FORSKNINGSETIK T5 VT 2014

Transkript

1 FORSKNINGSETIK T5 VT 2014 Kristina Hug Avdelningen för medicinsk etik med.lu.se

2 OLIKA FOKUS AV MEDICINSK ETIK Klinisk etik inkluderar medicinsk etik i snäv mening ("läkaretik") och vårdetik. Fokus i båda fallen är på relationerna mellan patienter och vårdpersonal. Socialetik undersöker fördelningen av resurser i hälso- och sjukvården och vem som har rätt till vilken vård. Forskningsetik behandlar etiska problem vid insamling, bearbetning och publicering av data i medicinsk forskning.

3 FORSKNINGSETIK: VAD ÄR DET? Principer och riktlinjer som hjälper forskaren att fatta svåra beslut angående sin forskning och vilka mål är mest viktiga när man måste väga olika värden mot varandra på ett rättvist sätt

4 VIKTIGA DOKUMENT Nürnbergkoden Helsingforsdeklarationen (Int) Belmontrapporten (USA) Oviedokonventionen (Europa) CIOMS Riktlinjer (FN-initierad) Etikprövningslagen (Sv)

5 LITTERATURTIPS (1) Forskningsetik : En introduktion av Birgitta Forsman Vad beror forskningsfusk på och hur kan man hindra det? Vad krävs för att få vara medförfattare till en vetenskaplig artikel? Måste man alltid begära informerat samtycke när man forskar på människor? Får man använda foster som forskningsobjekt? När bör ett djurförsök avbrytas? Vem tar ansvar för for skningens konsekvenser? Är en forskares yttrandefrihet obegränsad? Får man använda resultat av omoralisk forskning? Vilka är det som överhuvud taget skall bestämma om vetenskapens moral? Det här är några frågor som diskuteras i denna grundbok om forskningsetik. (

6 LITTERATURTIPS (2) Forskningsetik för medicinare och naturvetare av Gert Helgesson Är djurförsök etiskt försvarbara, och i så fall på vilka grunder? Vilka principiella invändningar kan resas mot stamcellsforskning och genetisk förändring av växter och djur? Finns det forskningsområden som ingen överhuvudtaget borde ägna sig åt? I vilken utsträckning kan nya lagar och etiska riktlinjer ta hand om de etiska svårigheter och problem som kan tänkas uppstå? Hur kan oetisk forskning förebyggas? Dessa är några av de frågor som diskuteras i denna introducerande bok (

7 LITTERATURTIPS (3) Kan hämtas gratis från: download/ 18.3a36c20d133af0c

8 OLIKA DELAR AV FORSKNINGSETIK Intern forskningsetik. Resonemang om etiska frågor som gäller själva hantverket forskarens ansvar gentemot forskningen och forskarsamhället då kallas forskaretik. Frågor om forskarens uppträdande i olika roller, om ansvar i samband med publicering och om s.k. vetenskaplig oredlighet hör hit. Extern forskningsetik. En mycket viktig del av forskningsetiken rör frågor om hur personer som medverkar i forskning som försökspersoner eller informanter får behandlas. (Vetenskapsrådet, God Forskningssed, 2011,

9 EXTERN FORSKNINGSETIK

10 ETT HISTORISKT EXEMPEL En gång hörde Jenner en bondflicka skryta med att jag kan inte få smittkoppor för jag har haft kokoppor. Både för kor och människor var kokopporna en mild och ofarlig sjukdom jämfört med smittkopporna. 20 år senare, den 14 maj 1796 ympade Jenner en frisk 8-årig pojke, James Phipps, med kokoppor. Smittämnet hade han tagit av en kokoppssjuk mjölkerska. Pojken insjuknade i de typiska symtomen på kokoppor men tillfrisknade som väntat ganska snabbt. Jenner avvaktade i sex veckor. Den första juli ympade jag honom med sekret som direkt tagits från utslagen på en smittkoppspatient. Jag gjorde flera ytliga snitt på bägge armarna och smittkoppssekretet penslades noga in, antecknade Jenner. Några veckor senare kunde Jenner konstatera att pojken förblev frisk. Den som en gång varit infekterad av kokopporna angrips aldrig av smittkoppor, sammanfattade Jenner sitt försök. Källa:

11 HUR SKA MAN TÄNKA HÄR? 1796 provade Edvard Jenner ett vaccin på den åttaårige James Phipps, som var son till Jenners trädgårdsmästare Kan hans handling försvaras? Vad spelar roll för vårt övervägande?

