Parkplan Älvsjö.

Transkript

1 Parkplan Älvsjö 2008 Del 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel Av Älvsjös parker och naturområden Del 1 av 3, Del 1 riktlinjer, Del 2 park för park, Del 3 förslag 1

2 Planen har utarbetats av MECAD MARK och LANDSKAP Fiskargatan Stockholm Tel: Elin Dagerhamn, landskapsarkitekt uppdragsansvarig Margareta Jonsson, landskapsarkitekt kvalitetsansvarig Åsa Blomberg, landskapsarkitekt Jan-håkan Westbom, IT-ansvarig Planen har beställts av Älvsjö stadsdelsförvaltning och Stockholms exploateringskontor. Beställare stadsdelsförvaltningen: Karin Söderling Beställare exploateringskontoret: Jean- Louis Dessalles Bilder på omslaget uppifrån: Långbrogårdsparken Långsjöbrink Foton är tagna av Elin Dagerhamn 2

3 PARKPLAN DEL 1 Riktlinjer för utveckling och skötsel Innehållsförteckning Inledning 5 Sammanfattning 5 Bakgrund 6 Målsättning och arbetsmetod 7 Historik 8 Planeringsunderlag 10 Parkplanens omfattning 10 -översiktskarta 11 Pågående och planerade projekt 12 Parker och grönytor i Älvsjö - en beskrivning 13 Karaktärer 14 Värden 16 - Ekologiska värden 16 - Kretslopp och stadshälsa 18 - Landformer och topografi 18 - Stadsbild och identitet 19 - En grön infrastruktur 19 - Kulturella värden 22 - Sociala värden 25 Tillgångsanalys 26 Parker med regionalt värde 30 Tillgänglighet/nåbarhet 31 Trygghet/belysning 31 Träd 32 Blommor 35 Skötsel 36 Brukarinflytande/Brukarmedverkan 38 Ordförklaring 39 Referenser 40 PARKPLAN DEL 2 Park för park Beskrivning, värden, analys och åtgärdsförslag för varje park PARKPLAN DEL 3 Förslag till åtgärder och framtida utveckling Sammanställning av åtgärder och kostnader 3

4 4

5 INLEDNING Parker och natur ger förutsättningar för en livskraftig miljö och upprätthåller den biologiska mångfalden. En rik vegetation bidrar också till folkhälsan genom att luften renas och syresätts. I Älvsjö finns mycket vacker naturmark och skogsområden. Dessa är en viktig tillgång för Älvsjöborna, både för lek och för rekreation. Inom stadsdelsområdet finns parker med höga kulturhistoriska och estetiska värden, som också fungerar som viktiga vardagsmiljöer för Älvsjöborna. Många av platserna kräver kontinuerlig tillsyn och underhåll. Det är viktigt att skötselnivån hålls hög för att skapa ett allmänt intryck av att stadsdelen är välskött och trivsam. Delar av Älvsjö är under exploatering då nya bostäder byggs och befolkningsmängden i stadsdelen är ökande. Detta medför att parker och naturområden inom en snar framtid kommer att få ett ökat besökstryck och därmed utsättas för ett ökat slitage. Enligt Stockholms Parkprogram, antaget av kommunfullmäktige ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Målsättning för arbetet med Älvsjös parkplan ska enligt parkprogrammet vara: God parktillgång Hållbar parkmiljö Rik park- och landskapskultur Älvsjös parkplan ska fungera som ett instrument för att skapa och bevara attraktiva och välskötta parker för alla Älvsjös boende och besökare. Satsningar på parker och naturområden ska stämma överens med parkernas karaktär och värden men också anpassas till gällande ekonomiska förutsättningar. Parkplan Del 1 innehåller riktlinjer för utveckling och skötsel av Älvsjös parker och naturområden. Där beskrivs historik, gällande planeringsunderlag samt parkernas karaktärer och värden. Del 1 innehåller även tillgångsanalyser, kapitel om tillgänglighet, trygghet, skötsel m m. Parkplan Del 2 innehåller beskrivning av varje enskild park med värden, karaktär, analys och åtgärdsförslag. Parkplan Del 3 är en sammanställning av de åtgärdsbehov som framkommit i Parkplan Del 1 och Parkplan Del 2 samt beräknade kostnader. Parkplan del 3 ska vara underlag för stadens budgetarbete och bör uppdateras varje år. 5

