Parkplan Norrmalm. Del 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel av Norrmalms parker Del 1 av 3, Del 1 Riktlinjer, Del 2 Park för park, Del 3 Förslag

Transkript

1 Parkplan Norrmalm 007 Del Riktlinjer för utveckling och skötsel av Norrmalms parker Del av, Del Riktlinjer, Del Park för park, Del Förslag Direkt till parköversikt

2 Planen har utarbetats av MECAD MARK och LANDSKAP Fiskargatan Stockholm Tel: Margareta Jonsson, landskapsarkitekt, uppdragsansvarig Elin Dagerhamn, landskapsarkitekt Åsa Blomberg, landskapsarkitekt Jan-Håkan Westbom, IT-ansvarig Planen har beställts av Norrmalms stadsdelsförvaltning och trafikkontoret i samarbete med exploateringskontoret Beställare vid stadsdelsförvaltningen: Bo Höglund, park- och gatuingenjör Beställare vid trafikkontoret: Bodil Hammarberg, landskapsarkitekt och Britt-Marie Salmén, arkitekt områdesansvarig för Norrmalm Beställare vid exploateringskontoret: Lena Wohlström, landskapsarkitekt Bilder på omslaget uppifrån: Kungsträdgården Bellevue Historiska foton kommer från Stockholms stadsmuseum Övriga foton är tagna av Margareta Jonsson

3 Innehåll PARKPLAN NORRMALM PARKPLAN DEL Riktlinjer för utveckling och skötsel Inledning 5 Sammanfattning 6 Bakgrund 6 Målsättning och arbetsmetod 7 Historik 8 Planeringsunderlag 0 Pågående och planerade projekt Beskrivning av parkerna Karaktärer Värden 6 - ekologiska värden 6 - landformer 7 - stadsbild 8 - fronten mot vattnet 0 - kulturella värden - fornlämningar - sociala värden 4 Tillgångsanalys 6 - friytetillgång 9 - parker med regionalt värde 0 - gröna kedjor Tillgänglighet/nåbarhet Trygghet/belysning Träd Skötsel 6 Blommor 8 Brukarmedverkan 9 Ordförklaring 40 Referenser 4 PARKPLAN DEL Park för park Beskrivning, värden, analys och åtgärdsförslag för varje park PARKPLAN DEL Förslag till åtgärder och framtida utveckling Sammanställning av åtgärder och kostnader

4 INLEDNING Enligt Stockholms Parkprogram, antaget av kommunfullmäktige ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Målsättning för arbetet med Norrmalms parkplan ska enligt parkprogrammet vara: God parktillgång Hållbar parkmiljö Rik park- och landskapskultur På Norrmalm finns många parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden som samtidigt är viktiga vardagsmiljöer för Norrmalmsborna. Parkernas attraktivitet och stadens täthet medför stort slitage, vilket kräver intensiv skötsel och varsam upprustning och förnyelse. De många gamla och värdefulla träden ställer också krav på hantering för att garantera säkerhet och succession. Norrmalms parkplan ska fungera som ett instrument för att skapa och bevara attraktiva och välskötta parker för alla Norrmalms boende och besökare. Satsningarna på parkerna ska stämma överens med parkernas karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. Parker, natur och vatten i kombination med bebyggelse ger staden skönhet och identitet. I en storstad behövs parker som gröna oaser för avkoppling, lek, samvaro, promenader och solbad. Parkerna bidrar dessutom till folkhälsan genom att luften renas och syresätts samt ger förutsättningar för en livskraftig miljö med biologisk mångfald. 4

5 SAMMANFATTNING Norrmalms parkplan har tagits fram utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Planen ska klarlägga behov av investerings- och skötselåtgärder och kunna vara underlag för stadens budgetarbete. Parkerna på Norrmalm är vackra, värdetäta, välbesökta och utsätts för stort slitage. Som följd av det stora slitaget är skötselbehovet stort. Planen är uppdelad i tre delar. I Del beskrivs parkernas karaktärer och värden. Här finns även en tillgångsanalys som visar att det finns brister i parktillgången. Norrmalm är det stadsdelsområde i Stockholm som har minst parkmark per innevånare. I Del beskrivs varje park med mål, historik, storlek, innehåll, karaktär, värden, analys och åtgärdsförslag. Del är en sammanställning av de åtgärdsbehov som framkommit i Del och Del. De viktigaste åtgärderna som föreslås är: Bevara och utveckla parkernas karaktär och värden. Satsa mer på skötseln av parkerna för att dessa ska tåla det stora slitaget men även för att på sikt kunna minska investeringarna. Rusta upp alla parker som har förslummats genom den eftersatta skötseln. Öka tryggheten genom bättre belysning, vegetationsåtgärder och förbättrad skötsel. Öka blomsterfloret genom att satsa mer på blommande träd och buskar och genom att anlägga fler rabatter med perenner/annueller. Ta fram trädvårdsplaner för att få ett varierat och olikåldrigt trädbestånd i parkerna. Fortsätta påbörjat arbete med att förbättra förhållandena för gatuträden. Anlägga nya parker och bollplaner i Norra Stationsområdet. Utreda om det är möjligt att anlägga en ny park vid Tegelbacken. Förstärka och utveckla de gröna stråken. 5 BAKGRUND Syfte Syftet med parkplanen är att klarlägga hur stadsdelsområdets parker och friytor ska utvecklas. ge förslag till prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Norrmalms parker. vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel. vara underlag för hantering av parkmarken vid kommunens fysiska planering. Parkplanen har upprättats utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Planens upplägg - planen är uppdelad i tre delar. Del Parkplanedokument med historik, beskrivning, värden, karaktärer, skötsel m m Del Beskrivning ar av varje enskild park Del Förslag till åtgärder och framtida utveckling. Planens planeringshorisont är ca 0 år. Planen ska dock vara ett levande dokument och investerings- respektive skötselkostnader bör uppdateras varje år i samband med budgetarbetet. Del uppdateras varje år i samband med budgetarbetet och Del uppdateras efter varje genomförd åtgärd.

6 MÅLSÄTTNING Norrmalmsborna ska kunna nå en stadspark eller kvarterspark efter 7-8 minuters promenad från sin bostad. Kulturhistoriskt värdefulla parker och trädplanteringar ska bevaras och skyddas. Norrmalm ska vara ett tryggt stadsdelsområde. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Grönstrukturen ska förstärkas. Skolor och förskolor ska ha tillgång till en fungerande utemiljö och närhet till parker med pedagogiska kvaliteter. Norrmalm ska vara en blommande stadsdel. Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär. Förståelsen och kunskapen om Norrmalms parker ska öka. ARBETSMETOD Inom ramen för parkplanen har inventering och analys genomförts av Norrmalms alla parkytor. Arbetsprocess Inventering Samtliga parker och platser har inventerats. Åtgärdsförslag Behov av förändring och förnyelse har kartlagts. Åtgärdsförslagen har prioriterats. Åtgärdsförslagen har kostnadsbedömts. Åtgärdsförslagen bör beaktas i samband med det årliga budgetarbetet. Kriterier för prioritering av åtgärder Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer prioriteras Socialt tryck parker med högt besökstryck prioriteras Kulturvärde historiska parker prioriteras Objektkvalitet trygghet och tillgänglighet prioriteras Prioritering har skett i tre klasser Prioritet prioriteras i första hand Prioritet prioriteras i andra hand Prioritet prioriteras i tredje hand Förslag till åtgärder har sammanställts i tabeller Tabellerna redovisas i Parkplan Del. En tabell med förslag till underhållsåtgärder En tabell med förslag till investeringsåtgärder En tabell med förslag till utredningar Kostnadsbedömning Se Parkplan Del. Varje föreslagen åtgärd har kostnadsbedömts. Bedömningarna har gjorts med hjälp av erfarenhetsvärden för liknande åtgärder. Inga exakta kostnader har framräknats utan åtgärderna har delats in i intervaller enligt följande: < 500 tkr = 500 tkr- mnkr = - mnkr = -0 mnkr > 0 mnkr I samband med framtagande av program för varje enskild park bör noggranna kostnadskalkyler göras. 6

