6 Bottenfauna i sjöar
|
|
- Helen Arvidsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 6 Bottenfauna i sjöar Parameter Visar i första hand effekter av Hur ofta behöver man mäta? ASPT Ekologisk kvalitet (litoral) 1 gång/år höst MILA Surhet (litoral) 1 gång/år höst BQI Näringspåverkan (profundal) 1 gång/år höst När på året ska man mäta? 6.1 Inledning Olika typer av påverkan som t.ex. eutrofiering och surhet medför en förskjutning i den taxonomiska sammansättningen hos bottenfauna (bottenlevande, ryggradslösa djur) i sjöar och vattendrag mot en större dominans av toleranta arter. Inom Europa finns en lång tradition av att använda bottenfauna som indikator för förändringar i vattenmiljön och många länder har utvecklat egna bottenfaunaindex. Ett index sammanväger information från flera indikatortaxa (eller arter) och förenklar därigenom klassificeringen. På senare år har utvecklingen tenderat att gå mot så kallade multimetriska index där information från flera olika enkla index eller parametrar sammanvägs. Vart och ett av dessa enkla index uppvisar en korrelation med en specifik påverkan och på så sätt kan ett multimetriskt index byggas upp av flera enkla index som vart och ett speglar olika aspekter av bottenfaunasamhällena (t.ex. artrikedom, diversitet, funktion, tolerans mot föroreningar). SLU har utvecklat två multimetriska bottenfaunaindex för surhet, både för sjöar och för vattendrag (MILA respektive MISA) och dessutom har ett förhållandevis nytt multimetriskt index för eutrofieringspåverkan i vattendrag (DJ-index) kalibrerats. Indexberäkningar kan lämpligen göras med programvaran ASTERICS, som är fritt tillgänglig på webbsidan Till programmet ASTERICS kan man ladda upp sina datafiler (i Excel- eller ASCII-format) om dessa innehåller provtagna taxa försedda med så kallade AQEM-koder (Shortcode, ID_ART eller TAXON_NAME). AQEM-koderna finns beskrivna i den engelska manualen (Manual for AQEM European stream assessment program, version 2.3) och i de taxalistor som hittas på samma webbsida som programmet. Utfilen från ASTERICS innehåller många olika index som används inom Europa. Några av dessa index är del av dessa bedömningsgrunder medan andra kanske används i andra europeiska länder och kan t ex användas för beräkning av ytterligare multimetriska index. Observera dock att ASTERICS också ger en klassificering av index enligt de gamla bedömningsgrunderna (Naturvårdsverket rapport 4913, 1999), men dessa ska alltså inte användas! 51
2 6.2 Ingående parametrar ASPT (Average Score Per Taxon) (Armitage m fl 1983) 11 är ett index där olika familjer av bottenfaunaorganismer får poäng efter deras känslighet mot en miljöpåverkan och som integrerar påverkan från eutrofiering, förorening med syretärande ämnen och habitatförstörande påverkan som rätning/rensning (inklusive grumling). avsnitt 4.1 BQI (Benthic Quality Index) (Wiederholm 1980) 12 utnyttjar kunskapen om olika fjädermyggarters känslighet mot låga syrgashalter och används för att mäta tillståndet i sjöars profundal. MILA (Multimetric Index for Lake Acidification) (Johnson & Goedkoop 2007) 13 är ett multimetriskt surhetsindex för sjöar som innehåller sex parametrar/index baserat på sjöars litoralfauna. 6.3 Krav på underlagsdata För att bedömningsgrunden för bottenfauna i sjöar ska kunna tillämpas ska provtagning och analys ha gjorts enligt SS EN eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i litoral och SS eller med annan metod som ger likvärdiga resultat för prover i profundal. Resterande information i tabell 6.1 rekommenderas också för att klassificeringen ska bli så bra som möjligt. Artbestämning ska ha gjorts enligt den standardiserade taxonomiska listan i föreskrifterna (NFS 2008:1), tabell 4.6. avsnitt 4.2 Tabell 6.1. Översikt över provtagningsmetoder för bottenfauna i sjöar. Habitat Metod Provtagningsinsats* Maskstorlek (mm) Exponerad litoral SSEN Antal prov Årstid 60 s x 1 m 0,5 5 Höst Profundal SS ** 0,5 5 Höst * avses sparktiden och sparksträckan, ** ej tidsbereonde 11 Armitage, P.D., Moss, D. Wright, J.F. & M.T. Furse The performance of a new biological water quality score system based on macroinvertebrates over a wide range of unpolluted running-waters. Water Research 17: Wiederholm, T Use of zoobenthos in lake monitoring. Journal of the Water Pollution Control Federation 52: Johnson, R.K. och Goedkoop, W Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument. Rapport 2007:4. 52
