Beställare: HS Kraft AB Thomas Hörberg Frihamnsallén MALMÖ. Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Bordsjö V Aneby kommun 2014

Transkript

1 Beställare: HS Kraft AB Thomas Hörberg Frihamnsallén MALMÖ Fågelinventering Bordsjö delområde 2

2 Rapporten bör citeras som: Rosenqvist, O Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Aneby kommun Calluna AB. Projektets organisation: Robert Björklind Projektledning), Olof Rosenqvist fågelinventering och rapport), Rebecka le Moine GIS och kartor). Annika Stål Delbanco Kvalitetskontroll). Kontaktperson för denna rapport: Robert Björklind robert.bjorklind@calluna.se eller Adress: Linköpings slott, Linköping Intern projektbeteckning Calluna: RBD0056 Bordsjö Denna handlings datum

3 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Fågelinventering 4 2. Inledning Bakgrund och syfte Allmän beskrivning av naturen 6 3. Tidigare inventeringar i området 8 4. Fågelinventering Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök 8 5. Resultat Observerade hänsynskrävande arter Övriga observerade känsliga arter Bedömning av känslighet Rovfåglar och ugglor Hackspettar Övriga småfåglar Skogshöns Gäss och tranor Lommar Påverkan på fågellivet Referenser Bilagor 28 Bilaga 1 Artlista 28 Bilaga 2 Tabell häckningskriterier 30 3

4 1. Sammanfattning Calluna AB fick under vårvintern 2014 uppdrag av HS Kraft AB att genomföra en kompletterande fågelinventering i Bordsjö med omnejd i östra delen av Aneby kommun med anledning av ett planerat etableringsområde för vindkraft söder om Försjön. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. Inom ramen för inventeringen har häckfågelfaunan undersökts i och runt området och speciellt fokus har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft SOF 2013) samt rödlistade arter Gärdenfors 2010), och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). Förutom häckfågelinventering har flygvägar för storlom och fiskgjuse utretts. Åtgärder för att minimera riskerna för känsliga arter föreslås. 1.1 Fågelinventering Under perioden mars till och med augusti 2014 besöktes området vid 22 olika tillfällen och totalt användes cirka 35 timmars inventeringstid. Parallellt med och före och efter undersökningen i delområde gjordes andra undersökningar av fågelfaunan i området fram till och med augusti 2014 med totalt över 200 timmar i fält. Observationer från dessa undersökningar som rör områdets häckfågelfauna kommenteras också i denna rapport. Totalt 58 arter observerades under årets inventeringar i och inom en kilometers radie runt hela det tilltänkta vindkraftsområdet. Elva av dessa arter har behov av skydd enligt gällande förordningar. I denna grupp finns tre arter som är rödlistade enligt Gärdenfors 2010): Mindre flugsnappare NT), nattskärra NT) samt tornseglare NT). Mindre flugsnappare och nattskärra är även listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Dessutom påträffades fiskgjuse, orre, sparvuggla, spillkråka, storlom, tjäder, trana samt vitkindad gås; även dessa 8 arter är listade i EU:s fågeldirektivs bilaga 1. Observationer av rovfåglar inom det inventerade vindkraftsområdet gällde fiskgjuse och ormvråk. För fiskgjuse föreslås åtgärder för att minimera risken för kollisioner genom att lämna korridorer fria från vindkraftverk mellan födosöksområdena. Storlom är påträffad i Kunhultasjön och i Bordsjön. För storlom föreslås åtgärder för att minimera risken för kollisioner genom att lämna korridorer fria från vindkraftverk mellan födosöksområdena. 4

5 Området har något större antal genomsträckande fåglar av gäss, andfåglar och tranor i relation till andra närbelägna lokaler. Observationen av vitkindad gås är ett exempel. Antalet sträckande fåglar är ändå så pass måttligt att vi bedömer att risken för kollisioner är marginellt förhöjd. Området bedöms inte vara av särskild betydelse som rastplats för fåglar som rör sig i landskapet. Tjäder och orre är noterade här och området är viktigt för de lokala populationerna av dessa arter skogshöns. Risken för störning bedöms som måttlig. De föreslagna åtgärderna med korridorer genom låglänta marker bedöms minska risken ytterligare. Spillkråka samt mindre hackspett NT) hävdar revir i området och häckar med största sannolikhet här. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen, men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Nattskärra är påträffad i området med tre sjungande hanar. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen, men visas hänsyn under spel och häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Övriga fåglar som observerats i området är mestadels allmänna i det svenska landskapet och mycket lite tyder på att de skulle hotas av vindkraftverk i detta område. Enstaka individer kan kollidera eller störas av vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 5