7 HISTORIK Norrmalms första parker var privata lustparker som så småningom öppnades för allmänheten. Kungsträdgården - från 40-talet - är Stockholms äldsta park och var från början en kunglig park. Av Tillaeus karta från 70 framgår att nuvarande Vasastaden mest bestod av landsbygd med små slingrande vägar mellan höjderna. Stora delar av området hörde till Rörstrands egendom med porslinsfabriken som startades 76. Långt in på 800-talet var bebyggelsen av lantlig karaktär med låga trä- eller stenhus omgivna av stora trädgårdar. Väderkvarnar var ett påtagligt inslag och en av de mest kända var Spelbomskan på Observatoriekullen. Bergielund, ursprunget till Bergianska trädgården, låg mellan 759 och 885 strax norr om nuvarande Vasaparken. Norrtullsgatan var utfartsvägen mot Uppland. Här låg många värdshus och näringsställen bl a Tre Liljor. Kring Norrtull låg ett antal malmgårdar, varav Cedersdal ännu finns kvar i Vanadislunden. I slutet på 700-talet byggdes Bellevue. Surbrunn var Stockholms äldsta hälsobrunn och användes från slutet av 600- talet. Karlbergsallén (finns med på kartor från 7) gick ut till Karlbergs Slott och var liksom Norrtullsgatan ursprungligen en alléplanterad väg utanför stadens byggda områden. Berzelii Park och Strömparterren blev kommunala parker i mitten av 800-talet. 87 tillkom den numera försvunna Järnvägsparken med sina vackra planteringar och Norra Bantorget anlades på 870-talet när Norra Stationen färdigställdes. De hygieniska och sociala förhållandena i Stockholm var mycket dåliga i mitten av 800-talet. I slutet av seklet började justitierådet Albert Lindhagens stadsregleringsplan genomföras. Den täta stenstaden, rutnätstaden, anlades med breda trädplanterade gator. De svårbebyggda bergskullarna sparades och blev stadens nya bergsparker som skulle ge sundare luft till stadens innevånare. Tegnérlunden och Vanadislunden anlades enligt Lindhagens plan och utformades i den stil som vid denna tid var förhärskande i norra Europa med slingrande gångar, mjukt formade gräsytor och många olika sorters träd, gärna exotiska. Rabatter och gräsytor var inhägnade. Parkerna var på den här tiden vackra anläggningar som skulle nyttjas främst för promenader. Vanadislunden omkring år 900 med Stefans-kyrkan. Bild från Stockholms stadsmuseum. På Stockholms äldsta handritade karta från omkring 640 ser man tydligt Stockholmsåsen som en ryggrad genom Vasastaden och Norrmalm. Kopia ur Stockholms kartor, original på KB. 7 Vid förra sekelskiftet promenerade man snällt på grusgångarna och vilade sig emellanåt på de utplacerade sofforna. Det var inte tillåtet att beträda gräsmattorna i de centralt belägna parkerna. Gräsytorna kunde därför hållas i ett mycket vårdat skick. De klipptes flera gånger i månaden och även blomsterrabatterna sköttes med omsorg. Sofforna togs in under vintern för reparation och målning. Utöver Lindhagens planer genomfördes flera mindre anläggningar i stadens centrala delar. Parken vid Rosenbad tillkom 895 och en

8 liten plantering - Sippan - anlades på Odenplan. År 898 påbörjades arbetena i Vasaparken eller Sabbatsbergsparken som den först hette. Erik Glemme, gjorde parkerna mer lättillgängliga. Parkerna blev mötes- och samlingsplatser. Parkleken utvecklades. Parkteatern och parkordningsvakter infördes. Skulpturer placerades ut i parkerna. Det ursprungliga mälarlandskapet lyftes fram. Blom och Glemme förnyade flera av innerstadens parker. På Norrmalm förnyades Tegnérlunden och Norra Bantorget och Vasaparkens berömda terrassträdgårdar anlades. 97 stod striden om almarna i Kungsträdgården. Detta blev en viktig symbolfråga och en skjuts framåt för miljörörelsen. Vasaparken omkring år 900. Bilden är tagen mot nordväst från Dalagatan. Bild från Stockholms stadsmuseum. 900-talet I början av 900-talet tillkom Odengatan (906-90), Sveavägen (95-99) och Sankt Eriksgatan (9-9) i enlighet med Lindhagens plan. I samband med Cityomvandlingen på 70-talet fick Brunkebergstorg sitt nuvarande utseende. Fortfarande på 70-talet var parkerna relativt välskötta, men i mitten på 80-talet började det komma krav på rationaliseringar och neddragningar av parkverksamheten. På 90-talet inriktades parkverksamheten på underhåll, upprustning och mindre nyanläggningar. Blekholmsterrassen anlades då i samband med att Klarastrandsleden överdäckades. Under senare år har en del parkytor kunnat återskapas i samband med trafikprojekt. Exempel på detta är nya Sankt Eriksplan. Under 900-talets första del lät stadsarkitekt PO Hallman bebygga de berg som Lindhagen hade lämnat orörda. Så bebyggdes t ex Rödabergen, där husen anpassades efter terrängen. Parker, gårdar och gator vävdes intimt samman med bebyggelsen. En brytningstid för utformningen av parkerna ägde rum vid funktionalismens genombrott på 90-talet. Sol, luft och grönska skulle omsluta byggnaderna och parkerna skulle ge plats för lek, idrott och friluftsliv. De sociala värdena utvecklades. Observatorielunden i anslutning till det nya Stadsbiblioteket på Sveavägen tilkom vid denna tid. Holger Blom blev stadsträdgårdsmästare 98. Under hans tid utvecklades den parkstil som blivit känd som Stockholmsstilen. Han och hans duktiga medarbetare, bl a den framstående arkitekten Så här såg Kungsträdgården ut på 700-talet. Sedan dess har Kungsträdgården förändrats flera gånger. Senast 998 då en genomgripande omdaning skedde. Bild från Stockholms Stadsmuseum. 8