3 6.4 Typindelning För klassificering av bottenfauna delas Sveriges sjöar in i tre typer. Typerna är baserade på Illies ekoregioner (figur 6.1). I tabell 6.2 visas hur dessa stämmer överens med de limniska ekoregionerna angivna i Naturvårdsverkets föreskrifter om kartläggning och analys, NFS 2006:1. Figur 6.1. Illies ekoregioner, Centralslätten (14), Fennoskandiska skölden (22) och det Boreala höglandet (20). 53
4 Tabell 6.2 Typindelning för statusklassificering av bottenfauna i relation till ekoregionerna enligt föreskrifterna om kartläggning och analys, NFS 2006:1 Typer för bottenfauna Ekoregion enligt NFS 2006:1 Illies Ekoregion 20 Ekoregion 1 och 2 (delvis) Illies Ekoregion 22 Ekoregion 2 (delvis) och 3 Illies Ekoregion 14 Ekoregion 4, 5, 6 och ASPT Klassificering av status I ASPT utnyttjas skillnader i tolerans hos olika familjer av bottenfaunaorganismer (samt ordningen Oligochaeta, glattmaskar). Familjer med hög känslighet bidrar med höga indikatorvärden, medan sådana med hög tolerans bidrar med låga indikatorvärden. Indexvärdet för ASPT är ett medelvärde per ingående taxa och beräknas genom summering av indikatorvärden och division med antalet ingående taxa (familjer). avsnitt 4.3 Tabell 6.3. Indikatorvärden för ASPT för olika familjer. Indikatorvärde Familj 10 Aphelocheiridae, Beraeidae, Brachycentridae, Capniidae, Chloroperlidae, Ephemeridae, Ephemerellidae, Goeridae, Heptageniidae, Lepidostomatidae, Leptoceridae, Leptophlebiidae, Leuctridae, Molannidae, Odontoceridae, Perlidae, Perlodidae, Phryganeidae, Potamanthidae, Sericostomatidae. Siphlonuridae, Taeniopterygidae 8 Aeshnidae, Astacidae, Agriidae, Cordulegasteridae, Corduliidae, Gomphidae, Lestidae, Libellulidae, Philopotamidae, Psychomyiidae 7 Caenidae, Limnephilidae, Nemouridae, Polycentropodidae, Rhyacophilidae (inkl Glossosomatidae) 6 Ancylidae, Coenagriidae, Corophiiidae, Gammaridae, Hydroptilidae, Neritidae, Platycnemididae, Unionidae, Viviparidae 5 Chrysomelidae, Clambidae, Corixidae, Curculionidae, Dendrocoelidae, Dryopidae, Dytiscidae, Elminthidae, Gerridae, Gyrinidae, Haliplidae, Heledidae, Hydrophilidae (inkl Hydraenidae), Hydropsychidae, Hygrobiidae, Hydrometridae, Mesoveliidae, Naucoridae, Nepidae, Notonectidae, Planariidae, Pleidae, Simuliidae, Tipulidae (inkl Pediciidae) 4 Baetidae, Piscicolidae, Sialidae 3 Asellidae,, Erpobdellidae, Glossiphoniidae, Hirudidae, Hydrobiidae, Lymnaeidae, Planorbidae, Physidae, Sphaeriidae, Valvatidae 2 Chironomidae 1 Oligochaeta 54
5 Den ekologiska kvalitetskvoten (EK) beräknas enligt följande: EK = beräknat ASPT / referensvärde Referensvärden och klassgränser finns i tabell Referensvärden och klassgränser Tabell 6.4. Referensvärden och klassgränser för klassificering av parametern ASPT i sjöar. SD avser standardavvikelsen för den ekologiska kvalitetskvoten. Illies ekoregioner enligt figur 6.1. Typ Status ASPT Ekologisk kvalitetskvot (EK) Illies ekoregion 14 Referensvärde 5,85 Centralslätten. Osäkerhet 0,057 (SD av EK) Hög 6,8 God 6,55 och <6,8 Måttlig 6,35 och <6,55 Otillfredsställande 6,1 och <6,35 Dålig <6,1 55
Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument
Bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Användarmanual och bakgrundsdokument av Richard K. Johnson & Willem Goedkoop 05-12-2007 Institutionen för miljöanalys SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Läs merHavs- och vattenmyndighetens författningssamling
BILAGA 1 Havs- och vattenmyndighetens författningssamling Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer
Läs merRemissvar önskas så snart som möjligt men ska ha inkommit till Havs- och vattenmyndigheten senast den 25 juni 2018.
