bottenfaunaundersökning i Västmanlands län 2010 Undersökningen omfattar 24 vattendrag och 1 sjö Författare: Margareta Setterberg 2011:3

2 Titel: Bottenfaunaundersökning i Västmanlands län 2010 Författare: Margareta Setterberg, Limnia, provtagning, analys och rapportskrivning. Kristoffer Dahlstrand var assistent vid fältarbetet. Miljöenheten Länsstyrelsen i Västmanlands Län Dnr Kartmaterial: MapSource och Kartex på cd-skiva Omslagsbild: Nälabäcken 2010 Foto: Margareta Setterberg Tryckning: Rapporten går att ladda ner som pdf från Länsstyrelsens hemsida Upplaga: 50 ex Limnia Magasinsgatan Skövde margareta.setterberg@limnia.se

3 Förord Denna rapport är framtagen av Limnia på uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Bottenfaunaprovtagningen har finansierats av den regionala miljöövervakningen, kalkeffektuppföljningen samt vattenförvaltningen. Inom den regionala miljöövervakningen har bottenfaunan undersökts på vattendragssträckor som har utpekats som värdefulla nyckelbiotoper. Syftet är att identifiera och följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden. Bottenfauna är en parameter som väl svarar på försurningssituationen i vattendrag. Syftet med provtagning inom kalkeffektuppföljningen är att se om utförd kalkning har önskvärd effekt på våra försurade vattenmiljöer. Inom vattenförvaltningen bedöms bottenfaunans status i vattenförekomster. Statusbedömning av bottenfauna ger tillsammans med andra kvalitetsfaktorer, som t ex fisk, underlag inför bedömning av slutlig ekologisk status. I rapporten redovisas bedömningar av bottenfaunans surhets-, närsalts- och ekologiska status, dels utifrån Limnias egen bedömning, dels enligt gamla och nya bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Ytterliggare ett syfte med undersökningen är att bedöma effekter av reglering på bottenfauna nerströms kraftstationsdammar. Västerås, mars 2011 Tommy Hansen Tommy Hansen Enhetschef Miljöenheten Katarina Agné Andersson Katarina Agné Andersson Vattenhandläggare 1

4 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning Lokalurval Material & Metod M 42-metod inventering Analys Index ASPT DJ-index MISA MILA Försurnings- & Förorenings- känslighet (FSI, FOI) Egen bedömning Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Resultat Trehörningsbäcken (Trummelsberg) VS Tjurlångsbäcken VS Flenaån VS Uggelforsån VS Dammsjöbäcken VS Gisslarboån nedströms Färna kraftstn. VS Kolbäcksån nedströms Seglingsbergs kraftstn. VS Djupebobäcken VS Storljusbäcken VS Norrbybäcken/Gnällbäcken VS Vågsjöbäcken VS Hedströmmen nedströms Holmens kraftstn. VS Hedströmmen (NR Bernshammar) VS Arbogaån nedströms Jäders bruks kraftstn. VS Utloppsbäcken från Järndammen VS Runnabäcken VS Skälsjöbäcken VS Bjursjöbäcken VS Krabobäcken VS Stora Ensjöbäcken VS Mörtbäcken VS Nälabäcken VS Hedströmmen nedströms Skinnskattebergs kraftstn. VS Dammsjöbäcken VS Örtjärnen VS Örtjärnen extra prov VS Frågor och svar Referenser Bilagor: Lokalbeskrivningar, Artlistor 2

5 Sammanfattning I Västmanlands län har bottenfaunaundersökning utförts i 24 vattendrag och i en sjö. Provtagningen ägde rum i maj, juli och oktober 2010 och utfördes med M42- metoden. Syftet med undersökningen var dels kalkningseffektuppföljning, dels identifiering och följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden samt att ta fram underlag för arbetet med EU:s Ramdirektiv för vatten. Ytterligare ett syfte med undersökningen var att bedöma effekter av reglering nedströms kraftstationsdammar. Möjligheten att bedöma effekter av reglering på bottenfaunan nedströms kraftverksdammar var begränsad utifrån klassning av ekologisk status enligt bedömningsgrunderna. Vid den egna bedömningen av ekologisk status var effekterna tydligare. Resultaten från provtagningen analyserades med indexen i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Enligt bedömningsgrunderna var den ekologiska statusen hög i sex av 26 undersökta lokaler, god status i nio lokaler, måttlig i sex av lokalerna, otillfredsställande i tre och slutligen två lokaler med dålig status. Enligt den egna bedömningen hade tre lokaler mycket högt värde, sju lokaler hade högt värde, åtta lokaler hade medelvärde, fyra lokaler hade lågt värde och slutligen fyra med mycket lågt värde. I 20 av de 26 undersökta lokalerna visade indexet MISA, som indikerar försurningspåverkan, att vattendraget är nära neutralt, två lokaler visade måttligt surt vatten, tre lokaler visade surt vatten och slutligen en lokal visade mycket surt vatten. Den egna bedömningen utifrån bottenfaunan visade tre lokaler nära neutralt, 14 lokaler måttligt surt, sex lokaler surt och slutligen tre lokaler mycket surt vatten. Tre lokaler med bedömningen mycket högt värde var; Vågsjöbäcken (VS 2136), Krabobäcken (VS 2144) och Nälabäcken (VS 519). Alla dessa tre innehöll mycket fina biotoper med varierande bottenstruktur och olika flöden samt slamfria bottnar. Naturvärdet var mycket högt på dessa platser. Fyra lokaler med mycket lågt värde var Tjurlångsbäcken (VS 2127), Uggelforsån (VS 426), Gisslarboån (VS 2131) och Djupebobäcken (VS 2133). Tjurlångsbäcken och Djupebobäcken var rätade och hade ett cm tjockt sedimentlager och extremt ensidig bottenstruktur till följd av detta. Gisslarboån verkar påverkad av tidigare järnverksamhet medan bottenfaunan i Uggelforsån var gravt skadad, troligtvis till följd av tidigare gruvverksamhet. 3

6 1 Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västmanlands län har Limnia undersökt bottenfauna i 26 lokaler. En sjö (där två lokaler undersöktes) och 24 vattendrag besöktes under Under våren undersöktes 20 lokaler, fyra lokaler under sommaren och slutligen två lokaler under hösten. Alla lokaler har tagits ut av Länsstyrelsen i Västmanlands län. Syftet med undersökningarna var olika för olika lokaler, dels var syftet att se om utförd kalkning haft önskvärd effekt på försurade vattendrag, dels att identifiera och följa utvecklingen av bottenfauna i vattendrag med höga naturvärden samt slutligen för att få fram underlag för arbetet med EU:s Ramdirektiv för vatten. För vissa lokaler fanns ett av dessa syften medan andra lokaler innehöll flera eller samtliga nämnda syften, se tabell under rubriken Lokalurval. Provtagningen har skett med M42-metoden där 30 delprov tas på en 50 meter lång sträcka i vattendraget. Det insamlade materialet gås efter varsam rensning igenom i lab. och djur plockas ut, artbestäms till art där så är möjligt, och räknas. Alla urplockade djur konserveras och arkiveras hos Limnia. Allt sammanställs i artlistor och olika index räknas ut enligt Bilaga A till Naturvårdsverkets Handbok 2007:4 Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Dessa index är ASPT, som skall påvisa miljöpåverkan på bottenfaunan, DJ-index som skall visa på eutrofiering och beräknas endast för vattendrag och slutligen MISA och MILA som båda indikerar försurningspåverkan. MISA är framtaget för vattendrag medan MILA är framtaget för sjöar. I ett bottenfaunasamhälle finner man makroskopiska kryp såsom spindeldjur, iglar och maskar, samt insekter, musslor, snäckor och kräftdjur. Med hjälp av bottenfaunasamhällets artsammansättning kan man till viss del uttala sig om områdets naturvärden, samt omgivande markområdens försurnings- och föroreningspåverkan på vattendraget. Ett antal av de besökta lokalerna har tidigare undersökts med avseende på bottenfauna, framför allt av Limnodata HB, och vissa jämförelser har gjorts utifrån tidigare resultat i denna rapport. 1

7 2 Lokalurval Lokalerna är valda av Länsstyrelsen men nya koordinater togs ut i samband med provtagning och togs där varje enskild lokal började, det vill säga lokalens nedersta punkt och provtagningen utfördes uppströms, se tabell 1. Nedan finns även en översiktskarta med samtliga lokaler, se figur 1. Tabell 1 Sammanställning av de undersökta lokalerna. ID-nummer med grön färg indikerar sommarprovtagning och röd färg indikerar höstprovtagning. Övriga är vårprovtagning. Koordinaterna är tagna vid provtagning. SYFTE HARO DELARO Namn ID X-koord Y-koord Trehörningsbäcken 61 Norrström Hedströmmen (Trummelsberg) VS Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad 61 Norrström Eskilstunaån Tjurlångsbäcken VS Norrström Hedströmmen Flenaån VS Norrström Hedströmmen Uggelforsån VS Norrström Hedströmmen "Dammsjöbäcken" VS Gisslarboån nedströms 61 Norrström Hedströmmen Färna kraftst. VS Norrström Kolbäcksån Kolbäcksån nedströms Seglingsbergs kraftst. VS Norrström Köpingsån "Djupebobäcken" VS Norrström Sagån Storljusbäcken VS Norrström Svartån Norrbybäcken/Gnällbäcken VS Norrström Köpingsån Vågsjöbäcken VS Norrström Hedströmmen Hedströmmen nedströms Homens kraftst. VS Norrström Hedströmmen Hedströmmen (NR Bernshammar) VS Norrström Arbogaån Arbogaån nedströms Jäders bruks kraftst. VS Norrström Sagån Utloppsbäck från Järndammen VS Norrström Arbogaån Runnabäcken VS Norrström Hedströmmen Skälsjöbäcken VS Norrström Hedströmmen Bjursjöbäcken VS Norrström Hedströmmen Krabobäcken VS Norrström Köpingsån Stora Ensjöbäcken VS Norrström Hedströmmen Mörtbäcken VS Norrström Köpingsån Nälabäcken VS Norrström Kolbäcksån Örtjärnen VS Hedströmmen nedströms 61 Norrström Hedströmmen Skinnskattebergs kraftst. VS Norrström Svartån Dammsjöbäcken VS Norrström Kolbäcksån Örtjärnen extra VS

8 BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING I VÄSTMANLANDS LÄN 2010 VS 2150 VS 2134 VS 2140 VS 518 VS 2148 VS 2130 VS 232 VS 2151 VS 2146 VS 511 VS 2149 VS 2132 VS 142 VS 426 VS 2144 VS 2131 VS 515 VS 2137 VS 385 VS 2135 VS 518 VS 2133 VS 2136 VS 2139 VS 509 VS 2127 Figur 1 Översiktskarta över provtagningslokalerna. 3

9 3 Material & Metod Vid en bottenfaunaundersökning samlas bottendjur in, artbestäms under mikroskop och utifrån artsammansättningen kan vattendragets vattenkvalitet och naturvärden bedömas. En lokalbeskrivning över provlokalens när- och strandområde upprättas, koordinater markeras och bilder arkiveras. Allt material konserveras och arkiveras. Därefter sker analys av resultatet. Benämningen taxa används som samlingsbegrepp för arter, släkte och familjer, i vissa fall även klasser, då det alltid förekommer en mix av nivåerna. 3.1 M 42-metod inventering Med bottenfauna menas här makroskopisk fauna som kvarhålls i ett såll med maskstorlek 1 mm, i allmänhet kräftdjur, insektslarver, iglar, musslor och snäckor. Bottenfaunan ger ett integrerat mått på tillståndet bakåt i tiden. Metoden kan användas för att t ex bedöma: om en biotop hyser höga naturvärden (biologisk mångfald, förekomst av rödlistade arter) behovet av miljövårdsåtgärder försurnings och föroreningsstatus till exempel eventuell påverkan från jord- /skogsbruk eller avlopp eller dylikt om den biologiska målsättningen med t ex en kalkning har uppfyllts födounderlaget för fågel och fisk När bottenfaunan insamlas med M42-metoden väljs en 50 m sträcka inom det valda området, sträckan bör innehålla både lugnflytande såväl som mer strömsatta partier så att fler biotoper representeras i det insamlade materialet, vilket i sin tur speglar bottenfaunan i området. Inom 50 m-sträckan väljs 30 provpunkter ut och placeras med en punkt nära stranden, en punkt så långt ut man kommer och en tredje punkt däremellan. De tre placeringarna upprepas 10 gånger jämt fördelat på de valda 50 m så att totalt 30 punkter erhålls. På varje punkt insamlas bottendjur genom att man stör bottensubstratet med hjälp av foten, det upprörda materialet inklusive djur insamlas i en handhållen håv med en diameter på 15 cm och en maskvidd på 1 mm. Störningen pågår under 5 s och på en 0,2 m 2 stor yta. Proceduren upprepas på de 30 punkterna. Det insamlade materialet från de 30 punkterna behandlas som ett sammelprov och utgör provmaterialet som sedan gås igenom. Materialet konserveras i 99 % etanol. Det insamlade materialet sållas och större, renspolade kvistar och annat material sorteras bort. Resterande material är uppfångat i två olika såll med grovmaterial och finmaterial. Alla djur i grovmaterialet plockas ut och artbestäms, under 4

10 mikroskop med upp till 100 x förstoring, till artnivå så långt det är möjligt, övriga till släkte eller familjenivå enligt Degerman med flera, Begränsningen kan till exempel ligga i att vissa djur kan vara skadade vid insamlandet, så att artbestämning inte kan gå till artnivå, att vissa djurformer endast kan artbestämmas av ett fåtal personer eller att artlitteratur saknas. Av finmaterialet gås 1/10 igenom och artbestäms, resultatet multipliceras med 10 och summeras med grovmaterialets antal. Resterande 9/10 gås igenom och djur som inte finns i grov resp. findelen tas ut. Alla djur och finmaterialet konserveras och arkiveras. Man kan se bottenfaunan som en spegel av dess omgivande landskap. En artfattig bottenfauna kan vara följden av miljöpåverkan såsom försurning, både naturlig och antropogen, övergödning, förorening eller resultatet av en monokultur. En artrik bottenfauna indikerar däremot ett friskt och välfungerande ekosystem. Det är därför viktigt att se helheten i vattendraget med dess omgivning och se indexen som komplement i bedömningen. 3.2 Analys Analysen består av tre olika index; ASPT, DJ-index samt MISA/MILA, enligt Naturvårdsverket, 2007, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. För försurnings- samt föroreningsstatus finns även ett försurningsindex (FSI) samt föroreningsindex (FOI) där de bottenlevande djuren erhåller olika poäng beroende på deras känslighet för försurning resp. förorening. Man bedömer även antalet taxa och det totala individantalet per provlokal. De olika analysfunktionerna beskrivs nedan. Referensvärden och klassgränser finns i tabell 2 och 3, (Naturvårdsverket, 2007). 3.3 Index ASPT ASPT (Average Score per Taxon), (Armitage m fl 1983) är ett index där de olika familjerna av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot miljöpåverkan. ASPT integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning av skogs-/jordbruksmark (inklusive grumling). I ASPT utnyttjas skillnader i tolerans hos olika familjer av bottenfaunaorganismer (samt ordningen Oligochaeta, glattmaskar). Familjer med hög känslighet bidrar med höga indikatorvärden, medan familjer med hög tolerans bidrar med låga indikatorvärden. Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden och division med antalet ingående taxa (familjer). Därefter beräknas den ekologiska kvalitetskvoten (EK) ut enligt följande: 5

11 EK= beräknat ASTP/referensvärde, se tabell DJ-index Multimetriskt DJ-index (Dahl & Johnson 2005) för eutrofiering byggs upp av fem enkla index. Dessa är (1) antal taxa av dag-, bäck- och nattsländor (Ephemeroptera, Plecoptera och Trichoptera), (2) den relativa abundansen (%) av kräftdjur (Crustacea), (3) den relativa abundansen (%) av dag-, bäck- och nattsländor, (4) ASPT, samt (5) Saprobie-indexet enligt Zelinka och Marvan (1961). Värden för dessa fem enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde 1, 2 eller 3 enligt beräkningar i Naturvårdsverkets handbok, bilaga A, 2007:4. DJ-index beräknas genom summering av de normaliserade värdena och kan anta ett minimivärde på 5 och ett maximivärde på 15. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK= (beräknat DJ-index 5/(referensvärde -5), se tabell 2. Tabell 2 Referensvärden och klassgränser för den ekologiska kvalitetskvoten (EK) i ekoregion 22 för ASPT och DJ-index. Klass & nivå ASPT EK DJ-index EK Referensvärde 6,53 för vattendrag, 5,80 för sjö 14 endast vattendrag 1 Hög 0,90 0,80 2 God 0,70 och 0,90 0,60 och 0,80 3 Måttlig 0,45 och 0,70 0,40 och 0,60 4 Otillfredsställande 0,25 och 0,45 0,20 och 0,40 5 Dåligt 0,25 0, MISA MISA (Multimetric Index for Stream Acidification), (Johnson & Goedkoop 2005) byggs upp av sex olika enkla index och svarar på surhet. De ingående indexen är (1) antal familjer, (2) antal taxa av snäckor (Gastropoda), (3) antal taxa av dagsländor (Ephemeroptera), (4) kvoten mellan den relativa abundansen (%) av dagsländor och den relativa abundansen (%) av bäcksländor (Plecoptera), (5) 6

12 AWIC-index (Acid Waters Indicator Community index), Davy-Bowker m.fl. 2005) samt (6) den relativa abundansen (%) av sönderdelare (shredders). Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde (index norm ) mellan 0 och 10 enligt tabell och beräkning i Naturvårdsverkets handbok, bilaga A, 2007:4. Därefter summeras de normaliserade värdena och omskalning görs. Omskalningen görs genom att dividera summan av normaliserade indexvärden med antalet ingående enkla index (ett medelvärde) och multiplicera detta medelvärde med 10 enligt följande: MISA = 10 * summa index norm /6 MISA får således ett värde som kan variera mellan 0 och 100. MISA visar bottenfaunans respons på surhet. Från surhetsklassificering med MISA kan man inte avgöra om surheten är naturlig eller antropogent orsakad. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK = beräknat MISA/referensvärde, se tabell MILA MILA byggs upp av sex olika enkla index och svarar på surhet. De ingående indexen är (1) relativ abundans (%) av dagsländor (Ephemeroptera), (2) relativ abundans (%) av tvåvingar (Diptera), (3) antal taxa av snäckor (Gastropoda), (4) antal taxa av dagsländor, (5) värdet för det engelska AWIC-indexet, samt (6) relativ abundans (%) av predatorer i provet. Värden för dessa enkla index ska normaliseras så att var och en får ett värde (indexnorm) mellan 0 och 10 enligt tabell 6.6 i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Därefter summeras de normaliserade värdena och görs en omskalning. Omskalningen görs genom att dividera summan av normaliserade indexvärden med antalet ingående enkla index (ett medelvärde) och multiplicera detta medelvärde med 10 enligt följande: MILA = 10*summa indexnorm/6 MILA får således ett värde som kan variera mellan 0 och 100. MILA visar bottenfaunans respons på surhet. Från surhetsklassificering med MILA kan man inte avgöra om surheten är naturlig eller antropogent orsakad. Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK = beräknat MILA/referensvärde Referensvärde och klassgränser finns i tabell 3. 7

