Vård- och omsorgsplan

Transkript

1 Vård- och omsorgsplan Kommunfullmäktige 8, 28 januari 2008, Dnr Ks

2 Ledstjärnor för vård och omsorgsplanens verksamhet Vi utgår från att varje individ vill leva ett aktivt och oberoende liv Vi ser den enskildes livserfarenhet som en tillgång Vi lyssnar och tänker oss in i den enskildes och de närståendes situation Vi ser närståendes kunskaper om den enskilde som en tillgång och visar uppskattning för dessa Vi anpassar informationen efter mottagarens behov och förutsättningar att ta emot den Vi möter den enskilde som en individ med unika önskemål och behov Vi möter den enskilde och dess närstående med respekt och värdighet Vi erbjuder en god vård och omsorg oavsett var den enskilde bor Vi ger värdig vård och omsorg i livets slut som är av hög kvalitet och som tar hänsyn till den enskilde och närståendes önskemål. 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. Sammanfattning 4 Inledning 4 Politisk viljeinriktning 5 Målgrupp, syfte och mål 6 Förväntningar och effekter av målen 7 Planens utformning 7 Uppföljning och utvärdering av målen 8 Kvalitetssäkring 8 Handlingsplan för vård och omsorgs utveckling Bostaden och samhällslivet 9 Tillgängligt boende och Seniorboende 9 Fixar-Malte 10 Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet Tillgänglig information 12 Inflytande och trygghet i hemtjänsten Särskilda boende 14 Korttidsvistelse (Korttiden) enligt SoL 14 Gruppbostad 15 Anhörigstöd för olika behov 15 Omvårdnad vid demenssjukdomar 16 Samspelet mellan vård och omsorg och Närsjukvården 16 Kommunal hemsjukvård Närsjukvården 17 Samarbete 18 Vårdprogram 18 Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring 18 Personal och arbetsmiljö Förklaringar Hemtjänst Seniorboende LSS personkrets LSS- boende Kontaktperson och fadder Silviasyster Rehabilitering Habilitering Bilaga 3

4 Sammanfattning I vård- och omsorgsplanen för år lyfts fram de utvecklingsåtgärder och behov, som går att förutse inom Vård och omsorgsverksamheten. Detta för att möta upp dagens och morgondagens krav på verksamheten. Planen har reviderats under år 2007, för att vara aktuell i förhållande till den utveckling, som har genomförts de två senaste åren. Planens Så gör vi åtgärder struktureras upp i en genomförandeplan med insatser, tidplan och förväntade effekter. Se separat handling. Planen redovisar möjligheter och åtgärder för vård och omsorgsverksamheten genom att utveckla, förbättra och samverka kring stöd och insatser för målgruppen. Även utvecklingen inom samhällsplanering och samverkan med andra aktörer i samhället ingår i planens intentioner, för att uppnå en god kvalité på verksamheten. Målsättningen är att all personal ska arbeta efter ett socialt synsätt och ett habiliterande och rehabiliterande förhållningssätt. Genom att organisera verksamheten så att personal med social och medicinsk kompetens samverkar, ökar vi förutsättningarna för att kontinuitet, trygghet och kvalitén förbättras. Samverkan mellan kommun och Region ska tillgodose den enskildes sammantagna behov av vård- och omsorg. Inledning Vård- och omsorgsplanen riktar sig till medborgare i kommunen, som har insatser i vård- och omsorgsverksamheten. Planen har utarbetats i samverkan med berörda Team inom Vård och omsorg (3 st.). Team Hemvård och Rehab har ansvar för hemtjänst och omvårdnad i det egna hemmet, hjälpmedel och rehabililtering. Team Särskilt boende (SÄBO) ansvarar för 4 äldreboende, korttidsboende och dagcentralerna. Sjuksköterskegruppen ingår också i detta team. Team LSS ( lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) har utöver insatserna i denna lag ett arbetslag som handlägger bistånd samt avgifter enligt Socialtjänstlagen (SoL). Handläggning enligt Färdtjänstlagen sker också i denna grupp. Vård- och omsorgsplanen berör både förebyggande åtgärder och vissa lagstyrda insatser enligt SoL och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vad gäller LSS-lagen ingår denna verksamhets utvecklingsåtgärder i större utsträckning i kommunens handikapplan för Åtgärder, för att förverkliga visioner och förändringar i omvärlden, lyfts också fram i genomförandeplanen. Enligt kommunens utvecklingsprogram ska förutsättningar skapas för att uppnå ett helhetsperspektiv både för verksamhet och för målgruppen. 4