12 EN STÄNDIG AVVÄGNING Forskningsintresse: att angelägen forskning bedrivs Skyddsintresse: att forskningspersoner (eller andra) inte kommer till skada

13 TRE DIMENSIONER Etiskt försvarbar Nyttig Vetenskapligt bra

14 BIOMEDICINSK FORSKNING PÅ MÄNNISKOR KAN ENBART MOTIVERAS OM: Forskningen överensstämmer med allmänt vedertagna vetenskapliga principer och baseras på tillräcklig vetenskaplig kunskap och relevant vetenskaplig litteratur. Forskningen utförs på ett sätt som respekterar och skyddar forskningspersoner och är rättvist mot dem Forskningen är moraliskt acceptabel i samhällen där forskningen utförs.

15 VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (1): Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda: Det finns inget alternativ med jämförbar effektivitet till forskning på människor, Risker som kan uppkomma inte är oproportionella i förhållande till den potentiella nyttan av forskningen, Forskningsprojektet har godkänts av forskningsetisk kommitté efter oberoende granskning av dess vetenskapliga värde och etiska godtagbarhet (Konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin)

16 SKADA KAN VARA T. EX.: Fysisk Psykologisk Ekonomisk Social

17 VEM RISKERAR ATT TA SKADA? Forskningspersonen? Närstående? Patientgruppen? Framtida individer? Samhället i stort? Forskarna?...

18 EX. PÅ MÖJLIGA RISKER FÖR FORSKAREN Smittorisk (t.ex. från det virus man forskar på) Skaderisk via nya substanser (t.ex. nanopartiklar) Upplevt tvång att delta i studie, som kontroll etc... Upplevt tvång att bedriva forskning som strider mot ens samvete Risk för trakasserier (t.ex. av militanta djurrättsaktivister)

19 SKADERISK OCH EXEMPEL PÅ SKYDD SKADERISK EXEMPEL EXEMPEL PÅ SKYDD Fysisk Utmattning Möjlighet att vila Social Stigma Skydd av personuppgifter Psykologisk Oro Vän eller partner får medverka under försöket Juridisk Info om anv. av olagliga droger Skydd av personuppgifter Ekonomisk Få sparken Inte röja känslig information till arbetsgivaren Integritetsmässig Information sprids till obehöriga Endast forskarna har tillgång till information

20 RISK FÖR SKADA? Frågor till tredjeklassare om deras fritidsaktiviteter Samtal med äldre om ensamhet Intervjuer med kvinnor som förlorat ett barn i cancer Studie av stöd till närstående till personer som lider av psykisk sjukdom Forskning rörande sjukdomsgener

21 SKADAN KAN VARA INDIREKT Deltagaren kan känna stark (obefogad) oro för att medverkan kommer att få negativa effekter Deltagaren kan påverkas av att man avbryter pågående behandling

22 VILLKOR FÖR FORSKNING PÅ MÄNNISKOR (2): Forskning på en person får endast genomföras om samtliga villkor är uppfyllda: Informerat samtycke har inhämtats från forskningspersoner Informerat samtycke är uttrycklig och specifik Informerat samtycke är frivillig och får när som helst återkallas

23 OLIKA PROBLEM MED INFORMERAT SAMTYCKE Kan det finnas fall där avstående från informerat samtycke kan betraktas som etiskt? Om ja, i vilken typ av fall? Olika former av informerat samtycke: opt-in och opt-out. Fördel och nackdel med opt-in och opt-out? Får man alltid kunna återkalla informerat samtycke när som helst?

24 UTTRYCKLIGT OCH PRESUMERAT (TYST) SAMTYCKE Uttryckligt samtycke (opt-in modell) Försökspersonen informeras om forskningen individuellt och aktivt väljer att delta i ett forskningsprojekt Presumerat samtycke (opt-out modell) Försökspersonen informeras om forskning genom media. Om hans/ hennes aktiv nekande svar saknas, det betraktas som samtycke Vilka argument kan uttryckas för och emot uttryckligt samtycke samt argument för och emot presumerat samtycke?

