Östgötakommuner i ÖP-samverkan

Transkript

1 Östgötakommuner i ÖP-samverkan Finspång Ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner och Länsstyrelsen Vadstena Boxholm Valdemarsvik Ydre Jan Persson, Länsarkitekt

2 ÖP-projektet i Östergötland 2008 hade 5 av länets kommuner ÖP från början av 90-talet. En idé föddes: gemensam insats tillsammans med Länsstyrelsen för att snabba upp framtagandet av en ny ÖP Jan Persson 22 mars 2012

3 DELTAGANDE KOMMUNER Finspång Vadstena Valdemarsvik Boxholm Ydre 3 800

4 Varför behövdes projektet? Kändes tungt och svårt att få fram en komplett ÖP Kunskaper och verktyg saknades Vilka insatser krävdes? Politisk acceptans för initiativet Organisering och startbeslut Aktiva projektdeltagare Syfte och mål med projektet? Påskynda och förenkla ÖP-arbetet Pröva nya arbetsformer: samverkan - dialog Jan Persson 22 mars 2012

5 Avgränsningar - Inriktning Endast hantera verktygslådan Miniminivå för duglig ÖP. Endast fram till färdig förslagshandling Jan Persson 22 mars 2012

6 Varje kommun ansvar för eget temamöte, Länsstyrelsen samordnar och dokumenterar Möte 1 på Lst Arbetsplan organisation, avgränsning av arbetet Grundläggande om organisering av ÖP arbetet i kommunen Möte 2 i Finspång ÖP grundläggande innehåll och struktur planeringsförutsättningar och planeringsunderlag Möte 3 i Boxholm kommunala visioner och mål tema miljö och hälsa Möte 4 i Österbymo planeringsstrategier tema natur och friluftsliv Möte 5 i Valdemarsvik samspelet ÖP lokal utveckling RUP tema plankarta Möte 6 i Vadstena konsekvensbeskrivningar, särskilt miljöbedömning tema kulturmiljö Möte 7 på Lst dialogmetoder i översiktsplaneringen, summering av arbetet

7 Exempelmaterial som togs fram i det gemensamma arbetet 1. Struktur för planbeskrivningens innehåll 2. Utformning av plankarta 3. Lista över digitalt planeringsunderlag från Länsstyrelsen 4. Beskrivning av Vad vill kommunen med sin ÖP? 5. Modell för beskrivning och ställningstagande till allmänna intressen 6. Lista över förordnanden och andra formella regleringar som påverkar planeringen och byggandet 7. Principer för utformning av miljöbedömning 8. Gemensam beskrivning av samspelet mellan översiktsplaneringen och den regionala utvecklingsplaneringen Jan Persson 22 mars 2012

8 Hur har det gått? Nja, ingen hann anta planen under den dåvarande mandatperioden enligt ursprungligt mål, men Bra! En kommun antog planen 2011 Två har genomfört samrådsskedet och är på väg mot utställning En fjärde har idag ett pågående formellt samrådsskede Dialogformen har gett bra erfarenheter både för kommunerna och länsstyrelsen Jan Persson 22 mars 2012

9 Framtiden finns i Finspång- Från samverkan till färdig ÖP 19 mars 2012

10 Projektet tog fram Innehåll/struktur för ÖP INLEDNING Vad är en översiktsplan Kommunens vision Sammanfattning av ÖP PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Naturresurser Naturvärden Kulturmiljöer Jord- och skogsbruk Stora opåverkade områden Riksintressen och natura 2000 Bebyggelse Tätorter Landsbygden Fritidsbebyggelse Friluftsliv, rekreation och turism Områden viktiga för friluftslivet Tätortsnära skogar Strandskydd Miljö-, hälso- och riskfaktorer Industri Vattenskydd Förorenade områden Ekologiskt känsliga områden Miljökvalitetsnormer Försörjningssystem Vattenförsörjning Avloppshantering Kraftledningar Elproduktion Avfall Energiförsörjning Infrastruktur Mellankommunala intressen STRATEGIER Kommunen i regionen Bebyggelseutveckling (tätorter och landsbygden) Energiförsörjning (vindkraft) Strandnära områden (strandskydd) Turism Kommunikationer PLANFÖRSLAG Mark- och vattenanvändning (plankarta) Framtida utbyggnadsområden för bebyggelse, fritidshusbebyggelse, industri/handel osv. Genomförande (rekommendationer, lagar, bygglov, detaljplaner osv.) KONSEKVENSER Miljökonsekvensbeskrivning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