Från: Vattenförvaltning Skickat: den 26 april 2018 12:48 Kopia: Marie Berghult; Jonas Svensson; Björn Sjöberg Ämne: Remiss Revidering av föreskrifter HVMFS 2013-19 om
Läs merNorrvikens bottenfauna 12 november 2007
Norrvikens bottenfauna 12 november 2007 Ulf Lindqvist Naturvatten i Roslagen AB Rapport 2007:21 Norr Malma 4201 761 73 Norrtälje Malmsjön april 2007 1 Inledning... 3 Metodik... 3 Resultat... 4 Profundalen
Läs merBottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan
Bottenfauna 2012 Ljusnan- Voxnan Mikael Christensson Martin Liungman Medins Biologi AB 1. Metodik 1.1 Bottenfauna 1.1.1 Provtagning Provtagningen av bottenfauna i rinnande vatten utfördes den 28 september
Läs merBILAGA 1: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG
Bilaga 1 HVMFS 2013:19 BILAGA 1: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG 1 Växtplankton i sjöar 1.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar Växtplankton i sjöar ska klassificeras
Läs merEXAMENSARBETE. Marielundsbäcken, en miljöstudie under tolv månader. Ann-Caroline Karlsson. Naturvård och artmångfald 180p.
Naturvård och artmångfald 180p EXAMENSARBETE Marielundsbäcken, en miljöstudie under tolv månader Ann-Caroline Karlsson Biologi 15p Halmstad 2016-06-03 Marielundsbäcken, en miljöstudie under tolv månader
Läs merAbborrens hälsotillstånd i Järlasjön 2008
Abborrens hälsotillstånd i Järlasjön 008 Rapport 009: Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 0 76 7 Norrtälje Abborrens hälsotillstånd i Järlasjön 008 Abborrens hälsotillstånd i Järlasjön 008 Författare:
Läs merProjekt Biokanal - slutrapport
Projekt Biokanal - slutrapport 2010-2012 Stina Gustafsson, Olle Calles, Martin Österling och Lea Schneider, Karlstads universitet Jostein Skurdal, NINA, Lillehammer Paolo Vezza & Claudio Comoglio, Politecnico
Läs merLILLÅN. - Statusbedömning enligt EU:s ramdirektiv för vatten. EXAMENSARBETE 15 HP Västerås, den 7 April 2009
Akademin för hållbar samhällsoch teknikutveckling EXAMENSARBETE 15 HP Västerås, den 7 April 2009 LILLÅN - Statusbedömning enligt EU:s ramdirektiv för vatten Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete
Läs merBILAGA 1: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG
BILAGA 1: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR BIOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR OCH VATTENDRAG Bilaga 1 17 1 Växtplankton i sjöar 1.1 Kvalitetsfaktor och ingående parametrar Växtplankton i sjöar ska klassificeras
Läs merRapport 2010:24. Rapport 2001:01
Rapport 010:4 Rapport 001:01 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Rapport 010:4 Bottenfaunainventering - 14 lokaler i Stockholms län 009 Utgivningsår: 010 ISBN: 978-91-781-4-6 Länsstyrelsen
Läs merStockholm Vatten AB sid 1 (4) Vattenvård RAPPORT MV av A. Stehn Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån)
Stockholm Vatten AB sid 1 (4) Bottenfauna i Norrån/Forsån (Tyresån) 1997-98 Sammanfattning Bottenfaunan i å-systemet är normal för området, såväl allmänekologiskt som vad rör försurning. Däremot ser man
Läs merSjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014
Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2014 Författare: Ulf Lindqvist onsdag 24 juni 2015 Rapport 2015:15 Naturvatten i Roslagen AB Norr
Läs merLYCKEBYÅN RECIPIENTKONTROLL 2003 DEL II. Bottenfauna. EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17
DEL II Bottenfauna EA International Bottenfauna, Lyckebyån 2003 sida 1 av 17 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 3 2 Metodik... 3 3 Resultat övergripande... 5 4 Resultat stationvis... 9 4.1 Lyckebyån