13 Tabell 3 Referensvärde och klassgränser för MISA och MILA. Status MILA EK MISA EK Referensvärde Ekoregion 22 49,4 47,5 Hög Nära neutralt 0,85 0,55 God Måttligt surt 0,60 och <0,85 0,40 och <0,55 Måttlig Surt 0,40 och 0,60 0,25 och 0,40 Otillfredsställande Mycket surt 0,20 och 0,40 <0,25 Dålig Extremt surt 0, Försurnings- & Förorenings- känslighet (FSI, FOI) Arternas familjenivå delas ofta in i index för försurningskänslighet och föroreningskänslighet (FSI resp. FOI i bifogad artlista). Indexklasserna går från 0 5 där 5 indikerar högst känslighet. Indexen används för att undersöka förekomst av känsliga arter som då indikerar goda förhållanden, se tabell 4 respektive tabell 5. Dessa index är temporära och uppdateras ständigt. Tabell 4 Försurningsindex, FSI. FSI- index Benämning ph som taxat överlevt 0 Okända Kunskap saknas 1 Extremt tåliga Taxat har överlevt ph < 4,5 2 Mycket tåliga Taxat har överlevt ph 4,5 5,0 3 Normalt tåliga Taxat har överlevt ph 5,0 5,5 4 Känsliga Taxat har överlevt ph 5,5 6,0 5 Mycket känsliga Taxat har ej påträffats i ph < 6,0 eller lika med 6,0 8

14 Tabell 5 Föroreningsindex, FOI. FOI- index Benämning Föroreningsbelastning som taxat överlevt eller typvattendrag som de är karaktäristiska i 0 Okända Kunskap saknas 1 Extremt tåliga Taxat påträffat i kraftigt svavelvätedoftande vatten 2 Mycket tåliga Taxat vanligt nedan reningsverkens utloppsrör 3 Normalt tåliga Taxat är sällsynt under index 1 och 2 ovan 4 Känsliga Taxat karaktäristiskt för rena skogsvattendrag, sällsynt i index 3 5 Mycket känsliga Taxat är karaktäristiskt för rena källuppflöden och mycket rena och syrgasrika miljöer 3.4 Egen bedömning I Limnias egen bedömning för varje enskild lokal bedöms Biotop, Naturvärde, Försurning och Ekologisk status (tabell 6 och figur 2). Bedömningen delas in i fem klasser; Mycket högt, Högt, Medel- och Lågt och Mycket värde för biotop, naturvärde och ekologisk status, medan Nära neutral, Måttligt surt, Surt, Mycket surt och Extremt surt benämns för försurningsbedömning Biotop Vid bedömning av biotopen utgår Limnia från bottenstrukturens mångformighet och variation. Mycket högt värde: Varierad bottenstruktur med omväxlande fraktioner på sten och grus där mellanrum mellan stenar ger möjlighet för nätbyggande djurarter att etablera sig samt för djurgrupper som söker sig under och mellan stenar för skydd. Grusbäddar för grävande arter med god genomströmning samt grundvattenuppflöden innebär en bra biotop. Överhäng, strömpartier och lugnområden bidrar även till biotopens mångformighet, likväl som död ved i vatten. Ingen eller ringa slambildning på botten. Biotopen bedöms i många fall vara naturlig med liten eller ingen påverkan. Högt värde: Som ovan men inte lika variationsrik med avseende på mikrohabitat. Medelvärde: Enformigare bottenstruktur med mindre variation, men fortfarande goda förhållande för bottenlevande djur. Viss påverkan eller naturligt ensidig biotop. Lågt värde: Ensidig bottenstruktur med viss variation, påverkad av något slag men med sämre förutsättningar än medelvärde. 9

15 Mycket lågt värde: Helt ensidig bottenstruktur med mycket organiskt material med sämre syrgasförhållanden och avsaknad av skydd och mikrobiotoper för djurgrupper med krav på varierad bottenstruktur. Slamlager som täpper igen mellanrummen mellan stenar och död ved och försvårar för djurgrupper med dessa krav. Slamlager försvårar även födointaget för skrapare. Vattendraget är påtagligt antropogent påverkat Naturvärde Här bedöms provsträckans naturlighet, i vattendraget men även i dess nära omgivning. Mycket högt värde: Vattendraget har en naturlig sträckning med varierande bredd och strandkant, god beskuggning och en varierande strandmiljö. Finns döda träd i närheten som kan falla i vattendraget ökar det naturvärdet. Finns skyddszon som avgränsar brukad åkermark, skogsbruk eller hygge, bidrar även det till mycket högt värde i vattendraget. Vattendraget är inte eller lite påverkat. Högt värde: Som ovan men med viss antropogen påverkan. Medelvärde: Enformigare sträckning, kanske rätad, grävd eller reglerad sedan lång tid tillbaka där strandmiljön ändå fått en viss naturlighet med godtagbar beskuggning. Lågt värde: Vattendraget är antropogent påverkat och endast lite återstår av naturligheten. Mycket lågt värde: Vattendraget och/eller strandmiljön är mycket påverkad av rätning, rensning eller andra effekter av skogs- eller jordbruk. Även kanalisering, fördämningar och reglering till följd av vattenkraftverk ger mycket lågt värde med avseende på naturvärde Försurning Nära neutralt: Inga synliga effekter på försurningsskador på bottenfaunan. Känsliga och mycket känsliga arter finns i provtagningsmaterialet. Måttligt surt: Känsliga arter påträffas. Viss försurningspåverkan i vattendraget. Surt: Övervägande normalt tåliga arter och djurgrupper finns i provtagningsmaterialet. Mycket surt: Övervägande mycket tåliga arter och djurgrupper påträffas. Extremt surt: Endast extremt tåliga arter och djurgrupper finns i den undersökta provtagningssträckan. Vattendraget är påtagligt försurningspåverkat, se tabell 6. 10

16 3.4.4 Ekologisk status Här ges den sammanvägda ekologiska statusen för det undersökta vattendraget. En avvägning mellan biotop, naturvärde och försurningsläget görs och klassas med Mycket högt värde, Högt värde, Medelvärde, Lågt värde eller Mycket lågt värde, se tabell 6. Tabell 6. Klassgränser för egen bedömning Biotop, Naturvärde, Ekologisk status Mycket högt värde Högt värde Medelvärde Lågt värde Mycket lågt värde Försurning Nära neutralt Måttligt surt Surt Mycket surt Extrems surt Figur 2. Bilden visar del av Mörtbäcken med mycket högt värde för biotop och naturvärde med varierande bottenstruktur, strömmande partier med god syresättning samt lugna partier. Gott om död ved i vattnet höjer värdet. 11

17 4 Resultat Nedan redovisas diagram över beräknade index, inklusive färgklassning, för samtliga undersökta lokaler, se figur 3, samt ett diagram över antalet taxa och individer för lokalerna, se figur 4, med markeringar för lokaler nedan kraftverksdammar, röd pil, och sjölokaler, blå pil. 3,5 Diagram över index 3 2,5 Ekologisk status 2 1,5 1 0,5 0 VS 232 VS 2127 VS 142 VS 426 VS 2130 VS 2131 VS 2132 VS 2133 VS 2134 VS 2135 VS 2136 VS 2137 VS 385 ASPT 0,99 0,82 0,82 1,00 0,71 0,79 0,82 0,66 0,84 0,85 1,00 0,85 0,96 0,81 0,81 0,84 0,93 1,01 1,02 0,88 0,94 1,02 1,14 0,81 0,81 1,06 DJ 1,00 0,56 0,67 0,89 0,22 0,11 0,56 0,00 0,67 0,44 0,89 0,67 0,89 0,67 0,33 0,44 0,67 1,00 1,00 0,56 0,67 0,78 0,67 0,67 MISA 0,63 1,18 0,67 0,35 0,65 0,55 1,02 0,53 1,24 0,51 0,99 0,84 0,90 1,54 0,32 0,70 1,20 1,03 0,38 0,16 0,83 0,57 1,18 1,12 MILA 1,48 1,50 VS 2139 VS 2140 VS 509 VS 518 VS 511 VS 2144 VS 515 VS 2146 VS 519 VS 2148 VS 2149 VS 2150 VS 2151 Figur 3. Diagram över index med färgklassning för samtliga lokaler. VS 2133 ska ha en röd stapel för DJ men värdet är noll, varför ingen stapel för DJ syns. Röd pil markerar de lokaler som ligger nedan kraftverksdammar. Blå pil markerar sjölokalerna. 70 Diagram över antal taxa och individer Antal taxa Antal individer VS 232 VS VS VS 426 VS VS VS VS VS VS VS VS VS VS VS VS VS 518 VS 511 VS VS VS VS VS VS VS VS Antal taxa Antal individer Figur 4. Diagram över antal taxa och individer för samtliga lokaler. Röd pil markerar de lokaler som ligger nedan kraftverksdammar. Blå pil markerar sjölokalerna. 12

18 Resultaten för ASPT-index, som indikerar miljöpåverkan, visar att 11 av 26 lokaler har hög status, 14 lokaler visar god status och en lokal visar måttlig status, se figur 5. Figur 5. Fördelning av klasser för ASPT för samtliga lokaler. För DJ-index, som indikerar eutrofiering, visar sex av 24 lokaler (DJ beräknas inte för sjölokalerna) hög status, nio lokaler visar god status, fem lokaler visar måttlig status, två lokaler visar otillfredsställande status och två lokaler visar dålig status, se figur 6. Figur 6. Fördelning av klasser för DJ för samtliga lokaler. Enligt MISA/MILA har 20 av 26 lokaler hög status, vilket visar att de är lite eller inte påverkade av försurning, två lokaler visar god status, tre lokaler visar måttlig status och slutligen en lokal visar otillfredsställande status, se figur 7. Figur 7. Fördelning av klasser för MISA/MILA för samtliga lokaler. 13

19 Den slutliga klassningen av ekologisk status enligt bedömningsgrunder ses i figur 8, där sex lokaler bedöms ha hög status. Den egna bedömningen ses i figur 9, där tre lokaler ges mycket högt värde. De olika bedömningarna kommenteras för varje enskild lokal nedan. Figur 8. Slutlig klassning av ekologisk status med färgklassning. Figur 9. Slutlig bedömning av ekologisk status. 14

20 För de lokaler som ligger nedan kraftverksdammar visar MISA hög status. DJindex visar dock att Gisslarboån (VS2131) är starkt eutrofieringspåverkad och Kolbäcksån (VS 2132) är mycket påverkad medan de övriga tre visar god status. Samtliga visar god status för ASPT, som indikerar miljöpåverkan, se figur 8. Den egna bedömningen av ekologisk status visar dock sämre status för dessa lokaler än bedömningarna av ekologisk status enligt bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Antalet taxa var högst i Arbogaån (VS 2139) med 60 taxa, antalet taxa var högst av samtliga lokaler, medan Kolbäcksån (VS 2132) hade det tredje högsta antalet taxa av samtliga lokaler, se figur 10. Stressande miljöer, som reglerade vattendrag, ger ofta högt taxaantal då konkurrensen blir stor vilket ger plats för fler arter. Index för lokaler nedan kraftverksdammar Antal taxa och individer för lokaler nedan kraftverksdammar 3, , Ekologisk status 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 VS 2131 VS 2132 VS 2137 VS 2139 VS 2149 ASPT 0,79 0,82 0,85 0,81 0,81 DJ 0,11 0,56 0,67 0,67 0,67 MISA 0,55 1,02 0,84 1,54 1,18 Axelrubrik VS 2131 VS 2132 VS 2137 VS 2139 VS 2149 Antal taxa Antal individer Figur 10. Index samt antalet taxa och individer för lokaler nedan kraftverksdammar. 15

21 4.1 Trehörningsbäcken (Trummelsberg) VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin liten bäck med till synes naturlig sträckning. Vattendragets bredd varierade mellan 0,8 och 3,4 m. Medeldjupet i det undersökta området var 0,35 m och maxdjupet var 0,7 m. Vattenhastigheten bedöms till strömt och vattennivån bedömdes vara medelhög. Vattnet var klart men färgat och vattentemperaturen var vid undersökningstillfället 14,4 0 C. Bottenstrukturen var fin och omväxlande med allt från fingrus till stora stenar. Mellangrus dominerade bottnen medan fingrus och grovsten förekom i rikliga mängder. Ingen vattenvegetation påträffades men påväxtalger förekom på stenarna. Det organiska materialet dominerades av grovdetritus följt av findetritus och fin död ved, men även grov död ved förekom rikligt i Trehörningsbäcken. Närmiljön dominerades av barrskog med inslag av lövskog där gran och björk dominerade. Dock dominerades ena sidan av kalhygge. Beskuggningen vid bäcken var dock mellan 5-50 %. Strandmiljön bestod av träd och ris, både blåbär och ljung. 16

22 Provtagning Provtagningen utfördes med de 30 provpunkterna jämnt fördelade över sträckan, då bäcken på några ställen var för smal för att kunna genomföra schematisk fördelning. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms som relativt balanserad med en dominans av passiva filtrerare, 43 %, främst knottlarven Simuliidae, se figur 11. Taxa och individantalet anses lågt med 27 taxa och endast 280 individer, se tabell 10. Figur 11. Fördelning av funktionella grupper. Figur 12. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT, DJ och MISA visar hög status, se tabell 7. FSI (försurningsindex) och FOI (föroreningsindex) visar att inga försurnings- eller föroreningskänsliga arter fanns, endast normalt tåliga arter påträffades, se figur 12. Bedömningen är att vattnet är surt och påverkat av skogsbruket, framför allt i närtid av kalhygget som gränsar till bäcken, se tabell 8. Tabell 7. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa 0,99 1,00 0,63 Hög Antal individer Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades vid undersökningstillfället. Biotopen bedöms ha högt värde med omväxlande bottenstruktur och med förutsättningar för tillförsel av organiskt material. Naturvärdet bedöms som lågt med avseende på det låga taxa- och individantalet, samt påverkan från skogsbruket i allmänhet och kalhygget i synnerhet, där ingen skyddszon lämnades mot vattendraget, se tabell 8 17

23 och figur 13. Varken nattsländan Semblis phalaenoides eller flodkräfta påträffades. Vid undersökning 2006 påträffades flodkräfta men inte vid provtagning Tabell 8. Egna bedömningen för Trehörningsbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Lågt värde Surt Medelvärde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Bilaga A till handbok 2007:4) klassas Trehörningsbäcken med hög status för miljöpåverkan (ASPT), för förorening (DJ-index) och försurningspåverkan (MISA) enligt ekoregion 22, vilket ger en slutlig klassning med hög status, se tabell 7. Den egna bedömningen ger dock att vattendraget påverkas av närliggande kalhygge som sluttar ner mot vattendraget, då endast normalt tåliga arter påträffades, både med avseende på försurning som förorening. ph understiger troligtvis 5,5 under perioder av året. Den slutliga egna bedömningen är att den ekologiska statusen har medelvärde vilket gör att statusklassningen enligt index inte stämmer överens med den egna bedömningen utifrån bottenfaunasammansättningen och observationer i fält, se tabell 8. Jämförelse med tidigare undersökning Antalet taxa och individer var lägre vid 2010 års undersökning än de tidigare undersökningarna år 1992 och Varken flodkräfta eller nattsländan Semblis phalaenoides påträffades igen. Behov av åtgärder Bedömningen är att kalkning bör fortsätta då försurningskänsliga arter saknas. Övrigt av intresse Angränsande kalhygge har viss påverkan på vattendraget. Nejonöga påträffades. Bottensubstratet var omväxlande och död ved i olika storlekar förekom. Figur 13. Vy från bäcken mot kalhygge utan skyddszon. 18

24 4.2 Tjurlångsbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Bäcken är rätad och mycket ensidig. Botten var täckt med mycket mjuksediment och lera utmed hela provtagningssträckan. Vattendragets bredd var 4,5 5,5 m. Vattnets maxdjup kunde inte uppmätas men vid strandkanten uppmättes ca 1 m och kanterna var raka och ingen egentlig strandzon fanns. Vattenhastigheten var lugn, vattnet färgat och mycket grumligt. Vattentemperaturen var 16,4 0 C. Bottenstrukturen bestod uteslutande av mjukbotten och finsediment. Ett stort stenblock fanns mitt i provtagningssträckan. Missne noterades som enda vattenväxt. Fin- respektive grovdetritus dominerade, men även fin död ved fanns. Närmiljön dominerades av barrskog med lövskog samt ängsmark, medan strandmiljön kantades av klibbal och gräs. Beskuggningen och krontäckningen var upp till 50 %. Provtagning Bäckens botten och strandstruktur omöjliggjorde en normal provtagning då botten var helt mjuk samt innehöll mycket lera och vadning var omöjligt. Provtagning skedde istället från strandbrinken med håvtag som först drogs medströms och 19

25 grumlade upp botten för att sedan föras motströms så att uppvirvlat material kunde insamlas. Provtagningsbredden blev därför ca 0,5 m. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan ses som obalanserad och dominerades av samlare, 42 %, främst dagsländelarven Leptophlebia vespertina och Oligochaeta, samt skrapare med 22 %, nattsländelarven Beraeodes minutus, se figur 14. Det fanns gott om fjädermyggor, dagsländelarven Leptophlebia vespertina samt daggmaskar och sötvattensgråsuggor. Dessa kan anses som typiska i ett vattendrag med extremt mycket findetritus. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 9. Figur 14. Fördelning av funktionella grupper. Figur 15. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? Enligt ASPT är miljöpåverkan inte betydande, däremot ses en påverkan enligt DJindex, medan MISA visar att vattnet är nära neutralt, se tabell 9. Dock påträffades endast två normalt försurningståliga arter, övriga är mycket tåliga eller extremt tåliga, vilket tyder på en påverkan i vattendraget. Den egna bedömningen är surt vatten, se tabell 10, vilket inte överrensstämmer med MISA. Sju normalt föroreningståliga arter påträffades i provresultatet, se figur 15. Tabell 9. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa 0,82 0,56 1,18 Måttlig Antal individer Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha mycket lågt värde då bottnen var täckt med extremt mycket organiskt material och var därmed mycket ensidig. Naturvärdet bedöms även det till lågt värde, se tabell 10, då vattendraget var rätat och dess kanter tvära och branta vilket bidrar till kraftig erosion och 20

26 därmed till sedimentering. Omgivande natur var dock varierande med stor andel lövskog närmast vattendraget. Tabell 10. Egen bedömning för Tjurlångsbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket lågt värde Lågt värde Surt Mycket lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt bedömningsgrunder bedöms den ekologiska statusen till god för ASPT, måttlig för DJ-index och hög för MISA, vilket ger slutlig måttlig klassning, se tabell 9. Den egna bedömningen, mycket lågt värde, grundar sig på att vattendraget har extremt ensidig bottenstruktur, är rätat och har dåliga kantzoner, se tabell 10. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Förslag till åtgärd är att försöka återskapa vattendragets naturliga sträckning med meandringar, stora stenar samt att skapa skyddszoner med trädrötter som armerar strandbranten, eller fasa av strandkanterna och låta gräs minska erosionen. 21