6 2. Inledning 2.1 Bakgrund och syfte Calluna AB fick i början av 2014 i uppdrag av HS kraft AB att genomföra fågelinventeringar i Aneby kommun med anledning av ett utökat etableringsområde för planerad vindkraft. I rapporten presenteras resultatet från inventeringen och en bedömning av sannolik påverkan på de fågelarter som påträffades. Underlaget ska kunna användas i det fortsatta arbetet med vindkraftparken och till MKB:n som ska upprättas som en del av tillståndsansökan. 2.2 Allmän beskrivning av naturen Det aktuella området vid Bordsjö ligger vid Försjön i Aneby kommun öster om tätorten Aneby. Landskapet domineras av produktionsskog med våtmarker, gölar och vattendrag. Skogen består till stor del av brukad barrskog, men i anslutning till våtmarker, vattendrag och jordbruksmark kring Löversmålen finns lövinslag. 6

7 0 0,5 Kilometer O Karta 1. Översikt över det inventerade området. 7

8 3. Tidigare inventeringar i området Området omedelbart öster om det aktuella området, grönmarkerat på karta 1, inventerades under 2013 med avseende på skogshöns och andra häckande fåglar. Områdets höststräckande fåglar inventerades under 2013 som en del av ett större område. Under vårvintern 2014 inventerades områdets rovfåglar och ugglor som en del av ett större område, varvid örnar och berguv eftersöktes inom en buffertzon på tre kilometer. Calluna AB gjorde samtliga dessa inventeringar. Dessa inventeringar finns redovisade i sin helhet i rapporterna Fågelinventering Bordsjö, Aneby kommun 2013 Storck, 2014) respektive Inventering av örn, uv och andra rovfåglar i Bordsjö med omnejd Rosenqvist, 2014). 4. Fågelinventering Inom ramen för inventeringen har häckfågelfaunan undersökts i och runt det utökade området och speciellt fokus har lagts på förekomsten av arter som kan vara känsliga för vindkraft SOF 2013) samt rödlistade arter Gärdenfors 2010), och arter som står med i Fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). Förutom häckfågelinventeringen har flygvägar för storlom och fiskgjuse utretts. Inventeringarna gjordes från andra halvan av mars till och med slutet av juni samt i början av augusti som en kombination av linje- och punkttaxering. Häckfågelinventeringen har främst skett inom det planerade vindkraftsområdet se karta 1) men kompletterande undersökningar har även gjorts i det planerade vindkraftsområdet Bordsjö omedelbart öster om det. Vid inventering av skogshöns och nattskärra samt vid kartläggning av flygvägar för storlom utgick vi från en buffertzon på 1 km runt området. Linjetaxeringen har skett längs vägar och stigar i området samt genom terrängen längs vattendrag och sjökanter. Punkttaxering har utförts med stopp längs den inventerade sträckan, samt på platser som bedömts som intressanta i och runt området som är aktuellt för vindkraft. Fåglarna eftersöktes genom spaning med hand- och tubkikare från höjdlägen samt utmed vägar vid sjöar och hyggen, kraftledningsgator och andra områden med fri sikt. Besöken gjordes spritt över dygnet tabell 2) för att få med fåglar som är aktiva under olika perioder. Under 2014 är området besökt vid 22 olika tillfällen med en total inventeringstid på omkring 35 timmar 4.1 Omvärldsbetingelser och tidpunkt för besök Väderobservationer utfördes på samma sätt på alla lokaler. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka har noterats för varje lokal och temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi har även noterat förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fåglarnas aktivitet. 8

9 Tabell 2. Insamlade väderdata och använd metod vid varje inventeringstillfälle. Aktivitet Datum Metod Start Stopp Vind Temp Moln %) Regn/dimma riktning & styrka m/s) Örn :00 15:00 vsv punkt Uv :00 06:00 vsv punkt/linje Örn :00 15:00 v dis punkt Örn :30 15:30 v punkt Uv :15 21:45 v punkt Örn :00 13:00 sv regn punkt Uv :30 23:00 stilla -3 0 punkt/linje Örn :30 15:30 stilla punkt Örn :00 15:00 nv dis punkt Örn :00 15: punkt Skogshöns :45 15:00 sso punkt/linje Skogshöns :30 11: punkt/linje Häckfågel :55 11: punkt/linje Skogshöns :45 07: dugg punkt/linje Häckfågel :00 12:50 s punkt Häckfågel :20 05: punkt Häckfågel :30 15:00 n punkt/linje Nattskärra :00 03:00 o punkt/linje Nattskärra :50 04: punkt Nattskärra :00 03: punkt Storlom :00 13:00 s punkt Storlom :00 13:00 s punkt 5. Resultat 5.1 Observerade hänsynskrävande arter Totalt 58 arter observerades under årets inventeringar i och inom en kilometers radie runt hela det tilltänkta vindkraftsområdet. Elva av dessa arter har behov av skydd enligt gällande förordningar. I denna grupp finns tre arter som är rödlistade enligt Gärdenfors 2010): Mindre flugsnappare NT), nattskärra NT) samt tornseglare NT). Mindre flugsnappare och nattskärra är även listade i EU:s fågeldirektiv bilaga 1. Dessutom påträffades fiskgjuse, orre, sparvuggla, spillkråka, storlom, tjäder, trana samt vitkindad gås; även dessa 8 arter är listade i EU:s fågeldirektivs bilaga 1. I bilagorna finns en lista över alla påträffade arter. I tabell 3 kommenteras de arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken. 9

