Fågelinventering Bordsjö Aneby kommun 2013

Transkript

1 Fågelinventering Bordsjö Aneby kommun 2013

2 Beställare: HS Kraft AB Thomas Hörberg Frihamnsallén MALMÖ Rapporten bör citeras som: Storck J. Fågelinventering Bordsjö, Aneby kommun 2013 Projektets organisation: Robert Björklind (Projektledare, kvalitetskontroll), Johan Storck (fågelinventering och rapport), Olof Rosenqvist (fågelinventering), Rebecka Le Moine (GIS och kartor). Kontaktperson för denna rapport: Johan Storck, johan.storck@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0044 Aneby Bordsjö vindkraftpark 2013 Omslagsbild Johan Storck, Calluna AB Denna handlings datum

3 1. Sammanfattning Fågelinventering 4 2. Inledning Bakgrund och syfte 6 3. Förstudie Känd kunskap 6 4 Fågelinventering 7 5. Resultat Observerade hänsynskrävande arter Övriga observerade känsliga arter 9 6 Bedömning av känslighet Manövrering och flygbeteende Undvikandebeteende Påverkan på fågellivet Påverkan på fågellivet i Bordsjö Kollisioner Habitatförlust Barriäreffekt Lokalisering Etablering Buffertzoner Rekommendationer Referenser Bilagor 26 Bilaga 1 Artlista 26 Bilaga 2 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök 29 Bilaga 3 Kartor 31 3

4 1. Sammanfattning Calluna AB fick våren 2013 i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en fågelinventering vid Bordsjö i Aneby kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. Under perioden april till och med november 2013 besöktes området under sammanlagt 110 timmar. Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och vidare upp i terrängen. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. 1.1 Fågelinventering Totalt 60 arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Totalt observerades fem rödlistade arter varav en även är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Ytterligare åtta arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 observerades. Smålom (rödlistad NT samt listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1), drillsnäppa, göktyta, nötkråka och tornseglare (rödlistade NT). Fiskgjuse, orre, spillkråka, storlom, sångsvan, tjäder, trana och törnskata som är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var relativt liten men fynd av ormvråk, sparvhök och lärkfalk gjordes. Av mer känsliga rovfåglar observerades en fiskgjuse flygande över Stora Mörkgölen. Skogshöns som orre och tjäder förekommer i det inventerade området. Inga större spelplatser påträffades men koncentrationer av orre fanns i ett område runt Hästholmsgölen samt från Stora Mörkgölen ner till vägkorset vid Stolpgölen. Vad gäller tjäder observerades spelande tuppar i området runt vägkorset söder om Lilla Mörkgölen. Enstaka tranor har observerats i området men inga observationer gjordes av rastande gäss eller sångsvan. Det viss risk för kollisioner om fåglar rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. För sträckande fåglar bedöms risken som liten då de oftast passerar på högre höjd. De sträckriktningar som observerades under årets inventeringar tyder på att fåglarna huvudsakligen rör sig i en korridor drygt 5 kilometer väster om det aktuella vindkraftsområdet. Ett smålomspar observerades i Stora Mörkgölen och vid ett återbesök på platsen observerades en ensam fågel. Ingen häckning har observerats i området så vår bedömning är att det rörde sig om rastande fåglar. Storlom observerades i Försjön och i Bordsjön men ingen häckning kunde konstateras. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. 4

5 Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig över vindkraftsområdet. Det inventerade området bedöms inte vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet eller för sträckande fåglar. Huvuddelen av sträckrörelserna sker i dalgången längs Ralången och Bredestad vilket ligger drygt 5 kilometer väster om det aktuella vindkraftsområdet. Vid inventeringarna observerades även de rödlistade (NT) arterna drillsnäppa, göktyta, nötkråka och tornseglare tillsamman med spillkråka och törnskata som är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). För dessa arter bedöms risken för kollisioner och påverkan som liten, de kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som liten. Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 5