27 4.3 Flenaån VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Bäcken är reglerad uppströms provtagningslokalen och flödet var högt vid provtagningstillfället. Lokalen börjar vid lilla bron. Bäcken verkar ha en naturlig sträckning bortsett från regleringen. Vattendragets bredd varierade mellan 1,75 8 m och lokalen var ca 3,5 m bred. Provtagningslokalen var som djupast 0,75 och medeldjupet var ca 0,5 m. Vattenhastigheten var forsande och vattennivån bedömdes som hög. Vattnet var klart men färgat och temperaturen låg på 14,9 0 C. Bottensubstratet dominerades av mellangrus med inslag av mellansten och grovsten samt finsediment. Påväxtalger och näckmossa förekom. Fin död ved dominerade men även grov- och findetritus förekom, samt även grov död ved. Lövskog dominerade närmiljön, även om barrskog och våtmark fanns till stor del. I strandmiljön växte klibbal och hägg tillsammans med ormbunkar och mossmark. Beskuggningen och krontäckningen var god, över 50 %. Provtagning Provtagningen skedde med schematisk fördelning, det vill säga med en provpunkt nära stranden, en nära mittfåran eller så långt ut som går att vada, och en punkt 22

28 däremellan, dessa provpunkter upprepas sedan 10 gånger så att 30 provpunkter erhålls. Här placerades provpunkterna från mitten och mot bäckstranden på östra sidan. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan domineras av filtrerare, 39 % och samlare, 19 % (Simuliidae och Oligochaeta), se figur 16. Andelen predatorer (nattsländan Neureclipsis bimaculata) är aningen högt i ett för övrigt balanserat bottenfaunasamhälle. Ett antal arter nattsländelarver förekom i provmaterialet, både nätbyggande, husbyggande och frilevande. Antalet taxa och individer anses lågt, se tabell 11. Figur 16. Fördelning av funktionella grupper. Figur 17. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar att statusen för Flenaån är god, och MISA visar att försurningsstatusen är hög, se tabell 11. Förekomst av försurningskänsliga dagsländelarverna Caenis horaria och C. luctuosa indikerar att ph inte understiger 5,5 under största delen av året, se figur 17, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 12. Förekomst av bäckbaggen Limnius volckmari är en indikator för rena vatten. Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha högt värde med varierande bottenstruktur och god syresättning. Naturvärdet bedöms ha högt värde, se tabell 12, då sträckningen ser ut att vara ursprunglig och där nämnda bäckbagge och dagsländelarver ger ett plusvärde, men fördämning och reglering ändå har en negativ påverkan. Tabell 11. Index, enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa Antal individer 0,82 0,67 0,67 God

29 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Slutlig klassning av ekologisk status enligt bedömningsgrunder blir god status, se tabell 11. Den egna bedömningen ger medelvärde, trots att biotop, naturvärde och försurning har bedömningen högt värde respektive måttligt försurad, se tabell 12, vilket beror på den fördämningen som finns uppströms. Tabell 12. Egen bedömning för Flenaån. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Medelvärde Jämförelse med tidigare undersökning Jämförelse med tidigare undersökningar ger främst att både taxa och individantalet är lägre än 1992 och Behov av åtgärder Fyller regleringen någon funktion? I annat fall kan fördämningen tas bort. 24

30 4.4 Uggelforsån VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Provtagningslokalen ligger i utloppsområdet från en nedlagd koppargruva. Provtagningslokalen börjar 50 m nedanför 2:a dämmet. Vattendragets bredd varierade mellan 1 1,8 m och maxdjupet var 0,8 m medan medeldjupet var 0,25 m. Vattenhastigheten var hög och forsande, vattnet var klart och ofärgat. Vid provtagningstillfället var vattentemperaturen 16 0 C. Uggelforsåns botten dominerades av mellansten med inslag av grovsten och mellangrus med mycket påväxtalger. Fin död ved dominerade det organiska materialet, men även fickor med fin- och grovdetritus påträffades likväl som inslag av grov död ved. Omgivningen kantades av barrskog med lövskogsinslag, med gran och björk. Både krontäckning och beskuggning var god, över 50 %. Provtagning Eftersom forsen var relativt smal och höll mycket grov sten utfördes provtagningen med jämnt fördelade provpunkter. 25

31 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan är mycket obalanserad och dominerades helt av passiva filtrerare, 78 %, Simuliidae, se figur 18. Antalet taxa och individer var mycket lågt, endast 14 taxa och totalt 89 individer påträffades, se tabell 13. Figur 18. Fördelning av funktionella grupper. Figur 19. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar hög status medan MISA visar måttlig status, se tabell 13. Endast mycket och extremt försurningståliga arter, samt normalt föroreningståliga arter påträffades, se figur 19, vilket gör att den egna bedömningen blir mycket surt, se tabell 14. Tabell 13. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 1,00 0,89 0,35 Måttlig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen har högt värde med omväxlande bottenstruktur samt god syresättning, men naturvärdet bedöms ha mycket lågt värde, se tabell 14. Detta grundar sig på att det extremt låga taxa- och individantalet indikerar att bottenfaunan utsätts för kraftig störning. Ovanför provtagningssträckan finns ett antal dammar från tidigare gruvdrift och runt dessa finns ett antal slagghögar, varför det ligger nära till hands att tro att detta påverkar bottenfaunan nedströms negativt, se figur 20. Tabell 14. Egen bedömning av Uggelforsån. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Mycket lågt värde Mycket surt Mycket lågt värde 26

32 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt bedömningsgrundernas index är vattendraget inte påverkat, endast försurat, och den slutliga ekologiska statusen bedöms som måttlig, se tabell 13. Medan den egna bedömningen är att bottenfaunan är svårt skadad, vilket ger slutlig bedömning att vattendraget i nuvarande läge har ett mycket lågt värde, se tabell 14. Jämförelse med tidigare undersökning Antalet taxa och individer är lägre 2010 men provtagningslokalen är inte helt identisk med tidigare lokal. Behov av åtgärder Utföra en kemisk undersökning av vattnet från uppströms liggande dammar och utreda vad som påverkar bottenfaunan negativt. Övrigt av intresse I anslutning till de uppströms liggande dammarna finns ett antal stora slagghögar, se figur 20. Figur 20. Vy över dammar och slagghögar uppströms provlokalen. 27

33 4.5 Dammsjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Mycket fin liten bäck i jordbrukslandskap. Vattendragsbredden varierade mellan 0,4 1,8 m och maxdjupet var 0,75 m samt medeldjupet var 0,35 m vid provtillfället. Vattennivån bedömdes som hög och vattenhastigheten var strömmande. Vattnet var klart men färgat och temperaturen var 15,4 0 C. Finsediment, grov- och mellangrus utgjorde botten med inslag av grovsten. Det förekom rikligt med starr och kärrfräken samt näckmossa och näckrosor. Det organiska materialet utgjordes av fin- och grovdetritus. Grov död ved förekom på sina ställen. Omgivningen dominerades av jordbruksmark, våtmark samt lövskog. Enstaka träd av salix och hägg fanns utmed vattendraget. Beskuggning och krontäckning var mindre än 5 %. Provtagning Då bäcken var smal utfördes provtagningen med jämnt fördelade provpunkter. Under provtagningen kläckte mycket insekter, framför allt dagsländor. 28

34 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara obalanserad och dominerades av filtrerare, 75 %, Simuliidae och småmusslan Pisidium sp., se figur 21. Endast en dagsländeart påträffades som larver men ett antal vuxna dagsländor hade kläckt och fanns i luften, dock kan de inte räknas med eftersom det inte går att säkerställa att de kommer från Dammsjöbäcken. Antalet taxa anses lågt medan individantalet var normalt, se tabell 15. Figur 21. Fördelning av funktionella grupper. Figur 22. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT klassas som god status, DJ med otillfredsställande och MISA som hög status, se tabell 15. Nattsländelarven Ironoquia dubia är försurningskänslig samt några normalt föroreningståliga taxa påträffades i vattendraget, se figur 22. Den egna bedömningen är att det är måttligt surt då inga mycket känsliga arter påträffades vid provtagningen, se tabell 16. Tabell 15. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa 0,71 0,22 0,65 Antal individer Otillfredsställande Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha högt värde då bottenstrukturen var omväxlande med låg slamhalt. Naturvärdet bedöms ha medelvärde då bäcken rinner genom jordbruksmark och beskuggningen var mycket låg, se tabell 16. Bäcken ligger i kalkrika marker och bottenfaunan borde 29

35 ha varit artrikare och innehållit fler känsliga taxa. Bottenfaunan speglar en eventuell hög närsaltsbelastning. Tabell 16. Egen bedömning för "Dammsjöbäcken". Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Medelvärde Måttligt surt Medelvärde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? ASPT visar god status medan DJ-index visar otillfredsställande status och MISA visar hög status, se tabell 15, vilket sammantaget ger otillfredsställande status enligt bedömningsgrunderna. Den egna bedömningen är medelvärde, se tabell 16 då jordbruket påverkar den annars fina bäcken. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Biotopen är öppen och solexponerad vilket gör att ökad beskuggning vore önskvärd. Likaså vore en närsaltsanalys till nytta för att fastställa eventuellt näringsläckage. 30

36 4.6 Gisslarboån nedströms Färna kraftstn. VS / Sommarprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Provtagning skedde under sommaren. Kanaliserad sträcka med mycket ensidig bottenstruktur. Mycket järnutfällningar i vattnet men även långt upp på strandkanter. Här fanns även mycket slaggprodukter från järnindustri. Vattendragsbredden uppskattades till ca 11 m, men lokalen utgjorde ca 6 m. Lokalens maxdjup låg över 1 m framför allt i en rund djuphåla intill ena stranden, medan medeldjupet var 0,45 m. Vattnet var långsamrinnande och grumligt men ofärgat. Vattentemperaturen var 21,5 0 C vid provtagningstillfället. Vattennivån bedömdes som medelhög. Bottensubstratet dominerades av grov- och mellangrus med inslag av mellanstor sten. Påväxtalger och näckmossa förekom i vattendraget. Det organiska materialet bestod av grov- och findetritus samt av fin död ved. Närmiljön utgjordes av lövskog och äng med klibbal närmast vattendraget. Beskuggning och krontäckning överskred 50 %. 31

37 Provtagning Provtagningen utfördes med schematisk fördelning från mitten och mot östra stranden. Provet är taget vid inloppet i norra delen av sjön medan tidigare prov 2007 togs i södra delen vid utloppet. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara obalanserad där samlare dominerade bottenfaunan med 44 %, Oligochaeta, se figur 23. Taxa- och individantalet var lågt med en relativt ensidig bottenfauna, se tabell 17. Figur 23. Fördelning av funktionella grupper. Figur 24. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar god status, medan DJ visar dålig status. MISA visar hög status, se tabell 17. Nattsländelarven Lype reducta är en både försurnings- och föroreningskänslig art, men övriga taxa indikerar påverkade förhållanden, se figur 24. Förekomst av Lype reducta tyder på grundvattenuppströmningar i lokalen. MISA återger ett bättre läge än den egna bedömningen med måttligt surt, se tabell 18. Tabell 17. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,79 0,11 0,55 Dålig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Biotopen bedöms ha lågt värde med mycket ensidig bottenstruktur, mycket järnutfällningar fanns i strandregionen samt en bit upp på land, se figur 25. Naturvärdet bedöms som mycket lågt med utgångspunkt från biotopens utseende och bottenfaunan speglar biotopen väl med få antal taxa och individer, se tabell 18, vattendraget är kanaliserad och utan variation. Järnutfällning fanns även långt upp på land vilket tyder på att vattennivån varierar mycket. 32

38 Tabell 18. Egen bedömning för Gisslarboån. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Lågt värde Mycket lågt värde Måttligt surt Mycket lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna statusen enligt bedömningsgrunder blir dålig, se tabell 17, och den egna bedömningen är även mycket lågt värde, se tabell 18. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Förslag till åtgärder är att återställa kanalen till ett mer naturligt utseende med mer varierad bottenstruktur och med meandringar. Hur stor påverkan har tidigare järnindustri på vattendraget? En kemisk undersökning vore önskvärd. Övrigt av intresse Utmed lokalen fanns mycket slaggprodukter troligtvis från tidigare järnindustri. Mycket järnutfällningar i vatten och på stranden. Figur 25. Järnutfällning i och på strandregionen. 33

39 4.7 Kolbäcksån nedströms Seglingsbergs kraftstn. VS / Höstprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Kolbäcksån är vid provtagningsområdet kanaliserad med branta kanter. Lokalen börjar 50 m nedströms bryggan och ca 150 m nedströms dammluckorna. Strandbrinken utgjordes av grovsten och någon form av slaggprodukter, som troligtvis använts som fyllnadsmaterial. Ån var ca 40 m bred medan provytan endast blev ca 1 m bred på grund av de branta kanterna. Lokalens maxdjup var 0,7 m medan medeldjupet var 0,2 m. Vattnet strömmade jämnt och vattnet var klart samt ofärgat. Bottenstrukturen dominerades av mellansten, mellangrus och finsediment, påväxtalger och näckmossa fanns inom provområdet. Fin- och grovdetritus dominerade det organiska materialet men även grov död ved påträffades. Närmiljön på åns östra sida, där provtagningen utfördes, bestod av lövskog med barrträdsinslag samt en väg. Strandområdet dominerades av gråal och alm samt gräsområden. Beskuggningen var mindre än 5 % medan krontäckningen var mellan 5 och 50 %. 34

40 Provtagning Då kanten på ån var mycket instabil och brant blev provtagningen utförd med jämnt fördelade provpunkter. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan anses relativt balanserad och domineras av samlare 35 % (dagsländelarver), men här finns även skrapare och sönderdelare, se figur 26. Antalet taxa är normalt medan individantalet anses som lågt, se tabell 19. De flesta djurgrupper utom bäcksländelarver finns med. Dock representerar faunan mer en sjö än ett vattendrag. Figur Fördelning av av funktionella grupper. Figur 27. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar god status, DJ visar måttlig status och MISA visar hög status, se tabell 19. Fem försurningskänslig taxa påträffades, dagsländelarverna Caenis horaria, C. luctuosa, Centroptilum luteolum, snäckan Viviparus viviparus och nattsländelarven Ceraclea annulicornis, och endast normalt föroreningståliga taxa påträffades, se figur 27. De försurningskänsliga arterna gör att den egna bedömningen är måttligt surt, se tabell 20. Tabell 19 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa Antal individer 0,82 0,56 1,02 Måttlig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Enligt den egna bedömningen har biotopen lågt värde med dess ensidiga botten då kanalen verkar stensatt och är brant, dock finns lite mer omväxlande bottenstruktur invid kanterna som troligtvis påverkas negativt av regleringen. 35

41 Naturvärdet bedöms ha lågt värde på grund av kanaliseringen med dess stensatta kanter, samt regleringen, se tabell 20. Tabell 20. Egen bedömning för Kolbäcksån. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Lågt värde Lågt värde Måttligt surt Lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammantagna klassningen enligt bedömningsgrunderna är måttlig status, se tabell 19, medan den egna bedömningen är att provsträckan har lågt värde, se tabell 20. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Förslag till åtgärd är att återställa kanalen till naturligare miljö genom att återföra stenar och skapa en mer varierad bottenstruktur där bottenfauna har mer naturliga utrymmen som inte påverkas av regleringen. Övrigt av intresse Kanalens stensättning verkar utgöras av slaggprodukter. 36

42 4.8 Djupebobäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Lokalen var rätad och mycket ensidig med tät granskog på båda sidor om diket. Lokalen började ca 2 m uppströms sammanflödet med ett annat dike. Detta dike var mycket grumligare än provsträckans dike, se figur 30. Diket var 1,6 1,8 m brett och maxdjupet var 0,8 m medan medeldjupet var 0,75 m. Vattennivån bedömdes som medelhög. Vattnet var här relativt klart men färgat och vattenhastigheten var lugnflytande, så även i diket som provsträckan mynnade i. Mycket bäverspår i form av stubbar fanns. Bottenstrukturen bestod av ca 4 dm tjockt finsediment och enstaka Missne samt Svalting påträffades. Bottenmaterialet hade en illaluktande doft och järnbakterier syntes på ytan. Enstaka fin och grov död ved påträffades inom provtagningssträckan där det organiska materialet helt dominerades av findetritus med inslag av grovdetritus. Granskog dominerade närmiljön, endast enstaka lövträd fanns, övrig vegetation var örter i strandmiljön. Både beskuggning och krontäckning var mindre än 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med schematiskt utplacerade provpunkter i bäcken. 37

43 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms som obalanserad och domineras av filtrerare 46 % (småmusslan Pisidium sp.) och samlare 27 %, se figur 28. Taxaantalet anses lågt medan individantalet anses som normalt, se tabell 21. Faunan är typisk för den här typen av biotop. Förekomst av dagsländelarven Arthroplea congener indikerar att syrgasbrist kan uppträda. Figur 28. Fördelning av funktionella grupper. Figur 29. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar måttlig status, DJ visar dålig status och MISA visar god status, se tabell 21. Endast mycket försurningståliga taxa påträffades samt några normalt föroreningståliga taxa, se figur 29. Den egna bedömningen blir mycket surt, se tabell 22. Tabell 21 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,66 0,00 0,53 Dålig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen var mycket ensidig med ett tjockt lager finsediment och bedöms därför ha mycket lågt värde. Naturvärdet bedöms även det som lågt med avseende på bottenfaunan som väl speglar bottensubstratet, se tabell 22. Vattenhastigheten är troligtvis mycket låg på sommaren vilket påverkar syretillgången i vattnet. Tabell 22. Egen bedömning för "Djupebobäcken". Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket lågt värde Lågt värde Mycket surt Mycket lågt värde 38

44 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den ekologiska statusen enligt bedömningsgrunder blir sammantaget dålig status, se tabell 21. Det samma gäller den egna bedömningen där Djupebobäcken värderas till mycket lågt värde, se tabell 22. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Bäcken verkar rätat och förslag till åtgärd är att återställa den naturliga sträckningen med varierad bottenstruktur med större stenar som möjliggör lite turbulens som ökar syresättningen och skapar fler mikrobiotoper. Även fastställande av näringsämnen i flödet för att kunna hitta eventuellt näringsläckage. Övrigt av intresse Provtagningslokalen börjar 2 meter uppströms ett sammanflöde med en annan bäck. Den bäcken som kommer från nordost var extremt mycket mer grumlig än provtagningsbäcken. Vad orsakar grumlingen? Det fanns även mycket spår av bäver i området. Figur 30. Sammanflödet efter provtagningspunkten. Det klarare, mörka vattnet kommer från provtagningssträckan, medan det grumliga vattnet kommer från nordost. 39