9 PLANERINGSUNDERLAG Vid förändringar och arbete med Norrmalms parker bör följande planeringsunderlag beaktas. Nationella miljömål Enligt regeringens nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas samt den biologiska mångfalden öka. Framtidsformer Enligt regeringens handlingsprogram Framtidsformer ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Riksintressen Innerstadens stenstad är i sin helhet ett kulturhistoriskt särskilt värdefullt område. Enligt Stadsmuseets klassificering är ett antal områden även av riksintresse för kulturminnesvården. Se kapitlet om kulturella värden. Nationalstadsparken Bellevue ingår i Nationalstadsparken och ska förvaltas enligt gällande riktlinjer. Stockholms översiktsplan med byggnadsordning Översiktsplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är fri från störningar. I Stockholms byggnadsordning som är en del av översiktsplanen framgår att innerstadens parker ska vårdas och vidmakthållas efter de kvaliteter som utgår från parkernas funktion i staden, deras koppling till planmönster och topografi samt deras kulturhistoriska värden. Gröna ytor och trädplanteringar, som förvanskats eller undanträngts, ska återställas. Stockholms miljöprogram Övergripande mål för biologisk mångfald Miljöprogram för Norrmalm Skötseln av naturliga och kulturpräglade biotoper ska vara ekologiskt inriktad och anpassas till skyddsvärda arter enligt Artarken. I planremisser ska bevakas att grönytorna i stadsdelen bevaras och att det gröna inslaget ökar. Barn ska få möjlighet till naturupplevelser under pedagogisk ledning. Stockholms Parkprogram Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första rummet och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn och ungdomar ska vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Stenstadens gatumiljö I Stenstadens gatumiljö finns råd och riktlinjer för hur grönskan i gatumiljön bör gestaltas. Tillgänglighet I Stockholm en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska utformas. I Norrmalms tillgänglighetsplan finns stadsdelspecifik information om vilka tillgänglighetsproblem som bör prioriteras. För utformning av lekplatser finns information i Mer åt fler på lekplatsen Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre för oss alla (Sveriges kommuner och landsting). PARKPLANENS OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner. Planen omfattar även den gatumark som innehåller någon form och grönska och som upplevs som parkmark. I planen ingår inte privatägd mark, skolgårdar, kyrkogårdar eller idrottsplatser. 9

10 PÅGÅENDE och PLANERADE PROJEKT på Norrmalm Nyligen genomförda parkupprustningar Under årens lopp har parker kontinuerligt upprustats. Målsättningen har varit att tillvarata och utveckla parkernas karaktär och värden men målet har även varit att återskapa grönska på platser som under årens lopp förvanskats. Under de senaste åren har nya gröna ytor skapats i samband med genomförda trafikprojekt. På så sätt har t ex Sankt Eriksplan blivit ett grönt parktorg och små gröna platser skapats längs Sankt Eriksgatan. Exempel på genomförda parkprojekt under 000-talet: Förnyelse av Vanadisvägen Upprustning av Berzelii Park Nya paviljonger och utbyte av samtliga alléträd i Kungsträdgården Nya trädplanteringar på Hamngatan, Kungsstensgatan och Mäster Samuelsgatan Ett nytt parktorg på Sankt Eriksplan Gröna platsbildningar längs Sankt Eriksgatan Påbörjad upprustning av områden i Rödabergen Mindre åtgärder i Sankt Eriksparken och Bellevue Upprustning av gatuplanteringar på Ynglingagatan och Idungatan Omdaning av Vasaparken Planerade exploateringsprojekt. Norra Stationsområdet, 4000 lgh. Sabbatsberg, 450 lgh. Norra Bantorget, 0 lgh samt kontor och hotell 4. Kv Munin, 60 lgh 5. Utbyggnad av Stadsbiblioteket 6. Konferensanläggning i City Planerade trafikprojekt som berör parker 7. Norra Länken 8. Citybanan 9. Upprustning av Norrbro 0. Klarastrandsleden Exploaterings- och trafikprojekten kommer att påverka stadsdelens parker enligt följande: Fler boende på Norrmalm innebär större besökstryck i befintliga parker. Nya parkområden bör tillkomma i Norra stationsområdet och Sabbatsbergområdet. Norra Bantorget upprustas inom exploateringsprojektet och får ny utformning. Förslag till en ny idrottspark ingår i Norra Länkenprojektet. I anslutning till Citybanan tillkommer två stationsentréer vid Odenplan respektive Vanadisvägen/Dalagatan. Citybanans arbetstunnel tar i anspråk delar av Observatorielunden i anslutning till Drottninggatan (tillfälligt). Utbyggnad av Stadsbiblioteket kan ta delar av Observatorielunden i anspråk. Park- eller torgyta bör skapas i samband med ny konferensanläggning i City. 0

11 PARKERNA på NORRMALM - en beskrivning Norrmalm är en tät kvartersstad, där parkerna ligger insprängda i stadsmiljön utan sammanhängande struktur. Av Norrmalms areal på ca 450 ha är ca en tredjedel friyta. Hälften av friytan är offentlig, dvs tillgänglig för alla. Norrmalm är det stadsdelsområde i Stockholm som har minst friyta/invånare vilket framgår av nedanstående diagram (hämtat från Stockholms sociotopkarta). Många av parkerna har kulturhistoriskt värde och är värdetäta. De är mycket attraktiva och har stort besökstryck. Följaktligen är slitaget stort. Trafiken är både en fysisk barriär och en bullerkälla. Eftersom någon sammanhängande parkstruktur inte finns kan många av parkerna vara svåra att nå, speciellt för barn. De senaste årens besparingar i driftbudgeten har inneburit att parkernas skötsel blivit alltmer eftersatt. Samtidigt ökar trycket på parkerna genom privatisering av gårdar och genom tillkomst av nya friskolor med krav på skolverksamhet i parkerna. Förtätningen av staden har medfört att grönskan har fragmenterats. Samtidigt har stadens innevånare engagerat sig alltmer och skapat ett stort intresse för grönare och vackrare miljöer. Den totala folkmängden på Norrmalm är invånare. Befolkningen är ökande, särskilt antalet barn. I stadsdelsområdet finns även många pensionärer. Antalet förvärvsarbetande är stort. På Norrmalm fins ca 0% av stadens alla arbetsplatser. Blekholmsterrassen vid Klara Sjö Under senare år har elnätsstationer, ventilationstrummor och andra tekniska installationer byggts i parkerna. Dessa har tagit stora ytor i anspråk och försämrat parkernas upplevelse- och rekreationsvärden. Antalet evenemang och aktiviteter i parkerna har också ökat, vilket gjort att trycket på parkerna har blivit större.