11 Innehåll Översiktsplan 2011 Finspång 1. Inledning - Varför en ny översiktsplan? - Vad har hänt sen föregående översiktsplan - Kommunens vision - Finspångs kommun 2. Ett hållbart, välmående och attraktivt samhälle - Ekologisk hållbarhet - Social hållbarhet - Hållbar tillväxt - Hållbara kommunikationer 3. Fysisk hållbarhet planförslag - Bostäder - Landsbygden - Tätorter - Utvecklingsområden Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars Miljö-, hälso- och riskfaktorer 5. Riksintressen 6. Mellankommunala intressen 7. Grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen - Bebyggelsestruktur - Landsbygd - Kommunikationer - Tätortens omland - Värdefulla vattenområden - Värdefulla grönområden - Landsbygdsutvecklingsområden 8. Genomförande 9. Konsekvenser 10.Planeringsunderlag och Referenser

12 Markanvändningskarta Lst Öp-projekt Förslag till utformning av plankarta Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

13 Markanvändningskarta Översiktsplan 2011 Finspång Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

14 Exempel på beskrivning av allmänna intressen (riksintresse för kulturmiljövård) enligt modellen Vadstena stad Värdeomdöme Småstadsmiljö, andligt centrum och vallfärdsort som vuxit fram omkring birgittinerordens moderkloster. Betydelsefull senmedeltida stad och vallfartsort, senare fäste för nya tidens kungamakt efter reformationen. I staden finns slottet som började byggas 1545, ovanligt många bevarade medeltida byggnaderna samt äldre, småskalig stadsbebyggelse i trä, puts m m. Stadens siluett med slottet och Klosterkyrkan är synlig vida omkring. Förutsättningar för bevarande Planerade exploateringar, nybebyggelse och förändring av befintlig bebyggelse ska ske på ett sätt som överensstämmer med Vadstenas tradition. Stadens siluett ska värnas från konkurrerande inslag. Vadstenas medeltida stadsområde är skyddat som fornlämning enligt kulturminneslagen. I Vadstena finns vidare ett antal byggnadsminnen som även de skyddas enligt kulturminneslagen. Riksintressets avgränsning Riksintresset är definierat av Riksantikvarieämbetet och länsstyrelsen. Vad vet vi? Vad vill vi? Hur gör vi? Vad vill vi? Vadstena är en attraktiv boendemiljö och ett av Östergötlands självklara turistmål. Kommunen vill bevara stadens unika värden, men samtidigt skapa en levande boendemiljö. Turistnäringen är självklart viktig och ska utvecklas. Hur gör vi? En försiktig förtätning av bostäder i innerstaden med avstamp i Vadstenas traditionella byggnadstradition. Fortsatt stenläggning av gatorna i innerstaden. Inom ramen för ÖP skapas en miljöpolicy med riktlinjer för skyltning, färgsättning, byggnadstradition osv. Tillsammans med fritids- och tekniska kontoret tas riktlinjer fram för gatubeläggning, vegetationen i innerstaden, bedömningar för ansökan om tillstånd för uteserveringar osv. Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

15 Utdrag ur ÖP 2011 Finspång, kapitlet om landsbygden Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

16 MKB i planprocessen - modell som togs fram i projektet Planeringsunderlag Ev program Bred dialog Samrådsredogörelse Minst 2 mån Antagandeskede Samrådsskede Utställningsskede Program- och inventeringsskede Utlåtande Länsstyrelsens granskningsyttrande Bedömning av BMP Samråd omfattning och detaljeringsgrad Offentliggörande Samråd om förslag till MKB Miljöbedömning av planförslaget Uppföljning och kunskapsinhämtning efter genomförande Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012

17 Såhär blev det MKB Finspång Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund och syfte... 3 Miljöbedömning... 4 Behovsbedömning... 4 Samråd... 4 Miljökonsekvensbeskrivning... 4 Miljöbedömningen i översiktsplanen för Finspångs kommun... 5 Områdesbeskrivning... 6 Avgränsning... 7 Geografisk... 7 Saklig... 7 Tidsmässig... 8 Alternativredovisning... 9 Planförslag... 9 Nollalternativ... 9 Övriga alternativ...10 Bedömning av planens konsekvenser...11 Miljömål...11 Miljökvalitetsnormer...14 Klimatanpassning...14 Miljöbedömning...15 Miljökonsekvenser för huvudorten, övriga orter och utvecklingsområden...21 Finspångs tätort med omnejd Lotorp-Butbroområdet Regnaområdet Ljusfallshammar med omnejd Grytgölsområdet Hällestadsområdet Rejmyre-Hävla med omnejd Brenäsområdet Byle-Ekesjö med omnejd Stråket Finspång-Norrköping Doverstorp-Doversund Risingebygden Tisnarenområdet Samlad konsekvensbedömning...29 Övervakning och uppföljning av planens miljöpåverkan Referenser Aline Eriksson och Marika Östemar 22 mars 2012