45 4.9 Storljusbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin liten bäck med mycket död ved i vattnet. Lokalen börjar ca 6 m uppströms trumma i skogsväg. Bäckens bredd var 2,5 m och maxdjupet låg på 0,55 m medan medeldjupet var 0,3 m. Vattennivån bedömdes som hög vid provtillfället. Vattnet strömmade, var klart men färgat och höll en temperatur på 13,2 0 C. Bottnen utgjordes av ca 3 dm tjockt finsedimentlager men även lite sand fanns här och var vilket kan tyda på uppströmningsområden. Den enda vattenvegetationen som påträffades var Missne. Det organiska materialet bestod till största delen av finoch grovdetritus med inslag av fin död ved. Närmiljön dominerades av lövskog och ett äldre kalhygge samt ängsområden. I strandmiljön förekom björk och klibbal samt gräs. Beskuggningen var upp till 50 % mitt på dagen medan krontäckningen bedömdes som över 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med schematiskt utplacerade provpunkter. 40

46 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara balanserad och domineras av samlare 28 % (Oligochaeta) och filtrerare, 28 % (småmusslan Pisidium sp.), se figur 31. Antalet taxa anses normalt medan individantalet anses lågt, se tabell 23. De flesta djurgrupper finns representerade i provtagningsmaterialet. Figur 31. Fördelning av funktionella grupper. Figur 32. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar god status och MISA visar hög status, se tabell 23. Nattsländelarven Lype reducta och dagsländelarven Centroptilum luteolum är båda försurningskänsliga arter som påträffades i bäcken vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 24. Lype reducta är även känslig för föroreningar, se figur 32. Tabell 23 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,84 0,67 1,24 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Flodkräfta hittades inte. Biotopen bedöms ha medelvärde då botten täcks av ca 3 dm tjockt sedimentlager. Naturvärdet bedöms ha högt värde, se tabell 24, trots att den ser grävd ut (rensmassor ligger intill bäcken) så har den ändå en naturlighet med uppströmningsområden som ger ett friskt tillskott i sedimentlagren. Den föroreningskänsliga nattsländan bekräftar detta. 41

47 Tabell 24. Egen bedömning för Storljusbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Medelvärde Högt värde Måttligt surt Medelvärde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den slutliga klassningen enligt bedömningsgrunder ger god status, se tabell 23, medan den egna klassningen ger bäcken medelvärde, se tabell 24, då bottenstrukturen delvis verkar påverkad av skogsbruk med sedimentering och att den är grävd eller rensad. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Övrigt av intresse Bäcken verkar vare rensad eller rätad tidigare då spår av äldre högar av rensmaterial syns invid bäcken. 42

48 4.10 Norrbybäcken/Gnällbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Lokalen innehåller både lugnflytande och forsande partier. Vattendragsbredden är mellan 0,5 och 3 m och maxdjupet ca 0,7 m samt med ett medeldjup på 0,45 m. Vattnet var klart men färgat med en vattentemperatur på 16,1 0 C vid provtillfället. Vattennivån bedömdes som medelhög. Bottenstrukturen bestod till största delen av grovsten men också finsediment och mellansten fanns. Grönslick och näckmossa förekom i bäcken. Grovdetritus dominerade det organiska materialet med inslag av findetritus och mycket fin död ved samt enstaka grova vedbitar. Närmiljön utgjordes till stor del av barrskog men även lövskog fanns inblandat, strandmiljön dominerades däremot av klibbal med inslag av gran och örter. Både beskuggningen och krontäckningen överskred 50 %. Provtagning Provpunkterna fördelades jämnt fördelade över bäcken då schematisk fördelning var svår att åstadkomma i det grovsteniga och bitvis smala vattendraget. 43

49 Bottenfaunans generella struktur Samlare 40 % (Oligochaeta och sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus), dominerar bottenfaunan som anses lite obalanserad, se figur 33. Både taxa- och individantalet anses lågt, se tabell 25. Bottenfaunan har ordinär sammansättning. Figur 33. Fördelning av funktionella grupper. Figur 34. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MISA ger god status medan DJ ger måttlig status, se tabell 25. Endast jungfrusländan Calopteryx virgo påträffades av normalt försurningståliga arter medan några normalt föroreningståliga taxa påträffades, se figur 34. Den egna bedömningen blir surt, se tabell 26. Tabell 25 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa Antal individer 0,85 0,44 0,51 Måttlig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha högt värde då den verkar vara naturlig samt ha varierande bottenstruktur, se tabell 26, med gott om utrymmen under och mellan stenar för djurgrupper med dessa krav, samt gott om död ved i vattnet. Sedimentationen verkar vara låg. Även naturvärdet bedöms ha högt värde. Tabell 26. Egen bedömning för Norrbybäcken/Gnällbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Surt Medelvärde 44

50 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt bedömningsgrunderna är den slutliga statusen måttlig, se tabell 25, och den egna bedömningen ger medelvärde, se tabell 26. Frånvaron av försurnings- och föroreningskänsliga arter drar ner bedömningen. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. 45

51 4.11 Vågsjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Mycket fin bäck. Vågsjöbäcken hade vid undersökningstillfället mycket klart och svagt färgat vatten. Bredden varierade från 3 till 6 m och det maximala vattendjupet var 0,9 m och medeldjupet var 0,6 m. vattennivån bedömdes som hög. Vattenhastigheten varierade mellan lugnt och strömmande. Vattentemperaturen var 15,6 0 C. Bottenstrukturen var mycket varierande med i stort sett alla storleksfraktioner av sten och grus, vattenvegetation med Carex sp. samt vattenklöver och påväxtalger. Det organiska materialet bestod av fin- och grovdetritus samt både fin och grov död ved. Närmiljön utgjordes av barrskog med lövskogsinslag och våtmark medan strandmiljön till största delen bestod av Carex sp. Beskuggningen och krontäckningen var upp till 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med schematiskt fördelade provpunkter. 46

52 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara balanserad, dock är andelen predatorer aningen högt. Här finns en god fördelning av filtrerare, 30 % (Pisidium sp.), samlare, predatorer och skrapare, se figur 35. Antalet taxa anses som måttligt högt medan individantalet anses som lågt, se tabell 27. Bäckbaggen Limnius volckmari indikerar rent och fint vatten. Figur 35. Fördelning av funktionella grupper. Figur 9 Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT, DJ och MISA visar hög status, se tabell 27. Förekomst av den mycket försurningskänsliga dagsländelarven Ephemera danica indikerar goda förhållanden med avseende på försurning och ger bedömningen nära neutralt, se tabell 28. Ytterligare två försurningskänsliga arter påträffades, nattsländelarven Cheumatopsyche lepida och dagsländelarven Centroptilum luteolum. Ett antal normalt föroreningståliga taxa påträffades, se figur 36, vilket kan tyda på viss föroreningspåverkan. Tabell 27 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 1,00 0,89 0,99 Hög Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha mycket högt värde, då många typer av mikrohabitat återfanns i provtagningslokalen med allt från grus till stora block, se figur 37, våtmark och död ved i vattnet samt varierande strömhastighet. Provlokalen omgärdades av barrskog med lövskogsinslag. Det höga taxaantalet, den fina biotopen och förekomst av mycket känsliga arter ger bedömningen högt värde, se tabell

53 Tabell 28. Egen bedömning av Vågsjöbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket högt värde Mycket högt värde Nära neutralt Mycket högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammantagna statusen enligt bedömningsgrunderna ger hög status, se tabell 27. Den egna bedömningen för ekologisk status blir mycket högt värde, med viss reservation för att det finns viss föroreningspåverkan, se tabell 28. Jämförelse med tidigare undersökning Lokalen är ny. Behov av åtgärder Eventuellt är cementtrumman vid vägen uppströms provlokalen ett vandringshinder för fisk och bottenfauna. Figur 37. Lokalens slutpunkt. 48

54 4.12 Hedströmmen nedströms Holmens kraftstn. VS / Sommarprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Lokalen togs ut i strömsträckan mellan fallet/dammen och nästa damm. Lokalen var 5 8 m bred och motsvarade hela Vattendragsbredden. Vattendjupet var som mest 0,45 m och medeldjupet var 0,3 m. Vattenhastigheten var forsande och vattnet var klart och ofärgat samt höll en temperatur på 22,8 0 C. Vattennivån bedömdes som låg. Grov- och mellansten dominerade bottnen men där fanns inslag av olika grusfraktioner. Mycket rikligt med näckmossa samt påväxtalger påträffades. Det organiska materialet bestod av främst grovdetritus och fin död ved. Lövskog omgav vattendraget med ask och klibbal närmast stranden, men även gräs och sten. Beskuggningen var bristfällig, mindre än 5 % medan krontäckningen låg mellan 5 och 50 %. Provtagning Vattendragsbredden var lämplig för schematisk fördelning av provpunkterna. 49

55 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan anses lite obalanserad och dominerades av passiva filtrerare, 38 % (Simuliidae, nätbyggande nattsländelarven Hydropsyche siltalai), se figur 38. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 29. Bäckbaggen Limnius volckmari indikerar att det finns grundvattenuppströmningar, då den indikerar rena vatten. Nattsländelarven Neureclipsis bimaculata är en typisk art nedströms dammar och påträffades även här. Figur 38. Fördelning av funktionella grupper. Figur 39. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar god status medan MISA visar hög status, se tabell 29. Endast normalt försurnings- och föroreningståliga taxa påträffades i provmaterialet, se figur 39. Den egna bedömningen blir surt, se tabell 30, och överrensstämmer inte med MISA. Riklig förekomst av nattsländelarver av familjen Hydropsyche indikerar en viss näringsbelastning. Tabell 29 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,85 0,67 0,84 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen hade varierande bottensubstrat och bedöms ha högt värde. Men regleringen gör att alla mikrohabitat inte kan utnyttjas till fullo av bottenfaunan varför naturvärdet bedöms ha lågt värde, vilket också speglas i artsammansättningen, se tabell 30. Strandregionen och den delvis blottade bottnen tyder på hård reglering. 50

56 Tabell 30. Egen bedömning av Hedströmmen nedan Holmens kraftstation. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Lågt värde Surt Lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna statusbedömningen enligt bedömningsgrunderna ger god status, se tabell 29. Medan den egna bedömningen ger att Hedströmmen nedan Holmens kraftstation har lågt värde, se tabell 30, främst på grund av den hårda regleringen. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Behov av åtgärder Lokalen saknar vissa arter vilket kan tyda på regleringsskador samt viss näringsbelastning. 51

57 4.13 Hedströmmen (NR Bernshammar) VS / Sommarprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Mycket fin lokal med start vid det fallfärdiga huset. Vattendragsbredden var ca 6 m och hade ett maxdjup på 0,45 m, medeldjupet var ca 0,15 m. Vattnet var klart och ofärgat med en temperatur på 22,2 0 C och strömmande hastighet där vattennivån bedömdes som låg. Bottensubstratet bestod av grovgrus, grovsten och finsediment med rikligt av näckmossa och påväxtalger på stenarna. Fin- och grovdetritus samt grov död fanns i provområdet. Omgivningen bestod uteslutande av lövskog där alm och klibbal fanns närmast stranden. Beskuggning och krontäckning var mycket god med över 50 %. Provtagning Provet togs med schematiskt utplacerade provpunkter. Bottenfaunans generella struktur Lokalen har välbalanserad bottenfauna med avseende på funktionella grupper, se figur 40, dock är andelen sönderdelare lågt. Skrapare dominerade med 25 % 52

58 Figur 40. Fördelning av funktionella grupper. Figur 41. Fördelning av FSI och FOI. (bäckbaggarna Limnius volckmari och Elmis aenea). Antalet taxa och individer anses lågt, se tabell 31. Bäckbaggen Limnius volckmari indikerar rena vatten. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT, DJ och MISA visar hög status, se tabell 31. Endast normalt försurnings- och föroreningståliga taxa påträffades i provmaterialet, se figur 41. MISA visar högre status än den egna bedömningen, surt, då endast försurningståliga taxa fanns, se tabell 32. Tabell 31 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,96 0,89 0,90 Hög Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha mycket högt värde då bottenstrukturen är varierande med god syresättning, samt kantzon med lövskog och med god beskuggning. Även naturvärdet bedöms ha högt värde utifrån naturligheten i omgivande miljö, se tabell 32. Tabell 32. Egen bedömning av Hedströmmen (NR Bernshammar). Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket högt värde Mycket högt värde Surt Högt värde 53

59 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna klassningen enligt bedömningsgrunder blir hög status, se tabell 31, medan den egna bedömningen är att den ekologiska statusen har högt värde, se tabell 32, som dras ner av avsaknad av försurningskänsliga arter samt att lokalen borde ha innehållit fler arter. Jämförelse med tidigare undersökning Årets undersökning ger ett lägre taxa- och individantal än tidigare undersökningar. 54

60 4.14 Arbogaån nedströms Jäders bruks kraftstn. VS / Höstprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Provtagningen skedde i den östra fåran där endast relativt lite vatten flödade. Det fanns ytterligare två fåror där den västligaste var kanaliserad, mittenfåran och den östra fåran reglerades. Provsträckan var 0,3 5 m bred och vattendjupet var som mest 0,45 och medeldjupet var 0,15 m. Vattennivån bedömdes som låg och vattnet var klart men färgat. Flödet var långsamflytande. Botten hade mycket organiskt material som var illaluktande, dock inte svavellukt. Bottenstrukturen bestod till största delen av finsediment med inslag av grovgrus och sten. Vattenvegetationen bestod endast av näckrosor och påväxtalger. Fin- och grovdetritus dominerade det organiska materialet men även både grov och fin död ved fanns i provsträckan. Omgivningen bestod uteslutande av lövskog samt de andra delarna av Arbogaåns flöden. Träden bestod mest av alm och al samt sly. Beskuggningen och krontäckningen var upp till 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med jämnt fördelade provpunkter då den på vissa ställen endast var 0,3 m bred. 55

61 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms som relativt balanserad men dominerades av samlare 38 % (dagsländelarven Caenis horaria) medan de övriga funktionella grupperna fanns väl representerade, se figur 42. Dagsländelarven Caenis horaria och sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus dominerade faunan. Men här fanns även tio olika snäckarter med i materialet. Antalet taxa var högst av alla de i rapporten undersökta lokalerna, och individantalet var näst högst, se tabell 33. Figur 42. Fördelning av funktionella grupper. Figur 43. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar god status och MISA visar hög status, se tabell 33. Snäckorna Valvata cristata och V. piscinalis är mycket försurningskänsliga arter och påträffades i relativt hög numerär, se figur 43. Nattsländelarven Lype reducta är både försurnings- och föroreningskänslig, vilket ger en bedömning om försurningsläget som nära neutralt, se tabell 34. Förekomst av nattsländefamiljen Hydropsyche indikerar en viss näringsbelastning. Tabell 33 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,81 0,67 1,54 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Dagsländelarven Nigrobaetis digitatus, som är ganska ovanlig, fanns i provtagningsmaterialet. Biotopen bedöms ha högt värde då många olika mikrobiotoper fanns. Dock bedöms naturvärdet ha lågt värde på grund av regleringen. Förekomst av en rik snäck- och igelfauna indikerar näringsrika förhållanden. Den höga numerären av Caenis horaria tillsammans med avsaknaden av dagsländelarven Heptagenia sulphurea är för biotopen en 56

62 otypisk fauna och tyder på stressade förhållanden. Den i övrigt artrika faunan är också typisk för stressade miljöer. Caenis horaria finns ofta i näringsrika miljöer och är dessutom tålig för syrgasbrist. Naturvärdet bedöms därför ha lågt värde, se tabell 34. Tabell 34. Egna bedömningen av Arbogaån nedströms Jäders kraftstation. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Lågt värde Nära neutralt Lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna klassningen enligt bedömningsgrunder ger hög status, se tabell 33, medan den egna bedömningen är att Arbogaån nedan dämmet ligger på en lägre nivå, lågt värde, se tabell 34, utifrån de nämnda orsakerna angående bottenfaunans otypiska sammansättning. Jämförelse med tidigare undersökning Tidigare undersökning år 2009 togs ca 1,5 km nordväst om denna provtagningsplats. Behov av åtgärder Fåran har fortfarande en normal sträckning och önskvärt är att eftersträva en naturligare reglering. Vid dämmet fanns tre fåror varav den ena var kanaliserad. Går det att släppa mer vatten i den naturliga fåran och mindre i den kanaliserade? Detta skulle vara mindre stressande för bottenfaunan i den naturliga fåran. 57

63 4.15 Utloppsbäcken från Järndammen VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin bäck som verkar ha en naturlig sträckning. Bäckens bredd var 1,9 m, maxdjupet var 0,6 och medeldjupet ca 0,45 m. Vattnet var klart men färgat och höll en temperatur på 10,6 0 C. Vattenhastigheten var strömmande. Bottenstrukturen var varierande med ca 0,5 dm tjockt finsedimentlager med inslag av grov- och mellansten. Näckmossa och påväxtalger förekom på stenarna. Några äldre cementrör låg i bäcken men dessa låg i strömriktningen och utgjorde inte något hinder för flödet. Findetritus dominerade men här fanns även grovdetritus och fin död ved samt enstaka bitar av grov död ved. Blandskog dominerade och bestod av gran och björk. Strandmiljön innehöll även blåbärsris och gräs. Provtagning Provtagningen utfördes med jämnt fördelade provpunkter då bäcken var relativt smal på sina ställen. 58

64 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan anses vara balanserad och dominerades av samlare, 25 % (Asellus aquaticus och Oligochaeta), och för övrigt jämnt fördelad inom de funktionella grupperna, se figur 44. Sötvattensgråsuggan Asellus aquaticus, ärtmusslan Pisidium sp., bäcksländelarven Nemoura cinerea och märlkräftan Gammarus pulex dominerade i provtagningsmaterialet. Antalet taxa och individer anses vara lågt, se tabell 35. Figur 44. Fördelning av funktionella grupper. Figur 45. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar god status, DJ visar otillfredsställande och MISA visar måttlig status, se tabell 35. Gammarus pulex tillsammans med nattsländelarven Beraea pullata indikerar båda att ph inte understiger 5,5 under stora delen av året, se figur 45, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 36. Detta speglas inte i MISA. Tabell 35 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa 0,81 0,33 0,32 Otillfredsställande Antal individer Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Varken flodkräfta eller andra rödlistade arter påträffades i materialet. Biotopen bedöms ha medelvärde med varierande bottenstruktur men med mycket findetritus. Naturvärdet bedöms till medelvärde då omgärdande skog känns ensidig trots björkinslag, se tabell 36. Täta bestånd av Gammarus pulex kan konkurrera ut andra mindre konkurrenskraftiga djurgrupper. Dock indikerar arten stabilt ph under året. 59

65 Tabell 36. Egen bedömning av Utloppsbäcken från Järndammen. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Medelvärde Medelvärde Måttligt surt Medelvärde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den slutliga klassningen enligt bedömningsgrunder blir otillfredsställande, se tabell 35, medan den egna bedömningen är medelvärde, se tabell 36, vilket grundar sig på att bäcken har viss naturlighet, dock är antalet taxa lågt och borde vara högre i ett vatten med stabilt ph och god syresättning. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. 60