Läs merBottenfaunaundersökning i Edsviken 2010
Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Bottenfaunaundersökning i Edsviken 21 Författare: Ulf Lindqvist 21-6-1 Rapport 21:13 Naturvatten i Roslagen AB Norr Malma 421 761 73 Norrtälje 176 22 9 65 Recipientundersökningar
Läs merJämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen
2011: 7 Jämförande test av kiselalgers och bottenfaunas lämplighet som indikatorer för närsaltshalt och surhet inom miljömålsuppföljningen Hög Ekologisk status i Västra Orlundsån God Måttlig Otillfredsställande
Läs merBOTTENFAUNA I NORRÅN och FORSÅN
rapport 8909666-1663723: 10-05-12 Bottenfauna i Norrån och Forsån 1997-2009 sid 1(20) BOTTENFAUNA I NORRÅN och FORSÅN 1997 2009 Norrån, uppströms Länsvägsbron Lillsjön Forsån, under Perstorpsbron Anders
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (NFS 2008:1) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten; NFS 2008:1 Utkom från trycket den 11 februari
Läs merSå kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras
Så kan bedömningsgrunderna för vattendirektivet förbättras Mats Svensson, Havs- och Vattenmyndigheten Mats Lindegarth, Göteborgs Universitet, Havsmiljöinstitutet Stina Drakare, Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merErfarenheter från statusklassning i Sverige
Erfarenheter från statusklassning i Sverige Gunilla Lindgren Samordnare av vattenförvaltningen Länsstyrelsen i Uppsala län +46 18 19 50 15 Gunilla.lindgren@c.lst.se Statusklassning i praktiken En guidad
Läs merUlf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter
Bottenfauna Ulf Ericsson Medins Havs och Vattenkonsulter Vad är bottenfauna Kan definieras som: Vattenlevande evertebrater (ryggradslösa djur) som kvarhålls i ett såll med masktätheten,5 mm Enligt denna
Läs merAnalys av befintlig övervakning med avseende på biologisk mångfald (utredning) Leonard Sandin Sonja Stendera
Analys av befintlig övervakning med avseende på biologisk mångfald (utredning) Av Leonard Sandin Sonja Stendera Department of Environmental Assessment Swedish University of Agricultural Sciences Box 75
Läs merRevidering av bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Projekt
Revidering av bedömningsgrunder för bottenfauna i sjöar och vattendrag Projekt 502 0510 av Richard K. Johnson & Willem Goedkoop Institutionen för miljöanalys SLU Box 7050, 750 07 Uppsala 2006 Rapport 2006:5
Läs merUndersökning av bottenfaunan i Stockholm stad Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar
Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad 2017 Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar Undersökning av bottenfaunan i Stockholm stad 2017 Inventering av 10 sjöar och 3 mälarvikar Författare: Mia Arvidsson
Läs merBottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet. juni 2011
Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Bottenfaunaundersökning i Björnöfjärden, Fjällsviksviken och Skarpösundet juni 2011 Författare: Ulf Lindqvist tisdag
Läs merBOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923
rapport 8909666-1612680: 10-01-14 Bottenfauna i Brommasjöarnas sublittoral hösten 2004 sid 1(10) BOTTENFAUNA I BROMMASJÖARNAS SUBLITTORAL 040921 040923 Råcksta träsk Kyrksjön Bromma kyrka Judarn Lillsjön
Läs merRapport 2010:16. Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna. Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening
Rapport 2010:16 Utvärdering av biologiska bedömningsgrunder för sjöar erfarenheter från Dalarna Miljöenheten Dalälvens Vattenvårdsförening Omslagsbild: Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W.