25 UNDERÅRIGA FORSKNINGSPERSONER Om forskningspersonen har fyllt 15 år men inte 18 år och inser vad forskningen innebär för hans eller hennes del, skall han eller hon själv informeras om och samtycka till forskningen (Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor) Enligt din åsikt, vad bör hända, om barnet säger ja och föräldrar säger nej? Vad skulle hända om barnet säger nej och föräldrar säger ja?

26 FORSKNINGSPERSONER UNDER 15 ÅR (MINDERÅRIGA) Trots vårdnadshavarnas samtycke får forskningen inte utföras om en forskningsperson som är under 15 år (minderårig) inser vad den innebär för hans eller hennes del och motsätter sig att den utförs

27 KLINISK FORSKNING PÅ ICKE BESLUTKOMPETENTA FÅR UTFÖRAS OM: Forskningen kan förväntas ge en kunskap som inte är möjlig att få genom forskning med samtycke, och Forskningen kan förväntas leda till direkt nytta för forskningspersonen.

28 OM FORSKNINGEN INTE FÖRVÄNTAS ATT LEDA TILL DIREKT NYTTA FÖR FÖRSÖKSPERSONEN: Forskningen får utföras om: Syftet är att bidra till ett resultat som kan vara till nytta för forskningspersonen eller någon annan som lider av samma eller liknande sjukdom eller störning, och Forskningen innebär en obetydlig risk för skada och ett obetydligt obehag för forskningspersonen.

29 MINIMAL RISK Två tolkningar Som en obetydlig risk, t.ex. en sådan som inte är större än vardagsrisker (t.ex. blodprov) I relation till de vetenskapliga alternativen

30 FORSKNING FÅR UTFÖRAS UTAN SAMTYCKE OM: Sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd (eller liknande förhållande) hos forskningspersonen hindrar att hans/hennes samtycke inhämtas; Forskningen kan förväntas ge en kunskap som inte är möjlig att få genom forskning med samtycke; Forskningen kan förväntas leda till direkt nytta för forskningspersonen.

31 VEM ÄR SÅRBARA INDIVIDER/GRUPPER? Sårbara individer är de som är relativt eller absolut inkapabla att skydda sina intressen. De kan sakna tillräckligt makt, intelligens, utbildning, tillgångar, kraft eller andra egenskaper erforderliga för att skydda sina egna intressen (CIOMS riktlinjer, Nr. 13)

32 EXEMPLAR AV NÅGRA SÅRBARA GRUPPER ENLIGT RIKTLINJER Underordnade medlemmar i en hierarkisk grupp (t.ex. medicin och sjuksköterskestudenter, underordnad sjukhuspersonal, anställda av läkemedelsföretag, och medlemmar av de väpnade styrkorna eller polisen) Boende i vårdhem, personer som får socialbidrag, fattiga människor och arbetslösa, Vissa etniska minoriteter, hemlösa, nomader, fångar Flyktingar, personer som är politiskt maktlösa Patienter med obotlig sjukdom, patienter på akuten Medlemmar av samhällen obekanta med moderna medicinska begrepp.

33 FORSKNING PÅ SÅRBARA GRUPPER/ INDIVIDER ÄR BARA ETISK NÄR: 1. Forskningen inte kan utföras lika bra på en icke sårbar grupp 2. Forskningen syftar på att förbättra diagnostik, prevention eller behandling av sjukdomar som är typiska/unika för grupper i fråga 3. Forskningsresultat ska vara tillgängligt till försökspersoner samt andra individer i sårbara grupp i fråga 4. Riskerna involverade i forskningsprocedur utan prospekt att tillbringa direkt nytta till försöksperson, ska inte vara högre än riskerna i en rutin medicinsk eller psykologisk undersökning 5. Icke kompetenta försökspersoners förmyndare har samtyckt 6. Forskningsperson inte har några invändningar

34 RÄTTVISEPRINCIPEN Alla försökspersoner ska behandlas på ett likvärdigt sätt En försöksperson får t.ex. inte särbehandlas (på irrelevant grund, t.ex. ålder, kön, sexuell läggning, etnicitet ) Forskningen ska utföras på olika populationer så att alla kan dra nytta av forskningsresultat Resursfördelning för forskningens ändamål på ett rättvist sätt