12 KARAKTÄRER Karaktären används för att beskriva parkens miljö och hur parken är gestaltad samt även för en grov inriktning av skötseln. Stadsparker/aktivitetsparker Kungsträdgården (är även en historisk park) 4 Vasaparken (västra delen är bergspark) 5 Karaktären bör användas som målbild vid programskrivningar och vid upprättande av skötselplaner. Inom Norrmalms stadsdelsområde finns olika parkkaraktärer. Karaktärerna för Norrmalms parker har tagits fram utifrån beskrivning och skötselklasser i Stockholms Parkprogram. För detaljerad information av olika parkkaraktärer se parkprogrammet. Siffrorna efter namnet hänvisar till kartan på nästa sida och till Parkplan Del. Naturpark Bellevue Stadsparker/historiska parker Berzelii Park 6 Observatorielunden 7 Norra Bantorget 8 Rosenbadsparken 9 Spökparken 0 Strömparterren (ligger i Maria Gamla Stans sdf) Kvartersparker Bergsparker Tegnérlunden Vanadislunden Atlastäppan Blåkråkan 4 Centralbadets gård 5 Enkehusparken 6 Hedemoratäppan 67 Hälsingehöjden 7 Monica Zetterlunds Park 8 Norrbackatäppan 9

13 Park vid Drejargatan/Birkagatan 0 Park vid kv Smedjan Park vid kv Vale 4 Rödabergbrinken 68 Sankt Eriksparken Solvändan 70 Lilla Solvändan 7 Sätertäppan 7 Tre Liljor Väringetäppan 75 Parktorg Brunkebergstorg 6 Jarlaplan 8 Järnvägsparken 5 Sankt Eriksplan 9 Vanadisplan 0 Strandpark Blekholmsterrassen 5 9 4

14 Kajpark Klara Mälarstrand Parkgator Rödabergsgatan 69 Vanadisvägen Ynglingagatan 4 Gatuplanteringar Atlasgatan, förgård Dannemoratäppan 6 Park vid Karlbergs station 5 Karlbergsvägen, förgårdar 7 Karl Staffs Park 8 Park vid kv Nejlikan 44 Malmskillnadsgatan 46 Norrlandsgatan, plantering 47 Rådmansgatan/Upplandsgatan, plantering 48 Sankt Eriksgatan, planteringar 40 Sveaplan 4 Torbjörn Klockares Gata 7-74 Roslagstull vid kv Staren 9 Park vid kv Polstjärnan, 45 Planteringar under träd Beridarebansgatan 7 Idungatan 49 Mäster Samuelsgatan 50 Odenplan 5 Regeringsgatan 5 Sveavägen/Sergels Torg 5 Vattugatan 54 Trappanläggningar Drottninghusgr. 60 Jutas Backe 59 Kammakargatan 58 Rådmansgatan 57 Tomtebogatan 55 Tempeltrappan 56 Låganvända parkytor Cedersdalsgatan 66 Karlbergvägens norra del 6 Klarastrandsleden 6 Norrtull 64 Rörstrandsgatan 65 Torsplan 6 Museiparken, del 4 Övriga parker Parker som inte ligger på park- eller gatumark, men som ändå är viktiga för stadsdelsområdets medborgare. Instutitionsparker Sabbatsbergs sjukhusområde Norrtulls sjukhuspark Stadsbibliotekets gård Drottninghuset Norra Latins gård Kyrkogårdar Johannes kyrkogård Adolf Fredriks kyrkogård Klara kyrkogård Skolgårdar Sveaplans gymnasium Matteusskolan Rödabergsskolan Karlbergsskolan i Norrbackatäppan Vasastadens Montessoriskola i Hälsingehöjden Gustav Vasaskolan Norra Real Adolf Fredriks skola Lilla Adolf Fredriks skola Enskilda gymnasiet Franska skolan Internationella skolan Johannes skola Europaskolan Viktor Rydbergs gymnasium 4

15 VÄRDEN Parkerna har olika värden. Värdena bör vara utgångspunkt för planering och framtagande av programförslag till åtgärder i parkerna. Enligt Stockholms Parkprogram efterfrågas värdetäthet, dvs att det ska finnas många olika värden i parken. Läs mer om värden i parkprogrammet. Ekologiska värden De flesta parkerna har ett ekologiskt värde tack vare grönskan som bidrar till den biologiska mångfalden. De många träden är särskilt värdefulla. Speciellt värdefulla är de träd som är gamla och ihåliga, då de i regel har ett rikt insektsliv. För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde, även de som är mycket små och de som ligger på kvartersmark. För den biologiska mångfalden är det viktigt att parker har ett varierat innehåll av träd och andra växter. Det är även angeläget att bevara de gröna samband som finns (dvs parker som hänger samman med varandra i stråk). På Norrmalm finns få gröna samband eftersom många parker ligger isolerade utan kontakt med andra gröna ytor. Där det saknas samband bör gröna kedjor skapas genom att isolerade parker förbinds med varandra genom t ex trädplanterade gator. Det finns inga inventeringar som belyser naturvärdena på Norrmalm. Ett antal arter finns dock beskrivna i Artarken, Stockolms stads databas för hotade och skyddsvärda arter: Belladonna i Observatorielunden Läderboll, en starkt hotad svamp i Vandislunden Mindre sandvitevivel i Bellevue Paddfot i anslutning till trädplanteringar på Karlbergsvägen och Vattugatan 5 Djurliv Trots att Norrmalm till stora delar består av stenstad finns ett visst djurliv. Hare är vanligt förekommande och kanin har under senare år blivit allt vanligare, näst intill en plåga i vissa områden. Igelkott har iakttagits i Röda Bergen och längs Klarstrandsleden. Fågellivet är betydande tack vare att flera arter har anpassat sig till ett urbant liv. Gråsparv, koltrast, stadsduva och tornseglare kan ses då och då. Vintertid är fåglarna på Strömmen en välkänd syn. Här övervintrar änder, vigg, sothöna, storskrak, måsfåglar, svan m fl arter. n S- N ngholms- vägen hovsleden Solnavägen Vä E4 E0 KUNGSHOLMEN GAMLA STAN Av biotopkartan framgår var det finns ädellövskog. De ljusgröna färgerna på kartan = olika typer av ädellövskog, gult = gräsmark, mörkare grönt=barrskog, vilket saknas helt på Norrmalm. Norra Länken Åtgärdsbehov ekologiska värden: För att bevara och ev. öka den biologiska mångfalden ska: Parker och andra gröna ytor inte tas i anspråk för andra ändamål. Gamla och ihåliga träd sparas där detta är möjligt med hänsyn till säkerheten. De gröna sambanden bevaras och förstärkas t ex genom nya trädplanteringar. Hotade och skyddsvärda arter bevaras och skyddas. Buskskikt och snår förnyas och utökas. Tors- gatan S:t Eriksg. r i k s g a t a n Karlbergs- vägen S a n k t E K la r a s t r a n d s l e d e n Barnhusviken Fleminggatan N o r r M ä l a r s t r a n d T o r s g a t a n Dalagatan K l ar a sj ö Sveavägen Roslagsväge VASASTADEN Sveavägen Klarabergsg. Valhallav. E0 Birger Jarlsgatan Odengatan C e n t r a lb r o n ström RIDDAR- HOLMEN B i r g e r J a r ls g a t a n Inom Norrmalm finns nästan ingen naturmark, vilket är en värdebrist. NORR- MALM Norr- Valhallaväg Nybr