Läs merKiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012
Kiselalgsundersökning i Allarpsbäcken och Oppmanna kanal 2012 INNEHÅLL Inledning sid. 2 Metodik sid. 2 Resultat sid. 5 Referenser sid. 7 Artlistor sid. 8 Kort rapport för varje provtagningslokal sid. 11
Läs merMedins Havs och Vattenkonsulter AB
Medins Havs och Vattenkonsulter AB Utredningar, fältstudier, biologiska analyser Sötvatten och marina miljöer Verksamhetsansvarig sötvatten Carin Nilsson carin.nilsson@medinsab.se 031-338 35 43 Östra Nedsjön
Läs merSolna stad. Bottenfauna oktober 2016
Solna stad Bottenfauna oktober 2016 Analysrapport till Calluna AB 2016-12-13 Analysrapport: Bottenfauna Solna stad oktober 2016 Pelagia Nature & Environment AB Adress: Strömpilsplatsen 12, Sjöbod 2 907
Läs mer"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)"
"WATERS: pågående arbete med indikatorer och bedömningsrutiner för Vattendirektivet (och Havsmiljödirektivet?)" Lena Bergström, SLU Aqua Mats Lindegarth, Havsmiljöinstitutet WATER-konsortiet WATERS is
Läs merEnningdalsälven. 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge
Enningdalsälven 2/3 av avrinningsområdet i Sverige 1/3 av avrinningsområdet i Norge Ragnar Lagergren: Länsstyrelsen Västra Götalands län Ann Kristin Schartau: NINA Status i Enningdalsälven I Sverige: 14
Läs merNya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd. Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet
Nya metoder fo r bedo mning av havsoch vattenmiljo ns tillsta nd Mats Lindegarth Havsmiljo institutet / Göteborgs Universitet Vattendirektivet säger Bedömning av ekologisk status baserat på biologiska,
Läs merBILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden
BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden 49 Statusklassning, EK-värde och tillståndsbedömning för fosfor och kväve, limnisk Tabell 3. Bedömning av fosfor och kväve i sjöar och vattendrag i Motala
Läs merPotentiella predatorer på culicidlarver och alternativa byten i Färnebofjärdens översvämningsområden
Uppsala Universitet 2007-01-31 Potentiella predatorer på culicidlarver och alternativa byten i Färnebofjärdens översvämningsområden Thomas Z. Persson Vinnersten 1, Anna Hagelin 1, Martina Schäfer 1, Erik
Läs merBeskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013
Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras
Läs merVad finns att berätta om denna rapport?
Vad finns att berätta om denna rapport? Del i rapportserie om kalkningens effekter på biologin Fisk i rinnande vatten Bottenfauna i rinnande vatten Fisk i sjöar Flodpärlmussla (Flodkräfta) Baserade på
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om övervakning av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön; Utkom från trycket
Läs merInventering av bottenfaunan i Almaån
Inventering av bottenfaunan i Almaån Hässleholms kommun 2006-01-31 Uppdraget Naturvårdsingenjörerna AB har på uppdrag av Hässleholms kommun undersökt bottenfaunan i Almaån på tre olika lokaler. Två av
Läs merInformation om vem som lämnar synpunkterna Namn Juha Salonsaari Organisation Miljöförvaltnngen Stockholms stad Telefon 076-1228792 e-post juha.salonsaari@stockholm.se SVARSMALL för inlämnande av synpunkter
Läs merStatus, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp HANDBOK 2007:4 UTGÅVA
Läs merStatusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren
Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
Läs merFlodpärlmussla som indikator i svenska vattendrag en jämförelse mellan flodpärlmussla och biologiska kvalitetsfaktorer
Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Flodpärlmussla som indikator i svenska vattendrag en jämförelse mellan flodpärlmussla och biologiska kvalitetsfaktorer Freshwater pearl mussel as indicators
Läs merKärlväxtinventering och översiktlig naturvärdesbedömning av skogsområde i Fingerboda, Nora, samt inventering av bottenfauna i Dalbobäcken
Kärlväxtinventering och översiktlig naturvärdesbedömning av skogsområde i Fingerboda, Nora, samt inventering av bottenfauna i Dalbobäcken Sanna Silfverberg Degree project in biology, Master of science
Läs merEffekter av revidering av HVMFS 2013:19
Effekter av revidering av HVMFS 2013:19 Klassificering av biologiska och fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer enligt fastställd respektive reviderad föreskrift med Bällstaån, Drevviken och Brunnsviken
Läs merMarin undersökning av utvalda havsstränder inom Härnösands kommun
Institutionen för Samhällsteknik EXAMENSARBETE 20P Marin undersökning av utvalda havsstränder inom Härnösands kommun En studie av bottenfauna Examensarbete vid Mälardalens Högskola i samarbete med Härnösands
Läs merStatus, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon
Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp handbok 2007:4 UTGÅVA
Läs merUNDERSÖKNING AV MILJÖSTATUSEN I GOTHEMSÅN/DALHEM I ANSLUTNING TILL
UNDERSÖKNING AV MILJÖSTATUSEN I GOTHEMSÅN/DALHEM I ANSLUTNING TILL UTSLÄPP AV LAKVATTEN FRÅN SOPDEPONI I ROMA 2010 Jenny Plahn Examensarbete i biologi 15 högskolepoäng, 2011 Handledare: Bertil Widbom Institutionen
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Rönne å - Vattenkontroll 2014 Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Provtagningspunkter År 2014 insamlades påväxtprov för kiselalgsanalys på åtta lokaler i Rönne ås
Läs merMetod. Sammanfattning av resultat. Beskrivning av de inventerade dammarna
Introduktion Nacka Golfklubb beställde under våren 2014 en inventering av sina småvatten för att förbättra kunskapsläget kring faunan i de på golfbanan belägna småvattnen. Inventeringen utfördes i Juni
Läs merVEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK. Steinkjer kommune
VEDLEGG: ANALYSERAPPORT KVARVINGELVA REGULERINGSPLAN FV. 17 KVARVING - ØSTVIK Steinkjer kommune Region midt Steinkjer kontorsted 09.11.2018 PE LAG IA NATU RE & E NVIRON M E NT AB Kvarvingelva Bottenfaunaundersökning
Läs merKan förändringar i bottenfaunan påvisas två år efter en bäckrestaurering?