6 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Calluna AB fick våren 2013 i uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en fågelinventering vid Bordsjö i Aneby kommun med anledning av en planerad vindpark. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av naturen Det inventerade området är skogsdominerat och i södra delen något kuperat. Skogsbeståndet består till ganska stor del av ungskog eller hyggen spridda över det inventerade området. Äldre skog förekommer spritt och ett större skogsparti med avverkningsmogen tallskog ligger centralt i området. I norra delen av det inventerade området finns några stråk med mossar och ett par mindre sjöar. Inventerat område visas på karta 1 i bilaga Förstudie 3.1 Känd kunskap Vid förstudien undersöktes tidigare kända fynd i området genom att i artportalen söka ut arter funna inom en tre km vid zon runt det aktuella vindkraftsområdet. Här har det rapporterats in 6 rödlistade arter samt ytterligare 14 arter som ingår i bilaga 1 i Fågeldirektivet, se tabell 1. Jens Mattsson och Henrick Blanck på länsstyrelsen i Jönköping kontaktades och de konstaterade att kunskaperna om det aktuella området var litet. Troligen var inte området relevant vad gäller kungsörn men att det skulle kunna förekomma havsörn. Kontakt togs även med Mats Thorin från Aneby ornitologiska förening och vad han visste så finns det observationer av havs- och kungsörn i området men det finns inga kända häckningar. Tre par fiskgjuse har tidigare häckat runt Försjön men i år har det inte funnits något par där. En berguv har hörts ropa i södra delen av området men någon häckning är inte konstaterad. Orre spelar i området men det finns inte så mycket tjäder. Järpe är observerad öster om Bordsjön. Pärluggla finns i området och sparvuggla häckar där. Slutligen så går det en del gåssträck över området. Tabell 1. Hänsynskrävande arter som kan förekomma inom och runt det aktuella vindkraftsområdet.arter som är listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv är känsliga arter för vilka särskilda skyddsområden skall avsättas (utdrag ur Svalan-rapportsystemet för fåglar). Art Rödlistad Listad i bil. 1 till EU:s fågeldirektivet Bivråk VU X Blå kärrhök NT X Brun kärrhök X 6

7 Art Rödlistad Listad i bil. 1 till EU:s fågeldirektivet Fågelinventering Bordsjö, Aneby kommun 2013 Fiskgjuse Fisktärna X X Havsörn NT X Järpe X Kungsörn NT X Nattskärra NT X Orre Pärluggla Röd glada Sparvuggla Spillkråka Storlom X X X X X X Svarthakedopping NT X Sångsvan Tjäder Trana Törnskata X X X X 4 Fågelinventering För att kunna bedöma om platsen är lämplig för etablering av vindkraftverk har vi undersökt följande aspekter: 1. Vilka fågelarter uppehåller sig eller häckar i området? 2. Är platsen av betydelse som rastplats eller för övervintring? 3. Är platsen en flaskhals där flyttande fåglar koncentreras? 4. Förekommer arter som är listade enligt Fågeldirektivets bilaga 1 eller rödlistan? För att få en bild av hur fågelfaunan i området ser ut har inventeringar gjorts från början av april till och med november Inventeringarna har utförts som en kombination av linje- och punkttaxering. Linjetaxeringen har skett längs de vägar som finns i området och vidare upp i terrängen. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. Det inventerade området redovisas i karta 1i bilaga 3. 7

8 Området besöktes 11 april, april, 3 maj, maj, juni, 1-2 juli, september, oktober samt november. Besöken har gjorts spritt över dygnet för att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. Totalt användes 110 timmars inventeringstid. (se bilaga 2) Fokus vid inventeringen har lagts på de arter som kan vara känsliga för vindkraft och där ingår främst rovfåglar, ugglor och skogshöns samt rödlistade arter eller arter som ingår i EU:s fågeldirektiv. Övriga arter har enbart noterats med förekomst. 5. Resultat 5.1 Observerade hänsynskrävande arter Totalt 60 arter observerades under inventeringen i och runt det tilltänkta vindkraftsområdet. Totalt observerades fem rödlistade arter varav en även är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Ytterligare åtta arter listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 observerades. I bilagorna finns en lista över alla påträffade arter. I tabell 2 kommenteras de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken. Tabell 2. Här redovisas de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken i området. Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen. Sist i tabellen beskrivs respektive hotartskategori. Art Känsliga fågelarter Hotkategori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Drillsnäppa NT ensam fågel vid Stolpgölen Fiskgjuse X ensam fågel över Stora Mörkgölen Göktyta NT öster om Försjön i höjd med Sjöstugeviken Nötkråka NT vid torpet vid Hästholmen Orre X fem spelande tuppar runt Hästholmsgölen, två spelande tuppar söder om Häggveden, sammanlagt åtta tuppar spritt i området mellan Stora Mörkgölen och söderut ner till vägkorset. Smålom NT X ett par rastande i stora Mörkgölen, vid senare besök en ensam fågel. Spillkråka X öster om Bordsjön Storlom X en ensam fågel i Sjöstugeviken i Försjön ett par i västra delen av Försjön, en individ i Bordsjön Sångsvan X åtta fåglar årsträckande i nordostlig riktning strax öster om Bordsjö 8