16 Kretslopp och stadshälsa Grönska, parker, natur och öppna vattenytor har stor inverkan på stadens klimat och miljösituation. Parker kan: Syresätta luften 5 träd balanserar en bils utsläpp. Filtrera luftföroreningar Utjämna temperaturskillnader Öka luftfuktigheten Dämpa regn och dagvattenavrinning Parker är också rum för motion och rekreation, vilket har stor betydelse för folkhälsan. Grönska, berg, vatten och solljus anses av många forskare ha stor påverkan på vår mentala hälsa. Genom att bevara en variation av växter, djur och fungerande ekosystem i staden får vi en god livsmiljö för oss människor. Landformer och topografi Landskapets branter, åsar, dalar och vattenstråk är en väsentlig del av Stockholms landskapsbild och dess skönhet. Olivgröna områden = höjdpunkter Tvärställd sträckning = bergsbrant Ursprungligen gick Brunkebergsåsen tvärs genom Norrmalm och delade upp området i två delar. Se karta under kapitlet historik. Under de senaste århundradena har staden ändrats genom att delar av de ursprungliga höjderna har schaktats bort och att sänkor och mindre sjöar har fyllts igen. Utfyllnader har t ex helt omgestaltat strandlinjen utmed Klara Sjö och Nybroviken. Delar av Brunkebergsåsen finns dock fortfarande kvar. Åsen märks tydligt i vissa områden t ex i Bellevue, Vanadislunden, Observatorielunden och på Johannes kyrkogård. Sprickzoner och förkastningar utgör dramatiska möten mellan vattnet och branterna t ex mellan Birkastan och Karlbergs slottspark. Sveavägen och Birger Jarlsgatan är lågpunkter, där det förut funnits rännilar och träsk.. Många vackra utsiktspunkter finns i bergsparkerna som här i Vanadislunden. 6

17 Stadsbild - Identitet Norrmalm är en del av Stockholms stenstad, där bebyggelsen präglas av det sena 800-talets stadsplanemönster med slutna kvarter, trånga gårdar och ett rätvinkligt gatunät. Mönstret bryts ibland av torg och parker och trädplanterade gator. Träd och annan grönska tydliggör stenstadens karaktär men är också viktiga för att skapa identitet och för att öka människors trivsel. Jarlaplan, som är en del av det gröna stråket nr 5 skulle kunna utvecklas till ett attraktivt parktorg. Parkstrukturen med en blandning av stora och små parkrum ger en mångfald som bidrar till upplevelser och årstidsvariationer. Åtgärder i stenstaden ska syfta till att bevara, återskapa och utveckla dess kvalitéer. Gröna stråk i stadsbilden På Norrmalm finns ett antal gröna stråk som är viktiga för stadsbilden. De gröna stråken är gator kantade av mindre platsbildningar som tillkommit under olika tider och som oftast är planterade. Stråken framgår av kartan på denna sida.. Stråk från Rödabergen via Vanadisplan och Vanadisvägen fram till Vanadislunden.. Stråk längs Karlbergsvägen fram till Odenplan.. Stråk från Norrtull längs Sankt Eriksgatan via Sankt Eriksparken, Vanadisplan, flera små gröna platsbildningar fram till Sankt Eriksplan. 4. Stråk från Sveaplan längs Sveavägen via små gröna platser (t ex vid kv. Vale och Polstjärnan) fram till Observatorielunden. 5. Stråk längs Birger Jarlsgatan via Jarlaplan och Karl Staffs Park. De gröna stråken bör bevaras och utvecklas så att karaktären förstärks. 7

18 Riktlinjer för utveckling - förbättring av de gröna stråken: Stråk nr Förgårdar återskapas längs Vanadisvägen mellan Hagagatan och Sveavägen och parkerna i Rödabergen upprustas. Stråk nr Förgårdar återskapas längs Karlbergsvägen mellan Torsgatan och Odenplan. Stråk nr Vanadisplan upprustas. Stråk nr 4 En områdesstudie bör göras för Sveavägens gröna stråk norr om Odengatan. Målsättningen bör vara att trädplantera Sveavägens västra sida samt rusta upp de intilliggande platsbildningarna. Det är angeläget att parkerna i Rödabergen upprustas. Stråk nr 5 En områdesstudie bör göras för Birger Jarlsgatan med målsättning att Jarlaplan, Eriksbergsplan och Karl Staffs Park utformas till attraktiva platser i samordning med rådande trafiksituation. Karl Staffs Park är mycket sliten och bör förnyas. Karlbergsvägen skulle kunna få så här vackra förgårdar ända fram till Odenplan. 8

19 Fronten mot vattnet Grått = promenadstråk längs vattnet =Barnhusviken, =Klara Sjö, =Blekholmsterrassen, 4=Kajstråk längs Klarasjörampen, 5=Klara Mälarstrand, 6=Järnvägsparken, 7=Plats för ny park, 8=Rosenbadsparken, 9=Strömgatan, 0=Gustav Adolfs torg, =Kungsträdgården, =Strömkajen Stora delar av Norrmalms vattenfront är inte tillgänglig, då stranden idag disponeras för olika trafikändamål. Norrmalms vattenfront står i stor kontrast mot den gröna och lummiga stranden på Kungsholmssidan. Det är angeläget att vidta åtgärder för att förbättra tillgängligheten och försköna vattenfronten. Vattenfronten mot Klara Sjö En områdesstudie bör göras för stråket längs vattnet från Blekholmsterrassen bort till Strömkajen. Studien bör göras för att kunna utveckla stråket, så det blir mer tillgängligt och attraktivare samtidigt som vattenfronten förbättras. 9

20 Vid en utveckling av stråket kan grönskan förstärkas. Den brist på parkyta som framkommer i tillgångsanalysen (sid 6-8) kan då minskas. En utveckling av stråket borde kunna samordnas med den planerade exploateringen av Bangårdsposten. Följande bör göras: Upprustning av kajstråket längs Klarasjörampen. Upprustning av Klara Mälarstrand med plantering av pilar som skydd mot trafikytorna och översyn av/borttagning av befintliga blomsterrabatter. Förnyelse av Järnvägsparken (se Parkplan Del sid 47). Utreda om det är möjligt att anlägga en ny park vid Tegelbacken. Upprustning av Rosenbadsparken. Genomförande av planerad ombyggnad av Gustaf Adolfs torg. Utreda om trafiken på Strömgatan kan utgå eller minskas för att kunna förlänga Kungsträdgården ner till vattnet. Genomföra planerad upprustning av Strömkajen. Här vid Klara Mälarstrand skulle några pilar vara välgörande som skydd mot trafiken. Vattenfronten mot Barnhusviken I samband med en eventuell överdäckning / utbyggnad av Klarastrandsleden bör ett grönt promenadstråk utmed vattnet kunna utvecklas. På mycket smala partier kan stråket förläggas på träbryggor och växtlighet skapas på flytande öar. Stråket kan bli ett omtyckt jogging- och promenadstråk. En ny gångbro kunde förbinda stråket med Kungsholmssidan. K K Kajstråket längs Klarasjörampen skulle kunna bli attraktivare. Åtgärdsbehov stadsbild: Åtgärder som vidtas i stenstaden ska syfta till att bevara, återskapa och förstärka dess kvaliteter. Åtgärder får inte göra ingrepp i de gröna stråken. Stråken bör utvecklas så att deras karaktär förstärks. Återskapa Vanadisvägens gröna förgårdar mellan Hagagatan och Sveavägen. Återskapa Karlbergsvägens förgårdar mellan Torsgatan och Odenplan. Upprusta Vanadisplan. Områdesstudie för Sveavägen norr om Odengatan. Områdesstudie för Birger Jarlsgatan med målsättningen att förbättra förhållandena vid Karl Staffs Park, Eriksbergsplan och Jarlaplan. Områdesstudie för kajstråket mellan Blekholmsterrassen och Strömkajen. Förbättra stadsbilden i väster mot vattenrummet i Klara Sjö. 0