6 SAMMANFATTNING Älvsjös parkplan har tagits fram utifrån mål, råd och riktlinjer i Stockholms Parkprogram. Planen ska klarlägga behov av investerings- och skötselåtgärder och kunna vara underlag för stadens budgetarbete. Parkerna i Älvsjö varierar stort utifrån innehåll och skötselbehov. Inom stadsdelen finns många mindre naturområden naturkvarter - med höga sociala och ekologiska värden. Det finns också många värdefulla och rekreativa anlagda parker med höga kulturhistoriska och sociala värden. Dessutom finns två större skogsområden som är av stor betydelse för Älvsjöbornas rekreation och friluftsliv. De viktigaste åtgärderna som föreslås är: Bevara och utveckla parkernas karaktär och värden. Ökad satsning på skötseln av parkerna för att höja status och trivselvärden. Ogräsrensning bör starta tidigare på säsongen. Förbättrad skötsel i Älvsjö och Solbergaskogen. Anlägga och/eller utveckla en stadsdelspark för varje stadsdelsområde. Ta fram upprustningsprogram för ett antal parker. Ge trafikkontoret i uppdrag att ta fram trädvårdsplaner för befintliga alléer. Öka blomsterprakten genom att satsa mer på blommande träd, buskar och anlägga fler rabatter med perenner, annueller och lökväxter. Värna och utveckla mötesplatser för eftersatta åldersgrupper, som pensionärer och ungdomar. Inventera och utvärdera tillgängligheten av lekplatser och kvartersparker för barn och funktionshindrade. Utveckla och värna om de gröna stråken i Älvsjö. Kartlägga och klassa de kulturhistoriska värdena i Älvsjö. BAKGRUND Syfte Syftet med parkplanen är att: Klarlägga hur stadsdelsområdets parker och friytor ska utvecklas. Ge förslag till prioritering av investeringsåtgärder och skötselinsatser för Älvsjös parker. Vara underlag för det årliga budgetarbetet gällande investering och skötsel. Vara underlag för hantering av parkmarken vid kommunens fysiska planering. Planen är uppdelad i tre delar. Del 1 Parkplanedokument med historik, beskrivning, värden, karaktärer, skötsel m m Del 2 Beskrivning av varje enskild park och naturområde Del 3 Förslag till åtgärder och framtida utveckling. Parkplanens planeringshorisont är ca 10 år. Den ska dock vara ett levande dokument och investerings- respektive skötselkostnader bör uppdateras varje år i samband med budgetarbetet. Del 3 uppdateras varje år i samband med budgetarbetet och Del 2 uppdateras efter varje genomförd åtgärd. 6

7 MÅLSÄTTNING Älvsjösborna ska kunna nå en stadsdelsspark eller kvarterspark inom 7-8 minuters promenad från sin bostad. Viktiga stråk och grönstrukturen i dess helhet ska säkerställas och förstärkas. Älvsjö ska vara en trygg stadsdel. Den biologiska mångfalden ska bevaras. Kulturhistoriskt värdefulla parker och växtmaterial ska bevaras och skyddas. Skötseln av parkerna ska anpassas till respektive parks karaktär. ARBETSMETOD Arbetsprocess / tillvägagångssätt Inventering Samtliga parker och platser inventeras. Åtgärdsförslag Behov av förändring och förnyelse visas på. Åtgärdsförslag prioriteras. Åtgärdsförslagen kostnadsbedöms. Jämförelse och samordning med stadsdelens respektive Exploateringskontorets budget sker. Kriterier för prioritering av åtgärder Parkkaraktär - miljöer med skötselkrävande karaktärer t e x skötselintensiva parker prioriteras. Socialt tryck parker med högt besökstryck prioriteras. Kulturvärde historiska parker prioriteras. Objektkvalitet trygghet och tillgänglighet prioriteras. Gröna stråk områden med särskilt värde för grönstrukturen prioriteras. Prioritering har skett i tre klasser: 1. akut 2. nödvändig 3. önskvärd Resultatet sammanställs i tabeller Tabellerna redovisas i Parkplan del 3. En tabell med förslag till investeringsåtgärder. En tabell med förslag till angelägna utredningar En tabell för underhållsåtgärder Kostnadsbedömning Se Parkplan Del 3. Varje föreslagen åtgärd har kostnadsbedömts. Bedömningen har gjorts med hjälp av jämförelser med erfarenhetsvärden för liknande objekt. Inga exakta kostnader har framräknats utan investeringsåtgärderna har delats in i intervaller enligt följande: < 50 tkr = 50 tkr-100 tkr = tkr = 500 tkr-1 mnkr > 1 mnkr I samband med framtagande av program för varje enskild park bör noggranna kostnadskalkyler göras. Alla park- och grönytor i stadsdelen inventeras och analyseras inom ramen för parkplanen. 7

8 HISTORIK Det historiska landskapet Äldsta spåren är från bronsåldern med skålgropar så kallade Älvkvarnar. Människor här länge levt och brukat jorden i Älvsjö. Markerna i och runt Solbergaskogen visar tydliga spår av detta. Här finns fler gravfält från yngre järnåldern. Då stod havsnivån ca 5 m högre än den gör i dag. Älvkvarnar eller skålgropar. Större stenar eller hällar med små utmejslade skålformade gropar, tolkas som offergropar, bronsålder. Foto Brennekyrkia Sochn, Bild Långbro Gård Foto från släkten Söderlunds familjealbum 1900-talet Älvsjö villastad började byggas 1908 och redan 1915 hade en stor del av tomterna exploaterats. Resterande delar byggdes i princip ut under och 20-talen. Området är ett gott exempel på den typ av villastäder som uppstod utmed stambanan i början av seklet. Gammal kulturbyggd Älvsjötrakten är en gammal kulturbygd och här finns en av stadens äldsta byggnader - Brännkyrka kyrka från 1100-talet. Fram till 1900-talets början var området ett typiskt jordbrukslandskap med stora sätesgårdar. Några av dem var Långbro, Älvsjö och Örby slott, med anor från och 1600-talen. Terrängen är delvis kuperad och vägarna slingrar sig fram. Tomterna är förhållandevis stora och kvarteren är oregelbundna till formen. De smala gatorna kantas av mycket grönska. I trädgårdarna finns i allmänhet äldre, stora träd bevarade. Området har ett högt kulturhistoriskt värde som är viktigt att bibehålla. Även övriga områden i Älvsjö kom att byggas ut successivt på samma sätt som Älvsjö villastad. 8