5 Stödet och insatserna skall följas upp, för att se resultat av insatta åtgärder och resurser. Den enskilde skall känna tillit till verksamheten och dess organisation. Verksamheten skall ha en öppenhet genom information och samverkan, som ger förutsättningar för den enskildes delaktighet i sin livssituation. Genom samverkan och stöd ge den enskilde möjligheter att bibehålla livsglädje och livskvalité utifrån var och ens förutsättningar. Genom kommunens ledningsfilosofi framhåller vi vår uppgift, att finnas till för kommunens medborgare och dess företag. Vi skall sörja för den kommunala basservicen och bidra till att utveckla Tomelilla, som en attraktiv kommun att bo och verka inom. Genom att uppmärksamma individen, uppmuntra till ökad kompetens och utveckling, skapar vi grogrund för tillväxt. Vi tror på allas lika värde och arbetar aktivt mot fördomar samt för jämställdhet. Planen visar en strategi som gör det möjligt för den enskilde att bo kvar i det egna boendet med ett så självständigt liv som möjligt. Utveckling av förebyggande insatser samt medverkan i samhällsplaneringen kring boende, stöd och service för äldre ingår i planens målsättningar. Utöver Vård- och Omsorgsplanen har det utarbetats en Handikapplan för samma tidsperiod. Denna plan berör till vissa delar även denna målgrupp, men greppar över fler samhällsområden samt hela kommunens verksamhetsområden ( alla teamen + Österlenhem AB). Antal pensionärer (65 år eller äldre) förväntas öka fram till år 2010 med ca 50 personer. Det är framför allt yngre pensionärer (personer år) som beräknas öka och ökningen sker i slutet av perioden. Antalet personer som är över 80 år förväntas minska under motsvarande tid. Det kommer att finnas ca 30 fler pensionärshushåll i kommunen år 2010 än vad som finns idag. Politisk viljeinriktning De politiska prioriteringarna inom Vård- och omsorgsområdet bygger på grundidéerna om att fokusera individernas behov genom ett förebyggande arbete för ökad livskvalitet, valfrihet och god effektivitet. Vård- och omsorgsplanens genomförandedel är tänkt som ett styrdokument gentemot förvaltningen. Denna plan anger på kort till medellång sikt svaren på hur vi i flera avseenden ska möta, agera och planera inför medborgarnas behov som vi som gemensamt skall tillgodose. 5

6 Eftersom framtiden och de planeringsförutsättningar vi arbetar med ständigt förändrar sig, behöver dessa styrdokument samlat ses över någon gång under mandatperioden. En fortlöpande avstämning kommer göras i budgetarbetet. De kortsiktiga målen som kommunstyrelsen beslutar om, anger tillsammans med målen som antas i budgeten, de särskilda prioriteringar som politiken gör. Leif Sandberg(c) Ordförande i Kommunstyrelsens Vård- och omsorgsutskott Målgrupp Medborgare i kommunen, som har insatser i vård- och omsorgsverksamheten. Syfte Syftet med planen är att utforma visioner, mål och strategier för kommunens vård och omsorg enligt SoL (Socialtjänstlagen), HSL (Hälso- och sjukvårdslagen) och Färdtjänstlagen samt LSS, men även för att förebygga behovet av insatser från ovanstående lagstiftningar. Kommunens vård- och omsorgsplan ska utgöra ett samlat dokument som är särskilt riktad till äldre och funktionshindrade människor i kommunen. Tillsammans med övriga kommunala styrdokument ska planen, inom ramen för lagstiftningarna styra Vård och omsorgs utveckling. En vård- och omsorgsplan är ett led i att uppnå de mål, som anges i lagstiftningarna och kommunala beslut, vilket förtydligas i en genomförandeplan. Mål Målsättningen är: att den enskilde skall bemötas med respekt och integritet. att den enskilde skall kunna leva ett självständigt liv och ha inflytande över sin vardag samt vara delaktig i samhällslivet att den enskilde skall kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende. att den enskilde skall ha tillgång till god vård och omsorg. att den enskilde skall bedömas efter sina förutsättningar och behov. 6