10 Tabell 3. Arter som riskerar att komma i konflikt med de planerade vindkraftverken i området. Rödlistade arter anges med aktuell hotkategori och arter som är upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 markeras i tabellen tillsammans med respektive hotartskategori. Känsliga fågelarter Hot-kategori i gällande rödlista 2010) EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häckningskriterie Område/Kommentar fiskgjuse LC X 16 a) i termik mellan bordsjö/bordsjö v, drog österut. b) fiskade och besökte bo på udde i västra kunhultasjön. c) med fisk i klorna, sträcker söderut från Försjön orre LC X 5 3 tuppar spelar s om Försjön sparvuggla LC X 5 Vid Försjöns södra strand spillkråka LC X 5 flerstädes storlom LC X 5 a) födosökande i Bordsjön 2-3 individer b)revirhävdande i Kunhultasjön c) lämnade Kunhultasjön åt S tjäder LC X 5 En tupp spelar trana LC X 5 flerstädes vitkindad gås LC X i termik, str n ca 250 m höjd mindre flugsnappare NT X 5 sjungande hane vid Stora Mörkgölen nattskärra NT X 5 a) 3 st: 1 vid grusgropen 500 m öst skyttakvarn, 1 väster, 1 nordväst därom. b) nära vägkorset på gränsen mot urspr Bordsjöområdet tornseglare NT 5 Vid Kunhult Arternas risk att dö ut anges enligt kriterierna nedan. För vidare information om rödlistade arter hänvisar vi till NT= Nära hotad, VU= Sårbar, EN= Starkt hotad, CR= Akut hotad och RE= Nationellt utdöd För vidare information om arter upptagna i fågeldirektivets bilaga 1 hänvisar vi till 10

11 5.2 Övriga observerade känsliga arter Vid inventeringarna observerades även ormvråk och kanadagås. Dessa arter kan påverkas av en vindkraftsutbyggnad i det aktuella området. De är varken rödlistade eller upptagna i EU:s fågeldirektiv, bilaga 1, men skyddade enligt artskyddsförordningen. De riktade insatserna för att inventera örnar och berguv gav inga observationer inom Bordsjöområdet eller inom de skyddsavstånd för respektive art som anges i SOFs vindkraftspolicy 2013). 6. Bedömning av känslighet 6.1 Rovfåglar och ugglor Observationer redovisas på karta 2. Fiskgjuse Fiskgjuse finns upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). I SOF:s policy om vindkraft 2013) föreslås en skyddszon på 1 km runt boplatser. I regel ligger boplatserna i direkt anslutning till fiskrika sjöar eller vattendrag men det förekommer även att boplatserna ligger en bit ifrån den huvudsakliga jaktmarken. Fiskgjuse är under säsongen noterad födosökande i Kunhultasjön, Assjön, Försjön och Stora Mörkgölen samt i trafik mellan födosöksområdena. Delområde Bordsjö och berörs ofta av fiskgjusens födosök och rörelser, redovisat i karta 2. Vid Kunhultassjön finns en boplats som användes under säsongen Från boet vid Kunhultasjön till det planerade vindkraftverksområdet Bordsjö är det mindre än en kilometer vilket gör att läget generellt bedöms som känsligt. Ännu viktigare än det exakta avståndet är dock att avgöra var och i vilka riktningar fåglarna rör sig i trafik till och från boet. Fiskgjuse är upprepade gånger iakttagen i häckningstid i delområde Bordsjö, vid ett tillfälle sedd vid Försjön med byte i klorna, sträckande söderut, sannolikt på väg till boet vid Kunhultasjön. Fiskgjuse är vidare iakttagen i termikflykt söder om Försjön. Fågeln steg i höjden och drog vidare österut över delområde Bordsjö. Fiskgjuse är iakttagen flygande öster om Försjön, troligen på väg till Stora Mörkgölen, där fiskgjuse även noterats i den häckfågelinventering som gjordes i området under Det finns kollisionsrisk med de planerade vindkraftverken då fiskgjusen rör sig i landskapet och det gäller främst om verk placeras mellan Kunhultasjön, Försjön och Stora Mörkgölen. För att minimera riskerna att fiskgjusar kolliderar med vindkraftverken föreslår vi att inga kraftverk placeras inom en femhundra meter bred korridor i de lägsta partierna mellan Kunhultasjön- Försjön samt mellan Försjön-Stora Mörkgölen. Fiskgjusen anses störningskänslig vid boet men det finns även exempel på par som inte störs alls. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet. Om hänsyn visas under häckningsperioden maj till juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. 11