9 Örby/Liseberg domineras av Örby slottsanläggning. Egendomen har steg för steg styckats och flerfamiljshus och villabebyggelse har kommit till efter hand under hela 1900-talet. Örby slott Foto Selling 1955 Stockholm Stadsmuseum Långbro villabebyggelse är utspridd i det före detta jordbrukslandskapet. Här finns några flerfamiljshus men främst villor. Långbro park, det tidigare sjukhusområdet, sätter med sina storskaliga institutionsanläggningar stor prägel på sitt närområde. Gamla alléer med framför allt askar är karaktäristiska för gatorna i de sydvästra delarna av Långbro. Bild på föregående sida på Långbro Gård. Långsjö villabebyggelse ligger insprängd i den kuperade terrängen. Tomterna var ursprungligen stora och ofta oregelbundna. Stadsdelen har under hela talet kontinuerligt byggts ut och förtätats med villabebyggelse av olika karaktär. Långsjö Gård Foto L.AF Petersen 1946 Stockholm Stadsmuseum 9 Herrängens bebyggelse är blandad och härstammar ifrån olika tidsepoker. Den följer den kuperade terrängen med ett slingrande gatunät. Det första småstugeområdet uppfördes vid Långsjön kring Herrängens Gård, som byggdes på talet. Under tal var det byggboom för småhusbebyggelse i Herrängen. Solberga har en kärna av blandad småstugebebyggelse från 1930-talet. Etappvis har flerbostadsområden byggts till, främst på talet då grannskapstanken och centrumbildningar var i ropet. I stadsdelen finns också karaktäristiska flerbostadshus från 1970-talet, som kv Apelsinen. Närmare Älvsjö centrum och stationsplanen finns mycket ny bebyggelse från 1980 talet, bl.a Erikssons. Vid Älvsjö centrum ligger Älvsjö Gård med anor från 1490-talet. Gården ligger strategiskt nära Göta landsväg och har troligen haft en fantastiskt utsikt över Brännkyrkasjön ( som inte längre finns) Göta landsväg strax söder om Årstafältet Foto Ferenius Stockholm Stadsmuseum Herrängens Gård Foto Selling 1928 Stockholm Stadsmuseum Älvsjö Gård Foto Modins samling 1922 Stockholm Stadsmuseum

10 PLANERINGSUNDERLAG Vid förändringar och arbete med Älvsjös parker och grönområden bör följande planeringsunderlag beaktas. Nationella miljömål Enligt regeringens nationella miljömål ska kulturhistoriska och estetiska värden tas till vara och förstärkas och den biologiska mångfalden utvecklas. Framtidsformer Enligt regeringens handlingsprogram Framtidsformer ska kvalitet och skönhetsaspekter inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden utan kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Riksintressen Enligt stadsmuseets klassificering är ett antal områden av riksintresse för kulturminnesvården. Se kapitlet om kulturella värden. Älvsjöskogen klassas som ett riksintresse för naturvården. Stockholms översiktsplan med byggnadsordning Översiktsplanen slår fast att Stockholms gröna struktur ska bibehållas och att varje stadsdelsområde ska erbjuda närrekreation som har gott lokalklimat och är fri från störningar. I Stockholms byggnadsordning, som är en del av översiktsplanen, framgår att ytterstadens parker bör vårdas och vidmakthållas så att tydlighet och inbördes samband upprätthålls. För att delar av parkernas gröna rum ska kunna få tas i anspråk krävs att motsvarande kvaliteter nyskapas. Stockholms parkprogram Enligt parkprogrammet ska en parkplan tas fram för varje stadsdelsområde. Planen ska beskriva parkernas historia, karaktär, värden och andra förutsättningar. Barnkonventionen Barnkonventionen slår fast att barnens bästa ska komma i första hand och att deras rätt till lek, vila och fritid ska tillgodoses. Barn och ungdomar ska få vara delaktiga i förändringen av parkmarken. Tillgänglighet I Stockholm en stad för alla Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö finns stadens riktlinjer för hur utomhusmiljön ska utformas. I Älvsjö finns en nyligen framtagen tillgänglighetsplan. För utformning av lekplatser finns information i Mer åt fler på lekplatsen Bra lekplats för barn med funktionshinder blir bättre för oss alla (Sveriges kommuner och landsting). PARKPLANENS OMFATTNING Parkplanen omfattar den mark som är parkmark enligt gällande detaljplaner. Planen omfattar även den gatumark som innehåller någon form och grönska och som upplevs som parkmark. I planen ingår inte privatägd mark, skolgårdar, kyrkogårdar eller idrottsplatser. Stockholms miljöprogram Övergripande mål för biologisk mångfald. 10

11 Översiktskarta Stadsdelens parker och grönytor Stadsdelens samtliga parker, lekplatser, naturområden och gatustråk beskrivs utförligt i Parkplan Del 2. Platserna redovisas geografiskt indelade utifrån dessa fyra delområden, se karta. LÅNGBRO Solberga Örby/Liseberg Herrängen/Långsjön 11 Övriga parker Parker som inte ligger på park- eller gatumark, men som ändå är viktiga för stadsdelens medborgare. Kyrkogårdar Brännkyrka kyrkogård Västberga kyrkogård Skolgårdar Sjöängsskolan Solbergaskolan Dalskolan Kämpetorpsskolan Skolorna vid Långbrogårdsparken Ekängens skola Johan Skyttes skola Långbrodalsskolan Idrottsplatser Älvsjö gamla bollplan Älvsjö idrottsplats Herrängens bollplan Långbro bollplan Kämpetorps bollplan Solberga bollplan Sjöängens bollplan