7 Förväntningar och effekter av målen att den enskilde genom information, stödformer och ett aktivt liv kan få trygghet och livskvalité i vardagen, att få samspelet mellan vård och omsorg och övriga vårdgivare att fungera på ett tillfredsställande sätt att få en god och trygg hemtjänst och hemsjukvård att samverkan och delaktighet skall utgå från den enskilde. att stödet till närstående skall utvecklas. Planens utformning Varje avsnitt avslutas med en sammanfattning: Så här gör vi. Denna sammanfattning utgör grunden för genomförandeplanen. Genomförandeplanen utformas, som ett separat dokument till Vård och omsorgsplanen. Genomförandet redovisas med åtgärd, insatser från verksamheterna, tidplan, kostnader och förväntade effekter. 7

8 Uppföljning och utvärdering av målen Uppföljningen av målen genomförs via enkäten Hur nöjd är Du egentligen? med följande frågeställningar: Hur blir Du bemött av personalen? Får Du den hjälp Du blivit beviljad? Kan Du påverka när och hur Du får hjälpen? Upplever Du att personalen är kunnig? Känner Du dig trygg med hjälpen? Hur nöjd är Du sammantaget med hjälpen? Enkäten kan användas i alla teamen med vissa justeringar. Bedömningen ligger på en skala mellan 1 till 10. Uppger man 10 är man mycket nöjd. Understiger värdet på frågeställningarna 7 ska verksamheten arbeta för förbättringsåtgärder. För att fördjupa sig i vissa frågor kan det ske genom t.ex. ett urval intervjuer. Kvalitetssäkring Vård och omsorgsteamen är anslutna till kommunförbundets FoU- enhet och har därmed möjligheter att det delta i deras forskningsoch utvecklingsarbete. Samarbete med kvalitétsansvarig i kommunen ska samordnas under planperioden. Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) har i sitt uppdrag att kvalitetssäkra enligt Hälso- och sjukvårdslagen. 8

9 Bostaden och samhällslivet Många människor behåller idag hälsan högt upp i åldern. Man är aktiv och deltar i samhällslivet längre nu än tidigare. De flesta önskar bo kvar i sitt ordinarie boende så länge som möjligt, ofta till livets slut. För att möjliggöra detta är det viktigt att de behov, som personer med funktionsnedsättningar har, får en framträdande roll i planeringen av nya bostäder, utemiljöer och vid kollektivtrafikens utformning. Bostäderna ska byggas med god tillgänglighet, därför ska grundutformade bostäderna eftersträvas. I dessa bostäder kan alla bo, men ger också förutsättningar för ett kvarboende. Det ska finnas möjligheten att få bostaden individuellt anpassad, när tillgängligheten och användbarheten inte kan uppnås i befintlig bostad, detta främjar kvarboendet. För att möjliggöra delaktighet i samhällslivet och kvarboende i sin ordinarie bostad ska lagstiftningen kring tillgänglighet och användbarhet efterföljas vid planering, byggnation och anläggning. Rutiner kring handläggningen av bostadsanpassningen skall finnas för att inte fördröja handläggningen, då individuella anpassningar behöver åtgärdas. För att ytterligare stärka den enskildes möjligheter att leva så självständigt som möjligt och vara delaktiga ska man på ett enkelt sätt kunna få hjälp med servicetjänster, såsom städ, tvätt och inköp samt hushållsnära tjänster, Tillgängligt boende och Seniorboende En aktiv satsning på att det byggs grundutformat (tillgängligt) möjliggör för ett funktionellt boende för alla även äldre och för personer med funktionsnedsättningar. En bostad som i grundutförandet har reducerat hinder för förflyttning, har en ergonomiskt placerad inredning samt ytor för förflyttning och förvaring minskar behovet av bostadsanpassning. Seniorboende definieras som ett boende dit den enskilde själv söker sig och utan någon form av myndighetsbeslut. Det viktigaste med detta boende är att det ska skapa trygghet, social gemenskap och ge förutsättningar närhet till service ( handel, kommunikationer och restaurang m.m.). Seniorboende ska ha gemensamma utrymmen, för att möjliggöra mötesplatser för de boende. I Tomelilla finns inte denna typ av boende. Grundutformad bostad och Seniorboenden förväntas kunna minska och uppskjuta behoven av särskilt boende, men även minska behovet av bostadsanpassningsbidrag. 9