9 Art Känsliga fågelarter Fågelinventering Bordsjö, Aneby kommun 2013 Hotkategori i rödlista EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Kommentar Tjäder X en höna på grusvägen i höjd med Rödjestugan, mycket tjäderspillning vid Stolpgölen, två spelande tuppar tillsammans med en höna vid Smugefall tre-fyra spelande tuppar vid vägkorset söder om Lilla Mörkgölen, vid återbesök spelade fyra tuppar i samma område. Tornseglare NT Bordsjö Trana X en individ vid Stora Mörkgölen, en fågel flygande över Hästholmsgölen en fågel vid Lilla mörkgölen vårsträckande i nordlig riktning väster om Vrangsjön Törnskata X en fågel med mat i munnen öster om Sjöstugeviken Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till /sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/rodlistan/ NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare informationn om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till Övriga observerade känsliga arter Vid inventeringarna har det även observerats grågås, lärkfalk, ormvråk och sparvhök, Dessa arter är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1 men kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området. I samband med höststräcksinventeringen observerades även en havsörn och en sydligt sträckande fjällvråk över sjön Ralången vid Marbäck. Rovfåglar rör sig över stora områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. Det finns risk för kollisioner för förbisträckande rovfåglar om de rör sig in över vindkraftsområdet. 6 Bedömning av känslighet Speciellt fokus vid inventeringen har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft samt rödlistade arter (Gärdefors 2010) och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 (EU 2009) noterades. Samtliga i Sverige naturligt förekommande fågelarter omfattas av Artskyddsförordningen (2007:845a, se lag/ htm) och det finns begränsade möjligheter att få dispens från denna. Artens bevarandestatus får inte äventyras. Artskyddsförordningen är kopplad till EUs habitatdirektiv (92/43/EEC), EUs fågeldirektiv (79/409/EEG) samt nationella fridlysningsbestämmelser. 9

10 Enligt 4 i artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt döda eller skada vilda fåglar. Det är dessutom förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Med avsiktligt menas att det går att förutse att detta kommer att inträffa på grund av den verksamhet man bedriver och inte enbart att man har som direkt syfte att döda, skada eller störa fåglarna. Rovfåglar och ugglor Rovfåglar tenderar att löpa större risk för kollision med vindkraftverk än andra fåglar (Langston & Pullan 2003, Lucas et al. 2004, 2008, Hötker et al. 2006, Hötker 2009). Detta kan verka förvånande, eftersom rovfåglar har mycket god syn, utmärkt manövreringsförmåga och sällan flyger under dåliga ljusförhållanden. De borde därför inte ha några problem med att upptäcka och undvika vindkraftverk. Dock sker kollisioner mellan ugglor och vindkraftverk ganska sällan (Rydell mfl 2011). Observationer redovisas på karta 2 i bilaga 3. Fiskgjuse En fiskgjuse observerades flygande över Stora Mörkgölen. Fiskgjuse har tidigare häckat runt Försjön med som mest tre par men i år har inget par varit där och ingen häckning kunde konstateras. I regel ligger boplatserna i anslutning till fiskrika sjöar men det förekommer även att boplatserna ligger en bit ifrån den huvudsakliga jaktmarken. Det finns risk för kollisioner då fiskgjuse rör sig i landskapet men risken bedöms som liten då inte häckning skett inom det inventerade området. Ormvråk En ormvråk observerades flygande över Bordsjön och två spelflygande fåglar observerades över Lilla Mörkgölen. Ingen häckning konstaterades men i och med att spelflygande fåglar observerades kan det inte uteslutas. Ormvråk rör sig över större områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. Det finns risk för kollisioner och störningar men ormvråk är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sparvhök Sparvhök observerades på tre ställen inom det inventerade området men ingen häckning konstaterades. Observationerna gjordes vid Bordsjön, väster om Mohemmet samt mellan Försjön och Lilla Mörkgölen. Rovfåglar rör sig över stora avstånd i landskapet så det finns risk för kollisioner och störningar. Sparvhök är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Lärkfalk En lärkfalk observerades vid Hästholmen men häckning har inte konstaterats. Rovfåglar rör sig över stora avstånd i landskapet så det finns risk för kollisioner och störningar. Enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Skogshöns Hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta (Rydell mfl 2011). 10

11 Riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Observationer visas på karta 3 i bilaga 3. Orre Orre är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Fem spelande orrtuppar observerades i området runt Hästholmsgölen och två spelande tuppar observerades strax söder om Häggveden. Sammanlagt åtta tuppar observerades i ett område sträckande sig från Stora Mörkgölen ner till vägkorset vid Stolpgölen. Spelplatser finns oftast på öppna ytor i hällmarkstallskogar och på mossar där de befinner sig från tidig vår till fram i juni. Det kan finnas viss risk för kollisioner om fåglarna rör sig i vindkraftsområdena, men flyghöjden understiger förmodligen rotorhöjden. SOF (2013) rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det förekommer fem eller fler tuppar. Vid inventeringen observerades spel med som mest fem tuppar men spelet var inte koncentrerat till en speciell spelplats och därför bedöms risken för störning som liten. Tjäder Tjäder är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). 3-4 spelande tuppar observerades spelande i vägkorset söder om Lilla Mörkgölen och det fanns mycket tjäderspillning på östra sidan av Stolpgölen. Vid Smugefall observerades två spelande tuppar tillsammans med en höna och slutligen observerades en höna längs grusvägen i höjd med Rödjestugan. SOF (2013) rekommenderar skyddszoner runt spelplatser, där det förekommer fem eller fler tuppar. Vid inventeringen observerades spel med som mest fyra tuppar därför bedöms risken för störning som liten. Gäss, tranor och sångsvan Observationer och flygriktningar visas på karta 4 i bilaga 3. Grågås Enstaka flockar med höststräckande grågäss observerades över inventeringsområdet. Rörelserna skedde främst i ett stråk öster om Bordsjön, tre mindre flockar på mellan fåglar passerade på meters höjd. Ytterligare en flock sträckte söderut på västra sidan av Försjön. Det föreligger en liten risk för kollisioner när förbisträckande fåglar passerar området men sträckrörelserna har legat utanför det centrala vindkraftsområdet så risken bedöms som liten. Trana Trana är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Enstaka observationer gjordes vid Stora Mörkgölen, Lilla Mörkgölen och vid Hästholmsgölen men någon häckning kunde inte konstateras. Några höststräckande tranor har inte observerats över området men under vårens inventeringar observerades några nordligt sträckande tranor över Vrangsjön som ligger väster om det aktuella vindkraftsområdet. Viss risk för kollisioner finns för rastande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. För sträckande fåglar är risken för kollisioner liten eftersom inga observationer gjorts över det aktuella vindkraftsområdet. Sångsvan Sångsvan är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Ett mindre sträck med 6 fåglar observerades sträckande norrut strax öster om Bordsjön under vårens inventeringar men utöver detta gjordes inga observationer. 11