66 4.16 Runnabäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Provtagningslokalen börjar vid sväng och slutar vid vägtrumman. Mycket fin bäck med varierande botten som dock vid provtagningstillfället var mycket grumlig till följd av mycket regnande. Bäckens bredd var mellan 2,30 och 5 m, vattendjupet var som mest 0,3 m och medeldjupet var 0,1 m. Vattennivån bedömdes som medelhög och vattenhastigheten var strömmande. Vattentemperaturen var 11,5 0 C. Mellangrus, mellan- och grovsten utgjorde bottenstrukturen och både påväxtalger och näckmossa fanns här. Fin död ved dominerade det organiska materialet, men både grov- och findetritus fanns med. Närmiljön bestod uteslutande av lövskog och väg. Klibbal och lönn fanns närmast vattendraget tillsammans med gräs och örter. Beskuggningen var upp till 50 % medan krontäckningen var över 50 %. Provtagning Schematisk fördelning av provpunkterna var möjlig då bäcken var relativt jämbred utmed hela sträckan. 61

67 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan är relativt balanserad och dominerades av de funktionella grupperna skrapare, sönderdelare och samlare. Andelen filtrerare var låg i lokalen, se figur 46. Antalet taxa och individer anses lågt, se tabell 37. Märlkräftan Gammarus pulex och dagsländelarven Baetis rhodani dominerar bottenfaunan i det undersökta materialet från Runnabäcken. Figur 46. Fördelning av funktionella grupper. Figur 47. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar god status, DJ visar måttlig status och MISA visar hög status, se tabell 37. Gammarus pulex är försurningskänslig och indikerar att ph inte understigit 5,5 under året, se figur 47 vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 38. Bäckbaggen Elmis aenea indikerar rena vatten. Tabell 37 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,84 0,44 0,70 Måttlig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen är omväxlande med grus och grovsten med gott om utrymmen mellan stenar som ger livsutrymmen för arter med dessa krav. Vattnet var väl syresatt och bedömningen blir att bäcken har högt värde, se tabell 38. Nattsländelarverna Silo pallipes och Rhyacophila fasciata visar båda att det förekommer goda uppströmningsområden. Det relativt höga antalet av Silo pallipes indikerar dessutom att det sker över en stor yta av provtagningssträckan. Naturvärdet bedöms ha högt värde, se tabell 38, dels för dess naturlighet trots att det ligger i jordbruksområde och invid samhälle samt stora vägar. Vattendraget 62

68 har även ett rekreationsvärde med närheten till samhället. Antalet taxa borde vara högre. Tabell 38. Egen bedömning av Runnabäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt bedömningsgrunderna ger den slutliga klassningen en måttlig status, se tabell 37. Medan den egna bedömningen är högt värde, se tabell 38. Jämförelse med tidigare undersökning Årets undersökning var taxa- och individfattigare än vid undersökningen En viktig art som saknades 2010 var den renvattenkrävande bäcksländan Nemurella pictetii. 63

69 4.17 Skälsjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Mycket fin bäck med klart och fint vatten. Lokalen börjar vid vägen. Bäckbredden var 0,35 till 1,3 m och maxdjupet var 0,25 m medan medeldjupet låg på 0,1 m. Vattnet var klart och ofärgat, vattenhastigheten var strömmande och nivån bedömdes som medelhög. Vattentemperaturen var 14,5 0 C vid provtagningstillfället. Bottnen utgjordes av mycket omväxlande fraktioner med allt från finsediment till grovsten, dock dominerade mellansten. Här fanns fina utrymmen för nätbyggande insekter och andra arter som kräver mellanrum mellan stenar. Påväxtalger dominerade men här fanns även gott om nate och näckmossa. Finoch grovdetritus dominerade det organiska materialet men här fanns även gott om både fin och grov död ved. Barrskog dominerade närmiljön med inslag av lövskog där björk dominerade strandmiljön. Även gran och blåbärsris fanns i strandmiljön. Både beskuggningen och krontäckningen låg över 50 %. Provtagning Då bäcken var relativt smal utfördes provtagningen med jämnt fördelade provpunkter. 64

70 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan var aningen obalanserad med avseende på den höga andelen predatorer (nattsländelarven Rhyacophila sp. och några tvåvingar) se figur 48. Fjädermyggan Diamesinae, nattsländelarver av familjen Limnephilidae och knottlarver dominerade det insamlade materialet. Antalet taxa anses som normalt medan individantalet anses som lågt, se tabell 39. Figur 48. Fördelning av funktionella grupper. Figur 49. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MISA visar hög status medan DJ visar god status, se tabell 39. Märlkräftan Gammarus pulex indikerar att ph inte understigit 5,5 under året, dock representerades den av endast en individ, se figur 49, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 40, medan MISA visar nära neutralt. Endast normalt föroreningståliga taxa påträffades. Tabell 39 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,93 0,67 1,20 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Nattsländelarven av familjen Philopotamidae indikerar att det finns goda uppströmningsområden vilket i sin tur ger fina lekoch uppväxtområden för öring, vilket ger biotopen bedömningen högt värde. Den omväxlande bottenstrukturen och den i övrigt fina biotopen tillsammans med bottenfaunasamhällets sammansättning ger naturvärdesbedömningen högt värde, se tabell 40. Bottenfaunan bedöms som fin sammansättning i relation till biotopens storlek. 65

71 Tabell 40. Egen bedömning av Skälsjöbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Enligt bedömningsgrunderna ger den sammantagna statusklassningen god status för Skälsjöbäcken, se tabell 39. Den egna bedömningen ger högt värde, se tabell 40. Jämförelse med tidigare undersökning Årets undersökning gav lägre antal taxa och framför allt mycket lägre antal individer. 66

72 4.18 Bjursjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin liten bäck. Lokalen börjar vid vägen. Vattendragsbredden var 0,8 2,5 m, maxdjupet var 0,75 m medan medeldjupet var 0,55 m. Vattennivån var medelhög och vattenhastigheten var strömmande. Vattnet var mycket klart och ofärgat till svagt färgat vatten och höll en temperatur på 16,3 0 C vid provtagningstillfället. I bäcken fanns även mycket skräp såsom däck och plåtrester. Bottenstrukturen dominerades av fingrus med inslag av finsediment och grovgrus och mellansten. Påväxtalger förekom i bäcken. Det organiska materialet bestod av fin- och grovdetritus samt mycket grov död ved med inslag av fin död ved. Närmiljön dominerades av barrskog med inslag av lövskog. Strandmiljön bestod av gran och björk samt blåbärsris. Provtagning Provtagningen skedde med schematiskt placerade provpunkter. 67

73 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara aningen obalanserad och dominerades av samlare, 37 % (Oligochaeta), se figur 50. Taxaantalet anses som lågt och individantalet anses mycket lågt, se tabell 41. Figur 50. Fördelning av funktionella grupper. Figur 51. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT, DJ och MISA visar hög status, se tabell 41. Den försurningskänsliga dagsländelarven Ephemera vulgata, se figur 51, påträffades i Bjursjöbäcken, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 42. Även den renvattenkrävande bäckbaggen Limnius volckmari fanns i materialet. I övrigt fanns inte några föroreningskänsliga arter med, se figur 51. Tabell 41 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 1,01 1,00 1,03 Hög Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha högt värde med sin omväxlande bottenstruktur och med skiftande mikrobiotoper. Naturvärdet bedöms till högt värde då sträckningen verkar vara naturlig, samt fin bottenstruktur med uppströmningsområden, se tabell 42. Tabell 42. Egen bedömning av Bjursjöbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Högt värde 68

74 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Bedömningsgrundernas slutliga klassning blir hög status, se tabell 41, medan den egna bedömningen ger högt värde, se tabell 42, då det låga antalet taxa och individer drar ner naturvärdet. Jämförelse med tidigare undersökning Vid tidigare undersökning fanns ett större antal taxa och individer. Övrigt av intresse Ett antal småöringar noterades vid provtagningstillfället. 69

75 4.19 Krabobäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin bäck. Lokalen bör vara samma som tidigare elfiskelokal. Bäcken var ca 4 m bred, maxdjupet var 0,4 m och medeldjupet var 0,18 m. Vattennivån bedömdes som medelhög och vattenhastigheten var strömmande. Vattnet var klart och svagt färgat. Vattnets temperatur var vid provtagningstillfället 14,1 0 C. Bottenstrukturen bestod av mellansten, mellangrus och fingrus med inslag av grovsten och block. Påväxtalger förekom. Det organiska materialet dominerades av fin död ved samt grovdetritus och grov död ved. Närområdet utgjordes av barrskog med inslag av lövskog, i huvudsak gran och björk, strandmiljön bestod därutöver även av mossa och ormbunkar. Både beskuggning och krontäckning var upp till 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med schematiskt utplacerade provpunkter. 70

76 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara aningen obalanserad och domineras av skrapare, 39 % (bäckbaggen Limnius volckmari), samlare, 26 % och sönderdelare 17 %, se figur 52. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 43. Figur 52. Fördelning av funktionella grupper. Figur 53. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar hög status medan MISA visar måttlig status, se tabell 43. Den mycket försurningskänsliga dagsländelarven Ephemera danica indikerar att ph inte understigit 5,5 under de senaste åren, se figur 53 och tabell 44. Bäckbaggen Limnius volckmari är renvattenkrävande och fanns i materialet. MISA speglar ej förekomsten av mycket försurningskänslig art i bäcken. Lokalen ligger på naturligt kalkrika marker. Tabell 43 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 1,02 1,00 0,38 Måttlig Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha mycket högt värde, se tabell 44, då den innehöll många olika mikrobiotoper, och hade en bottenstruktur med gott om lämpliga mellanrum mellan stenar som skapar förutsättningar för nätbyggande arter. Förekomsten av nattsländelarven Agapetus ochripes bekräftar detta då den kräver slamfria förhållanden mellan stenar, vilket i sin tur indikerar att inga skogsbruksskador föreligger. Mycket fallna träd och död ved i vattnet samt klart och fint vatten trots mycket regn dagar före provtagningen, ger mycket högt naturvärde, se tabell 44 och figur

77 Tabell 44. Egen bedömning av Krabobäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket högt värde Mycket högt värde Nära neutralt Mycket högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Bedömningsgrunderna ger slutlig klassning måttlig status, se tabell 43, medan den egna bedömningen ger mycket högt värde, beroende på förekomst av mycket försurningskänslig art, hög naturlighet samt fin och varierande bottenstruktur, se tabell 44. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Figur 54. Omväxlande botten och strömhastighet samt död ved i vattnet bidrar till naturlighet. 72

78 4.20 Stora Ensjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Bäcken verkar ha naturlig dragning och var 1,7 2,5 m bred. Vattendjupet var max 0,75 m och medeldjupet var 0,5 m. Vattennivån var medelhög och hastigheten var strömmande, men även lugnare partier fanns inom provområdet. Vattnet var klart och färgat, vattentemperaturen var 12,4 0 C. Bottenstrukturen dominerades av grov- och mellansten samt av sand, vattenvegetationen utgjordes av påväxtalger och näckmossa samt Kabbeleka. Grov- och findetritus samt fin och grov död ved fanns i bäcken. Närmiljön bestod av barrskog med lövskogsinslag samt av den angränsande vägen. Strandmiljön utgjordes av gran, björk och gräs. Beskuggning såväl som krontäckning uppgick till närmare 50 %. Provtagning Provpunkterna spreds schematiskt över de 50 m i bäcken. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara aningen obalanserad. De funktionella grupperna domineras av filtrerare, 29 % (Simuliidae), samlare, 26 % samt predatorer och 73

79 sönderdelare med 14 %, se figur 55. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 56. Figur 55. Fördelning av funktionella grupper. Figur 56. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT visar god status, DJ visar måttlig status medan MISA visar otillfredsställande status, se tabell 45. Endast mycket försurningståliga och normalt föroreningståliga taxa förekom i provmaterialet, se figur 56, vilket ger bedömningen mycket surt, se tabell 46. Tabell 45. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. ASPT DJ MISA Ekologisk status Antal taxa 0,88 0,56 0,16 Otillfredsställande Antal individer Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha medelvärde då grov och mellansten dominerade. Naturvärdet bedöms ha medelvärde med ensidig miljö, se tabell 46. Tabell 46. Egen bedömning av Stora Ensjöbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Medelvärde Medelvärde Mycket surt Lågt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den ekologiska statusen klassas enligt bedömningsgrunderna till otillfredsställande, se tabell 45. Den egna bedömningen ger lågt värde, dels för biotopens och naturens ensidighet men också för det låga taxa och individantalet, se tabell

80 4.21 Mörtbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Fin bäck med varierande bottenstruktur och naturlig sträckning. Vattendragsbredden varierade mellan 3 och 10 m och bäckens maxdjup var 0,35 medan medeldjupet var 0,2 m. Vattenhastigheten var forsande och nivån bedömdes som medelhög. Vattnet var klart men färgat och höll en temperatur på 14,1 0 C. Mellan- och grovsten dominerade men även andra fraktioner av grus förekom i provtagningssträckan. Påväxtalger samt två olika natearter förekom. Mycket död ved av olika strukturer fanns i bäcken. Grovdetritus dominerade tillsammans med fin död ved och findetritus, samt inslag av grov död ved. Närmiljön bestod till största delen av barrskog (gran) och vissa inslag av björk förekom. Strandmiljön innehöll även blåbärsris och mossor. Beskuggningen var upp till 50 % medan krontäckningen var över 50 %. Provtagning Provtagningen utfördes med schematisk spridning av provpunkterna. 75

81 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara relativt balanserad och dominerades av samlare, 31 % (Oligochaeta) och skrapare med 22 %, se figur 57. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 47. Figur 57. Fördelning av funktionella grupper. Figur 58. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MISA visar hög status medan DJ visar god status, se tabell 47. Endast normalt försurnings- och föroreningståliga taxa påträffades vilket ger bedömningen surt, se figur 58 och tabell 48. Tabell 47 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning samt egen bedömning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,94 0,67 0,83 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha mycket högt värde, se tabell 48, bottenstrukturen var fin och varierande med mycket utrymmen mellan stenar för skydd och för nätbyggande insekter samt mycket död ved i vattnet, se figur 59. Även naturvärdet bedöms ha mycket högt värde, se tabell 48, på grund av sin naturlighet med en miljö där mer ved kommer att falla i vattnet. Tabell 48. Egen bedömning av Mörtbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket högt värde Mycket högt värde Surt Högt värde 76

82 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Bedömningsgrunderna klassar bäcken till god status, se tabell 47. Det låga antalet taxa och individer gör resultaten blir svårbedömda, här borde funnits fler taxa och individer. Beror det på regleringsskador? Detta ger bedömningen högt värde, se tabell 48. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Behov av åtgärder Lokalen bör återbesökas för att söka efter Ephemera danica och Philopotamidae som borde finnas i dessa kalkrika marker. Figur 59. Grov död ved i vattnet, Mörtbäcken. 77

83 4.22 Nälabäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Mycket fin lokal som börjar vid fyrkantig sten ca 20 m uppströms ett mycket stort block. Vattendraget var 1,5 3,5 m brett och bedömdes att ha ett högt flöde. Maxdjupet låg på 0,7 m och medeldjupet var 0,35 m. Vattenhastigheten var både strömmande och forsande, vattnet var klart men färgat och höll ca 16 0 C. Bäcken hade mycket varierande botten med mellan- och grovgrus som dominerade, samt grovsten och block såväl som fingrus. I bäcken växte påväxtalger, näckmossa och starr. Grov- och findetritus dominerade men även fin och grov död ved fanns. Omgivande närmiljö dominerades av barrskog (gran) och lövskog samt våtmark. Bäcken kantades av al, gran, gräs och blåbärsris. Beskuggning och krontäckning var mindre än 50 %. Provtagning Provtagningen gjordes med schematiskt utplacerade provpunkter. 78

84 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara relativt balanserad förutom andelen predatorer som är mycket högt. De funktionella grupperna dominerades av predatorer, 34 % (nattsländelarven Neureclipsis bimaculata), aktiva filtrerare, 19 % och skrapare med 14 %, se figur 60. Antalet taxa anses som normalt medan individantalet anses som lågt, se tabell 49. Figur 60. Fördelning av funktionella grupper. Figur 61. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MISA visar hög status, se tabell 49. Nättsländelarven Cheumatopsyche lepida och flodkräftan Astacus astacus är försurningskänsliga och ett stort antal normalt föroreningståliga taxa påträffades, se figur 61, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 50. Tabell 49. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 1,02 0,78 0,57 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Den rödlistade flodkräftan (akut hotad) Astacus astacus påträffades glädjande nog i provtagningslokalen. Den ovanliga bäcksländelarven Amphinemura borealis fanns i provmaterialet. Biotopen var mycket varierande och hade en fin bottenstruktur med olika fraktioner av grus och sten, varför biotopen bedöms ha mycket högt värde. Här fanns även olika mikrobiotoper i lugnflytande såväl som forsande partier, översvämningsmarker samt död ved i vattnet, se figur 62. Även naturvärdet bedöms ha mycket högt värde, se tabell 50, dels utifrån biotopen och naturligheten men också på grund av förekomst av flodkräfta. 79

85 Tabell 50. Egen bedömning för Nälabäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Mycket högt värde Mycket högt värde Måttligt surt Mycket högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna klassningen enligt bedömningsgrunder ger god status, se tabell 49. Den egna bedömningen ger mycket högt värde, se tabell 50, då naturligheten och den mångformiga bottenstrukturen där många olika typer av mikrobiotoper fanns representerade, samt tillgång på död ved i vattnet. Figur 62. Varierad bottenstruktur ger många olika mikrobiotoper. 80

86 4.23 Hedströmmen nedströms Skinnskattebergs kraftstn. VS / Sommarprovtagning Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Lokalen ligger ca 50 m nedströms dämmet. Fin lokal med mycket skrymslen och skydd för insekter och småfisk. Vattendraget var mellan 6 och 8 m bred, vattendjupet var 0,4 m som mest medan medeldjupet var 0,2 m. Vattennivån bedömdes som medelhög och vattnet var klart och ofärgat, vattenhastigheten var forsande och vattentemperaturen var 21,8 0 C. Bottenstrukturen var mycket stenig med övervägande grovsten men även mellansten, block och olika grusfraktioner. Näckmossa och påväxtalger fanns i vattendraget. Fin- och grovdetritus dominerade det organiska materialet men även inslag av grov och fin död ved förekom. Närmiljön dominerades av lövskog med främst klibbal och hägg närmst strandregionen, men även stenblock och mossor fanns här. Både beskuggning och krontäckning var över 50 %. Provtagning Vattendragets bredd möjliggjorde att provpunkterna kunde placeras schematiskt. 81

87 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara balanserad förutom en för stor andel predatorer, 25 % (nattsländelarven Neureclipsis bimaculata), följt av samlare, filtrerare och skrapare, se figur 66. Antalet taxa anses lågt medan individantalet var det högsta av de undersökta lokalerna i rapporten, se tabell 53. Fjädermyggorna Tanytarsini och Chironominae dominerade men även ett stort antal av den nätbyggande nattsländan Neureclipsis bimaculata påträffades i materialet. Figur 66. Fördelning av funktionella grupper. Figur 67. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar god status medan MISA visar hög status, se tabell 53. Två dagsländor, Baetis fuscatus och Centroptilum luteolum, samt en nattslända, Chimarra marginata, är försurningskänsliga och bidrar till bedömningen måttligt surt, se tabell 54. Ett antal normalt föroreningståliga taxa förekom inom provtagningssträckan, se figur 67. Tabell 51. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,81 0,67 1,18 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha högt värde med många olika mikrobiotoper, dock saknas lite lugnområden. Nattsländan Chimarra marginata kräver goda uppströmningsområden och kalkrika förhållanden. Detta sammantaget med en fauna som förknippas med goda öringlekbottnar, ger ett relativt högt naturvärde men som dras ner av regleringen, vilket ger medelvärde, se tabell 54. Här verkar dock regleringen inte variera lika mycket som i Hedströmmen nedströms Holmens kraftstation, VS