12 Ormvråk Ormvråk är iakttagen inom området. Ormvråk rör sig över större områden, de är termikflygare och använder sig av uppvindarna som bildas över öppna områden i landskapet. Det finns risk för kollisioner och störningar men ormvråk är vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer kanske kan kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. Sparvuggla Sparvuggla är upptagen i fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). Revirhävdande sparvugglor är noterade i delområden Bordsjö vid Försjöns södra strand. Sparvugglan flyger och jagar vanligtvis relativt lågt över marken, vilket gör att den flyger på höjder under vindkraftverkens rotorblad. Sannolikheten att en sparvuggla kolliderar med ett kraftverk är liten. Sparvuggla är tämligen vanlig i det svenska landskapet, enstaka individer löper en liten risk att kollidera med vindkraftverken men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 6.2 Hackspettar Observationer redovisas på karta 3. Spillkråka Spillkråka är listad i fågeldirektivets bilaga 1. Spillkråka hävdade revir nära Löversmålen. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. 6.3 Övriga småfåglar Mindre flugsnappare Mindre flugsnappare är rödlistad NT Gärdenfors, 2010) och listad i fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). En hane hävdade revir mellan Försjön och Stora Mörkgölen. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen men visas hänsyn under häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Observationer redovisas på karta 3. Nattskärra Nattskärra är rödlistad NT och listad i fågeldirektivets bilaga 1 EU 2009). Nattskärra observerades på tre lokaler öster om det inventerade området. Området besöktes under tre nätter. Tre hanar sjöng samtidigt vid ett tillfälle, en ensam hane sjöng vid ett tillfälle och vid tredje besöket hördes ingen nattskärra. Nattskärra föredrar gles talldominerad skog och hyggen som häckningsbiotop, gärna med närhet till jordbruksmark och våtmarker. På nyupptagna hyggesytor kan nattskärra ibland etablera revir 12

13 men dessa revir är av tillfälligt slag och överges i samband med skogsplantering eller när sly börjar växa upp. Nattskärra födosöker nattetid och skulle kunna lockas till vindkraftverk på grund av att insekter dras till belysningen. Vår bedömning är att det inte innebär några problem då nattskärran under födosök inte rör sig på högre höjder än meter vilket med marginal underskrider vindkraftsverkens vingspetsar i nedre vändläge. Det finns risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen men visas hänsyn under spel och häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. Observationer redovisas på karta 3. 13

14 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Fågelinventering 2014 Bordsjö Teckenförklaring Bordsjö Rovfåglar Fiskgjuse Sparvuggla Inventerat område i denna rapport 0 Övriga inventerade områden 1 Kilometer O Karta 2. Observationer och rörelser av rovfåglar med utpekat skyddsbehov i rödlista eller fågeldirektiv inom delområde Bordsjö. 14

15 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Fågelinventering 2014 Bordsjö Teckenförklaring Art Mindre flugsnappare Nattskärra Spillkråka Inventerat område i denna rapport 0 Övriga inventerade områden Karta 3. Observationer av nattskärra, spillkråka och mindre flugsnappare Kilometer O

16 6.4 Skogshöns Hönsfåglar har relativt begränsad manövreringsförmåga och det har också har visat sig att de förhållandevis ofta kolliderar med vindkraftverk. Den begränsade manövreringsförmågan är en följd av att hönsfåglar är tunga i förhållande till sin vingyta Rydell mfl 2011). Riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns är dock nästan obefintliga. Det inventerade Bordsjöområdet söder om Försjön är ett viktigt område för orre och tjäder. Observationer redovisas på karta 4. Tjäder Tjäder är listad i fågeldirektivets bilaga 1. En tjädertupp spelade vid vägen norr om Stolpgölen. Under tidigare års inventeringar noterades ett tjäderspel med 4 spelande tuppar i ett angränsande område Storck 2014), tuppen vid Stolpgölen är sannolikt en av dessa. Risken för störning av en vindkraftetablering bedöms som måttlig. Korridorer i låglänta partier likt förslaget för fiskgjuse ovan skulle ytterligare minska riskerna genom att de sannolikt viktiga uppväxtområdena kring Stolpgölen och Havragölen undantas från vindkraftsutbyggnad. Orre Tre orrtuppar spelade vid Försjöns södra strand. Detta ansluter till tidigare års observationer av spelande orrar söder om Häggeveden samt kring Hästholmagölen och kring gården Kopparp längre åt nordost. Sammantaget visar observationerna att området söder om Försjön inklusive våtmarkerna kring Stolpgölen och Havragölen) samt området öster om Försjön i triangeln mellan punkterna Försjöns sydspets-kopparp-hästholmagölen) är ett viktigt område för orre karta 4). Risken för störning bedöms som måttlig. Korridorer i låglänta partier likt förslaget för fiskgjuse ovan skulle ytterligare minska riskerna genom att de troligen viktiga uppväxtområdena kring Stolpgölen och Havragölen undantas från vindkraftsutbyggnad. 16