10 Attraktiva och tillgängliga lägenheter är och kommer att vara efterfrågade av planens målgrupp både nu och i framtiden. Fixar Malte Med en Fixar-Malte undanröjer och förebygger man fallskador och liknande i det egna hemmet. Arbetsuppgifterna stärker förutsättningarna för ett kvarboende i det egna hemmet. Så här gör vi: Vi skall samverka vid planering av bostäder och utemiljöer så den enskilde har möjlighet att bo kvar i sin bostad. Vid nyproduktion av flerbostadshus ska basutformningsprogram Bättre för alla samt för en- och tvåbostadshus Grund för alla ska ligga till grund för planeringen. Vid planering och utformning av den offentliga miljön skall samverkan ske kring olika målgruppers behov i vilka även planens målgrupp ingår. I Gestaltnings- och översiktsplan för kommunen kan dessa behov lyftas fram. Samverkan inom SÖSK kring handläggningsrutiner för bostadsanpassning och praxis för att uppnå en likartad handläggningsprocess. Vi ska skapa förutsättningar, för att införa en stödfunktion, som oftast benämns Fixar-Malte. Ta initiativ till en dialog kring allmänna kommunikationer och planering av anslutnings/servicelinje inom kommunen, för att tillgodose behovet av resor till affär, bank, frisör m.m. för målgruppen. Friskvård, social gemenskap och uppsökande verksamhet Personer som har ett svagt socialt nätverk löper större risk att drabbas av olika sjukdomar än de som har möjlighet att behålla sina sociala kontakter och intressen. 10

11 Genom att öka samarbete med intresseorganisationer och lokala föreningslivet kan flera möjligheter till gemenskap och aktiviteter skapas. För att denna utveckling skall möjliggöras är det viktigt att klara ut vilka förväntningar, förutsättningar och åtagande, som finns mellan aktörerna. Förebyggande och uppsökande arbete är en lagstyrd och viktig del för att begränsa/förhindra graden av funktionsnedsättning. Vård och omsorgsverksamheten ska sprida kunskap om resurser och aktiviteter. Dessutom informera om betydelsen av att leva ett så aktivt liv som möjligt. Upplysa om var man vänder sig för att få den hjälp man behöver. Folkhälsoarbete. Ett förslag på gemensam handlingsplan kring folkhälsoarbete har arbetats fram inom SÖSK. Förslaget ska behandlas under hösten Handlingsplanen berör även denna plans målgrupp. Så här gör vi: Vi ska etablera samverkansformer för intresseorganisationer och lokala föreningar. Vi ska förtydliga var man kan vända sig för att få upplysningar gällande olika aktiviteter inom föreningslivet i Tomelilla kommun. Vi ska knyta till oss människor som sprider glädje i vardagssituationer på frivillig basis. Glädjespridarnas verksamhet ska vidareutvecklas. Vi ska utöka samverkan med pensionärsrådet och olika patientföreningar/handikapporganisationer. Vi ska aktivt arbeta med förebyggande åtgärder, för att förbättra förutsättningarna för ett aktivt liv, men även för att minska tillbud och riskfaktorer. 11