35 PERSONUPPGIFTSLAGEN (PUL) OMFATTAR: All slags information som, direkt eller indirekt, kan hänföras till en fysisk person som är i livet (uppgifter om avlidna eller ännu inte födda personer inte omfattas av lagen) Kodade uppgifter så länge det finns en kodnyckel bevarad Uppgifterna som, trots att kodnyckeln förstörts, ändå går att härleda

36 KÄNSLIGA PERSONUPPGIFTER Får behandlas, om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till behandlingen eller på ett tydligt sätt offentliggjort uppgifterna

37 FÖRBJUDET ATT BEHANDLA PERSONUPPGIFTER SOM AVSLÖJAR Ras eller etniskt ursprung Politiska åsikter Religiös eller filosofisk övertygelse eller Medlemskap i fackförening Hälsa eller sexualliv utan informerad samtycke

38 KÄNSLIGA PERSONUPPGIFTER (1): Får behandlas utan uttryckliga samtycke för forskningsändamål om Behandlingen är nödvändig för det aktuella forskningsändamålet och Samhällsintresset av forskningsprojektet klart väger över den risk för otillbörligt intrång i enskildas personliga integritet OBS: behandlingen måste vara nödvändig samtidigt som en intresseavvägning skall göras (med helhetsbedömning av samtliga omständigheter)

39 KÄNSLIGA PERSONUPPGIFTER (2): Om det inte finns något samtycke från den enskilde och om behandlingen av personuppgifterna inte godkänts av en etikprövningsnämnd, skall anmälan göras till Datainspektionen för förhandskontroll senast 3 veckor i förväg. OBS: En sådan anmälan skulle alltid göras när det gäller behandling av personuppgifter om genetiska anslag

40 NÅGRA SKYDDSKRAV Upprättande av kodlista (info. skiljs från person) Kodnyckel förvaras inlåst i kassaskåp (endast ansvarig har tillgång till listan) Även kodad data behandlas konfidentiellt Destruktion av känslig information (när data inte behövs längre, för anv. eller granskning) Dator ej ansluten till Internet (krävs av vissa nämnder/avdelningar)

41 UTLÄMNANDE AV MATERIALET Det går inte att lova att endast forskargruppen får ta del av materialet. Utlämnande kan krävas: Vid vetenskaplig kontroll (t.ex. inför disputation) För vidareanvändning av materialet för annan forskning I samband med undersökning av anklagelser om vetenskaplig oredlighet? Någon absolut sekretess går inte att utlova enligt svensk lag

42 VAD FORSKARNA INTE KAN LOVA: Att ingen någonsin utanför forskargruppen skall få ta del av materialet eller de uppgifter som samlats in i undersökningen Viktigt att inte blanda samman följande begrepp: Anonymitet Konfidentialitet

43 ANONYMITET Förutsätter att: kopplingen mellan prover eller svar på en enkät och en bestämd individ eliminerats, så att ingen kan återupprätta den Nackdelar: kontroll av forskarnas uppgifter blir svår eller omöjlig. Dessutom kan en grupp stigmatiseras genom publicering.

44 KONFIDENTIALITET Innebär skydd mot att obehöriga tar del av uppgifterna, men forskargruppen kan via kodnycklar hänföra uppgifter eller prover till enskilda individer (vem som är behörig eller obehörig har forskare inte rätt att slutligt avgöra) Försöksperson måste informeras om: Vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra (eller minska risken) för att känsliga personuppgifter sprids Under vilka betingelser man kan behålla dessa skyddsåtgärder (t ex användning av kodnycklar eller kryptering av vissa uppgifter)

45 KONFLIKT Forskarna: vill få fram ny kunskap Berörda: vill få skydd mot integritetsintrång Patienter: vill att uppgifter de lämnat till sin läkare stannar mellan dem Finansiärer: vill ha öppenhet och insyn i forskningen Samhälle: vill att resultat kan återanvändas eller utnyttjas av flera grupper (forskning kostar!) Vilka av dessa intressen skulle avväga i vilka situationer?