21 Kulturella värden Norrmalm har många kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Hela stadsdelsområdet Norrmalm är riksintressant för kulturminnesvården. Parkerna utgör viktiga delar av kulturarvet och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de kulturhistoriska värdena. De kulturhistoriskt värdefulla parkerna är i dagsläget (006) dåligt undersökta och beskrivna. Parker av riksintresse för kulturminnesvården enligt Riksantikvarieämbetet och redovisning på karta Kulturhistorisk klassificering (995). Konst - skulpturer Statyn över Karl III i Kungsträdgården som kom på plats 8 var den första parkstatyn i Stockholm. Sedan tillkom statyer i Berzelii Park och den dåvarande Järnvägsparken. Allt eftersom nya planteringar tillkom i stadens centrala delar smyckades parkerna med konstverk, först i långsam takt, men från mitten av 900-talet i ökat tempo. Frågorna hanterades av KNAP, konstnämnden för utsmyckning av allmänna platser. Numera ansvarar Stockholms konstkansli för konsten i parkerna. Konsten är ett naturligt inslag i parkerna och som höjer deras värde. Kungsträdgården Berzelii Park Bellevueparken Observatorielunden Hedemoratäppan Solvändan Sätertäppan Spökparken Andra kulturhistoriskt värdefulla parker enligt Stockholms Parkprogram Enkehusparken Brunkebergstorg Centralbadets gård Norra Bantorget Hälsingehöjden Tre Liljor Vanadisplan Tegnérlunden Vanadislunden Vasaparken Berzelii Park är en av de parker som är av riksintresse för kulturminnesvården. I samband med Skandinaviska utställningen 866 uppställdes i Kungsträdgården Molins fontängrupp Näcken spelande för Ägir och hennes döttrar. Den var då utförd i gips, men göts 87 i brons. Åtgärdsbehov kulturella värden: Inventera och utreda parkernas kulturhistoriska värden. Bevara och skydda parkernas kulturhistoriska värden.

22 Fornlämningar Fornlämning 0, som omfattar större delen av City-området, innehåller kulturlager från medeltiden och senare. Inom fornlämningsområdet krävs särskilt schakttillstånd enligt kulturminneslagen. Andra parker där Stockholm stadsmuseum vill dokumentera fornlämningar vid schaktning Bellevue Spökparken Tegnérlunden Fornlämning 0 omfattar området innanför den streckade linjen. Bellevue med sina kulturvärden är ett av de områden där Stockholms stadsmuseum önskar dokumentera innan schaktning sker. Parker inom område för fornlämning 0 Strömparterren Kungsträdgården Berzelii Park Centralbadets gård Rosenbad Brunkebergstorg Övriga fornlämningar I Vasaparken finns rester av äldre begravningsplatser, fornlämning och 4 samt en hälsokälla 5. Soptippen vid Rörstrand porslinsfabrik är en fornlämning av senare datum.

23 Sociala värden Sociotopkartan över Norrmalm redovisar stads-delsområdets sociala värden samt bebyggel-sens friytetillgång. Kartan är upprättad år 000 och senast reviderad 00. Kartan visar värdefulla grönområden (grönt), bebyggelsens täthet med god friytetillgång (ljusgult), begränsad friytetillgång (orange) och mycket begränsad friytetillgång (brunt). Rödstreckade områden är områden där friytor behöver utvecklas. Övriga streckade ytor är friytor med viktig landform, dvs ytor av betydelse för upplevelsen av landskapsbild och naturkaraktär. Riktlinjer för god parktillgång enligt Stockholms Parkprogram: Naturområden >50 ha bör nås inom 000 meter. De bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 db(a). Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara naturparker, landskapsparker, bergsparker eller stadsparker. De bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 00 meter. Det kan vara kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg och täppor. De bör ha bra lokalklimat och bullernivå på < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro.

24 Värdebegrepp Förekomst sociala väden Värdebegrepp Förekomst Enligt Blomprakt Stockholms Parkprogram Berzelii park, eftersträvas Centralbadets värdetäthet, gärd, Karl dvs II:s förekomst Torg, av Picknick många olika värden. De viktigaste värdena redovisas nedan. För närmare beskrivning av värdebegreppen hänvisas till parkprogrammet. Bellevue, Berzelii Park, Blekholmsterrassen, Norrbackatäppan, Observatorielunden, Tegnérlunden, Vanadislunden, Vasaparken Bollspel, bollek Bellevue, Blåkråkan (Johannes skola), Vasaparken Promenader Bellevue, Blekholmsterrassen, Observatorielunden, Vanadislunden, Vasaparken Båtliv Bellevue, Klara Mälarstrand Pulkaåkning Bellevue, Sankt Eriksparken, Vanadislunden, Vasaparken Evenemang Kungsträdgården, Norra Bantorget, Vasaparken Ro Bellevue, Blekholmsterrassen, Blåkråkan, Enkehusparken, Observatorielunden, Solvändan, Spökparken, Strömparterren, Tegnérlunden, Vanadislunden, Vasaparken Fiske Bellevue, Strömparterrren Skate - Folkliv Berzelii Park, Brunkebergstorg, Kungsträdgården, Observatorielunden, Odenplan, Sankt Eriksplan, Vasaparken Skridsko Bellevue, Kungsträdgården, Vasaparken Grön oas Atlastäppan, Bellevue, Berzelii Park, Blekholmsterrassen, Blåkråkan, Brunkebergstorg, Centralbadets gård, Dannemoratäppan, Enkehusparken, Hedemoratäppan, Karl II:s Torg, Monica Zetterlunds Park, Norra Bantorget, Observatorielunden, Park vid Drejargatan, Rosenbad, Sankt Eriksparken, Sankt Eriksplan, Solvändan, Spökparken, Strömparterren, Sätertäppan, Tegnérlunden, Tre Liljor, Vanadislunden Vasaparken, Väringetäppan Uteservering Bellevue, Berzelii Park, Blekholmsterrassen, Centralbadets gård, Klara Mälarstrand, Kungsträdgården, Monica Zetterlunds Park, Observatorielunden, Rosenbad, Vasaparken Hundrastning Bellevueudden, Sankt Eriksparken, Vanadislunden, Vasaparken Utsikt Bellevue, Blekholmsterrrassen, Klara Mälarstrand, Observatorielunden, Strömparterren, Vanadislunden Parklek Observatorielunden, Vasaparken Vattenkontakt Bellevue, Blekholmsterrassen, Rosenbad, Strömparterren, Vanadislunden Övrig lek Atlastäppan, Enkehusparken, Hedemoratäppan, Hälsingehöjden, Johannes kyrkogård, Monica Zetterlunds Park, Norrbackatäppan, Observatorielunden, Rödabergsbrinken, Sankt Eriksparken, Solvändan, Tegnérlunden, Vanadislunden Parker markerade med kursiv stil ligger ej på park- eller gatumark, men har socialt värde för norrmalmsborna. 4