12 Tillgänglig information Kommunens information skall vara tydlig och lätt att nå. Möjligheter skall finnas att få information inläst, lättläst eller med förstorad text. En tydlig information är en förutsättning, för att den enskildes kontakter med verksamheterna skall kunna ske på ett enkelt och tillfredsställande sätt. Så här gör vi: Vi ska ta fram lättillgänglig övergripande information för vård- och omsorgs verksamheter samt utarbeta rutiner för en god tillgänglighet inom vård och omsorg. Inflytande och trygghet i hemtjänsten När inte behoven kan tillgodoses på annat sätt finns laglig rätt att ansöka om stöd och omsorg i hemmet. Den enskilde skall känna trygghet genom en rättssäker myndighetsutövning, Den enskildes upplevelse av kvalitet, trygghet, god vård och omsorg varierar från person till person. Den sökande ska känna att personalen är pålitlig, lyhörd, iakttar sekretess, samt att insatserna utförs på ett kompetent och säkert sätt. Insatserna anpassas till den enskildes förutsättningar och behov så att inflytandet över vardagssituationen stärks. Allt fler medborgare önskar bo kvar i sitt hem till livets slut. Möjligheten att kunna påverka den vård och omsorg som ges har då stor betydelse för att man ska känna sig trygg och säker. Personer som tidigare är berättigade enligt LASS (lagen om assistans ersättning) och som är över 65 år har ej rätt att ansöka om utökad assistans. Dessa kan däremot ansöka om stöd enligt SoL (socialtjänstlagen). För att förhindra eller uppskjuta behovet av vård- och omsorgsinsatser behöver möjligheterna till rehabilitering och habilitering ökas. Verksamheten ska genomsyras av ett socialt synsätt och ett rehabiliterande och habiliterande förhållningssätt. Detta innebär att all personal skall sträva efter att bibehålla eller utveckla vårdtagarens individuella resurser, så att personen kan leva ett självständigt och aktivt liv som möjligt och med god livskvalitet. 12

13 För att skapa en god relation och ett bra samarbete med såväl den enskilde som dess närstående, ska samtliga som får beviljade insatser ha en kontaktperson/fadder, som man känner förtroende för. Kontaktpersonen/faddern har en central roll i arbetslaget och har ett övergripande ansvar, samordnar och styr arbetat kring vårdtagaren utifrån beviljade/planerade insatser. En stark trend är att människor vill öka sin valfrihet, för att kunna behålla sitt oberoende och självbestämmande. När den dagen kommer, då man är beroende av andra för att klara sin vardag, vill man behålla inflytandet över sitt liv. Vi tror att medborgarna vill vara mer delaktiga i beslut och ha högre påverkansmöjligheter i utförandet. Man vill i högre grad kunna välja och styra de servicetjänster och den omsorg man behöver och vem som ska utföra den. Redan idag finns möjligheter för kommunen att t.ex. ge medborgare serviceinsatser utan behovsprövning. (Lagen om servicetjänster 2006:492). Vård och omsorg idag ger stöd och hjälp till människor, ofta med komplexa behov och i socialt utsatta situationer. Man behöver omsorg som följd av en funktionsnedsättning och då ofta hjälp i hela sin livssituation. Det påverkar därmed hela den enskildes vardag och ibland även den närståendes. Den som får insatserna blir beroende och får oftast begränsningar i sitt liv och sina vanor, vilket man har svårt att acceptera. Tjänsterna beskrivs ofta som enkla, men även städ kan vara mycket komplext insats. Den situation som man befinner sig, när man ska göra olika val är sällan optimal - därför behövs det både kunskap, stöd och information för att öka den enskildes möjlighet till aktivt val. Så här gör vi: Vi ska genomföra professionella, rättssäkra, målinriktade och individuella biståndsbedömningar så att den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Vi ska verka för tidigt insatta rehabiliteringsinsatser Vi ska införa en permanent hemrehabilitering med insatser från arbetsterapeuter, sjukgymnaster och omvårdnadspersonal efter utvärdering av pågående projekt med hemrehabilitering. Vi ska undersöka vilka modeller, som finns, för att öka valfriheten och arbeta fram förslag. 13

14 Särskilda boende Då den enskilde har stora funktionsnedsättningar vilket medför omfattande omvårdnads/trygghets behov, kan man ansöka om särskilt boende enligt Socialtjänstlagen. Tillhör man LSS-lagens personkrets kan man även söka enligt denna lag, om man är över 65 år. Se förklaring LSS-Boende. Vård och omsorg på våra särskilda boenden ska vara individuellt utformad och innehållet i verksamheten ska ge livskvalitet och välbefinnande och utgå från vardagen. All personal ska arbeta efter ett socialt synsätt och ett rehabiliterande eller habiliterande förhållningssätt. Därmed ger man den enskilde förutsättningar att leva ett så självständigt liv som möjligt. Det ska finnas personal med god kompetens samt adekvat utrustning så att goda hälso- och sjukvårdsinsatser kan utföras alla tider på dygnet. Rehabiliterings/habiliteringsinsatser ska utgå från den enskildes behov. Kontaktpersonerna skall tillsammans med den boende dokumentera i handlingsplaner hur denne vill ha sina individuella insatser. Verksamheten ska se de närstående som en resurs. Korttidsvistelsen (Korttiden) enligt SoL. Korttidsvistelse kan ibland vara en viktig resurs, för att en person ska kunna bo kvar i sitt hem t ex när funktionsförmågan sviktar tillfälligt. Korttiden ska tillgodose olika typer av behov som t ex avlösning i väntan på bostadsanpassning, rehabilitering samt vård i livets slutskede. Korttidens verksamhet skall präglas av ett socialt synsätt och rehabiliterande förhållningssätt. 14