Institutionen för fysik, kemi och biologi Examenarbete Kan förändringar i bottenfaunan påvisas två år efter en bäckrestaurering? Björn Averhed Examensarbetet utfört vid IFM Biologi 2010-05-31 LITH-IFM-G-EX--10/2343SE
Läs merStatus, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon
Efter den 1 juli 2011 ansvarar Havs- och vattenmyndigheten för denna publikation. Telefon 010-698 60 00 publikationer@havochvatten.se www.havochvatten.se/publikationer Status, potential och kvalitetskrav
Läs merBOTTENFAUNAN I STENSJÖÅN OCH DESS TILLFLÖDE BOKÅN. en undersökning av tre lokaler
BOTTENFAUNAN I STENSJÖÅN OCH DESS TILLFLÖDE BOKÅN en undersökning av tre lokaler Daniel Wästlund C-uppsats i biologi Bi 76-90 hp Höstterminen 2007 Handledare: Per Askerlund Examinator: Måns Lindell Abstract
Läs merSammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet. Per Moksnes
Sammanvägd bedömning av miljötillståndet i havet Per Moksnes METODER FÖR SAMMANVÄGD BEDÖMNING 1. Bedömningsgrunder a. Val av indikatorer, kvalitetsfaktorer och parametrar b. Referensvärde c. Avvikelsevärde
Läs merSE696375-160695 - SE696375-160695
SE696375-160695 - SE696375-160695 Vattenkategori Typ Distrikt Huvudavrinningsområde Vattendrag Vattenförekomst 2. Bottenhavet (nationell del) - SE2 Kustområde - SE38039 Län Västernorrland - 22 Kommun Härnösand
Läs merStatusklassning och vattendirektivet i Viskan
Statusklassning och vattendirektivet i Viskan EU s ramdirektiv för vatten och svensk vattenförvaltning VARFÖR EN NY VATTENFÖRVALTNING? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas,
Läs merUnder byggnation av E18 mellan Hjulsta och Kista lades en bit av Igelbäcken i en kulvert, detta för att skydda vattenmiljön. När vägen var klar tog
Under byggnation av E18 mellan Hjulsta och Kista lades en bit av Igelbäcken i en kulvert, detta för att skydda vattenmiljön. När vägen var klar tog man bort kulverten och man restaurerade sträckan genom
Läs merResultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS. Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet
Resultat i fickformat från forskningsprogrammet WATERS Forskning om ekologiska bedömningsgrunder för vattenkvalitet Detta är WATERS Det mesta vi människor gör utsätter miljön för påfrestningar. Det gäller
Läs merBOTTENFAUNA I BRUNNSVIKEN 25 maj 2007
rapport 8909666-1853993-SB740-11: 2011-06-28 Bottenfauna i Brunnsviken 2007-05-25 sid 1(10) BOTTENFAUNA I BRUNNSVIKEN 25 maj 2007 av Mela Koehler-Broman Anders Stehn 2011-06-27 rapp: 8909666-1853993-SB740-11
Läs merMetodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB)
Metodik och genomförande - kiselalger (Amelie Jarlman, Jarlman Konsult AB) Allmänt om kiselalger Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i
Läs merLevande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla
Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla Hur HaV verkar för levande hav, sjöar och vattendrag Utveckling av råd, stöd, bedömningsgrunder, handböcker Tillsynsutveckling RU Utveckling
Läs merBedömningsgrunder för bottenfauna
Bedömningsgrunder för bottenfauna Medins Sjö- och Åbiologi AB Mölnlycke 2002-03 - 27 Mats Medin Ulf Ericsson Carin Nilsson Iréne Sundberg Per-Anders Nilsson Medins Sjö- och Åbiologi AB Telefon Telefax
Läs merEkologisk status på Stäholmsbäcken - enligt EU:s vattendirektiv
Akademin för hållbar samhälls och teknikutveckling Examensarbete 30 hp Västerås 2009-01-19 Ekologisk status på Stäholmsbäcken - enligt EU:s vattendirektiv Examensarbete utfört av: Minna Vesa, mva04001@student.mdh.se
Läs mer2008:5. Gärån, Tomtabäcken och Lövbrobäcken - en bedömning enligt ramvattendirektivet författare, Tobias Rydlinge
2008:5 Gärån, Tomtabäcken och Lövbrobäcken - en bedömning enligt ramvattendirektivet författare, Tobias Rydlinge Förord Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i ekologisk zoologi vid Göteborgs
Läs merLilla Å (Mynningen-Musån)
20120412 Vattenförekomst Lilla Å (MynningenMusån) EU_CD Vattenkategori Distriktsindelning Huvudavrinningsområde Delavrinningsområde Kommuner Övervakningsstationer SE632093131112 Vattendrag 5. Västerhavet
Läs merBottenfauna i Göteborgs kommun 2013. Miljöförvaltningen R 2014:6. ISBN nr: 1401-2448. Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson
ISBN nr: 1401-2448 R 2014:6 Lerbäcksbäcken Foto: Carina Nilsson Bottenfauna i Göteborgs kommun 2013 Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se
Läs merBottenfaunan i 29 sjöar inom programmet Samordnad Recipientkontroll för Dalälven 2012
Institutionen för vatten och miljö Bottenfaunan i 29 sjöar inom programmet Samordnad Recipientkontroll för Dalälven 2012 Magda-Lena Wiklund, Karin Almlöf, Simon Hallstan och Lars Eriksson SLU, Vatten och
Läs merVattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby
Vattenförvaltning Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor Lennart Sorby lennart.sorby@havochvatten.se EU:s Blueprint Strategi för att åtgärda vattenproblemen Analys av status och problem
Läs merSjöundersökning i Upplands-Bro kommun Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån
Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun 2015 Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån Sjöundersökning i Upplands-Bro kommun 2015 Lejondalssjön, Örnässjön, Lillsjön och Lillån Författare: Mia Arvidsson
Läs merFisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU.
Fisk i vattendrag och sjöar Kerstin Holmgren, SLU Fisk i vattendrag och sjöar Varierande behov av övervakning och bedömningsgrunder Kerstin Holmgren, SLU, Inst. för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet,
Läs merN A T U R V Å R D S V E R K E T
5 Kselalger B e d ö m n n g s g r u vattendrag n d e r f ö r s j ö a r o c h v a t t e n d r a g Parameter Vsar sta hand effekter Hur ofta behöver man mäta? N på året ska man mäta? IPS organsk Nngspåver
Läs merMetodik och genomförande - bottenfauna
och genomförande - bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Provtagning har utförts av Ekologgruppen som är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 028191, ackred nr 1279). proverna med
Läs merResultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2010. Jämförelser mellan åren 1973-2010
Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 ämförelser mellan åren 973-2 Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken 2 Författare: Ulf Lindqvist färdig 2--5 Rapport 2: Naturvatten
Läs merKolbäcksån Recipientkontroll 1999
Kolbäcksån Recipientkontroll 1999 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala 2000 Uppsala, 8 november 2000 Komplettering av utsläppsdata för Kolbäcksåns vattensystem 1999 På grund av sent
Läs merBottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad naturvärden och miljöpåverkan
Bottenfaunan i Gavleån 2017, inom Gävle stad naturvärden och miljöpåverkan 2017-12-22 Jan Herrmann ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Innehåll Innehåll...
Läs merAckrediteringens omfattning Flexibel ackreditering
Kemisk analys (fältmätningar) Konduktivitet SS-EN 27 888, utg. 1, 2, 3, 4 2 5 000 ms/m ph SS-EN ISO 10523:2012, 2, 3, 4 2 12 ph-enheter Syre SS-EN ISO 5814:2012 Elektrod, 2, 3, 4 0,2 20 mg/l Syremättnad
Läs merBottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017
Miljöförvaltningen Foto: Johan Andersson, EnviroPlanning Bottenfauna undersökningar av sötvattenmiljöer i Göteborg 2017 ISBN nr: 1401-2448 R 2018:04 MILJÖPOLICY FÖR GÖTEBORGS STAD Miljöpolicyn beskriver
Läs merBottenfauna R 2010:2. - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 ISSN 1401-243X
Bottenfauna - En undersökning av limnisk bottenfauna i Göteborgs kommun 2009 R 2010:2 ISSN 1401-243X VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet
Läs merHjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten
KOKBOK FÖR KARTLÄGGNING OCH ANALYS 2013-2014 Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten Kokbok för kartläggning och analys 2013-2014 - Hjälpreda klassificering av ekologisk status Version:
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2012-03-02 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till NORS Nationellt
Läs merLevande bottnar i Stockholm
Levande bottnar i Stockholm mv-00392 Anders Stehn 2000-11-13 Sammanfattning En för Mälaren normal sublittoral- och profundalbottenfauna påträffades i bottnarna i och nära Stockholms innerstad. Det fanns
Läs merUtveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen?