12 PÅGÅENDE och PLANERADE PROJEKT i Älvsjö Nyligen genomförda parkupprustningar Under årens lopp har flera parker kontinuerligt upprustats. Målsättningen har varit att tillvarata och utveckla parkernas karaktär och värden. Ett stort arbete med upprustning av Älvsjös lekplatser har pågått under de senaste tio åren. Långbroparken, lekområde Sjörövarparken Prästgårdsparken Upprustning av Örby Slottspark Ny parkväg vid Safirgränd Ellas stig Skateboardramp Bergtorpskärret Kristalltorget Gatustråk Kv Gäddan Upprustning av lekplats i Safirparken Planerade park- och grönområdesprojekt: Klackparken Klacktorget Vattenpark i Sjöängen Torget vid Älvsjö centrum Fruktparken Johan Skyttes park Gatustråk vid kvarteret Armborstet Exploateringsprojekt som påverkar stadsdelens parkplanering: Solberga 1:1 Älvsjö Centrum Nytt torg vid Älvsjö Centrum Kv Armborstet, Solberga JM. Seniorboende och bostadsrätter. Kv Granaten Solberga, bygge av två flerbostadshus samt 13 radhus pågår. Klubbevägen Älvsjöskogen, Utökning av befintlig barnstuga och upprustning av parkområde. Förtätning av småhusbebyggelse vid grönstråk mellan Örby Allé och Huddingevägen, Äppelängen. Nya bostäder Akvamarinen 1, norr om Kristalltorget i Solberga. Kv Lappjäxan Solberga. lamellhus med sammanlagt ca 80 bostäder. Därav ombyggnad av Klacktorget. Kv Snabelskon. Solberga. Planens syfte är att bygga nya bostäder, ca 15 lägenheter Kv Spikklubban m m (Älvsjövägen), gatuombyggnad. Kv Tigerögat, Solberga. (Nybyggnad av bostäder) Kv Akvamarinen (Cirkusplatsen), kontor 13 våningar. Föreslagen till bostadsbebyggelse i Kv Armborsten medför större behov av parkeringsplatser: Parkeringsyta på del av fastigheten Sandaletten 1 och del av parkmark (grusad yta i dag). Kv Sjöstöveln, Solberga. Ombyggnad av sjukhus till bostäder samt komplettering med tre nya punkthus. Skohornet, Sylklacken m fl, Solberga. Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag som möjliggör byggande av bostadshus innehållande ca 80 lägenheter. Västberga 1:1 vid Diamantbacken, Solberga, nedgrävning av kraftledning. Nya radhus vid Johan Skyttes skola och BMX-banan. 12

13 PARKER och GRÖNYTOR i Älvsjö - en beskrivning Älvsjö är en grön stadsdel med god tillgång till skogsområden och bevarad naturmark. Älvsjö omfattar stadsdelarna Herrängen, Långbro, Långsjö, Älvsjö, Solberga, Örby Slott och Liseberg. Anlagda parker och lekplatser är relativt jämnt utplacerade över stadsdelen. Av Älvsjös areal på ca 911 ha är ca två tredjedelar obebyggd friyta. En femtedel av friytan är offentlig, dvs tillgänglig för alla. Efter Skarpnäck är Älvsjö det stadsdelsområde i Stockholm som har mest friyta/invånare, vilket framgår av nedanstående diagram (hämtat från Stockholms sociotopkarta). Den totala folkmängden i Älvsjö är invånare. Många bor i villor eller radhus och har tillgång till egen tomt. Älvsjö centrum Älvsjö har ett nät av grönstråk, naturområden och skogsområden som bildar stommen i Älvsjös bebyggelsestruktur. Här och var finns också anlagda parker och lekplatser insprängda i bebyggelsen. De gamla alléerna som finns bevarade i Älvsjö är kulturhistoriskt intressanta och skapar karaktär åt stadsbilden. Den nu pågående förtätningen av Älvsjö skapar ett högre tryck på befintlig parkmark. Värdet på grönstråk och naturområden kommer därmed att öka. Älvsjös kulturhistorisk intressanta platser, som Älvsjö gård, Örby slott, Långbro gård, Herrängens gård, Solberga prästgård och Långsjö gård är identitetsskapande och ger stadsdelen en historisk förankring. De medverkar också till en orienterbar förståelse av hur landskapsbilden en gång har sett ut i Älvsjö med omnejd. Besparingar i driftbudgeten har gjort det till en tuff uppgift för både entreprenör och upphandlande enhet i Älvsjö stadsdel att sköta och ta hand om alla Älvsjös grönområden. Det är både en övergripande skötsel av skogsområden och naturmark och en mer intensiv skötsel av parker och lekplatser som kontinuerligt ska utföras. Detta arbete utförs för att erbjuda Älvsjöborna en välordnad och trevlig stadsdel att leva och bo i. 13

14 KARAKTÄRER Parkernas karaktär används för att beskriva hur miljön ser ut och hur den är gestaltad samt även för att ange en grov inriktning på skötseln. Varje park- och naturområde i Älvsjö bör ses som en egen plats, med en egen identitet och sammansättning av värden. Karaktären bör användas som målbild för programskrivningar och vid upprättandet av skötselplaner. Inom Älvsjö stadsdel har 13 olika parkkaraktärer tagits fram utifrån parkprogrammets beskrivning och skötselklasser. Här nedan ges definition på karaktärerna, de flesta enligt Stockholms parkprogram. Historiska parker Äldre parker av kulturhistoriskt värde. Ligger ofta i anslutning till värdefull byggnad. Bild från Örby slott. Prydnadsparker Trädgårdsliknande park med mycket blomsterplanteringar. För avkoppling och blomprakt. Bild från Prästgårdsparken. Kvartersparker Mindre parker ofta insprängda i bebyggelsen. På grund av sin storlek ofta enfunktionella. Viktiga för lek och närrekreation. Bild från Vivelparken Strandpark Långsmalt strandstråk längs en öppen vattenyta. Naturlik halvöppen park med lövträd och böljande klippta gräsytor. Längsgående gångstråk. Sittplatser med utsikt över vattnet. Promenader, ro, bad och fiske. Bild från Strandängen Lekpark och parklekar Lekplatser av varierande storlek med lekutrustning som vänder sig till barn av olika åldrar. Gångvägar, sittplatser med utsikt över lekredskapen. Parklekar är bemannade av anställd personal. Bild från Herrhagen Parktorg Små gröna platser med blomsterplanteringar och enstaka träd. Ofta en del av gatustrukturen. Folkliv och vila i solen. Ofta med uteservering. Bild från Juvelerartorget 14