15 Gruppbostad Gruppbostad är en insats enligt LSS, den kan endast ansökas av de personer, som omfattas av denna lags personkrets, se bilaga förklaringar. Så här gör vi Vi ska kontinuerligt följa upp behovet och inriktningen på platserna inom våra boenden. Vi ska utveckla/förbättra verksamheten på dagcentralerna. Vi ska arbeta för att driva dagcentralerna tillsammans med olika organisationer och lokala föreningar. Anhörigstöd för olika behov Med anledning av att antalet äldre ökar samt att fler väljer att vårdas i det egna hemmet, kommer närstående som ger vård och omsorg även i framtiden att behöva olika former av stöd och avlösning. Anhörigstödet håller på att utvecklas i projekt Närstöd. Den som vårdar får det stöd som hon/han behöver för att klara omvårdnaden av sin närstående. De närstående ska också ges möjlighet till vila och rekreation. För att tillgodose de skiftande behov som dessa anhöriga har, är det av stor vikt att insatserna är flexibla och individuella. Det skapar trygghet för de närstående, som vårdar att veta att man kan få stöd vid akuta behov och i planerad form. Ett Närstödscentrum har startat på Byavångens dagcentral, som ett resultat av projektet Närstöd. Samverkan sker med frivilliga, Svenska kyrkan, pensionärsföreningar, handikapporganisationer och närstående. En närstödsamordnare finns på centrat. Så här gör vi: Närstödscentrats verksamhet fortsätter och vidareutvecklas. Skapar kontakter andra målgrupper, såsom närstående till personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättnigar. Vi skall införa stödplatser. 15

16 Omvårdnad vid demenssjukdom Den enskildes behov av vård och omsorg förändras när en demenssjukdom utvecklas. I tidiga faser av demenssjukdomen bor de flesta i sitt hem, och när man försämras och får behov av mer professionell vård, har kommunen olika former av stöd att erbjuda, t ex hemtjänst, korttidsvistelse, dagverksamhet, demenssjuksköterska och Silviasystrar. Se förklaringar. Boendealternativet är särskilt boende på en demensenhet. Ett boende för demenssjuka kännetecknas av småskalighet och hemlikhet. Det skall vara en plats där alla boende tillsammans med personal och närstående kan finna en naturlig gemenskap, naturlig livsrytm samt möjlighet till mental stimulans. I det enskilda fallet kan kvarboendeprincipen ibland få ge vika då de medicinska problemen och den fysiska vårdtyngden blivit så pass omfattande, att en flyttning till annat boende blir oundvikligt. Utbildning pågår kring olika metoder i den förebyggande omvårdnaden av personer med demens både i Team SÄBO och Hemvård och Rehab. Så gör vi: Vi ska kontinuerligt följa upp behovet och inriktningen på platserna inom våra särskilda boenden. Vårdprogram och metoder kring demenssjukdomar ska ingå i pågående utbildningar, för att uppnå förebyggande omvårdnaden både i team SÄBO och Hemvård o. Rehab. Samspelet mellan vård och omsorg och Närsjukvården. Kommunal hemsjukvård. Kommunens ansvarar för hälso- och sjukvård, som utförs i hemmet, dygnet runt, oavsett om man bor i en särskild boendeform eller man bor hemma. För den som bor hemma har kommunen ansvar enligt den så kallade tröskelprincipen. Detta innebär att den som på grund av sjukdom eller stora funktionshinder inte själv eller med hjälp av assistans/ledsagare kan ta sig till mottagning kan ha rätt till hemsjukvård. De som arbetar i 16