12 Liten risk för kollisioner, sångsvanar flyger effektivt rakt fram, men är inte speciellt rörliga i luften och har svårt att snabbt väja för hinder. Vid dåligt väder och vid sämre siktförhållanden flyger de också på lägre höjd. Lommar Observationer visas på karta 5 i bilaga 3. Smålom Smålom är rödlistad (NT) och listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Ett rastande smålomspar observerades i Stora Mörkgölen och vid ett återbesök på platsen observerades en ensam fågel. Ingen häckning har observerats i området. Smålom behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig över vindkraftsområdet. Storlom Storlom är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Ett storlomspar observerades i västra delen av Försjön och ytterligare en observation av en ensam fågel gjordes i Sjöstugeviken. En individ observerades i Bordsjön. Någon häckning observerades trots upprepade besök. Storlom behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig över vindkraftsområde Övriga fåglar Observationer redovisas på karta 6 i bilaga 3. Drillsnäppa Drillsnäppa är rödlistad (NT). En drillsnäppa observerades rastande vid Stolpgölen. Drillsnäppan häckar allmänt längs steniga och grusiga stränder längs sjöar och rinnande vattendrag. Fågeln är inte bunden till själva stranden under födosöket utan kan röra sig upp emot hundra meter in i den omgivande skogen. Liten risk för störning och kollisioner. Göktyta Göktyta är rödlistad (NT). En individ hördes öster om Försjön i höjd med Sjöstugeviken. Göktytan kan ibland häcka i anslutning till nyupptagna hyggen vilket förekommer inom det undersökta området. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Nötkråka Nötkråka är rödlistad (NT) En individ observerades i anslutning till torpet vid Hästholmen och det var förmodligen frågan om en rastande fågel. Nötkråkan föredrar mossrik, äldre granskog och tillgång till närliggande hasselområden. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. 12

13 Spillkråka Spillkråka är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). Observationer gjordes strax öster om Bordsjön. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Tornseglare Tornseglare är rödlistad (NT). Tornseglare observerades runt gårdsmiljön vid Bordsjö. Fåglarna rör sig mestadels i det öppna jordbrukslandskapet och inte inne i den slutna skogsmiljön i det aktuella vindkraftsområdet. Liten risk för kollisioner. Törnskata Törnskata är listad i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). En törnskatehanne observerades i lämplig biotop ute på ett hygge men häckning kunde inte konstateras. Häckning kan inte helt uteslutas då törnskatan är relativt vanlig i det svenska landskapet. Kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. 13