17 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Fågelinventering 2014 Bordsjö Teckenförklaring Skogshöns Orre Tjäder Inventerat område i denna rapport 0 Övriga inventerade områden Karta 4. Observationer av orre och tjäder Kilometer O

18 6.5 Gäss och tranor För gäss, tranor och sångsvan finns viss risk för kollisioner då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Observationer av arter med utpekat skyddsbehov visas på karta 5. Kanadagås Ett par av kanadagås höll till i Försjön. Det finns risk för kollisioner för häckande fåglar då de rör sig över området på lägre höjd. Trana Trana hävdar revir på flera platser inom det planerade vindkraftsområdet. En flock om 17 vårsträckande tranor observerades sträckande längs Försjön. Det finns risk för kollisioner för häckande och flyttande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. Trana är listad i fågeldirektivets bilaga 1. Vitkindad gås En flock om 230 vårsträckande vitkindade gäss observerades sträckande genom området. De tog höjd vid Försjöns södra strand, steg på termik till 250 meters höjd varefter de fortsatte åt nordost. Det finns risk för kollisioner för häckande och flyttande fåglar, då de rör sig över området på lägre höjd. Vitkindad gås är listad i fågeldirektivets bilaga Lommar Observationer visas på karta 5. Lommar behöver lång startsträcka för att lyfta och sedan brukar de kretsa ett par varv över sjön innan de kommer upp på tillräcklig höjd för att flyga vidare till en ny sjö. Det finns risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över land när de kretsar för att ta höjd eller när de rör sig mellan häckningssjön och fiskesjöarna. Lommar kan vara störningskänsliga. Sveriges Ornitologiska Förening 2013) och Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland 2011) föreslår en skyddszon på 1 km från häckningssjöns strand till närmsta vindkraftverk, men det är minst lika viktigt att identifiera lommarnas fiskevatten och inte placera vindkraftverk i flygvägarna till och från häckningssjön. Storlom Storlom hävdar revir och häckar med stor sannolikhet i Kunhultasjön inom en kilometer från området som är planerat för vindkraft. Storlom är under häckningstid observerad i Bordsjön och i Försjön. Inga tecken tyder på häckning i dessa båda sjöar, de är däremot troligen viktiga som födosöksområden under häckningstid. 18

19 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Fågelinventering 2014 Bordsjö Teckenförklaring Art Storlom Trana Vitkindad gås Inventerat område i denna rapport 0 Övriga inventerade områden Karta 5. Observationer av storlom, trana och vitkindad gås Kilometer O

20 7. Påverkan på fågellivet Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Fiskgjuse häckade under 2014 i Kunhultasjön och använde Försjön och Stora Mörkgölen som födosöksområden. Avståndet till häckningssjön Kunhultasjön understiger det skyddsavstånd som rekommenderas av SOF 2013) och dessa lägen bedöms därför som känsliga. Historiskt har det tidigare häckat upp till tre par runt Försjön men de senaste åren har det inte skett några häckningar runt Försjön. Det finns kollisionsrisk med de planerade vindkraftverken då fiskgjusen rör sig i landskapet och det gäller främst om verk placeras mellan Kunhultasjön, Försjön och Stora Mörkgölen. För att minimera riskerna att fiskgjusar kolliderar med vindkraftverken föreslås därför att inga kraftverk placeras inom en omkring femhundra meter bred korridor i de lägsta partierna mellan Kunhultasjön-Försjön samt mellan Försjön-Stora Mörkgölen. En ungefärlig sträckning av korridoren är inritad på karta 6. 20

21 Fågelinventering Bordsjö delområde Kilometer O Karta 6. Föreslagen sträckning av korridorer fria från vindkraftverk. Korridorer markeras med området inom de streckade linjerna. Av övriga rovfåglar, utöver fiskgjuse, är ormvråk påträffad under 2014 års inventeringar. Ormvråken utnyttjar termik, rör sig över större områden i landskapet och är därigenom utsatt för kollisionsrisker med vindkraftverk. Lärkfalk och sparvhök påträffades under 2013 Storck 2014). Det finns en risk för kollisioner och störningar när rovfåglar rör sig över eller passerar 21