15 Parkstråk Halvöppen park eller stråk, en grön oas med gräsytor och sittplatser för avkoppling. Lekplatser och blomsterplanteringar förekommer. Bild från Solberga äng Skogsområde Beskogad naturmark av olika slag som innehåller flera olika biotoper. Älvsjöskogen är ett av Stockholms tio stora skogsområden med en varierande skärgårdsskog från torra hällmarksskogar och ekbackar till fuktiga granskogar och lövsump-skogar. Inslag av våtmarker och mindre sjöar förekommer. Bild från Solbergaskogen Naturområde Sluten till halvsluten skogsmiljö ofta på höjdrygg. Tall med lövinslag är vanligt. Stig, gångväg, motionsspår, promenader, lek och naturupplevelser (5-50 ha). Bild från naturområde längs Vantörsvägen Landskapspark Öppen park, ofta i dalstråk med skogsklädda sidor. Liknar ett öppet hagmarkslandskap ibland med ett vattendrag centralt. I brynen finns bl a lekplatser, bollplaner, ibland uteserveringar. Bollspel, lek, promenader, ro, picknick och solbad. Bild från Sjöängen Naturkvarter Bevarad naturmark, vanligtvis skogsklädd höjdrygg, bergsluttning, natur- eller klippstrand. Utgör ofta gröna stråk genom eller kring bebyggelsen. Promenader, ro och närnatur. Lek i skogen och på små lekplatser. (0,5-5 ha). Bild från Maskrosstigen Naturstråk Nät av g/c-vägar genom halvöppen eller skogsklädd naturmark. Oftast klippta gräsremsor närmast vägen. Viktiga och säkra grönstråk. Parksoffor för vila. Promenad, cykeltur. Bild från Toffelbacken Gatustråk Gräsytor med eller utan buskar och träd längs gator. Kan innehålla g/cbanor. Mjukar upp vägmiljöerna och länkar samman grönstrukturen. Förbättrar mikroklimatet, sällan några vistelsevärden. Promenad. Bild från Sävstaholm Trafikgrönytor Oftast öppna gräsytor längs med större vägar, ibland med bullerplank.. En del planterade träd och buskar förekommer. Visuella och något bullerdämpande barriärer Inga vistelsevärden Bild från Kontrollvägen mot Södertäljevägen. 15

16 VÄRDEN Parkerna innehåller olika värden. Värdena bör vara utgångspunkt för planering och framtagande av programförslag för åtgärder i parker och grönområden. Enligt parkprogrammet efterfrågas värdetäthet, dvs att det ska finnas många olika värden i varje park. Läs mer om värden i Stockholms parkprogram. Ekologiska värden Parker och grönområden har ett ekologiskt värde genom att grönskan bidrar till den biologiska mångfalden. Även sambanden mellan grönområdena är viktiga då de bildar gröna korridorer som underlättar spridningen av flora och fauna. För att bevara den biologiska mångfalden är alla gröna ytor av värde, även de som är mycket små och de som ligger på kvartersmark. Det är viktigt att parker har ett varierat innehåll av träd och andra växter. Likaså att naturområdena innehåller omväxlande miljöer och många olika typer av biotoper. Många träd är särskilt värdefulla. Speciellt värdefulla är de träd som är gamla och ihåliga, då de i regel hyser ett rikt insektsliv. Det är angeläget att bevara de gröna samband som finns. (dvs att parker och grönområden hänger samman med varandra i stråk) I Älvsjö finns många naturkvarter och breda parkstråk som bildar ett nät av ekologiska värdefulla områden. Även villaträdgårdarna, som det finns många av i Älvsjö, bidrar till de ekologiska sambanden. Det finns fler inventeringar som belyser naturvärdena i Älvsjö, bl.a Artarken - Stockolms stads databas för hotade och skyddsvärda arter. Mer material om Älvsjö naturvärden kan hittas i Natur i Stockholms friytor del II rev. Upplaga 1992 Stockholm stad. Utdrag ur biotopkartan Bebyggd och hårdgjord mark Gles bebyggelse Ädellövskog Övrig lövskog Hällmarkstallskog Övrig barrskog Blandskog Fuktig halvöppen gräsmark Frisk halvöppen gräsmark Torr halvöppen gräsmark Halvöppen hällmark Fuktig öppen gräsmark Frisk öppen gräsmark Torr öppen gräsmark Öppen hällmark Åker Odlingslotter Öppen myr Trädklädd myr Sumpskog Öppet vatten Vattenområde med vegetation Mark med avlägsnad vegetation Vattendrag/dike 16