14 6.2 Manövrering och flygbeteende Risken för kollision mellan fågel och vindkraftverk varierar kraftigt mellan olika fågelarter. Detta har kopplats till deras manövreringsförmåga och flygbeteenden (Barrios & Rodrigues 2004, Drewitt & Langston 2006). Stora och tunga fåglar som manövrerar långsamt har antagits löpa större risk att kollidera med hinder i deras flygväg (Brown et al. 1992, Lucas et al. 2008). Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga spenderar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttning. Generellt förefaller risken att dödas vid vindkraftverk vara större för stora och medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, medan mindre arter och sådana som flyger mer aktivt inte drabbas lika hårt. Till den första gruppen hör örnar, vråkar och glador. Till den andra gruppen hör kärrhökar samt sparvhök och duvhök. Falkarna är mer svårbedömda. För de flesta arter har få olyckor noterats, samtidigt som tornfalken är en av de rovfågelarter som oftast hittats död under vindkraftverk. Tornfalken utgör alltså ett undantag, genom att den är förhållandevis liten rovfågel som kolliderar relativt ofta. Fåglar som ofta flyger på natten eller i skymning och gryning antas också ha en mindre möjlighet att upptäcka och undvika hinder (Larsen & Clausen 2002). Hämtat från Rydell mfl (2011). Större rovfåglar och tranor använder termik vid flyttningen, vilket innebär att de nyttjar den uppstigande värmen från marken under soliga dagar. Fåglarna tar höjd genom att kretsa runt och skruva sig upp på högre höjder och därefter glider de i rak kurs i vald sträckriktning, varvid de gradvis tappar höjd. Vid en viss höjd upprepar de sedan samma procedur. De är höghöjdsflyttare och kan bra dagar kretsa upp på höga höjder mellan och meter. Den lägsta flyghöjden är sällan lägre än 300 meter, men vid en plötslig väderförändring kan de tvingas ner på lägre höjder. Flyghöjden, särskilt under flyttningen, beror på vindriktning och vindstyrka då de flyger betydligt högre i medvind än i motvind (Alerstam 1990). Fåglar som flyttar i medvind vistas högt över alla vindkraftverk, medan de i motvind ofta befinner sig på höjder där de kan kollidera med vindkraftverk. Hur vindriktningen påverkar kollisionsfrekvensen är dock inte undersökt. För flyttande fåglar har inga tillfällen med mycket höga kollisionstal registrerats vid vindkraftverk. När massdöd inträffat vid höga master, byggnader och broar, de flesta med stark belysning, har det skett i samband med plötslig väderförsämring med nedsatt sikt och ibland hård vind, vilket har tvingat de flyttande fåglarna ner på lägre höjd, där kollisionerna sedan skett (Rydell mfl, 2011). 14

15 6.3 Undvikandebeteende Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Fåglar som uppvisar starka undvikandebeteenden har också visat sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens (Hötker et al. 2006). Exempel på sådana är sjöfåglar (gäss och änder) och vadare. Rovfåglar verkar inte undvika vindkraftverk och andra hinder med lika stor marginal som andra fåglar. Det förefaller som om rovfåglar, och andra skickliga flygare med god manövreringsförmåga, helt enkelt litar på att de har kapacitet att undvika eventuella hinder även på mycket korta avstånd. Detta fungerar i allmänhet alldeles utmärkt med saker som står stilla, såsom byggnader och master, men kanske inte lika bra med saker som rör sig såsom ett vindkraftverks rotorblad. En annan hypotes om varför just rovfåglar och en del andra fåglar kolliderar oftare än förväntat, med exempelvis vindkraftverk, är kopplad till fåglarnas syn och ögonens placering i huvudet. De flesta fåglar har ögonen placerade på sidan av huvudet. Detta innebär att synfältet är mycket begränsat i flygriktningen, om fågeln samtidigt spanar nedåt exempelvis efter byten på marken. Man menar därför att rovfåglar, och en del andra fåglar kan tänkas flyga in i vindkraftverk eller upptäcka dessa för sent eftersom de ibland fokuserar på något nedanför (Martin & Shaw 2010, Martin 2011). Hämtat från Rydell mfl (2011). 7. Påverkan på fågellivet Vindkraft kan påverka fåglar på flera sätt och det är framförallt tre potentiella effekter av vindkraft på fåglar som har diskuterats flitigt under senare år. Dessa är (1) kollisioner med ökad dödlighet som följd, (2) habitatförluster som kan vara direkta (till följd av exploatering av själva miljön) eller indirekta (till följd av störning), med minskande lokala tätheter som följd och (3) barriäreffekter (Dierschke & Garthe 2006, Fox et al. 2006, Drewitt & Langston 2008). Rovfåglar klassas som mest känsliga, följt av vadare, måsfåglar, andfåglar, tättingar och övriga (Rydell mfl 2011). Efter stycke 7.1 som beskriver påverkan på fågellivet i det undersökta området följer en mer omfattande, allmän litteratursammanställning över hur etablering av vindkraft kan påverka fågellivet i ett område. 7.1 Påverkan på fågellivet i Bordsjö Det inventerade området är skogsdominerat och i södra delen något kuperat. Skogsbeståndet består till ganska stor del av ungskog eller hyggen spridda över det inventerade området. Äldre skog förekommer spritt och ett större skogsparti med avverkningsmogen tallskog ligger centralt i området. I norra delen av det inventerade området finns några stråk med mossar och ett par mindre sjöar. Det inventerade området bedöms inte vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet eller för sträckande fåglar. Huvuddelen av sträckrörelserna sker i dalgången längs Ralången och Bredestad vilket ligger drygt 5 kilometer väster om det aktuella vindkraftsområdet. Förekomsten av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet var relativt liten och fynd av ormvråk, sparvhök och lärkfalk gjordes. Av mer känsliga rovfåglar observerades en fiskgjuse flygande över Stora Mörkgölen. 15