17 hemsjukvården är: distriktssköterska/sjuksköterska, omvårdnadspersonal, arbetsterapeut och sjukgymnast. Det kommunala ansvaret gäller upp till sjuksköterskenivå. Regionen svarar för läkarinsatserna. Rehabilitering och hjälpmedel har kommunen och Regionen ett gemensamt ansvar för. Kommunen har kostnadsansvaret för de vanligast förekommande hjälpmedlen. Personer med stora och omfattande fysiska och psykiska funktionsnedsättningar (LSS-personkrets), som har betydande svårigheter i sin livsföring och bor i bostäder med särskild service ska erbjudas hälso- och sjukvård. Kommunal habilitering är ett prioriterat område inom Team LSS som det finns planer på att vidareutveckla. Allt fler väljer att vårdas hemma med kvalificerade medicinska insatser. Det krävs att kommunen har en god sjuksköterskeförsörjning, för att möta det ökade behovet av insatser. Det individuella hjälpmedelsbehovet ökar, men även behovet av arbetstekniska hjälpmedel för t.ex. förflyttning, dessa behov sammanfaller oftast, för vårdtagare med stort vårdbehov. Det ger förutsättningar att bo kvar hemma med omfattande omvårdnad. Utprovning, träning och handledning av hjälpmedlen, men även övrig träning kräver resurser från Rehabgruppen. I livets slutskede skall vårdtagare och närstående känna trygghet. Den palliativa vården skall ges högsta prioritet i enlighet med riksdagsbeslut. Sjukvårdsdistriktet och kommunen skall gemensamt se till att den enskilde tillförsäkras palliativ vård av hög kvalitet och vård i livets slutskede. Närsjukvården Närsjukvården är basen i hälso- och sjukvården som skall svara för människors vardagliga sjukvårdsbehov. Närsjukvård omfattas av all hälso- och sjukvård som idag bedrivs inom primärvård och den primärkommunala hälso- och sjukvården. Det innebär att närsjukvården i framtiden gemensamt skall arbeta med och ta ansvar för patientens vårdbehov oavsett hur organisationen ser ut. I samspelet skall vi sträva efter gemensamma värderingar vad gäller samarbete, teamarbete, helhetssyn och resursutnyttjande och gemensamt utveckla en närsjukvård som präglas av samordnade insatser med den enskilde individens behov i fokus. Den enskilde skall inte påverkas negativt av att det är olika huvudmän/organisationer som tillgodoser deras behov av vård och 17

18 omsorg. I övergången och planeringen mellan de olika vårdgivarna skall den äldre vara delaktig, ha inflytande över sin situation och känna trygghet. Samarbete. Tomelilla kommun har gemensamt med övriga SÖSK kommuner (Sjöbo, Simrishamn, Ystad och Skurup) och sjukvårdsdistriktet (primärvård och den slutna vården) Ystad Österlen upprättat ett Samarbetsavtal, knutet till överenskommelsen om regleringen av ansvar och finansiellt gränssnitt mellan kommuner och landsting i Skåne Ytterligare information om samarbetsavtalet finns att hämta på Region Skånes hemsida. Ett nytt avtal för hela Skåne kommer att utarbetas med början år Vårdprogram genom samverkan har Region Skåne och SÖSKkommunerna tagit fram ett verktyg för behandling/vård och omvårdnad vid olika diagnoser. Det grundar sig på nationella mål och forskning. Så här gör vi: I samverkan med närsjukvården Förankra vårdprogrammen för olika diagnoser. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring En övergripande kvalitetsaspekt är att både den enskilde och personal känner till vilka behov den kommunala socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan tillgodose och vilken kvalité man har rätt att förvänta sig. Att följa upp och utvärdera måluppfyllelsen i verksamheter och projekt ger viktig kunskap inför den framtida utvecklingen. Avvikelser och synpunkter ger oss viktig information för att ständigt förbättra verksamheten. All personal känner till var vårdtagarna och deras närstående vänder sig med synpunkter och hur avvikelser ska hanteras. Arbetet med att steg för steg bygga in kvalitetsmätningar i alla led i en decentraliserad organisation handlar om att vi ska kunna följa en kedja från politiska organisationer och verksamheter ut till den enskilde och på vägen följa upp med kvalitetsmätningar årligen, intervjuer och enkäter. 18