Utveckling av nya bedömningsgrunder för makrofyter videometoders potential i övervakningen? Utveckling av nya bedömningsgrunder Potential eutrophication indicators based on Swedish coastal macrophytes
Läs merMartin Andersson. Handledare: Bertil Widbom
MUDDRING I IREÅN INDIREKTA EFFEKTER PÅ BOTTENFAUNAN NEDSTRÖMS Martin Andersson Examensarbete i biologi 15 högskolepoäng, 2010 Handledare: Bertil Widbom Institutionen för kultur, energi och miljö Avdelningen
Läs merSötvatten. Årsskrift från miljöövervakningen
Sötvatten Årsskrift från miljöövervakningen 2003 Innehåll Förord................................................. 1 Riksinventeringar av sjöar och vattendrag............. 2 Biologisk mångfald och miljökvalitet
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merInventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004
Inventering av bottenfaunan i bäck mellan Flaten och Drevviken, Stockholms stad, 2004 En naturvärdesbedömning utifrån bottenfaunans artrikedom Erland Dannelid & Stefan Lundberg PM från Forskningsavdelningen,
Läs merBottenfauna i. Tandåns tillflöden. Gräsbäcken & Blästbäcken 2009
Bottenfauna i Tandåns tillflöden Gräsbäcken & Blästbäcken 2009 Omslagsfoto: Tandån På uppdrag av Ramböll Sverige AB Provtagning: Margareta Setterberg, Limnia Artbestämning, analys och rapport: Margareta
Läs merFiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 2008
Fiskundersökningar i Tommarpsån och Verkaån 28 Österlens Vattenvårdsförbund Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 46-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merNatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter
NatiOnellt Register över Sjöprovfisken Instruktion för sökning av data och beskrivning av rapporter Uppdaterad 2014-06-18 OBSERVERA! Vid publicering av data och resultat refereras till Kinnerbäck, A. (Redaktör).
Läs merStatusbedömning. Fosfor Bottenfauna Elfisken. Vatten i Uppsala län. Gunilla Lindgren Samordnare vattenförvaltningen
Statusbedömning Vatten i Uppsala län Fosfor Bottenfauna Elfisken Underlag: -- SRK-tidsserier --MMU -- synoptiska undersökningar från SLU --lite annat smått och gott Spelregler: -- Halter, inte transporter
Läs merHur gör jag för att ladda ner kemidata och använda dem i MS Excel?
Hur gör jag för att ladda ner kemidata och använda dem i MS Excel? Tänk på att de olika momenten kan se lite annorlunda ut eller heta olika saker i olika versioner av MS Excel, men principerna är de samma.
Läs merRecipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun Kustområden, sjöar och vattendrag
Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2013 Kustområden, sjöar och vattendrag Recipientkontroll Veolia Vatten AB Norrtälje kommun 2013 Kustområden, sjöar och vattendrag Författare: Mia Arvidsson,
Läs merHavs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18
1/11 Havs- och vattenmyndighetens föreslagna ändringar i HVMFS 2012:18 Ändringarna presenteras nedan i den ordning de uppkommer i HVMFS 2012:18. Fotnot 2 sidan 10: 1 För information om bakgrund till föreskriften
Läs merKolbäcksån. Recipientkontroll 2000. Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Kolbäcksån Recipientkontroll 2000 Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala 2001 Kolbäcksån Recipientkontroll 2000 Av Lars Sonesten, Willem Goedkoop, Eva Herlitz och Anne-Marie Wiederholm
Läs merprofundal och sublitoral
1 Programområde: Sötvatten : Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral Mål och syfte med undersökningstypen Undersökning av bottenfauna i sjöar syftar till att beskriva kvalitativ och kvantitativ status
Läs merUtvärdering av bottenfaundata från regionala och nationella referenssjöar i Uppsala län
Utvärdering av bottenfaundata från regionala och nationella referenssjöar i Uppsala län Willem Goedkoop Institutionen för miljöanalys, SLU Box 7050 750 07 Uppsala 2004 Rapport 2004:15 Utvärdering av bottenfaundata
Läs merBEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Läs mer