16 Historiskt har det tidigare häckat upp till tre par runt Försjön men det senaste åren har det inte skett några häckningar. Utöver dessa gjordes inga observationer av mer känsliga rovfåglar som exempelvis havs- eller kungsörn. Rovfåglar och andra arter, som utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom mer utsatta för kollisionsrisker med vindkraftverk. Det finns risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar området. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området. Inga ugglor observerades eller hördes under inventeringarna men det finns uppgifter på att berguv hörts i södra delen av det inventerade området. Skogshöns som orre och tjäder förekommer i det inventerade området. Inga större spelplatser påträffades men koncentrationer av orre fanns i ett område runt Hästholmsgölen samt från Stora Mörkgölen ner till vägkorset vid Stolpgölen. Vad gäller tjäder observerades spelande tuppar i området runt vägkorset söder om Lilla Mörkgölen. Det finns risk för störning men om hänsyn visas genom att inga bygg- eller anläggningsarbeten eller tunga transporter sker genom dessa områden under spelperioden mellan mars till juni så bedöms påverkan bli liten. För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner om fåglar rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Risken gäller främst rastande fåglar då de ofta rör sig på lägre höjd över landskapet men problemet bedöms inte så stort då det saknas lämpliga rastplatser inom området. Enstaka tranor har observerats i området men inga observationer gjordes av rastande gäss eller sångsvan. För sträckande fåglar bedöms risken som liten då de oftast passerar på högre höjd. De sträckriktningar som observerades under årets inventeringar tyder på att fåglarna huvudsakligen rör sig i en korridor drygt 5 kilometer väster om det aktuella vindkraftsområdet. Ett rastande smålomspar observerades i Stora Mörkgölen och vid ett återbesök på platsen observerades en ensam fågel. Ingen häckning har observerats i området så vår bedömning är att det rörde sig om rastande fåglar. Storlom observerades i Försjön och i Bordsjön men ingen häckning kunde konstateras. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig över vindkraftsområdet. Vid inventeringarna observerades även de rödlistade (NT) arterna drillsnäppa, göktyta, nötkråka och tornseglare tillsamman med spillkråka och törnskata som är listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (EU 2009). För dessa arter bedöms risken för kollisioner och påverkan som liten, de kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som liten. Övriga arter som observerats i området är till större delen allmänna i det svenska landskapet och lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 16

17 7.2 Kollisioner Fåglar kolliderar året runt utan uppenbar koppling till årstid och väderlek. De kolliderar med kraftverkens rotorblad, eller i vissa fall torn, på ett mer slumpmässigt sätt, antingen för att de av någon anledning inte uppfattar faran i tid eller för att de ignorerar den. Högre vindkraftverk dödar inte fler fåglar (utom vissa rovfåglar) än lägre verk. I övrigt verkar inte olycksfrekvensen (antal kollisioner per verk) påverkas nämnvärt av verkens konstruktion, belysning och inbördes placering och inte heller av rotorbladens höjd (frigång) över marken eller vindkraftsparkernas storlek (antal verk). Kollisioner leder vanligtvis till omedelbar död för fågeln eller till skador som gör att den omkommer senare. Kollisionsfrekvensen i en vindkraftspark minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hantera faran. De flesta undersökningar av kollisioner mellan fåglar och vindkraftverk är gjorda i USA. I Europa har inte kollisionsproblematiken ägnats lika stort intresse. I Sverige har endast någon enstaka undersökning av kollisionsfrekvenser genomförts, men flera har nu startats inom ramen för olika kontrollprogram. Sammantaget är risken att fåglar dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. (Rydell mfl 2011). 7.3 Habitatförlust Uppförandet av en vindkraftspark eller ett enstaka vindkraftverk kan tänkas påverka tätheten av fåglar i närheten. En direkt förlust av livsmiljö (habitatförlust) uppkommer givetvis på platsen där vindkraftverket byggs, men också på visst avstånd därifrån. Det som dessutom tillkommer är den omgivande infrastrukturen, vilken kan variera i omfattning beroende på vindkraftsparkens placering och storlek. Ytor måste röjas, vägar byggas, ledningar dras och vatten ledas bort. Den yta som påverkas direkt på detta sätt är oftast mycket liten och är antagligen försumbar i de flesta fall. Men, om vindkraftsparken placeras i orörda områden kan nyanlagda vägar leda till fragmentering av tidigare sammanhållna ytor, vilket i värsta fall kan innebära större förluster än själva ingreppet i sig. Effekterna kan sedan möjligen variera med tiden efter att anläggningen har färdigställts (Langston & Pullan 2003). Habitatförluster har inte studerats lika länge som kollisionsproblematiken och frågan har undersökts mer i Europa än i Nordamerika. I Sverige är endast få undersökningar gjorda, men flera är påbörjade eller planerade. (Rydell mfl, 2011). 7.4 Barriäreffekt En barriäreffekt innebär att ett vindkraftverk eller vindkraftspark fungerar som en barriär, ett hinder, för passerande fåglar. De undviker att flyga i närheten av vindkraftverken och tar en annan väg. Detta beteende minskar givetvis kollisionsrisken, men samtidigt behöver fåglarna flyga en längre sträcka. Barriäreffekter kan på så vis öka fåglarnas energiförbrukning under flyttning eller transport mellan födosöks-, häcknings- och övernattningsplatser. Undersökningar i marin miljö visar att särskilt lommar och en del havsfåglar, som exempelvis sulor, tydligt undviker vindkraftsparker. Samma beteende förekommer, dock mindre tydligt, hos vissa arter av marina änder och tärnor och möjligen även hos alkor. Detta gäller åtminstone under de inledande åren efter att parken byggts. 17