22 området. Enstaka individer kan riskera att kollidera med vindkraftverken. Det kan även uppstå en viss barriäreffekt för de rovfåglar som rör sig i området. Konsekvenserna på populationsnivå bedöms dock som små. Det aktuella området söder om Försjön är av betydelse för de lokala populationerna av skogshöns. Två arter skogshöns; tjäder och orre, är påträffade i området. Det kan finnas viss risk för kollisioner om fåglarna rör sig i vindkraftsområdena, men flyghöjden understiger så gott som alltid rotorhöjden. SOF 2013) rekommenderar skyddszoner på 1 km runt spelplatser där det regelbundet förekommer fem eller fler tuppar. Vid inventeringen 2013 Storck 2014) observerades spel med fyra tjädertuppar och som mest fem orrtuppar, men spelet var inte koncentrerat till en speciell spelplats utan orrarna ambulerar över ett större område. Detta område överlappar delvis med det område som föreslås undantas från vindkraftsutbyggnad ovan karta 6). Med de föreslagna åtgärderna bedöms konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad som små för skogshönsen. Spillkråka hävdar revir på två håll inom det planerade vindkraftsområdet. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Mindre flugsnappare hävdar revir i området. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Nattskärra är påträffad med som mest tre sjungande hanar. Fåglarna kan störas under bygg- och anläggningsfasen men störnings- och kollisionsrisken bedöms som låg. Ett stråk där flyttande fåglar koncentreras något går längs Försjön i nordsydlig riktning. Grågås, vitkindad gås, trana och kricka använder detta stråk. För gäss och tranor finns viss risk för kollisioner då fåglarna rör sig över det planerade vindkraftsområdet och problemen uppstår främst vid dåliga siktförhållanden. Sträckområdet är av låg intensitet och konsekvenserna på populationsnivå av en vindkraftsetablering bedöms därför som små. Sträckområdet överlappar sannolikt till stor del med det område som föreslås undantas från vindkraftsutbyggnad enligt ovan karta 6). Med de föreslagna åtgärderna bedöms konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad som ännu mindre. Storlom är noterad i området under inventeringen. Avståndet till häckningssjön Kunhultasjön understiger det skyddsavstånd som rekommenderas av SOF 2013) och dessa lägen bedöms därför som känsliga. Det finns också risk för kollisioner då fåglarna rör sig in över vindkraftsområdet på väg till och från födosökssjöarna. Storlom använder Försjön och Bordsjön som födosöksområden under häckningstiden. Inga flygrörelser noterades i Bordsjöområdet söder om Försjön under Med tanke på tidigare observationer är det rimligt att anta att storlommens rörelser under häckningstid överlappar med det område som föreslås undantas från vindkraftsutbyggnad enligt ovan karta 6). Med sådana åtgärder bedöms konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad som små. För storlom finns dock en risk för störning på grund av mänsklig aktivitet under anläggningsfasen, men visas hänsyn under häckningsperioden i juni och juli bedömer vi att detta inte innebär några problem. För övriga arter kan enstaka individer kollidera med vindkraftverken, men konsekvenserna på populationsnivå bedöms som små. 22

23 23 Fågelinventering Bordsjö delområde 2

24 8. Referenser Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Ahlén, I Vindkraft kräver hänsyn till fauna och känslig natur. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 3, 2010, Alerstam, T Bird migration. Cambridge University Press, Cambridge, UK. Artportalen, Rapportsystemet för fåglar - Svalan. Barrios, L. & A. Rodrigues Behavioural and environmental correlates of soaring-bird mortality at on-shore wind turbines. Journal of Applied Ecology 41, Brown, M. J., E. Linton & E. C. Rees Causes of mortality among swans in Britain. Wildfowl 43, Dahlfors, S asp?newsid=1754 använd den 4 februari 2010). Desholm, M Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90, Dierschke, V. & S. Garthe Literature Review of Offshore Wind Farms with Regard to Seabirds - i Ecological Research on Offshore Wind Farms: International Exchange of Experiences PART B: Literature Review of Ecological Impacts, av Wolfgang Wende, Thomas Merck, Irene Köchling and Johann Köppel, Catherine Zucco, sid Bonn, Germany: Bundesamt für Naturschutz BfN). Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148, Drewitt, A. L. & R. H. W. Langston Collision effects of wind-power generators and other obstacles on birds. Annals of the New York Academy of Sciences 1134, Dürr, T Vogelverluste an Windenergieanlagen in Deutschland. Stand: 10 September Landesumweltamt Brandenburg. Eriksson Mats O.G Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen Västra Götaland 2009:70. Eriksson Mats O.G Storlommen och smålommen i Sverige-populationsstatus, hotbild och förvaltning. SOF och Svenska-lomföreningen/ Projekt Lom,Göteborg Everaert, J. & E. Kuijken Wind turbines and birds in Flanders Belgium). Research Institute for Nature and Forest INBO). Fox, A. D., M. Desholm, J. Kahlert, T. K. Christensen & I. K. Petersen Information needs to support environmental impact assessment of the effects of European marine offshore wind farms on birds. Ibis 148, Gullander C. & Wirdheim A Vindkraft och fåglar. En studie av sex områden i Laholms kommun för Arise Windpower AB. 24