17 Djurliv De större grönområdena i Älvsjö stadsdel innehåller ett förvånansvärt rikt djurliv. Solbergaskogen är ett exempel på detta (se Solbergaskogen skötselplan 1989-rev 2007). En inventering av fågellivet i skogen har gjorts i samband med framtagandet av skötselplanen där 45 olika arter observerats, vilket kan jämföras med ca 15 arter för en traditionell park. Även den större Älvsjöskogen har stora ekologiska värden och är mycket viktig för djurlivet i området. Ekinventering Stockholms stad har genomfört en ekinventering för hela Stockholmsområdet: Stockholms unika ekmiljöer, förekomst, bevarande och utveckling. Arbetet har innefattat inventering av befintliga ekbestånd, förslag till skötsel för dessa, samt analys av svaga spridningssamband. För att kunna ta hänsyn till ekmiljöerna och dess värden i samband med framtida stadsplanering har ekmiljöer och de enskilda ekarnas natur och kulturvärden bedömts på en skala från I-III, där I innebär det högsta naturvärdet. Det ska dock framhållas att alla miljöer med stora ekar är värdefulla, eftersom de i ett större perspektiv är en bristvara. Utifrån naturvärdesklassningen från I- III utpekas ett antal ekmiljöer. Exempel på några från klass III är Östra Älvsjöskogen, ekdunge vid Långsjöbadet, ekar vid Herrängens Gård samt ekar längs Vantörsvägen i skogsområdet Vaggvisan. Det finns ett område som är av klass I, ekar vid Älvsjö Gård. Flest stora enskilda ekar finns i Herrängen och Långsjön. Det finns ett restaureringsbehov av befintliga ekmiljöer. Akuta åtgärder behöver göras i vid Långsjöbadet och Herrängens Gård. Sedan finns det ett antal åtgärder som behöver göras under de närmsta 10 åren. För en detaljerad lista se Stockholm unika ekmiljöer förekomst, bevarande och utveckling. Regionala samband Älvsjös förhållande till den regionala grönstrukturen är viktig. De gröna friytorna i Långsjö, Herrängen och Långbro bildar viktiga biologiska 17 Utdrag ur karta 7 Restaurering och skötsel av ekmiljöer från Stockholm unika ekmiljöer förekomst, bevarande och utveckling. Rött= akuta åtgärder, gult= åtgärder som bör utföras inom 10 år, grönt= inga åtgärdsbehov. spridningsvägar mellan Solbergskogen, Älvsjöskogen, Långsjön och den regionala Bornsjökilen. Inom Älvsjö finns också specifika lokaler för vissa arter, som stora bestånd av vårkrokus, som är av ett regionalt värde. Åtgärdsbehov för ekologiska värden: För att bevara och öka den biologiska mångfalden ska: Viktiga parker och andra gröna ytor inte tas i anspråk för andra ändamål. Gamla och ihåliga träd sparas där detta är möjligt med tanke på säkerheten. Natur bevaras i bebyggelseområden. Hotade och skyddsvärda arter bevaras och skyddas. Ett ekologisk perspektiv tas med vid skötsel av ytor kring Långsjön. Befintliga våtmarker tas tillvara och utvecklas. Åtgärder utföres enligt publicerad ekinventering.

18 Kretslopp och stadshälsa Grönska, parker, natur och öppna vattenytor har stor inverkan på stadens klimat och miljösituation. Parker kan: Syresätta luften 25 träd balanserar en bils utsläpp. Filtrera luftföroreningar Utjämna temperaturskillnader Öka luftfuktigheten Dämpa regn och dagvattenavrinning Parker är också rum för motion och rekreation, vilket har stor betydelse för folkhälsan. Grönska, berg, vatten och solljus anses av många forskare också ha stor påverkan på vår mentala hälsa. Genom att bevara en variation av växter, djur och fungerande ekosystem i staden uppnås också en god livsmiljö för oss människor. grågrönt = höjdpunkt, streck = bergsbrant, gulgrönt= dalgång Landformer och topografi Grönstrukturens branter, åsar, dalar och vattenstråk är en väsentlig del av Stockholms landskapsbild och dess skönhet Älvsjö var en gång ett jordbrukslandskap där de naturliga landformerna syntes tydligt. Den då uppodlade åkermarken som fanns visade de ursprungliga dalgångarna. Ett dalgångsstråk går genom Solbergaskogen och Långbro Gård via Älvsjö centrum och en vik in till Sjöängen i Örby/Liseberg. Denna dalgång sträcker sig i sin helhet från Hägersten till Rågsved. Branta åsar finns i Solberga och sydöstra Älvsjö i Älvsjöskogen och Långsjön. 18 Bebyggelse i dalgång mellan Solbergskogen och Långbro Gård.