25 TILLGÅNGSANALYS Upplevelsevärden Med utgångspunkt från de sociala värdebegreppen på förgående sida har en tillgångsanalys utförts. De kvaliteter som människor efterfrågar är olika för olika brukare. Det finns behov av ro och avkoppling för den stressade storstadsmänniskan, men också behov av mötesplatser och aktivitetsytor. Pensionärer behöver rofyllda miljöer. Detta står ofta i konflikt med barn och ungdomars aktivitetsbehov. Vissa kvaliteter behövs nära och andra kan finnas på något större avstånd från bostaden. Det är oftast av stor vikt att grönskan finns nära stadens innevånare. Ett avstånd på ca 00 meter utan att korsa trafikerade gator innebär 6-7 minuters promenad vilket är en gräns för vardagsrekreation. Större avstånd har visat på kraftigt minskad användning. Bristen på stadsdelsparker i Vasastaden kan minskas genom att Genomföra den planerade upprustningen av parkerna i Rödabergen. Verka för att nya parker skapas inom Norra Stationsområdet. Bristen i City kan minskas genom att Genomföra den beslutade upprustningen av Norra Bantorget. Genomföra kontinuerliga åtgärder i form av upprustningar och intensiv skötsel i Kungsträdgården för att tåla det stora antalet besökare. Upprusta Rosenbadsparken och kajen vid Klara Mälarstrand. Utreda hur en ny park kan anläggas i anslutning till kajen vid Tegelbacken. (Staden har tidigare haft planer på detta). Kartorna på sid 6-8 redovisar tillgång på värden för olika kriterier. Områden utanför de röda cirklarna är bristområden för respektive värde. Stadsdelsparker Det är brist på stadsdelsparker i Cityområdet och i nordvästra Vasastaden. Då det är svårt att skapa nya parker är det viktigt att rusta upp och sköta de parker som finns så att de tål stort besökstryck. Stadsdelsparker 500 meter 5 I Kungsträdgården behöver kontinuerliga upprustningar genomföras för att klara det stora besökstrycket.

26 Kvartersparker Det är brist på kvartersparker i Cityområdet. Åtgärder för att förbättra situationen är desamma som nämnts ovan för stadsdelsparker. Skate Idag används dammen i Observatorielunden för skate-åkning. Det är dock inte lämpligt med tanke på parkens stora kulturhistoriska värden. Det bör utredas var nya anläggningar för skate kan ordnas. Natur och skogskänsla Det enda område inom Norrmalm som har naturkaraktär är Bellevue. Det är viktigt att förbättra möjligheterna att komma dit. Även möjligheterna att nå naturområdena i Haga och vid Karlbergs Slott (i Solna) bör förbättras. Kvartersparker 00 meter Lek Bemannade parklekar finns i Vasaparken och i Observatorielunden. Större lekplatser finns i Tegnérlunden, Vanadislunden och Hälsingehöjden. Dessutom finns ett antal mindre lekplatser utspridda i stadsdelsområdet. I City finns dock inga lekplatser. Bristen kan minska något om den planerade lekplatsen i Kungsträdgården kommer till stånd. Lek 00 meter Natur 000 meter Bollplaner Det är stor brist på bollplaner. Inom Norrmalm finns tre bollplaner, i Bellevue, vid Johannes skola och i Vasaparken. Nya bollplaner bör ordnas i samband med exploateringen av Norra Station. Rofylldhet På grund av den höga befolkningstätheten, den rådande trafiksituationen och bristen på stadsdelsparker och kvartesparker i City så finns det stora brister i tillgång på parker med rofylldhet. För att kompensera bristen är det viktigt att de parker som finns är i bra skick och har en intensiv skötsel. Rofylldhet 00 meter Bollspel 500meter 6

27 Grön oas, Sitta i solen och Picknick Stora delar av Norrmalm saknar dessa värden inom 00 meter. Då det är svårt att i den täta stenstaden anlägga nya parker är det viktigt att satsa på skötseln av de parker som finns. Grön oas 00 meter Blomprakt Det är stor brist på blomprakt. Fina perennrabatter finns i dag på Karl II:s torg och i Berzelii Park. Under sommarhalvåret finns dock blomsterrurnor med sommarblommor på vissa strategiska platser. - Nya perennplanteringar bör anläggas i samband med upprustning av Obser- Blomprakt 00 meter vatorielunden, Norra Bantorget, Rosenbad, Tegnér-l lunden och Vanadisplan. Sommarblomsprogrammet bör utökas. Ett nytt vårlöksprogram Behöver tas fram. Hundrastning Behovet av hundrastning har ökat. Det råder ofta konflikt mellan hundägare och övriga parkbesökare. En utredning bör göras för att lokalisera fler platser där hundrastning kan tillåtas. 7 Barn och ungdomar Utemiljön för barn och ungdomars utveckling är viktig såväl fysiskt som socialt. Barn och ungdomar ska enligt Barnkonventionen ges möjlighet till ett rikt och utvecklande liv. Barnen måste ges tillräckligt utrymme. Skolgårdar På Norrmalm finns många skolor. En del har egna skolgårdar och en del saknar skolgårdar eller disponerar en minimal hårdgjord yta. Det innebär att många närliggande parker används som skolgårdar. Kulturgeografiska instutitionen vid Stockholms Universitet har 006 genomfört en enkät beträffande utrymmesstandard för skolgårdar. Där framkom: Uteytor mindre än 0-0 kvm/barn ger ensidiga och torftiga skolgårdar. Uteytor mellan 0-40 kvm/barn kan ge allsidiga miljöer för lek och lärande om kompletterande friytor på allmän mark kan nås inom 00 meter. Uteytor mellan kvm/barn ger barn möjligheter att utveckla allsidiga lek- och lärandemiljöer. Av de kommunala skolorna på Norrmalm är det endast Johannes skola som har en skolgård på mer än 0 kvm/barn. Övriga har gårdar på -6 kvm/barn. Flera av Norrmalms friskolor har inga gårdar alls utan använder intillliggande parker. ring=kommunala skolor, kryss=friskolor

28 Parker som är resurser för intilliggande skolor. Enkehusparken Hälsingehöjden Norrbackatäppan Vid upprustning Observatorielunden av dessa parker Sankt Eriksparken bör de utformas Tegnérlunden med tanke på Vanadislunden barnens behov. Vasaparken Även Johannes kyrkogård används som skolgård. Friytetillgång Norrmalm är det stadsdelsområde i Stockholm som har minst friyta per innevånare. Den begränsade tillgången på friytor gör att Norrmalm inte uppfyller riktlinjerna för god park- och naturtillgång enligt Stockholms Parkprogram. I den täta stenstaden är möjligheterna att skapa nya parker mycket begränsade och det är därför viktigt att de parker som redan finns i stadsdelen hanteras på bästa möjliga sätt. Flertalet av de befintliga parkerna är värdetäta dvs har många olika värden. Som följd därav är också besökstrycket stort. I Tegnérlunden finns en lekplats men den är utformad för mindre barn. Resultat av tillgångsanalysen Värden som saknas helt: Djurhållning, ridning Skogskänsla, vild natur Koloniområden, odling Värden som endast finns i begränsad omfattning Blomprakt Rofylldhet (i City) Bollspel Hundrastning Vattenkontakt Skate Lek (i City) 8 en Vasaparken med sina många värden är en av de mest välbesökta parkerna på Norrmalm. Den har nyligen totalupprustats och om parken ska kunna fungera som attraktiv aktivitetspark under kommande år är det viktigt att satsa på dess skötsel. Den begränsade friytetillgången innebär att: Parkerna slits så hårt så de behöver rustas upp med 8-0 års mellanrum. Skötselinsatserna måste ges hög prioritet. Kontakten med friområdena utanför Norrmalms gränser måste förbättras.