25 Gärdenfors U. ed) Rödlistade arter i Sverige Artdatabanken. Helander, B. & A. Bignert Predatory bird health White-tailed Sea Eagle. HELCOM Indicator Fact Sheet Hötker, H., K-M. Thomsen & H. Jeromin Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and bats - facts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen. Hötker, H Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of problems and possible solutions A brief introduction to the project and the workshop. Birds of Prey and Wind Farms: Analysis of Problems and Possible Solutions. Documentation of an international workshop in Berlin Oct H. Hötker, red.) sid NABU, Berlin. Jain, A., P. Kerlinger, R. Curry & L. Slobodnik Annual report for the Maple Ridge Wind Power Project post-construction bird and bat fatality study Curry and Kerlinger, LLC, Syracuse, NY. Johansson, L Åtgärdsprogram för Kungsörn. Rapport från kungsörnssymposium i Vålådalen september 2009, sid Johnson, G. D., W. P. Erickson, M. D. Strickland, M. F. Shepherd & D. A. Shepherd Avian Monitoring Studies at the Buffalo Ridge, Minnesota Wind Resource Area. Results of a 4- Year Study. Final Report. WEST, Inc., Cheyenne, Wyoming. Krijgsveld, K. L., K. Akershoek, F. Schenk, F. Dijk & S. Dirksen Collision risk of birds with modern wind turbines. Ardea 97, Krijgsveld, K. L., R. C. Fijn, C. Heunks, P. W. van Horssen, J. de Fouw, M. Collier, M. J. M., Poot, D. Beuker & S. Dirksen Effect studies offshore wind farm Egmond aan Zee. Progress report on fluxes and behaviour of birds covring 2007 & Noordzeewind report nr OWEZ_R_231_TI_ Bureau Waardenburg report nr Langston, R. H. W. & J. D. Pullan Wind farm and birds: An analysis of the effects of windfarms on birds and guidance on environmental assessment criteria and site selection issues. Report T-PVS/Inf 2003) 12, by BirdLife International to the Council of Europe, Bern Convention on the Conservation of European Wildlife and Natural Habitats. RSPB/BirdLife in the UK. Larsen, J. K. & P. Clausen Potential wind park impacts on Whooper swans in winter: The risk of collision. Waterbirds 25 special publication 1), Leopold, M. F., C. J. Camphuysen, H. Verdaat, E. M. Dijkman, H. E. G. Meesters, G. M. Aarts, M. Poot & R. Fijn Local birds in and around the offshore wind park Egmond aan Zee OWEZ) T-O & T-1). Imares Wageningen UR, report 0034/10 CWEZ R 221 T Lucas, M. de, G. F. E, Janss, & M. Ferrer The effects of a wind farm on birds in a migration point: the Strait of Gibraltar. Biodiversity and Conservation 13,

26 Lucas, M. de, G. F. E. Janss, D. P. Whitfield & M. Ferrer Collision fatality of raptors in wind farms does not depend on raptor abundance. Journal of Applied Ecology 45, Länsstyrelsen Värmland & Länsstyrelsen Västra Götaland Fåglar i Vänerområdet ur ett vindkraftsperspektiv. 2011:05 Länsstyrelsen Värmland, 2011:17 Länsstyrelsen Västra Götaland. Martin, G. R Understanding bird collisions with man-made objects: a sensory ecology approach. Ibis 153, Martin, G. R. & J. M. Shaw Bird collisions with power lines: Failing to see the way ahead? Biological Conservation 143, Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Värmlands län. naturvårdsverket. Rapport 5668-April Naturvårdsverket Handbok för Artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser, handbok 2009:2, Utgåva 1, April Percival, S. M Kentish Flats offshore wind farm: Diver surveys Ecology Consulting, Durham, UK. Petersen, I. K., T. K. Christensen, J. Kahlert, M. Desholm & A. D. Fox Final results of bird studies at the offshore wind farms at Nysted and Horns Rev. NERI report commissioned by DONG energy och Vattenfall A/S. Rosenqvist, O. IN PRESS. Inventering av örn, uv och andra rovfåglar i Bordsjö med omnejd Rydell J., Engström H., Hedenström A., Kyed Larsen J., Pettersson J. & Green M Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Naturvårdsverket, Stockholm. Rapport EU Rådets direktiv 2009/147/EC om bevarande av vilda fåglar. SOF Sveriges Ornitologiska Förenings policy om vindkraft. Stewart, G. B., A. S. Pullin & C. F. Coles Poor evidence-base for assess- ment of windfarm impacts on birds. Evironmental Conservation 34, Storck J Fågelinventering Bordsjö, Aneby kommun 2013 Svensson S. Svensson M. Tjernberg M Svensk fågelatlas. Vår fågelvärd, supplement 31, Stockholm. Zeiler, H. P. & V. Gruenschachner-Berger Impact of wind power plants on black grouse Lyrurus tetrix in Alpine regions. Folia Zoologica 58, Walker, D., M. McGrady, A. McCluskie, M. Madders & D. R. A. McLeod Resident golden eagle ranging behaviour before and after contruction of a windfarm in Argyll. Scottish Birds 25, Internet: 26