19 För att ha en god kvalité är det av största vikt att fördela de resurser som tilldelas vård och omsorg på ett så rättvist sätt som möjligt där resurserna följer beviljade biståndsbeslut. Att tydliggöra ansvarsfördelning mellan politiken, biståndsbesluten och utförare när resurser inte räcker till, då är en återkoppling viktig. Så här gör vi: Vi ska införa en omsorgsgaranti för våra tjänster. Vi ska ta fram ett kvalitetssäkringssystem. Vi ska vara uppdaterade och informera om aktuell forskning inom vårt verksamhetsområde. Personal och arbetsmiljö Kommunens verksamhet skall präglas av god service, hög kvalitet och effektivitet. Personalens kunskap, erfarenhet, engagemang och vilja är en viktig förutsättning för att nå denna målsättning. Personal som får använda sin kompetens, får uppskattning och stöd kopplad till arbetet mår bra. Vi ska ha en lärande organisation där reflektion ingår som en naturlig del. En bred formell kompetens, intresse och lämplighet är ett krav när vi nyanställer personal. Alla nyanställda skall ha en mentor från verksamheten. Vi behöver utveckla en fungerande struktur där personalresurserna används utifrån verksamhetens behov. Att personalen själva ges möjlighet att påverka och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Vi ska vara förebilder för våra kommuninvånare när det gäller förebyggande friskfaktorer och friskvård. En basal vårdhygien innefattas även av en god klädpolicy. 19

20 Så här gör vi Vi ska uppmuntra och locka arbetssökande och studerande att aktivt välja oss som arbetsgivare. Vi ska påverka genom samverkan med aktörer från vård och omsorgsutbildningar, andra kommuner, organisationer och forskning för att främja en lärande organisation. 20

21 Förklaringar Bilaga 1 Till hemtjänstens uppgifter hör insatser av både personlig omsorg och omvårdnad samt insatser av servicekaraktär. t.ex. personlig hygien, påklädning, städning m.m. Seniorboende är en bostad, som är grundutformad med tillgängliga ytor i hygienrum, sovrum och kök. Förutsättningar att kunna förflytta sig ut på balkong eller altan ska finnas. Entrén till bostaden är utan nivåskillnader. Tillgång till gemensamhetsutrymmen och matsal/restaurang inom fastigheten. Ett seniorboende ska placeras i de centrala delarna av en ort så att de boende har närhet till service såsom handel, bank, Apotek, men även till Vårdcentral och distriktssköterska m.m. LSS personkrets. Personkretsen är indelad i tre grupper. Grupp 1 har en utvecklingsstörning. Grupp 2 har någon form av hjärnskada förvärvad i vuxen ålder Grupp 3 har stora och varaktiga behov av stöd (fysiska och psykiska funktionsnedsättningar). LSS boende. Särskild bostad eller annan bostad för vuxna. Särskild bostad gruppbostad är en fastighet med 5 lägenheter som är fullvärdigt utrustade med hygienrum och kök. Lägenheterna ligger i anslutning till gemensamhetsutrymmen. Service och vård ges dygnet runt. Gruppbostad är ett boendealternativ för dem som inte kan bo i en egen bostad. Annan bostad för vuxna kan vara en egen lägenhet som är grundutformad eller har blivit anpassad. Kontaktperson inom Socialtjänstens verksamheter och fadder inom LSS- verksamheten. Uppdraget är likartat det är endast benämningen, som är olika. LSS- verksamheten kan inte använda kontaktperson, eftersom det är en insats enligt lagen som ska ansökas. Silviasystrar omvårdnadspersonal, som är utbildade i en metodhandledning för personer med demenssjukdom. Arbetsområdet är både i särskilt boende och ordinärt boende, som förebyggande insats. Rehabilitering och habilitering står för tidiga, samordnade och allsidiga medicinska, psykologiska, pedagogiska, sociala och tekniska insatser utifrån den enskildes behov. Rehabiliteringens mål är att återvinna bästa möjliga förmåga och välbefinnande. Habiliteringen ska främja utvecklingen vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller förvärvad tidig skada/sjukdom. 21