29 Parker med regionalt värde Stockholm är en mycket vacker stad med sin blandning av bebyggelse, grönska och vatten. Staden har många turister och besökare från stora delar av världen. Utformning av parker och gaturum betyder mycket i detta sammanhang. Flera av de centrala parkerna är viktiga besöksmål. Om besökarna ska fortsätta att komma måste parkerna vara attraktiva och välskötta. Det behövs en särskild satsning på de centrala parkerna på Norrmalm, där besökstrycket är störst. Detsamma gäller även mindre planteringar i centrala lägen. Följande parker har regionalt värde, dvs besöks av turister och boende från andra stadsdelsområden: Bellevue Norra Bantorget Berzelii park Observatorielunden Brunkebergstorg Rosenbadsparken Centralbadets gård Strömparterren Klara Mälarstrand Vasaparken Kungsträdgården Följande planteringar under träd i centrala lägen har regionalt värde : Beridarebansgatan Odenplan Norrlandsgatan Regeringsgatan Mäster Samuelsgatan Sveavägen mellan Kungsgatan och Sergelstorg Rosenbadsparken med sitt läge intill Regeringskansliet är en park av regionalt värde. Observatorielunden intill Stadsbiblioteket har också stort regionalt värde. Centralbadets gård är en liten men välbesökt oas mitt i City (invid Drottninggatan). 9

30 Gröna kedjor Genom en allé eller trädplanterad gata kan man visuellt binda samman bostadens gröna gård med en allmän park. Avståndet till parken känns då kortare och promenaden dit blir trevligare. Genom gröna kedjor kan man underlätta människors närrekreation samtidigt som de ekologiska sambanden förstärks. Vandisvägen fungerar som en grön kedja. Nya gröna kedjor kan skapas genom trädplantering på de gator som föreslås i trädplanerna. (Se kapitlet träd på sid ). Ex på en grön kedja: Grön gård i kv Motorn (), gatugrönska på Dannemoragatan () och Vanadisvägen (), närpark i Vanadislunden (4) och större naturområde i Bellevueområdet (5.). Redan 946 skrev Holger Blom i Gröna Ytor om värdet av gröna kedjor. Som ett rutnät silar parkstråken genom bebyggelsen. De inte bara luckrar upp staden utan särskiljer på ett trivsamt sätt de olika stadspartierna. Fullt utbildat fungerar parkstråket så att parkremsorna löper ut från bostädernas trädgårdssida, förenas och flyter in i den stora parken för lek, tummel och samling. Kedjor av sådana parker leder ut till de lantliga utflyktsparkerna. Åtgärdsbehov sociala värden: Upprustning av parkerna i Rödabergen. Nya parker och bollplaner i Norra Stationsområdet. Upprustning av Norra Bantorget. Upprustning av Rosenbadsparken och kajen vid Klara Mälarstrand. Utreda om en ny park kan anläggas vid Tegelbacken. Förbättra nåbarheten till Bellevue, Haga och Karlberg. Kontinuerliga upprustningar och intensiv skötsel av Kungsträdgården. Ny lekplats i Kungsträdgården. Utreda var nya skateanläggningar kan anläggas. Hålla befintliga parker i bra skick och prioritera skötseln. Nya perennplanteringar i Observatorielunden, Rosenbad och Vanadisplan. Utöka blomsterprogrammet och utarbeta ett nytt vårlöksprogram. Utreda var nya hundrastplatser kan anläggas. Se över de parker som är skolgårdsresurser så att de blir lämpliga för barn. Parkerna bör upprustas med 8-0 års mellanrum. Skötselinsatserna ges hög prioritet. Satsa extra på de centrala parkerna. Skapa nya gröna kedjor. 0

31 TILLGÄNGLIGHET Stockholm har som målsättning att vara världens mest tillgängliga huvudstad år 00. Vissa tillgänglighetsproblem som finns i Norrmalms parker är svåra att åtgärda, till exempel branta lutningar på gångvägar i bergsparkerna, som finns just därför att marken var för bergig för att kunna bebyggas. Andra tillgänglighetsproblem är enklare att åtgärda, till exempel kontrastmarkering och räckeskomplettering i trappor, komplettering med armstöd av befintliga soffor eller utplacering av nya tillgängliga soffor. Vid all förnyelse och förändring av parkerna måste dock tillgänglighetsaspekterna beaktas. Så kallade enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser ska åtgärdas snarast. Vid nyanläggning och större investeringsprojekt gäller mer omfattande krav som ska tas med i planeringen i ett tidigt skede. Enligt lagstiftning från 00 ska hinder i form av brister i lekplatsers utformning eller utrustning undanröjas. Inventering över vilka tillgänglighetsproblem som finns i Norrmalms lekplatser saknas och en sådan inventering är angelägen att ta fram. NÅBARHET Gatustruktur, trafikmängder och topografi påverkar parkernas nåbarhet och möjligheterna att ta sig runt i staden. Många parker kan vara svåra att nå speciellt för barn p g a den stora trafikintensiteten. Det är angeläget att skapa fler trafiksäkra skolvägar. Bättre skyltning till parker och friområden kan öka nåbarheten. TRYGGHET Trygghet och säkerhet har fått allt större uppmärksamhet i planeringen av det offentliga rummet. För att öka tryggheten är det viktigt att det i parkerna finns olika sorts människor och att det pågår verksamhet i parken. Det är t ex viktigt att höra skratt och röster när man går genom parken. Områdets skötsel är avgörande för hur trygg man känner sig. Ska parkerna upplevas som trygga måste de ge ett prydligt och omhändertaget intryck. En vacker och välskött utemiljö prioriteras högt. Andra saker som kan påverka tryggheten är växtligheten, som bör anpassas så att det inte skapas mörka områden. Särskilt viktigt är att röja längs gångstråk. Missnöje med hundbajs och annat skräp kan också påverka parkernas trygghet. En av de mest stökiga och oroliga platserna i Vasastan är Observatorielunden vid Stadsbiblioteket. En särskild studie bör göras av hur situationen ska kunna förbättras där, t ex genom bättre belysning, öppningar i muren mot Sveavägen, anpassad växtlighet och flyttning av skateverksamheten. En trygghetsplan bör tas fram. n upprustning av parken bör göras i samband med Stadsbibliotekets utbyggnad. BELYSNING Belysning av en park ska bidra till att göra parken vacker och orienterbar, men också trygg och säker. I Stockholms byggnadsordning och i Stockholms nattljusvision från 998 betonas att parker bör ha en mörkare karaktär än staden i övrigt. Det är i princip endast vissa målpunkter och de viktigaste gångstråken och deras närmiljö som ska belysas.