88 Tabell 52. Egen bedömning för Hedströmmen nedströms Skinnskattebergs kraftstation. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Medelvärde Måttligt surt Medelvärde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammanslagna klassningen enligt bedömningsgrunder ger god status, se tabell 53. Den egna bedömningen ger medelvärde, se tabell 54, då lokalen är reglerad, här finns dock bra mikrobiotoper som ger bra förutsättningar för bottenfauna och uppväxande öringungar. Det höga antalet av nätbyggande nattsländelarven Neureclipsis bimaculata är typisk nedan dämmen och tyder på att bottenfaunan påverkas av regleringen. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. 83

89 4.24 Dammsjöbäcken VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Bäck som rinner från damm under riksväg 68, vid vilken vägarbete med breddning av vägen pågick under provtagningen, se figur 70. Den föreslagna koordinaten hamnade mellan dammen och vägen vilket gjorde att sträckan var för kort för att använda. Detta och vägbygget gjorde att lokalen flyttades några hundra meter nedströms där grävningsarbeten inte förekommit. Bäcken var mellan 1,20 och 3,5 m bred, hade ett maxdjup på 0,6 m och ett medeldjup på 0,35. Vattennivån bedömdes som hög och vattenhastigheten var strömmande. Vattnet var klart men färgat och vattentemperaturen var 17,1 0 C. Bottenstrukturen dominerades av mellansten, följt av finsediment och grovsten men även grus förekom sparsamt. Påväxtalger förekom. Det organiska materialet bestod av findetritus, fin död ved och grovdetritus, enstaka bitar av grov död ved förekom också. Närmiljön utgjordes övervägande av barrskog, lövskog och väg, medan strandområdet hade gråal och hägg samt mossa. Både beskuggning och krontäckning var över 50 %. 84

90 Provtagning Schematiskt utplacerade provpunkter var möjligt i bäcken. Bottenfaunans generella struktur De funktionella grupperna dominerades av passiva filtrerare, 33 % (Simuliidae), följt av aktiva filtrerare, samlare och skrapare, se figur 68, och bottenfaunan bedöms som relativt balanserad förutom det höga antalet filtrerare. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 55. Bottenfaunan dominerades av knottlarver, ärtmusslor och sötvattensgråsuggor. Figur 68. Fördelning av funktionella grupper. Figur 69. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och DJ visar god status medan MISA visar hög status, se tabell 55. I Dammsjöbäcken fanns dagsländelarven Alainites muticus som både är försurnings- och föroreningskänslig. Dagsländan Caenis horaria är även den försurningskänslig, se figur 69, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 56. Tabell 53. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MISA status Antal taxa Antal individer 0,81 0,67 1,12 God Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Alainites muticus kryper gärna i grovgrus med grundvattenuppströmning, vilket då även indikerar biotopen som bra lekområde för öring. Biotopen bedöms ha högt värde med grundvattenuppströmning men något ensidig bottenstruktur. Även naturvärdet bedöms ha högt värde med naturlighet och lövskogsinblandning, se tabell

91 Tabell 54. Egen bedömning av Dammsjöbäcken. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den sammantagna klassningen enligt bedömningsgrunder ger god status, se tabell 55. Den egna bedömningen ger högt värde, se tabell 56, och baseras på den relativt goda bottenstrukturen och naturligheten för övrigt i bäcken och dess närhet. Övrigt av intresse Vid provtagningstillfället pågick stora vägarbeten uppströms och hur stor påverkan detta har haft på bottenfaunan är svårt att avgöra. Figur 70. Vägarbeten uppströms provlokalen. 86

92 4.25 Örtjärnen VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Provlokalen bestod av en 50 m lång sträcka av Örtjärnens strand vid grillplatsen. Vattennivån bedömdes som medelhög och vattnet som klart och ofärgat. Temperaturen var 14,7 0 C vid provtagningstillfället. Lokalens var som djupast 0,75 m och medeldjupet var 0,35 m. Finsediment dominerade strandbottnen men även olika grusfraktioner förekom samt mellansten. Starr, näckrosor och påväxtalger växte i strandregionen. Fin- och grovdetritus dominerade det organiska materialet men även grov och fin död ved påträffades här. Närmiljön dominerades av vändplatsen/grillplatsen och längre bort fanns löv- och barrskog. Strandområdet dominerades av gräs och björk samt klibbal. Beskuggningen var mindre än 5 % medan krontäckningen ändå var över 5 %. Provtagning De båda lokalerna i Örtjärnen valdes, i samråd med Länsstyrelsen, så att de representerade stor del av sjön. Denna lokal representerar den lite flackare strandkanten i sydvästra delen av sjön, se figur 65, medan Örtjärnen (VS 2151, 87

93 extra prov) representerar den södra delen av sjön med brantare kanter och därmed en annan bottenstruktur. I denna lokal valdes metoden riktat urval vilket innebär att så många mikrobiotoper eftersöks som möjligt. De flesta provpunkterna var dock på vanlig sjöbotten men två togs under stockar, tre på vegetationen, tre under överhäng på strandkanten och slutligen två på stockar under vattnet. Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms obalanserad med dominans av samlare, 47 % (dagsländan Leptophlebia vespertina) och aktiva filtrerare med 23 %, se figur 63. Antalet taxa anses som normalt medan individantalet var lågt, se tabell 51. Nattsländefaunan var artrik men individfattig. Dagsländan Leptophlebia vespertina, ärtmusslan Pisidium sp. och Asellus aquaticus dominerade faunan. Figur 63. Fördelning av funktionella grupper. Figur 64. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MILA visar hög status, se tabell 51. Tre försurningskänsliga arter påträffades, dagsländorna Ephemera vulgata, Caenis horaria och C. luctuosa, vilket ger bedömningen måttligt surt, se tabell 52. Endast normalt föroreningståliga taxa påträffades, se figur 64. Tabell 55. Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MILA status Antal taxa Antal individer 1,14 1,48 Hög Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Både biotopen och naturvärdet bedömdes ha högt värde då botten här var varierande med olika grusfraktioner med inslag av sten, se tabell 52, dock fanns finsediment som ett lager över grusbottnen, vilket 88

94 drar ner bedömningen. Den omgivande naturen var vid den här delen av sjön mer varierad än övriga delar, här fanns mer inslag av lövskog, vilket höjer naturvärdet. Tabell 56. Egen bedömning av Örtjärnen. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Högt värde Högt värde Måttligt surt Högt värde Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Den slutliga klassningen enligt bedömningsgrunder visar hög status, se tabell 51. Den egna bedömningen är högt värde, beroende på slamlager på vissa ställen, se tabell 52. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Behov av åtgärder Eventuellt kan undersökningen kompletteras med en eller två lokaler, dels vid bron strax norr om denna provlokal, där sjön snörps åt och eventuellt ger ett visst strömförhållande, och dels en lokal en bit upp i den norra delen av sjön. Dessa två lokaler skulle spegla ytterligare biotoper av sjön. Figur 65. Vy över Örtjärnen väster om provlokalen. 89

95 4.26 Örtjärnen extra prov VS / Vattenförekomst Kalkning Nationellt värdefull Biotopkarterad Lokalbeskrivning Lokalen är en extralokal för att få en ytterligare biotop inom undersökningen för att få ett större grepp om naturvärdet i sjön. Lokalen utgjordes av 50 m strandsträcka som var ca 4 m bred. Vattendjupet var som störst 0,8 m inom lokalen och medeldjupet var 0,35 m. Vattnet var klart och ofärgat och nivån bedömdes vara medelhög. Bottnen dominerades starkt av finsediment följt av fingrus och mellansten. Notblomster och grönslick förekom sparsamt i strandregionen. Det organiska materialet dominerades av fin- och grovdetritus men även inslag av fin och grov död ved förekom. Barrskog med inslag av lövskog omgärdade sjöstranden, men även vägen fanns inom närmiljön. Gran och björk dominerade strandmiljön där även blåbärsris växte. Både beskuggningen och krontäckningen var mindre än 50 %. Lokalens strand representerar stora delar av sjön, se figur 73. Provtagning Provtagningen utfördes med schematiskt utplacerade provpunkter. 90

96 Bottenfaunans generella struktur Bottenfaunan bedöms vara relativt balanserad med typisk sjöfauna och dominerades av samlare, 48 % (Asellus aquaticus), följt av aktiva filtrerare och skrapare, se figur 71. Antalet taxa och individer anses som lågt, se tabell 57. Figur 71. Fördelning av funktionella grupper. Figur 72. Fördelning av FSI och FOI. Vad säger bottenfaunan om försurnings- och/eller föroreningssituationen? ASPT och MILA visar hög status, se tabell 57. De försurningskänsliga dagsländorna Ephemera vulgata och Caenis horaria indikerar att ph inte understiger 5,5, se figur 72 och tabell 58. Vattenspindlar förekommer ofta i den lite surare strandregionen medan ph ökar längre ut i vattnet. Endast normalt föroreningståliga taxa påträffades. Tabell 57 Index enligt bedömningsgrunder med färgklassning. Ekologisk ASPT DJ MILA status Antal taxa Antal individer 1,06 1,50 Hög Vad säger bottenfaunan om naturvärdet (inkl. rödlistade arter)? Inga rödlistade arter påträffades. Biotopen bedöms ha lågt värde då bottnen dominerades av finsediment, se tabell 58. Lokalen är representativ för den här typen av sjöar med mycket finsediment och findetritus, vilket ger syrefria bottnar. Faunan bedöms som ordinär vilket ger bedömningen medelvärde för naturvärde. Tabell 58. Egen bedömning av Örtjärnens extra provlokal. Biotop Naturvärde Försurning Ekologisk status Lågt värde Medelvärde Måttligt surt Medelvärde 91

97 Vad säger bottenfaunan om ekologisk status? Bedömningsgrundernas sammantagna klassning blir hög status, se tabell 57. Medan den egna bedömningen hamnar på medelvärde, se tabell 58, främst på grund av det tjocka lager med finsediment och findetritus som täcker botten. Jämförelse med tidigare undersökning Ny lokal. Behov av åtgärder Granskogen går mycket nära strandkanten och en skyddszon med lövskog nära stranden vore önskvärt. Figur 73. Vy mot andra sidan sjön. 92

98 5 Frågor och svar 1. Figur 3 visar på en kvalitet med mestadels god eller hög status, men det finns några lokaler som fått sämre än god status. Några lokaler visar påverkan från både försurning och övergödning (t ex VS 2140 och VS 515), vad beror detta på? Enligt bedömningsgrunder ger den slutliga statusen för Utloppsbäcken från Järndammen (VS 2140) otillfredsställande status och dras ner av DJ-indexet. Den egna bedömningen är dock att värdet är lite högre och detta baseras på att både biotopen och naturvärdet värderas till medelvärde samt att försurningsläget bedöms som måttligt surt då förekomst av märlkräftan Gammarus pulex indikerar stabilitet i ph. MISA är i detta fall missvisande. Framför allt vid få antal taxa och individer kan indexen bli missvisande. För Stora Ensjöbäcken (VS 515) bedöms skogsbruket påverka framförallt surheten i bäcken, vilket drar ner värdet, här fanns endast mycket tåliga och extremt tåliga arter i provmaterialet. Vid kalkning i våtmarker kan vätejoner puttas nedströms och detta kan vara en förklaring till det att endast mycket försurningståliga taxa påträffades. 2. Vad i bottenfaunasamhället är det som formar naturvärdet? Och när bedöms en biotop ha högt värde? Vid den egna bedömningen av naturvärdet utgår jag från naturligheten i lokalen, dess bottenstruktur, om vattendraget är rätat eller har en naturlig sträckning, hur omgivningen ser ut, om vattendraget är reglerat eller om skogsbruket ser ut att påverka vattendraget. En kantzon av lövträd höjer naturligheten och ger på sikt mer död ved i vattnet. Bottenfaunans artsammansättning bidrar även till bedömningen av naturvärdet och utgår då från vilka taxa som kan förväntas finnas samt fördelningen av funktionella grupper. En biotop bedöms ha högt värde om det finns olika bottenstrukturer, om det finns uppströmningsområden med grundvatten, om sedimenteringen är låg så att inte slamlager bildas som försvårar exempelvis skrapare att komma åt sin föda, eller mellanrum mellan stenar sätts igen av slam så att djurgrupper som kräver rena mellanrum för skydd eller nätbyggnad försvåras. Goda lokaler innehåller både lugna och mer strömmande/forsande partier där syresättningen ökar. Beskuggningen har också stor betydelse för temperaturregleringen. Död ved i vatten ökar antalet mikrobiotoper och bidrar till långsiktigt organiskt material. 3. I Uggelforsån dominerade knottlarverna. Hur ser du på det, är det specifikt för vattendraget och vad kan det bero på? Går det att säga något generellt om ett vatten som har stor dominans av knottlarver, vad kan det tyda på? Generellt kan sägas att knottlarver (Simuliidae) är vanliga i hårt forsande vatten, precis som i Uggelforsån. Att knottlarverna dominerar så totalt här 93

99 beror mer på att de är extremt försurningståliga och mycket föroreningståliga och verkar vara de enda som klarar vattenkvaliteten något så när, här fanns 66 individer. Normalt finns de i mycket större numerärer i så blockig och forsande miljö. Nattsländelarven Hydropsyche siltalai, som är vanlig i den miljön, påträffades endast 6 individer medan övriga arter hade 1-3 individer. Avsaknad av fler arter och det extremt låga antalet individer tyder på att vattnet är mycket påverkat av förorening och försurning. 4. Vilka effekter av reglering ser man på bottenfaunan? De fem lokalerna som är belägna nedan kraftverksdammar skiljer sig åt inbördes. Gisslarboån (VS 2131) se ut att ha skadad fauna och lokalen ligger långt nedanför kraftverksdammen och det är svårt att utläsa om det är påverkan av reglering eller någon annan påverkan från tidigare verksamhet i området. Kolbäcksån (VS 2132) har vid provtagningssträckan ett kanaliserat flöde och har mer en fauna som liknar en sjöfauna mer än strömfauna. Förekomst av flera snäckarter tyder på viss näringsbelastning. Hedströmmen nedan Holmens kraftstation (VS 2137) och nedan Skinnskattebergs kraftstation (VS 2149) är relativt lika i utseende och läge, de ligger båda nedan dammen i till synes naturlig fåra men hårt reglerade. Typiska bottenfaunaarter för dessa två är förekomst av nätbyggande nattsländearten Neureclipsis bimaculata och arter ur familjen Hydropsyche. Dessa fanns tydligt representerade i dessa vatten. Hydropsyche indikerar näringsbelastning. Arbogaån (VS 2139) låg även den nedan dämmet och här var vattennivån låg och verkar regleras hårt. Detta är mycket stressande för bottenfauna och kan istället ge höga antal taxa då konkurrensen ökar i stressade miljöer. En artrik snäck- och igelfauna indikerar näringsrika förhållanden vilket inte är ovanligt nedan kraftverksdammar. Ett hårt reglerat vattendrag påverkar framför allt arter som inte är så mobila och snabbt kan flytta på sig när vattennivån sjunker snabbt, dessa djur påverkas alltid negativt och strandregionerna blir alltid artfattigare än vid normala förhållanden. 5. Har man inom ramen för denna inventering hittat någon rödlistad art? Ja, flodkräfta (Astacus astacus) påträffades i Nälabäcken. 6. I Djupebobäcken är bedömningen utifrån bedömningsgrunder för bottenfauna dålig status (DJ), måttlig status (ASPT) och god status (MISA). Varför är Limnias egen bedömning lågt värde? Den egna bedömningen baseras dels på bottenstrukturens extremt ensidiga och gravt sedimentbelagda botten där syrebrist kan vara ett stort problem sommartid, dels då endast mycket tåliga och extremt försurningståliga arter 94

100 förekom i provmaterialet. Bäckens ensidighet med raka kanter och svaga ström, nästan stillastående, drar ner naturligheten och biotopens värde. Lokalbeskrivning vid Hedströmmen (NR Bernshammar) VS

101 6 Referenser ARTBESTÄMNING Dall, P.C., T. M. Iversen, J. Kirkegard, C. Lindegaard & J. Thorup En oversigt over danske ferskvands invertebrater till brug ved bedømmelse af forureningen i søer och vandløb. Ferskvandsbiologiskt Laboratorium. Københavns Universitet. Helsingørsgade Hillerød. Edington, J.M. & Hildrew, A.G. (1995) A Revised Key to the Caseless Caddis Larvae of the British Isles, with notes on their Ecology. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No 53. Hynes, H. B. H Adults and Nymphs of British Stoneflies (Plecoptera) a Key. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 17. Nilsson, A. (Ed.) Aquatic insects of NW Europe. A Taxonomic Handbook. Volume 1. Ephemeroptera, Plecoptera, Heteroptera, Neuroptera, Megaloptera, Coleoptera och Lepidoptera. Volume 2. Odonata och Diptera. Apollo Books, Kirkeby Sand 19, DK-5771 Stenstrup. Denmark. Nilsson, A. & Holmen, M The aquatic Adephaga (Coleoptera) of Fennoscandia and Denmark. II. Dytiscidae. Fauna Entomologica Scandinavica, volume 32. Wallace, I. D., Wallace, B. & Philipson, G.N Keys to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshwater Biological Association. Scientific Publication No. 61. ÖVRIGT Degerman, E., Fernholm, B., Lingdell, P-E. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag Utbredning i Sverige Naturvårdsverket, Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag - inventering, Handledning för miljöövervakning, Undersökningstyp. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet - sjöar och vattendrag, Bilaga A till handbok 2007:4,

102 Bilagor Lokalbeskrivningar Artlistor

103 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 232 TREHÖRNINGSBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Fagersta Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,8-3,4 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 0,8-3,4 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,70 m Vattentemp: 14,4 ph: 6,08 Konduktivitet: 2,4 ms/m N Jämnt fördelade provpunkter Tallskog Strömriktning Foto Kalhygge Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm D2 2 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D1 2 Rosettväxter Grovgrus mm Mossor Mellansten mm Påväxtalger D1 3 Grovsten mm D3 2 Organiskt material Block mm Findetritus D2 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 2 Fin död ved D3 2 Grov död ved 2 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D3 1 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge D2 2 Kalfjäll Våtmark Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D3 Blåbär Ljung Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

104 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2127 TJURLÅNGSBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Arboga Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,5 m Vattenhastighet: 1 Vattendragsbredd, våt yta: 4,5-5,5 m Grumlighet: Grumligt Medeldjup: - Färg: Färgat Maxdjup: > 1 m Vattentemp: 16,4 ph: 6,18 Konduktivitet: 7,8 ms/m Jämnt fördelade provpunkter intill västra stranden, tagna från land. Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter D2 1 Missne Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor Mellansten mm Påväxtalger Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning Fin död ved D3 1 Grov död ved Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng D3 2 Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark 1 Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D1 Klibbal Gran Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