18 Samtidigt visar måsfåglar och skarvar ett ökat utnyttjande, antagligen eftersom kraftverkens fundament erbjuder sittplatser (Petersen et al. 2006, Krijgveld et al. 2010, Leopold et al. 2010, Percival 2010). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Störst störningsavstånd finns hos gäss, änder och vadare, medan de kortaste finns hos rovfåglar och tättingar. Fåglar vänjer sig ofta vid upprepade, men ofarliga, störningar och störningseffekten blir därmed efterhand mindre. Detta verkar dock inte vara fallet med störningar från vindkraftverk. Antalet undersökningar där man konstaterat att störningsavståndet minskar med tiden är ungefär lika många som de där man inte sett någon förändring. Det skulle även kunna vara så att störningsavstånden efterhand ökar. Detta anges som en av orsakerna till det gradvis minskande antalet orrar vid några vindkraftverk i Alperna (Zeiler & Grünschachner-Berger 2009). 7.5 Lokalisering De flesta verk drivs idag utan någon större effekt på fåglar och de dödar få eller inga fåglar, medan några få verk dödar många. Medianvärdet för alla undersökta vindkraftsparker är 2,3 döda fåglar per vindkraftverk och år. En utbyggnad i Sverige till vindkraftverk till år 2020 skulle, om kollisionsfrekvensen förblir 2,3 fåglar per vindkraftverk och år, medföra att fåglar dödas årligen. Verkens placering i relation till topografi och omgivande miljö i övrigt har avgörande betydelse för hur många fåglar som riskerar att dödas. För fåglar sker olyckor i första hand där de koncentreras, som vid våtmarker och vatten, och i höjdlägen som åsryggar och krön. Ledlinjer i landskapet såsom sjöstränder, floder, dalgångar och större vägar, och i mindre skala även alléer, skogsbryn, stenmurar och liknande, bör också betraktas som risklägen. Viktiga övervintringsområden kan regelbundet hysa tusentals övervintrande sjöfåglar, exempelvis av lommar, dykänder, måsar och alkor. Exempel är utsjöbankar i södra Östersjön, där mängder av fåglar vistas vintertid. I Skåne finns de flesta större koncentrationerna av fåglar i allmänhet nära kusten eller vid sjöar och våtmarker i inlandet. 7.6 Etablering Ett enkelt första steg vid planeringen är att först göra en inventering av fåglar på platsen. De fåglar som störs mest av vindkraftsetableringar, och för vilka vindkraftverk kan leda till minskat utnyttjande av området, är vadare under häckningstid samt lommar, andfåglar och vadare under icke-häckningstid. Förekomst av dessa fåglar i större antal eller täthet bör leda till en noggrannare undersökning av det aktuella området och hur det utnyttjas av fåglarna. Det enklaste sättet att minimera risker för olyckor med rovfåglar är att undvika vindkraftverk nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. På samma sätt kan man resonera när det gäller kolonier av måsar och tärnor. För hönsfåglar, seglare och svalor kan man exempelvis undvika att bygga vindkraft i anslutning till kända spelplatser. För att undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myrar och fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter. När det gäller rastande och övervintrande lommar, andfåglar och vadare får man först och främst undersöka hur många av de aktuella arterna som använder sig av området. Hämtat från Rydell mfl (2011). 18