27 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 uttag av fågelinformation i oktober 2014) artlistor fågeldirektivet, bilaga 1). 27

28 9. Bilagor Fågelinventering Bordsjö delområde 2 Bilaga 1 Artlista Samlad lista från över alla påträffade arter under inventeringen Häckningskriterier förklaras närmare i bilaga 2. Art Hotkategori i gällande rödlista 2010) EU;s fågeldirektiv bilaga 1. Häckningskriterie björktrast LC 2 bofink LC 8 4 Område/Kommentar buskskvätta LC 16 ad med mat i näbb enkelbeckasin LC 3 fiskgjuse LC X 16 a) i termik mellan bordsjö/bordsjö v, drog österut. b) fiskade och besökte bo på udde i västra kunhultasjön. c) med fisk i klorna, sträcker söderut från Försjön fiskmås LC 4 grå flugsnappare LC 3 gräsand LC 5 grönsiska LC 5 grönsångare LC 5 gulsparv LC 5 gärdsmyg LC 5 gök LC 5 hussvala LC 5 2 järnsparv LC 5 kanadagås LC 5 knipa LC 5 koltrast LC 8 korp LC 16 med mat i näbben, sträcker söderut från Försjön kricka LC 4 kungsfågel LC 5 ladusvala LC 5 7 lövsångare LC 5 2 mindre flugsnappare NT X 5 sjungande hane vid Stora Mörkgölen 28

29 mindre korsnäbb LC 5 Fågelinventering Bordsjö delområde 2 nattskärra NT X 5 a) 3 st: 1 vid grusgropen 500 m öst skyttakvarn, 1 väster, 1 nordväst därom. b) nära vägkorset på gränsen mot urspr Bordsjöområdet nötväcka LC 14 ormvråk LC 3 orre LC X 5 3 tuppar spelar ringduva LC 5 vid matningsplats för vilt, ärter och säd rödhake LC 5 rödvingetrast LC 5 skogsduva? LC 5 skogssnäppa LC 8 skrattmås LC 4 sparvhök LC 8 sparvuggla LC X 5 Vid Försjöns strand spillkråka LC X 5 På flera platser stenknäck LC 4 storlom LC X 5 a) födosökande i Bordsjön 2-3 individer b)revirhävdande i Kunhultasjön c)lämnade Kunhultasjön åt S större hackspett LC 19 större korsnäbb LC 8 svarthätta LC 5 svartmes LC 5 sädesärla LC 2 talgoxe LC 8 talltita LC 8 taltrast LC 13 tjäder LC X 5 1 tupp spelade vid vägen ö Löversmålen tofsmes LC 5 tornseglare NT 5 Vid Kunhult trana LC X 5 flerstädes trädgårdssångare LC 5 trädkrypare LC 16 bo bakom planka vid Enefall, paret matar och bär bajs trädpiplärka LC 8 vitkindad gås LC X i termik, str n ca 250 m höjd ängspiplärka LC 2 5 str n ärtsångare LC 5 29

30 Bilaga 2 Tabell häckningskriterier Kriterier för häckning Möjlig häckning: 1 Arten observerad under häckningstid 2 Arten observerad under häckningstid i möjlig häckningsbiotop 3 Sjungande hanne hannar) observerad, andra häcknings- eller revirläten hörda eller annat motsvarande beteende iakttaget under häckningstid 4 Ett par observerat i lämplig häckningsbiotop under häckningstid Trolig häckning: 5 Permanent revir sannolikt genom observation av revirbeteende t.ex. sång) eller motsvarande på samma plats under minst två olika dagar. 6 Parningsceremonier och spel, inklusive parning 7 Besök vid sannolik boplats 8 Ängsligt, eller oroligt beteende eller varningsläten från gamla fåglar tydande på ägg eller ungar i närheten 9 Ruvfläckar på gamla fåglar studerade i handen Säkerställd häckning: 10 Bobyggande eller utgrävande uthackande) av bohål 11 Avledningsbeteende eller fågel som spelar skadad 12 Använt bo påträffat 13 Nyligen flygga ungar bostannare) eller dunungar borymmare) 14 Gammal fågel som lämnar eller flyger in i eller till bo eller bohål under omständigheter eller på sätt som tyder på att boet är bebott 15 Gammal fågel som bär exkrementsäck 16 Gammal fågel med föda åt ungar 17 Äggskal påträffade 18 Bo där gammal fågel iakttagits ruvande 19 Ungar hörda i bo 20 Ägg eller ungar sedda i bo 30