105 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 142 FLENAÅN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 1,75-8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,50 m Färg: Färgat Maxdjup: 1,75 m Vattentemp: 14,9 ph: 6,29 Konduktivitet: 3,4 ms/m Schematiskt placerade provpunkter från mitten och mot oststranden. Foto Bro Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D1 2 Rosettväxter Grovgrus mm 2 Mossor D2 1 Näckmossa Mellansten mm D3 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm D2 2 Organiskt material Block mm Findetritus D3 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 2 Fin död ved D1 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog D2 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark D3 2 Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D1 Al Hägg Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Ormbunkar Mossa Övrigt ( sten, åker, mm) D3 Sten margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

106 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 426 UGGELFORSÅN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 1-1,8 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 1-1,8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,25 m Färg: Klart Maxdjup: 0,8 m Vattentemp: 16 ph: 6,78 Konduktivitet: 10,3 ms/m Jämnt fördelade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm 1 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D3 2 Rosettväxter Grovgrus mm 1 Mossor Mellansten mm D1 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm D2 2 Organiskt material Block mm Findetritus D3 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved D1 2 Grov död ved s Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D2 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Fd. koppargruva Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 3? Magasinsgatan Skövde

107 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2130 DAMMSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Fagersta Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 0,4-1,8 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 0,4-1,8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,75 m Vattentemp: 15,4 ph: 6,3 Konduktivitet: 7,6 ms/m Jämnt fördelade provpunkter Strömriktning Hägg Bro Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter D1 2 Starr, fräken Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter 1 Näckrosor Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D2 1 Rosettväxter Grovgrus mm D2 2 Mossor D3 1 Näckmossa Mellansten mm 1 Påväxtalger D2 2 Grovsten mm 2 Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved Grov död ved D3 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D3 2 Åker D1 3 Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark 1 Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark D2 2 Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D2 Salix Hägg Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D1 Älgört Gräs Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Jordbruksmark Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 1 1 Påverkans styrka Magasinsgatan Skövde

108 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2131 GISSLARBOÅN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: 1 Vattendragsbredd, våt yta: 11 m Grumlighet: Grumligt Medeldjup: 0,45 m Färg: Klart Maxdjup: 1,00 m Vattentemp: 21,5 ph: 6,58 Konduktivitet: 4,5 ms/m Schematiskt placerade provpunkter från mitten mot västra stranden. Strömriktning Bro Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm 1 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D2 2 Rosettväxter Grovgrus mm D1 3 Mossor D2 1 Näckmossa Mellansten mm D3 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm 1 Organiskt material Block mm Findetritus D2 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 1 Fin död ved D3 1 Grov död ved Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng D2 2 Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Klibbal Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Slaggdeponi? Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 2? Magasinsgatan Skövde

109 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2132 KOLBÄCKSÅN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Surahammar Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 40 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,20 m Färg: Klart Maxdjup: 0,70 m Vattentemp: - ph: 6,78 Konduktivitet: 5,3 ms/m Jämnt fördelade provpunkter utmed östra stranden. Strömriktning Brygga Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D3 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D2 2 Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D2 1 Näckmossa Mellansten mm D1 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 1 Inbäddning 2 Fin död ved Grov död ved D3 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog D2 2 Äng Artificiell mark D3 2 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gråal Alm Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Reglering Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 1 2 Påverkans styrka Magasinsgatan Skövde

110 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2133 DJUPEBOBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Surahammar Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 1,6-1,8 m Vattenhastighet: 1 Vattendragsbredd, våt yta: 1,6-1,8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,75 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,80 m Vattentemp: 15,1 ph: 5,96 Konduktivitet: 4,8 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter D1 1 Missne Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor Mellansten mm Påväxtalger D2 1 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved 1 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D2 Gran Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D1 Örter Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

111 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2134 STORLJUSBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Sala Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 2,5 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 2,5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,30 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,60 m Vattentemp: 13,2 ph: 5,74 Konduktivitet: 3,6 ms/m Foto Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter D1 2 Missne Sand 0,06-2 mm D2 2 Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor Mellansten mm Påväxtalger Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved D3 1 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 2 Åker Blockmark Barrskog 1 Äng D3 2 Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge D2 2 Kalfjäll Våtmark Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D2 Björk Klibbal Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D1 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

112 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2135 NORRBYBÄCKEN/GNÄLLBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Sala Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,5-3,0 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 0,5-3,0 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,45 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,70 m Vattentemp: 16,1 ph: 5,69 Konduktivitet: 2,9 ms/m Jämnt fördelade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D2 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D2 2 Näckmossa Mellansten mm D3 2 Påväxtalger D1 3 Grovsten mm D1 3 Organiskt material Block mm Findetritus D2 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 2 Fin död ved D3 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Klibbal Gran Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Örter Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

113 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2136 VÅGSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 3-6 m Vattenhastighet: 1 & 2 Vattendragsbredd, våt yta: 3-6 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,60 m Färg: Klart Maxdjup: 0,95 m Vattentemp: 15,6 ph: 6,63 Konduktivitet: 3,6 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm 2 Övervattenväxter D1 2 Starr Sand 0,06-2 mm 1 Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm D2 2 Långskottsväxter Vattenklöver Mellangrus 6-20 mm D1 3 Rosettväxter Grovgrus mm 2 Mossor Mellansten mm 2 Påväxtalger D2 2 Grovsten mm 2 Organiskt material Block mm D3 2 Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 2 Fin död ved D3 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark D3 2 Hällmark Träd Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art D1 Starr margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

114 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2137 HEDSTRÖMMEN (KARMANSBO NEDRE DAMM) BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Låg Lokalens bredd: 5-8 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 5-8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,30 m Färg: Klart Maxdjup: 0,45 m Vattentemp: 22,8 ph: 6,73 Konduktivitet: 3,9 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm 1 Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 1 Rosettväxter Grovgrus mm D3 2 Mossor D1 3 Näckmossa Mellansten mm D2 2 Påväxtalger D2 2 Grovsten mm D1 3 Organiskt material Block mm Findetritus D3 1 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 2 Fin död ved D2 1 Grov död ved Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Ask Klibbal Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Gräs Övrigt ( sten, åker, mm) D3 Sten margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Reglering Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 1 2 Påverkans styrka Magasinsgatan Skövde

115 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 385 HEDSTRÖMMEN (NR BERNSHAMMAR) BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: låg Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 6 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,15 m Färg: Klart Maxdjup: 0,45 m Vattentemp: 22,2 ph: 6,8 Konduktivitet: 4,6 ms/m Foto Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D2 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm D1 3 Mossor D1 3 Näckmossa Mellansten mm Påväxtalger D2 2 Grovsten mm D3 2 Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning Fin död ved Grov död ved D3 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Alm Klibbal, ask Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Gräs Övrigt ( sten, åker, mm) D3 Sten margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

116 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2139 ARBOGAÅN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Arboga Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Låg Lokalens bredd: 0,3-5 m Vattenhastighet: 1 Vattendragsbredd, våt yta: 0,3-5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,15 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,45 m Vattentemp: - ph: 6,76 Konduktivitet: 10,0 ms/m Foto Jämnt fördelade provpunkter Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter D2 1 Näckrosor Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm D3 2 Mossor Mellansten mm D2 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved 2 Grov död ved D3 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat, vatten D2 2 Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Alm Al, lönn Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Sly Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Reglering Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka Magasinsgatan Skövde

117 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2140 UTLOPPSBÄCK FRÅN JÄRNDAMMEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Sala Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 1,90 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 1,90 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,45 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,60 m Vattentemp: 10,6 ph: 5,73 Konduktivitet: 4,6 ms/m Jämnt fördelade provpunkter Strömriktning Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D1 1 Näckmossa Mellansten mm D3 1 Påväxtalger D2 1 Grovsten mm D2 2 Organiskt material Block mm Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning Fin död ved D3 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D3 2 Åker Blockmark Barrskog D2 2 Äng Artificiell mark 1 Blandskog D1 3 Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D2 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D3 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

118 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 509 RUNNABÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Kungsör Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 2,3-5 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 2,3-5 m Grumlighet: Grumligt Medeldjup: 0,10 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,30 m Vattentemp: 11,5 ph: 7,21 Konduktivitet: 14,5 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D2 2 Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D2 1 Näckmossa Mellansten mm D1 2 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm D3 1 Organiskt material Block mm Findetritus D3 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 2 Fin död ved D1 2 Grov död ved Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark D2 1 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Klibbal Lönn Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

119 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 518 SKÄLSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,35-1,3 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 0,35-1,3 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,10 m Färg: Klart Maxdjup: 0,25 m Vattentemp: 14,5 ph: 6,67 Konduktivitet: 3,2 ms/m Foto Jämnt fördelade provpunkter Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D3 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter D2 2 Nate Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 1 Rosettväxter Grovgrus mm 1 Mossor D3 1 Näckmossa Mellansten mm D1 3 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm D2 2 Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 1 Fin död ved D3 2 Grov död ved 2 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Björk Gran Buskar D2 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

120 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 511 BJURSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 0,8-2,5 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 0,8-2,5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,55 m Färg: Klart/svagt färgat Maxdjup: 0,75 m Vattentemp: 16,3 ph: 6,52 Konduktivitet: 5,0 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D2 2 Övervattenväxter D1 2 Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm D1 3 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 1 Rosettväxter Grovgrus mm D3 2 Mossor Mellansten mm 2 Påväxtalger D2 1 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 2 Fin död ved 2 Grov död ved D3 2 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D2 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

121 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2144 KRABOBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 4 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,18 m Färg: Svagt färgat Maxdjup: 0,40 m Vattentemp: 14,1 ph: 6,33 Konduktivitet: 3,4 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm D3 2 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D2 2 Rosettväxter Grovgrus mm 3 Mossor Mellansten mm D1 3 Påväxtalger D1 2 Grovsten mm 2 Organiskt material Block mm 1 Findetritus 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved D1 2 Grov död ved D3 2 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Mossa Ormbunkar Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

122 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 515 STORA ENSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 1,7-2,5 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 1,7-2,5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,50 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,75 m Vattentemp: 12,4 ph: 5,45 Konduktivitet: 2,4 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter D3 1 Kabbeleka Sand 0,06-2 mm D3 2 Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter Grovgrus mm Mossor D2 1 Näckmossa Mellansten mm D2 2 Påväxtalger D1 3 Grovsten mm D1 3 Organiskt material Block mm Findetritus D2 1 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 3 Fin död ved D3 1 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark D3 2 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D2 Gran Björk Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D1 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

123 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2146 MÖRTBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 3-10 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 3-10 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,20 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,35 m Vattentemp: 14,1 ph: 6,62 Konduktivitet: 2,8 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter D2 1 Nate Fingrus 2-6 mm 2 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D3 2 Rosettväxter Grovgrus mm 2 Mossor Mellansten mm D1 3 Påväxtalger D1 3 Grovsten mm D2 2 Organiskt material Block mm Findetritus D3 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 3 Fin död ved D2 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 1 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D2 Blåbär Lingon Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D3 Mossa Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

124 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 519 NÄLABÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 1,5-3,5 m Vattenhastighet: 2/3 Vattendragsbredd, våt yta: 1,5-3,5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,7 m Vattentemp: 16 ph: 6,51 Konduktivitet: 2,9 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter D1 2 Starr Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm 1 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm D1 2 Rosettväxter Grovgrus mm D2 2 Mossor D3 2 Näckmossa Mellansten mm 1 Påväxtalger D2 2 Grovsten mm D3 2 Organiskt material Block mm 1 Findetritus D2 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D1 2 Inbäddning 2 Fin död ved D3 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 3 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark D3 2 Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D1 Al Gran Buskar D3 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

125 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2148 ÖRTJÄRNEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 3,5 m Vattenhastighet: 0 Vattendragsbredd, våt yta: - Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Klart Maxdjup: 0,75 m Vattentemp: 14,7 ph: 6,64 Konduktivitet: 2,7 ms/m Riktat urval av provpunkter Väg Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 2 Övervattenväxter D1 2 Starr Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter D2 1 Näckrosor Fingrus 2-6 mm D2 2 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 2 Rosettväxter Grovgrus mm 2 Mossor Mellansten mm D3 2 Påväxtalger D3 1 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning Fin död ved 1 3 Grov död ved D3 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D3 2 Äng Artificiell mark, vändplats D1 3 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D2 Björk Klibbal Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) D1 Gräs margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 1 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

126 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2149 HEDSTRÖMMEN (MELLAN NEDRE OCH ÖVRE VÄTTERN) BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 6-8 m Vattenhastighet: 3 Vattendragsbredd, våt yta: 6-8 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,20 m Färg: Klart Maxdjup: 0,40 m Vattentemp: 21,8 ph: 6,46 Konduktivitet: 3,3 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Strömriktning Mycket sten Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 1 Rosettväxter Grovgrus mm 1 Mossor D1 2 Näckmossa Mellansten mm D2 2 Påväxtalger D2 2 Grovsten mm D1 3 Organiskt material Block mm D3 2 Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 2 Fin död ved 1 Grov död ved D3 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D1 3 Åker Blockmark Barrskog Äng Artificiell mark D2 2 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Klibbal Hägg Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D3 Mossa Övrigt ( sten, åker, mm) D2 Sten margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 3 3 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

127 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2150 DAMMSJÖBÄCKEN BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Norberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Hög Lokalens bredd: 1,2-3,5 m Vattenhastighet: 2 Vattendragsbredd, våt yta: 1,2-3,5 m Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Färgat Maxdjup: 0,60 m Vattentemp: 17,1 ph: 7,31 Konduktivitet: 1,01 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Foto Strömriktning N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D2 2 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm 1 Rosettväxter Grovgrus mm 1 Mossor Mellansten mm D1 2 Påväxtalger D1 3 Grovsten mm D3 2 Organiskt material Block mm Findetritus D1 2 Häll > 2000 mm Grovdetritus D3 2 Inbäddning 2 Fin död ved D2 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 2 Äng Artificiell mark D3 2 Blandskog Hed Annat Kalhygge Kalfjäll Våtmark 2 Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Träd D1 Gråal Hägg Buskar Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation D2 Mossa Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Vägbygge Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % Yttäckning 3 3 Påverkans styrka 1-3 2? Magasinsgatan Skövde

128 LOKALBESKRIVNING FÖR VS 2151 ÖRTJÄRNEN (EXTRA) BOTTENFAUNAUNDERSÖKNING Län: Västmanlands län Kommun: Skinnskatteberg Koordinater: x y Provtagare: Margareta Setterberg Metod: M42-metoden Antal prov: 30 delprov Lokaluppgifter Lokalens längd: 50 m Vattennivå: Medel Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: 0 Vattendragsbredd, våt yta: - Grumlighet: Klart Medeldjup: 0,35 m Färg: Klart Maxdjup: 0,80 m Vattentemp: 14,7 ph: 6,7 Konduktivitet: 2,8 ms/m Schematiskt placerade provpunkter Väg Foto N Bottensubstrat och vattenvegetation Oorganiskt material Dom. Ytt. Vegetationstyp Dom. Ytt. Dominerande art Finsediment < 0,06 mm D1 3 Övervattenväxter Sand 0,06-2 mm Flytbladsväxter Fingrus 2-6 mm D2 2 Långskottsväxter Mellangrus 6-20 mm Rosettväxter D1 1 Notblomster Grovgrus mm Mossor Mellansten mm D3 1 Påväxtalger D2 1 Grovsten mm Organiskt material Block mm Findetritus D1 3 Häll > 2000 mm Grovdetritus D2 2 Inbäddning 3 Fin död ved D3 2 Grov död ved 1 Närmiljö 0-30 m Dom Ytt. Dom. Ytt. Dom. Ytt. Lövskog D2 2 Åker Blockmark Barrskog D1 3 Äng Artificiell mark D3 1 Blandskog Hed Annat Kalhygge Våtmark Kalfjäll Hällmark Strandmiljö 0-5 m, beskuggning, krontäckning Dom. Dom. Art Subdom. Art Yttäckning Träd D1 Gran Björk Buskar D2 Blåbär Gräs, halvgräs (inkl. vass) Annan vegetation Övrigt ( sten, åker, mm) margareta.setterberg@limnia.se Beskuggning Krontäckning Påverkan Dominerande typ: D1, D2, D3 Yttäckning: 0: saknas, 1: < 5 %, 2: 5-50 %, 3: >50 % 2 2 Påverkans styrka 1-3 Magasinsgatan Skövde

129 Artlista för bottenfauna i Västmanlands län 2010 Familj Taxa Auktor Arraneae - spindlar [Ord:Araneae] Arachnida Bivalvia - musslor SPHAERIIDAE Pisidium sp Sphaerium corneum (Linnaeus, 1758) Coleoptera - skalbaggar CHRYSOMELIDAE Donaciinae 2 DYTISCIDAE Agabus sp. 1 1 Colymbetes sp. 2 Dytiscidae 1 Dytiscus sp. 2 1 Graptodytes pictus (Fabricius, 1787) 1 Hydroporinae 1 Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) 1 Ilybius sp. 1 Porhydrus lineatus (Fabricius, 1775) 1 Rhantus sp. 3 ELMIDAE Elmis aenea (Müller, 1806) 4 36 Limnius volckmari (Panzer, 1793) Oulimnius sp. 30 Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) GYRINIDAE Gyrinus sp Orectochilus sp. Orectochilus villosus (Müller, 1776) HALIPLIDAE Brychius sp. HYDRAENIDAE Hydraena gracilis Germar, 1824 Hydraena sp. Limnebius truncatellus (Thunberg, 1794) SCIRTIDAE Cyphon sp. 1 SCIRTIDAE Elodes sp. 1 Crustacea - kräftdjur [Kl:Crustacea] Ostracoda ASELLIDAE Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) ASTACIDAE Astacus astacus (Linnaeus, 1758) GAMMARIDAE Gammarus pulex (Linnaeus, 1758) Diptera - tvåvingar CERATOPOGONIDAE Ceratopogonidae CHIRONOMIDAE Chironominae Corynoneura sp Diamesinae 48 Orthocladiinae Stenochironomus sp. Tanypodinae Tanytarsini CULICIDAE Culex sp. 1 EMPIDIDAE Empididae LIMONIIDAE Chioneinae 1 Eloeophila sp. 1 4 MUSCIDAE Muscidae 2 PEDICIIDAE Dicranota sp PSYCHODIDAE Psychodidae SIMULIIDAE Simuliidae TABANIDAE Tabanidae 2 TIPULIDAE Tipula sp Ephemeroptera - dagsländor ARTHROPLEIDAE Arthroplea congener Bengtsson, BAETIDAE Alainites muticus (Linnaeus, 1758) Baetis fuscatus group (Linnaeus, 1761) Baetis rhodani (Pictet, 1843) Centroptilum luteolum (Müller, 1776) Cloeon inscriptum Bengtsson, Nigrobaetis digitatus Bengtsson, Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) CAENIDAE Caenis horaria (Linnaeus, 1758) 1 12 Caenis luctuosa (Burmeister, 1839) 2 1 EPHEMERELLIDAE Serratella ignita/lactata EPHEMERIDAE Ephemera danica Müller, Ephemera vulgata Linnaeus, 1758 HEPTAGENIIDAE Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) 3 12 Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1783) 56 1 VS 232 Trehörningsbäcken VS 2127 Tjurlångsbäcken VS 142 Flenaån VS 426 Uggelforsån VS 2130"Dammsjöbäcken" VS 2131 Gisslarboån VS 2132 Kolbäcksån VS 2133"Djupebobäcken" VS 2134 Storljusbäcken VS 2135 Norrbybäcken/Gnällbäcken VS 2136 Vågsjöbäcken VS 2137 Hedströmmen (Karmansbo nedre damm) VS 385 Hedströmmen (NR Bernshammar)