46 INTERN FORSKNINGSETIK

47 VETENSKAPLIG OREDLIGHET Snäva definitioner Fabricering av data Manipulering av data Plagiat Stöld av data/idéer Breda definitioner Oärlighet mot sponsorn Överdrivning av egna goda egenskaper i t.ex. ansökan om medel Publicering av samma resultat i olika kontexter Sabotage av kollegas arbete Avvikelse från riktlinjer

48 H. HILLMAN: PROBLEMET PARAFRAUD Författare som inte publicerar resultat som inte stödjer deras hypoteser Författare som inte utför avgörande kontrollexperiment Författare som gör anspråk på författarskap till artiklar där de inte har tillfört något bidrag Granskare som rekommenderar refusering av artiklar utan att specificera skäl eller relevanta referenser

49 DET KAN VARA SVÅRT ATT AVGÖRA OM FUSK FÖREKOMMIT Svårt att bestämma var den exakta gränsen går mellan slarv, fusk, önsketänkande osv. Svårt att säkerställa att forskaren avsiktligt försökt vilseleda Svårt att avgöra vilka personer, i t.ex. ett forskarlag, som bör hållas ansvariga

50 PLAGIAT Enligt Uppsala Universitets avdelning för universitetspedagogisk utveckling: Plagiat har definierats i många sammanhang, men det finns ingen entydig definition av begreppet. Plagiat innebär ett oredovisat lån ur någon annan persons produktion (t.ex. imitation eller kopiering av en konstnärlig eller vetenskaplig skapelse som framställs som ens egen).

51 DISKUSSIONSFRÅG Varför forskarna falsifierar eller plagierar??

52 KÄLLHÄNVISNINGAR Det alltid måste gå att avgöra vad som är författarens eget bidrag och vad som är hämtat från andra källor Källhänvisningar ska: ange var material som inte är eget kommer ifrån fungera som en hjälp till framtida forskare som vill kontrollera källan och finna mer material ska säga något om källans karaktär, d.v.s. om uppgiften som hämtas bara finns hos den författare som hänvisas till eller om uppgiften är att betrakta som allmängods (Lunds Universitets nationalekonomiska institutionen)

53 CITERINGSREGLER Om källan är en lärobok eller översikt som refererar till allmängods, kan det anges genom formen: "Se till exempel Hansson (2001)". Ett citat måste vara ordagrant återgivet och klart avskilt från övrig text, antingen med citattecken eller som ett eget indraget stycke. Källan för citatet ska alltid anges med sidhänvisning. Om inte dessa principer följs så betraktas texten som plagiat. Omarbetningar av andras texter räknas också som plagiat. För att uppsatsen ska kunna värderas som ett självständigt arbete måste all text, utom citat, bestå av skribentens egna formuleringar. (Lunds Universitets nationalekonomiska institutionen)

54 KÄLLHÄNVISNING: OLIKA SYSTEM Harvardsystemet är rätt vanligt bland naturvetare Oxfordsystemet är vanligare bland humanister Vancouversystemet används ofta inom medicin och biomedicin

55 HARVARDSYSTEMET: NÅGRA NYTTIGA WEBBSIDOR Exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Harvard-modellen: referenser-harvard kallhanvisningar-harvard pid=346637&sid= citing/monash-harvard-referencing-guide-2012.pdf

56 VANCOUVERSYSTEMET: NÅGRA NYTTIGA WEBSIDOR Exempelsamling på hur man skriver referenser enligt Vancouversystemet: pid=346637&sid= VCC_VancouverStyleGuide.pdf vancouv.pdf Vancouver_referencing.pdf

57 FUSK Enligt Uppsala Universitets avdelning för universitetspedagogisk utveckling: Fusk innebär att med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöka vilseleda när en studieprestation ska bedömas, t.ex. vid ett prov. Plagiat kan betraktas som en form av fusk men behöver inte alltid vara det.

58 FORSKNINGSFUSK INTE NYTT UNDER SOLEN 1912 fann en engelsk arkeolog skelettdelar, som påstods tillhöra en dittills okänd föregångare till människan. Först långt senare avslöjade andra forskare att det rörde sig om en förfalskning. Fynden, ett käkben och en skalle, kom i själva verket från en orangutang och en människa.