19 7.7 Buffertzoner Häckningsplatser eller vistelseplatser för hotade och känsliga arter har i olika sammanhang försetts med buffertzoner, där syftet är att undvika eller reducera störning från en verksamhet av något slag. Detta är ett effektivt och rimligt sätt att motverka potentiell påverkan och det har tillämpats vid vindkraftetableringar. Det är dock viktigt att påpeka att de buffertzoner som anges som regel grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. Zonerna är på intet vis vetenskapligt baserade, uppmätta avstånd innanför vilka en eventuell vindkraftetablering, eller annan form av exploatering, alltid får negativa följder. Omvänt är det inte heller så att det utanför angivna avstånd inte finns några risker för negativ påverkan. Zonerna ska istället ses som en rekommendation som man kan använda sig av om man vill minimera riskerna och som en utgångspunkt för vidare studier och diskussioner av de lokala förhållandena. Buffertzoner anges med en viss radie från boplatser, kolonier och andra typer av lokaler. Hämtat från Rydell mfl (2011). Tabell 4. Buffertzoner föreslagna av Sveriges Ornitologiska Förening. Lämpligt avstånd från boplats, koloni eller annan typ av lokal, där man bör överväga mer detaljerade undersökningar för att kunna anpassa utbyggnaden. Individantal för havs- och kungsörn avser det högsta antal som förekommer regelbundet. Från Rydell mfl (2011). Fågelgrupp/Art Typ av lokal Buffertzon (km) Havsörn Boplatser 2-3 Havsörn Naturliga koncentrationer (>10 ex) 2-3 Kungsörn Boplatser 2-3 Kungsörn Naturliga koncentrationer (>5 ex) 2-3 Jaktfalk Boplatser 3 Pilgrimsfalk Boplatser 2-3 Övriga stora och medelstora fåglar Boplatser 1 Måsar Häckningskolonier 1 Tärnor Häckningskolonier 1 Berguv Boplatser 2-3 Vadare Häckningslokaler* 0,5 Vadare Rastningslokaler** 0,5 Andfåglar Rastningslokaler*** 0,5 Tjäder Spelplatser (>5 tuppar) 1 Orre Spelplatser (>5 tuppar) 1 *Strandängar, myrar, fågelskär med rödlistade arter eller arter medtagna i Fågeldirektivets bilaga 1 eller med höga tätheter av vadare generellt. ** kust- och strandängslokaler som regelbundet hyser många vadare. Gäller ej åkermark. *** fågelsjöar, kustlokaler som regelbundet hyser många andfåglar. Gäller ej åkermark. 19

20 En variant på buffertzon är att istället locka fåglar bort från kraftverken genom att erbjuda alternativa, helst bättre, habitat lite längre bort. Habitat management av den här typen har provats när det gäller kungsörn (Walker et al. 2005). Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. 20

21 8. Rekommendationer Inventeringarna i området startade i början på april 2013 vilket är i senaste laget för att inventera spelflygande rovfåglar som exempelvis havs- och kungsörn eftersom dessa fåglars aktivitet är oftast som störst under februari till mars. För att öka säkerheten i bedömningen av förekomsten av rovfåglar kommer ytterligare besök göras i området under perioden februari till mars. Förekomsten av ugglor som exempelvis berguv är inte heller utredd och det sker lämpligen under samma period som rovfågelinventeringen. 21

22 9. Referenser Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, Alerstam, T Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK. Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan. Barrios, L. & A. Rodrigues Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees Causes of mortality among swans in Britain. Wildfowl 43, Dahlfors, S asp?newsid=1754 (använd den 4 februari 2010). Desholm, M Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, Dierschke, V. & S. Garthe Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid Bonn, Germany: Bundesamt für Naturschutz (BfN). Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148, Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Collision effects of wind-power generators and other obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, Dürr, T Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September Landesumweltamt Brandenburg de/wka_vogel.xls Eriksson Mats O.G Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra Götaland 2009:70. Eriksson Mats O.G Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg Everaert, J. & E. Kuijken Wind turbines and birds in Flanders (Belgium). Research Institute for Nature and Forest (INBO). Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen Information needs to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind farms on birds. Ibis 148, Gullander C. & Wirdheim A Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms kommun för Arise Windpower AB. 22

23 Gärdenfors U. (ed) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken. Helander, B. & A. Bignert Predatory bird health White-tailed Sea Eagle. HELCOM Indicator Fact Sheet predatory_bird/. Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen. Hötker, H Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin Oct (H. Hötker, red.) sid NABU, Berlin. Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik Annual report for the Maple Ridge Wind Power Project post-construction bird and bat fatality study Curry and Kerlinger, LLC, Syracuse, NY. Johansson, L Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i Vålådalen september 2009, sid Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4- Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming. Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen Collision risk of birds with modern wind turbines. Ardea 97, Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M., Poot, D. Beuker & S. Dirksen Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee. Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & Noordzeewind report nr OWEZ_R_231_TI_ Bureau Waardenburg report nr Langston, R. H. W. & J. D. Pullan Wind farm and birds: An analysis of the effects of windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf (2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Larsen, J. K. & P. Clausen Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The risk of collision. Waterbirds 25 (special publication 1), Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts, M. Poot & R. Fijn Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee (OWEZ) (T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer The effects of a wind farm on birds in a migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13,

24 Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer Collision fatality of raptors in wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland. Martin, G. R Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology approach. Ibis 153, Martin, G. R. & J. M. Shaw Bird collisions with power lines: Failing to see the way ahead? Biological Conservation 143, Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April Naturvårdsverket Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser, handbok 2009:2, Utgåva 1, April Percival, S. M Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys Ecology Consulting, Durham, UK. Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by DONG energy och Vattenfall A/S. Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Naturvårdsverket, Stockholm. Rapport EU Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar. SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft, oktober Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles Poor evidence-base for assess- ment of windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, Svensson S. Svensson M. Tjernberg M Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31, Stockholm. Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger Impact of wind power plants on black grouse Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod Resident golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds 25, Internet: (uttag av fågelinformation i maj 2010) Natura-2000/Svenska-Natura-2000-listor/ (artlistor fågeldirektivet, bilaga 1). 24