19 Stadsbild /Identitet Det går att urskilja olika nivåer av vegetationens betydelse för stadsbilden. Den kan vara strukturerande och avskiljande och på så sätt hjälpa till med orienterbarheten i ett område. Den kan också avgränsa ett område från ett annat. Mindre friytor i anslutning till bebyggelsen skapar olika gatumiljöer, stråk, mötespunkter med mera. Detaljer i gatumiljön och kring bebyggelsen kan förstärka en plats utformning eller på annat sätt ge den en tydlig identitet. Ett starkt karaktärsdrag för Älvsjö är villabebyggelsen från olika tidsepoker, med villaträdgårdar av varierande form och storlek och de många sparade naturkvarteren i bebyggelseområdena. Närheten till de större skogsområden, Solberga- och Älvsjöskogen, ger också stadsdelområdet en specifik identitet. Park- och naturstråken som vindlar sig fram genom stadsdelarna knyter samman grönstrukturens olika delar. Det är viktigt för stadsbilden att det gröna får en naturlig plats i de allt tätare, centrala delarna av Älvsjö. I likhet med Stockholms innerstad bör Älvsjö centrum få ett nät av gatuträd och parker som knyts samman på ett tydligt och naturligt sätt. I detta sammanhang spelar det gröna längs Götalandsvägen och entréerna till Älvsjö en viktig roll. En grön infrastruktur Grönstrukturen utgörs av naturmark anlagda parker, parkstråk, och andra gröna områden som trädgårdar och kyrkogårdar. Det är viktigt att hela stadsdelen ses som en helhet - en grön struktur. Denna grundsyn bör tillämpas vid all vidare stadsplanering. En sammanhängande grönstruktur är inte enbart av betydelse för bevarandet av biologisk mångfald, den spelar också stor roll för människors användande av parker och natur. Grönstråk Ett grönstråk, grönkorridor, eller en grön förbindelse, är en kedja av parkstråk, parker, naturstråk och naturområden som länkar samman olika målpunkter. Stråket har också ett värde sig. Här ges tillfälle för dagliga promenader, rastning av hunden, joggning mm. En allé eller en trädplantering längs en gata kan visuellt binda samman bostadens gröna gård med en allmän park. Avståndet till parken känns då kortare och promenaden dit blir trevligare. Genom sammanlänkade gröna kedjor kan man underlätta människors närrekreation samtidigt som de ekologiska sambanden förstärks. Sammanhängande grönstråk kan genom sin utformning förbättra sambanden mellan olika stadsdelar och gröna målpunkter. Götalandsvägen, i fonden Älvsjö stationsplan. 19

20 Följande gröna stråk i Älvsjö har markerats in på kartan: 1. Stråk Långsjön (från södra Mickelsbergsvägen till Långsjöbadet) 2. Stråk Svartlösavägen (från Långsjöbadet till Älvsjövägen) 3. Stråk Älvsjöskogen (Långsjöbadet till Älvsjö centrum) 4. Stråk Vaggvisan (genom naturområdet från Långbroparken till Svartlösavägen) 5. Stråk Långbroparken (från Mickelsbergsvägen till Älvsjöskogen) 6. Stråk Linbodavägen (från Vantörsvägen till Älvsjövägen via Kristallen) 7. Stråk Älvsjövägen (från trafikplats Södertäljevägen till Älvsjö centrum) 8. Stråk Solbergaskogen (från Kämpetorpsskolan till Västberga industriområde) 9. Stråk östra Solberga (från Solbrännan igenom Solberga till Södertäljevägen och flera förgreningar igenom skogen till bl a parkleken) 10. Stråk Älvsjö centrum (Från Älvsjö torg till Solbränna, Älvsjö mässan och Präsgårdsparken) 11. Stråk Sjöängen (från Västberga begravningsplats till Sparreholmsvägen) 12. Stråk Örby slott (från Äppelängen till Sjöängen) 13. Stråk Äppelängen (från Örbymotet till Sylvestergatan) 14. Stråk Älvsjö industriområde (från östra Älvsjöskogen till Älvsjö centrum via Älvsjö IP) 20

21 Riktlinjer för utveckling och förbättring av de gröna stråken: 1. Stråk Långsjön Plantera karaktärsträd vid gatustråket vid Herrängens gård. Utveckla naturkvarter vid Glasmästarvägen (Sjöstråket). 2. Stråk Svartlösavägen Bibehålla grönytor längs Svartlösavägen och utveckla dessa. 3. Stråk Älvsjöskogen Åtgärda entréer vid norr Älvsjöskogen. 4. Stråk Vaggvisan Bibehålla nuvarande karaktär. 5. Stråk Långbroparken Vid nybyggnation genom Långbroområdet vid Långbrodalsskolan bör ett nytt genomgående parkstråk skapas. 6. Stråk Linbodavägen Bibehålla träd vid fotbollsplanen vid Vivelparken. Ha hög skötselnivå vid sittplatser vid odlingslotterna. Utveckla Fjärilsparken till odlingslotter med allmänna sittplatser. 9. Stråk östra Solberga Bibehålla natur- och parkstråken välskötta 10. Stråk Älvsjö centrum Påvisa närheten till centrum genom att vidareutveckla stråkens stadsmässighet och utöka prydnadsvärdet (blomprakt). 11. Stråk Sjöängen Vidareutveckla sträckan genom Sjöängen och längs med Huddingevägen (se Del 2) 12. Stråk Örby slott Utreda om dubbelsidig allé kan planteras längs Örby allé. 13. Stråk Äppelängen Behålla minst ett 20 meter brett parkstråk vid bebyggelse av delar av Äppelängen. 14. Stråk Älvsjö industriområde Vidareutveckla sträckan mellan Älvsjö IP och Älvsjö centrum. 7. Stråk Älvsjövägen Bibehålla träd längs Älvsjövägen. Rusta upp Juvelerartorget. 8. Stråk Solbergaskogen Utveckla entréerna till skogen bl a vid Prästgårdsparken och vid Kämpetorpsskolan. Sätta upp nya informationsskyltar vid alla entréer till Solbergaskogen. De gröna stråken bör bevaras och utvecklas, så att de gröna sambanden förstärks. 21