59 DISKUSSIONSFRÅGA Vem som kan skadas av vetenskaplig oredlighet??

60 DISKUSSIONSFRÅGA Hur bör fuskande forskare straffas??

61 HÖGSKOLEFÖRORDNING 10 KAP. DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDER 1 Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som 1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, 2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan, 3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller 4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567) Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts. Förordning (2008:944).

62 HÖGSKOLEFÖRORDNING, KAP 10 DISCIPLINÄRA ÅTGÄRDER 2 De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Beslutet skall avse en eller flera perioder, dock sammanlagt högst sex månader. Ett beslut om avstängning får också begränsas till att avse tillträde till vissa lokaler inom högskolan.

63 HÖGSKOLEFÖRORDNING, KAP 10 DISCIPLINNÄMNDEN 3 Ärenden om disciplinära åtgärder skall, om inte annat följer av 9, handläggas av en disciplinnämnd. En sådan nämnd skall finnas vid varje högskola. 4 Disciplinnämnden skall bestå av rektor som ordförande, en lagfaren ledamot som skall vara eller ha varit ordinarie domare och en företrädare för lärarna vid högskolan. Studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i nämnden med två ledamöter. Förordning (1998:1003).

64 HÖGSKOLEFÖRORDNING, KAP 10 ÄRENDENAS HANDLÄGGNING 9 Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 skall skyndsamt anmälas till rektor Rektor skall låta utreda ärendet och ge studenten tillfälle att yttra sig över anmälningen. Rektor skall därefter, i förekommande fall efter samråd med den lagfarna ledamoten, avgöra om omständigheterna är sådana att ärendet skall 1. lämnas utan vidare åtgärd, 2. föranleda varning av rektor, eller 3. hänskjutas till disciplinnämnden för prövning. Förordning (1998:1003).

65 VAD BÖR GÖRAS NÄR VETENSKAPLIG OREDLIGHET MISSTÄNKS? När vetenskaplig oredlighet misstänks: Whistle-blowing Kolla att misstanke är välgrundat När vetenskaplig oredlighet är bevisat: Olika sanktioner Publicering av errata Ta bort publicerat artikeln från en tidskrift ( retraction )

66 VID MISSTANKE OM FUSK! Misstanke om vetenskaplig oredlighet ska omgående skriftligen anmälas till Nämnden för utredning av vetenskaplig oredlighet, vid Lunds universitet. Anmälan ska ges in till förvaltningschefen vid Lunds universitet. Mer info här: forskningsetisk_information/ vetenskaplig_oredlighet

67 VAD KAN GÖRAS FÖR ATT FÖREBYGGA VETENSKAPLIG OREDLIGHET? Exemplar: Riktlinjer för dokumentation av forskningsresultat Riktlinjer för arkivering av forskningsprotokoll Klargöra vem har vilken ansvar Undervisning av forskningsetik Revidering av system av akademiska meriter

68 KRAV FÖR FÖRFATTARSKAP Substantiell bidrag till: Koncept & design, eller analys & interpretering av data OCH Skrivning av artikel eller kritisk revidering av intellektuell innehåll OCH Slutlig godkännande av slutlig version som skickas till tidskriften (International Committee of Medical Journals Editors, Uniform requirements for manuscripts submitted to biomedical journals )

69 EXEMPEL PÅ SÅDANT SOM I SIG INTE RÄCKER Teknisk hjälp (statistik, IT, labb ) Datainsamling Att man tillfrågas vara medförfattare Finansiering/möjliggörandet av studien

70 FÖRFATTARSKAP INTE UTAN KRAV Författarna ansvarar (delvis?) för arbetets kvalitet (från referenser till tillvägagångssätt) Därmed måste de vara beredda att försvara arbetet (eller delar därav)

71 EGENSKAPER AV EN BRA VETENSKAPLIG FORSKARE Objektivitet när man söker kunskap Skepticism när man kritiskt utvärderar andras vetenskapligt arbete Ärlighet angående eget arbete, även när resultat inte blir vad man har förväntat sig Aktsamhet man ska vara noggrann i sin forskning t.ex. när man samlar och sparar data, och rapporterar forskningsresultat Ödmjukhet inför sitt ämne och inför sina kollegor Modighet att erkänna när man själv har gjort fel, att våga göra det rätta, särskilt när det inte är populärt eller svårt