130 Familj LEPTOPHLEBIIDAE VS 232 Trehörningsbäcken VS 2127 Tjurlångsbäcken VS 142 Flenaån VS 426 Uggelforsån VS 2130"Dammsjöbäcken" VS 2131 Gisslarboån VS 2132 Kolbäcksån VS 2133"Djupebobäcken" VS 2134 Storljusbäcken VS 2135 Norrbybäcken/Gnällbäcken Taxa Auktor Leptophlebia sp. Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) Gastropoda - snäckor ACROLOXIDAE Acroloxus lacustris (Linnaeus, 1758) 1 BITHYNIIDAE Bithynia tentaculata (Linnaeus, 1758) 26 LYMNAEIDAE Radix balthica (Linnaeus, 1758) 1 1 PHYSIDAE Physa fontinalis (Linnaeus, 1758) PLANORBIDAE Bathyomphalus contortus (Linnaeus, 1758) Gyraulus acronicus/albus/laevis Gyraulus crista (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758) 1 VALVATIDAE Valvata cristata O. F. Müller, 1774 Valvata piscinalis (O. F. Müller, 1774) VIVIPARIDAE Viviparus viviparus (Linnaeus, 1758) 9 Hemiptera - skinnbaggar CORIXIDAE Callicorixa praeusta (Fieber, 1848) 65 1 Hesperocorixa sahlbergi (Fieber, 1848) 1 Sigara semistriata (Fieber, 1848) 1 Sigara sp. GERRIDAE Aquarius najas (De Geer, 1773) Gerridae Gerris argentatus Schummel, Gerris lacustris (Linnaeus, 1758) Gerris sp. 1 NEPIDAE Nepa cinerea Linnaeus, 1758 Hirudinea - iglar ERPOBDELLIDAE Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) 4 2 Erpobdella testacea (Savigny, 1820) 2 GLOSSIPHONIIDAE Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) 3 Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) 1 Lepidoptera - fjärilar [Ord:Lepidoptera] Lepidoptera 2 1 Megaloptera - sävsländor SIALIDAE Sialis lutaria (Linnaeus, 1758) Nematoda - rundmaskar [Kl:Nematoda] Nematoda Nematomorpha - tagelmaskar [Kl:Nematomorpha] Nematomorpha Odonata - trollsländor AESHNIDAE Aeshna sp. CALOPTERYGIDAE Calopteryx virgo (Linnaeus, 1758) COENAGRIONIDAE Coenagrionidae Enallagma cyathigerum (Charpentier, 1840) 3 1 Erythromma najas (Hansemann, 1823) Pyrrhosoma nymphula 6 CORDULEGASTRIDAE Cordulegaster boltonii (Donovan, 1807) CORDULIIDAE Cordulia aenea (Linnaeus, 1758) Corduliidae Somatochlora metallica (van der Linden, 1825) GOMPHIDAE Onychogomphus forcipatus (Linnaeus, 1758) 7 LIBELLULIDAE Libellula quadrimaculata Linnaeus, 1758 Oligochaeta - daggmaskar [Kl:Oligochaeta] Oligochaeta LUMBRICIDAE Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826) TUBIFICIDAE Spirosperma ferox Eisen, Tubificidae 11 7 Plecoptera - bäcksländor [Ord:Plecoptera] Plecoptera 1 LEUCTRIDAE Leuctra hippopus Kempny, NEMOURIDAE Amphinemura borealis (Morton, 1894) 15 Amphinemura sulcicollis (Stephens, 1836) 19 5 Nemoura avicularis Morton, 1894 Nemoura cinerea (Retzius, 1783) Protonemura meyeri (Pictet, 1841) PERLODIDAE Isoperla difformis (Klapálek, 1909) Isoperla grammatica (Poda, 1761) Trichoptera - nattsländor BERAEIDAE Beraea pullata (Curtis, 1834) Beraeodes minutus (Linnaeus, 1761) 22 GLOSSOSOMATIDAE Agapetus ochripes Curtis, 1834 GOERIDAE Goera pilosa (Fabricius, 1775) Silo pallipes (Fabricius, 1781) Silo sp. VS 2136 Vågsjöbäcken VS 2137 Hedströmmen (Karmansbo nedre damm) VS 385 Hedströmmen (NR Bernshammar)

131 Familj Taxa Auktor HYDROPSYCHIDAE Cheumatopsyche lepida (Pictet, 1834) 1 Hydropsyche angustipennis (Curtis, 1834) Hydropsyche contubernalis McLachlan, Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai Döhler, Hydropsyche sp HYDROPTILIDAE Hydroptila sp Hydroptilidae Ithytrichia sp. 3 2 Oxyethira sp. 2 7 LEPIDOSTOMATIDAE Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) LEPTOCERIDAE Athripsodes aterrimus (Stephens, 1836) 2 Athripsodes cinereus (Curtis, 1834) 13 Athripsodes sp. Ceraclea alboguttata (Hagen, 1860) 1 1 Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) 2 Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) Mystacides azurea (Linnaeus, 1761) Mystacides longicornis (Linnaeus, 1758) Mystacides sp. 1 Oecetis notata (Rambur, 1842) 23 Oecetis sp Oecetis testacea (Curtis, 1834) Triaenodes bicolor (Curtis, 1834) LIMNEPHILIDAE Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) 3 1 Grammotaulius sp. 1 Halesus sp Ironoquia dubia (Stephens, 1837) 8 Limnephilidae Limnephilus flavicornis (Fabricius, 1787) Limnephilus lunatus Curtis, Limnephilus marmoratus Curtis, 1834 Limnephilus rhombicus (Linnaeus, 1758) 1 2 Limnephilus sp. 1 Potamophylax cingulatus typ (Medin) Potamophylax rotundipennis (Brauer, 1857) 1 1 Potamophylax sp. 7 MOLANNIDAE Molanna angustata Curtis, 1834 Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) PHILOPOTAMIDAE Chimarra marginata (Linnaeus, 1767) Philopotamidae PHRYGANEIDAE Agrypnia obsoleta (Hagen, 1864) POLYCENTROPODIDAE Cyrnus trimaculatus (Curtis, 1834) 3 Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia sp Polycentropodidae 2 1 Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) 1 PSYCHOMYIIDAE Lype reducta (Hagen, 1868) 3 5 Tinodes waeneri (Linnaeus, 1758) RHYACOPHILIDAE Rhyacophila fasciata Hagen, Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) Rhyacophila sp. Sericostoma personatum (Spence in Kirby & SERICOSTOMATIDAE Spence, 1826) Turbellaria - virvelmaskar [Kl:Turbellaria] Turbellaria DENDROCOELIDAE Dendrocoelum lacteum (Müller) Annitella sp./chaetopteryx sp Cladocera - hinnkräftor Cladocera Eurycercus lamellatus (O. F. Müller, 1785) 11 Sida crystallina (O. F. Müller, 1776) 1 Copepoda - hoppkräftor Copepoda Övrigt Grodyngel 1 Lampetra sp. Antal Taxa Antal individer VS 232 Trehörningsbäcken VS 2127 Tjurlångsbäcken VS 142 Flenaån VS 426 Uggelforsån VS 2130"Dammsjöbäcken" VS 2131 Gisslarboån VS 2132 Kolbäcksån VS 2133"Djupebobäcken" VS 2134 Storljusbäcken VS 2135 Norrbybäcken/Gnällbäcken VS 2136 Vågsjöbäcken VS 2137 Hedströmmen (Karmansbo nedre damm) VS 385 Hedströmmen (NR Bernshammar)

132 Artlista för bottenfauna i Västmanlands län 2010 Familj Arraneae - spindlar [Ord:Araneae] Bivalvia - musslor SPHAERIIDAE Taxa Auktor Arachnida Pisidium sp. Sphaerium corneum (Linnaeus, 1758) Coleoptera - skalbaggar CHRYSOMELIDAE Donaciinae DYTISCIDAE Agabus sp. Colymbetes sp. Dytiscidae Dytiscus sp. Graptodytes pictus (Fabricius, 1787) Hydroporinae Hyphydrus ovatus (Linnaeus, 1761) Ilybius sp. Porhydrus lineatus (Fabricius, 1775) Rhantus sp. ELMIDAE Elmis aenea (Müller, 1806) Limnius volckmari (Panzer, 1793) Oulimnius sp. Oulimnius tuberculatus (Müller, 1806) GYRINIDAE Gyrinus sp. Orectochilus sp. Orectochilus villosus (Müller, 1776) HALIPLIDAE Brychius sp. HYDRAENIDAE Hydraena gracilis Germar, 1824 Hydraena sp. Limnebius truncatellus (Thunberg, 1794) SCIRTIDAE Cyphon sp. SCIRTIDAE Elodes sp. Crustacea - kräftdjur [Kl:Crustacea] Ostracoda ASELLIDAE Asellus aquaticus (Linnaeus, 1758) ASTACIDAE Astacus astacus (Linnaeus, 1758) GAMMARIDAE Gammarus pulex (Linnaeus, 1758) Diptera - tvåvingar CERATOPOGONIDAE Ceratopogonidae CHIRONOMIDAE Chironominae Corynoneura sp. Diamesinae Orthocladiinae Stenochironomus sp. Tanypodinae Tanytarsini CULICIDAE Culex sp. EMPIDIDAE Empididae LIMONIIDAE Chioneinae Eloeophila sp. MUSCIDAE Muscidae PEDICIIDAE Dicranota sp. PSYCHODIDAE Psychodidae SIMULIIDAE Simuliidae TABANIDAE Tabanidae TIPULIDAE Tipula sp. Ephemeroptera - dagsländor ARTHROPLEIDAE Arthroplea congener Bengtsson, 1908 BAETIDAE Alainites muticus (Linnaeus, 1758) Baetis fuscatus group (Linnaeus, 1761) Baetis rhodani (Pictet, 1843) Centroptilum luteolum (Müller, 1776) Cloeon inscriptum Bengtsson, 1914 Nigrobaetis digitatus Bengtsson, 1912 Nigrobaetis niger (Linnaeus, 1761) CAENIDAE Caenis horaria (Linnaeus, 1758) Caenis luctuosa (Burmeister, 1839) EPHEMERELLIDAE Serratella ignita/lactata EPHEMERIDAE Ephemera danica Müller, 1764 Ephemera vulgata Linnaeus, 1758 HEPTAGENIIDAE Heptagenia sulphurea (Müller, 1776) Kageronia fuscogrisea (Retzius, 1783) VS 2139 Arbogaån (Skansen) VS 2140 Utloppsbäcken från Järndammen VS 509 Runnabäcken VS 518 Skälsjöbäcken VS 511 Bjursjöbäcken VS 2144 Krabobäcken VS 515 Stora Ensjöbäcken VS 2146 Mörtbäcken VS 519 Nälabäcken VS 2148 Örtjärnen VS 2149 Hedströmmen mellan Nedre och Övre Vättern VS 2150 Dammsjöbäcken VS 2151 Örtjärnen extra

133 Familj Taxa Auktor LEPTOPHLEBIIDAE Leptophlebia sp. Leptophlebia vespertina (Linnaeus, 1758) Gastropoda - snäckor ACROLOXIDAE Acroloxus lacustris (Linnaeus, 1758) BITHYNIIDAE Bithynia tentaculata (Linnaeus, 1758) LYMNAEIDAE Radix balthica (Linnaeus, 1758) PHYSIDAE Physa fontinalis (Linnaeus, 1758) PLANORBIDAE Bathyomphalus contortus (Linnaeus, 1758) Gyraulus acronicus/albus/laevis Gyraulus crista (Linnaeus, 1758) Hippeutis complanatus (Linnaeus, 1758) VALVATIDAE Valvata cristata O. F. Müller, 1774 Valvata piscinalis (O. F. Müller, 1774) VIVIPARIDAE Viviparus viviparus (Linnaeus, 1758) Hemiptera - skinnbaggar CORIXIDAE Callicorixa praeusta (Fieber, 1848) Hesperocorixa sahlbergi (Fieber, 1848) Sigara semistriata (Fieber, 1848) Sigara sp. GERRIDAE Aquarius najas (De Geer, 1773) Gerridae Gerris argentatus Schummel, 1832 Gerris lacustris (Linnaeus, 1758) Gerris sp. NEPIDAE Nepa cinerea Linnaeus, 1758 Hirudinea - iglar ERPOBDELLIDAE Erpobdella octoculata (Linnaeus, 1758) Erpobdella testacea (Savigny, 1820) GLOSSIPHONIIDAE Glossiphonia complanata (Linnaeus, 1758) Helobdella stagnalis (Linnaeus, 1758) Lepidoptera - fjärilar [Ord:Lepidoptera] Lepidoptera Megaloptera - sävsländor SIALIDAE Sialis lutaria (Linnaeus, 1758) Nematoda - rundmaskar [Kl:Nematoda] Nematoda Nematomorpha - tagelmaskar [Kl:Nematomorpha] Nematomorpha Odonata - trollsländor AESHNIDAE Aeshna sp. CALOPTERYGIDAE Calopteryx virgo (Linnaeus, 1758) COENAGRIONIDAE Coenagrionidae Enallagma cyathigerum (Charpentier, 1840) Erythromma najas (Hansemann, 1823) Pyrrhosoma nymphula CORDULEGASTRIDAE Cordulegaster boltonii (Donovan, 1807) CORDULIIDAE Cordulia aenea (Linnaeus, 1758) Corduliidae Somatochlora metallica (van der Linden, 1825) GOMPHIDAE Onychogomphus forcipatus (Linnaeus, 1758) LIBELLULIDAE Libellula quadrimaculata Linnaeus, 1758 Oligochaeta - daggmaskar [Kl:Oligochaeta] Oligochaeta LUMBRICIDAE Eiseniella tetraedra (Savigny, 1826) TUBIFICIDAE Spirosperma ferox Eisen, 1879 Tubificidae Plecoptera - bäcksländor [Ord:Plecoptera] Plecoptera LEUCTRIDAE Leuctra hippopus Kempny, 1899 NEMOURIDAE Amphinemura borealis (Morton, 1894) Amphinemura sulcicollis (Stephens, 1836) Nemoura avicularis Morton, 1894 Nemoura cinerea (Retzius, 1783) Protonemura meyeri (Pictet, 1841) PERLODIDAE Isoperla difformis (Klapálek, 1909) Isoperla grammatica (Poda, 1761) Trichoptera - nattsländor BERAEIDAE Beraea pullata (Curtis, 1834) Beraeodes minutus (Linnaeus, 1761) GLOSSOSOMATIDAE Agapetus ochripes Curtis, 1834 GOERIDAE Goera pilosa (Fabricius, 1775) Silo pallipes (Fabricius, 1781) Silo sp. VS 2139 Arbogaån (Skansen) VS 2140 Utloppsbäcken från Järndammen VS 509 Runnabäcken VS 518 Skälsjöbäcken VS 511 Bjursjöbäcken VS 2144 Krabobäcken VS 515 Stora Ensjöbäcken VS 2146 Mörtbäcken VS 519 Nälabäcken VS 2148 Örtjärnen VS 2149 Hedströmmen mellan Nedre och Övre Vättern VS 2150 Dammsjöbäcken VS 2151 Örtjärnen extra 1 1 1

134 Familj Taxa Auktor HYDROPSYCHIDAE Cheumatopsyche lepida (Pictet, 1834) Hydropsyche angustipennis (Curtis, 1834) Hydropsyche contubernalis McLachlan, 1865 Hydropsyche pellucidula (Curtis, 1834) Hydropsyche siltalai Döhler, 1963 Hydropsyche sp. HYDROPTILIDAE Hydroptila sp. Hydroptilidae Ithytrichia sp. Oxyethira sp. LEPIDOSTOMATIDAE Lepidostoma hirtum (Fabricius, 1775) LEPTOCERIDAE Athripsodes aterrimus (Stephens, 1836) Athripsodes cinereus (Curtis, 1834) Athripsodes sp. Ceraclea alboguttata (Hagen, 1860) Ceraclea annulicornis (Stephens, 1836) Ceraclea dissimilis (Stephens, 1836) Mystacides azurea (Linnaeus, 1761) Mystacides longicornis (Linnaeus, 1758) Mystacides sp. Oecetis notata (Rambur, 1842) Oecetis sp. Oecetis testacea (Curtis, 1834) Triaenodes bicolor (Curtis, 1834) LIMNEPHILIDAE Glyphotaelius pellucidus (Retzius, 1783) Grammotaulius sp. Halesus sp. Ironoquia dubia (Stephens, 1837) Limnephilidae Limnephilus flavicornis (Fabricius, 1787) Limnephilus lunatus Curtis, 1834 Limnephilus marmoratus Curtis, 1834 Limnephilus rhombicus (Linnaeus, 1758) Limnephilus sp. Potamophylax cingulatus typ (Medin) Potamophylax rotundipennis (Brauer, 1857) Potamophylax sp. MOLANNIDAE Molanna angustata Curtis, 1834 Molannodes tinctus (Zetterstedt, 1840) PHILOPOTAMIDAE Chimarra marginata (Linnaeus, 1767) Philopotamidae PHRYGANEIDAE Agrypnia obsoleta (Hagen, 1864) POLYCENTROPODIDAE Cyrnus trimaculatus (Curtis, 1834) Holocentropus dubius (Rambur, 1842) Neureclipsis bimaculata (Linnaeus, 1758) Plectrocnemia sp. Polycentropodidae Polycentropus flavomaculatus (Pictet, 1834) Polycentropus irroratus (Curtis, 1835) PSYCHOMYIIDAE Lype reducta (Hagen, 1868) Tinodes waeneri (Linnaeus, 1758) RHYACOPHILIDAE Rhyacophila fasciata Hagen, 1859 Rhyacophila nubila (Zetterstedt, 1840) Rhyacophila sp. Sericostoma personatum (Spence in Kirby & SERICOSTOMATIDAE Spence, 1826) Turbellaria - virvelmaskar [Kl:Turbellaria] Turbellaria DENDROCOELIDAE Dendrocoelum lacteum (Müller) Annitella sp./chaetopteryx sp. Cladocera - hinnkräftor Cladocera Eurycercus lamellatus (O. F. Müller, 1785) Sida crystallina (O. F. Müller, 1776) Copepoda - hoppkräftor Copepoda Övrigt Grodyngel Lampetra sp. Antal Taxa Antal individer VS 2139 Arbogaån (Skansen) VS 2140 Utloppsbäcken från Järndammen VS 509 Runnabäcken VS 518 Skälsjöbäcken VS 511 Bjursjöbäcken VS 2144 Krabobäcken VS 515 Stora Ensjöbäcken VS 2146 Mörtbäcken VS 519 Nälabäcken VS 2148 Örtjärnen VS 2149 Hedströmmen mellan Nedre och Övre Vättern VS 2150 Dammsjöbäcken VS 2151 Örtjärnen extra

135