22 Kulturella värden Det finns många kulturhistoriskt intressanta områden i Älvsjö. I översiktsplanen utpekas inom Älvsjö några kulturhistoriskt värdefulla miljöer, så kallade 3:12 områden där PBL kap. 3:12 är lämplig. Följande ingår: Långbro sjukhuspark. En anläggning för kommunal sjukhusvård som uppfördes Sjukhusparken är välbevarad med damm, lusthus, ansade gräsmattor, grusade gångar och stora träd. Långbrosjukhus ingår även i Stockholms grönstruktur som parkanläggning med särskilt bevarande. Älvsjö villastads bebyggelse som började byggas år Örby slott byggt på 1670-talet med dess parkanläggning. Stockholm stadsmuseum utför för närvarande inventeringar av bebyggelse i ytterstaden inom det så kallade ytterstadsprojektet. Solberga är inventerat. Området längs med Folkparksvägen samt Apelsinlunden är utpekat som särskilt värdefulla områden som ännu inte är utpekat i Stockholms översiktsplan. Vad gäller Brännkyrka kyrkogård är kyrkan och kyrkogården skyddad enligt kulturminneslagen bestämmelser 4 kap. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer enligt Stockholms parkprogram Brännkyrka kyrkogård Herrängens Gård Långbro Gård Långsjö Gård Älvsjö Gård Örby slott Kulturhistorisk intressanta växter i Älvsjö Även växter och träd kan ha höga kulturhistoriska värden, såsom gamla karaktäristiska alléer (se kapitlet Träd), stora enskilda ekar eller ekmiljöer som t ex vid Herrängens Gård. Vid Brännkyrka kyrkogård finns bland annat almar kvar som planterades av Årstafrun Märta Helena Reenstierna. Det är viktigt att värna om de växter som har ett stort biologiskt och kulturhistoriskt värde. Så som ett av sveriges största bestånd av vildtukpan ( Tulipa Sylvestris) vid Långbro Gård. Här finns även andra värdefulla växter så som en äldre krokussort (Crocus vernus). Vid Solberga finns gamla pimpinellrosor. Förhoppningsvis kan sticklingar tas och på sikt kan dessa rosor användas i Älvsjö. Fornlämningar Fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen 2 kapitel. Till varje fast fornlämning hör ett stort område på marken som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art eller betydelse ( fornlämningsområde). I dag finns ca 40 tal kända fornlämningar i Älvsjö men med största sannolikhet finns fler fornlämningar inom stadsdelen. Det är i dag närmare 30 år sedan man gjorde en fornlämningsinventering. Särskilt utpekade fornlämningsområden enligt översiktsplanen är äldre gårds- och bytomtslägen och gravfält som ligger inom Solbergaskogen. Även Göta landsväg är en betydelsefull fornlämning. Göta landsväg utgjorde förbindelsen mellan Stockholm och Götalandskapet. Vägen fanns redan under medeltiden och troligen redan under järnåldern. Fram till 1660-talet var den huvudstadens enda utfartsväg på land mot södra Sverige och kontinenten. Att tänka på vid framtida upprustningar Vid upprustning av parker och naturområden eller vid exploatering bör en kulturhistorik utredning om platsens värde ingå i programarbetet. Om utredningen visar att värdet inte är tillräckligt stort för att kunna bevaras under rådande omständigheter bör en dokumentation av platsen göras. Denna kan utföras av Stadsmuseum eller att materialet skickas dit för arkivering. Den privata trädgårdens kulturarv Som privatperson var aktsam om din gamla trädgård. Om du har gamla frösorter skicka in dessa till Fröuppropet Programmet för odlad mångfald. 22

23 Fornlämningar 1. ( R ) 151- husgrund Kv Basfiolen 6, Stubbängsvägen 16 Husgrund historisk tid. 2. ( R ) 204- stensättning Närmast rund 5 m 3. Fruktträd- har tillhört Herrängens Gård 4. ( R ) 217- gränsmärke Gränsmärke, järntavla Stockholm länsstad. Fastsatt i en mur som löper utmed vägen Korkskruven gamla Göta landsväg 5. ( R ) 34 Göta landsväg Löper genom hela Älvsjö från Herrängen till Örby/Liseberg 6. ( R ) 134- Ursprungligt läge för Älvkvarnar Älvkvarnar flyttat till Lerkrogen 7. ( R ) 133- Stensättningsliknande lämning Närmast oval 6x4 m. 8. R 59 fornlämning Lagskyddad fast fornlämning hög ca 7 i diameter 9. R 60 rest av gravfält med tre gravar, vikingatid 10. R 63 gravhög Hög ca 9 meter i diameter, skadad 11. R 62 gravhög Hög ca 9 meter i diameter 12. R 61 stensättning Stensättning delvis bortschaktad 13. Långbro Gård Medeltida och förhistorisk by tomt samt park och trädgårdsanläggning 14. R 150 fornlämningsliknande lämning Ej återfunnen 15. R 156 milstolpe 16. ( R 162 ) ordenskors Ordernskors av gjutgärn med årtalet ( R 229 ) silverskatt Depåfynd av silverskatt, R 54 gravfält Gravfält med 60 fornlämningar 19. R 51 gravfält Gravfält med 6 fornlämningar R 53 gravfält Gravfält med 12 fornlämningar 21. ( R 219 ) bytomt Solberga by Med ca 4 husgrunder med äldre trädgårdsanläggning 22. R 220 Stensättning 10 x 7 m 23. R 218 husgrundsterrass 15 x 7 m 24. ( R 52 ) stensättningsliknande lämning 25. R 56 Älvkvarnar Älvkvarnsförekomst, 80 älvkvarnar 26. R 134 Älvkvarnar Älvkvarnsförekomst, 120 älvkvarnar 27. ( R 58 ) plats för stensättning 28. ( R 56 ) Älvkvarnarsförekomst Ursprunglig plats för älvkvarns förekomst 29. ( R 57 ) plats för hög liknande lämning 30. ( R 221 ) stensättningsbildning 31. ( R 55 ) plats för stensättning 32. ( R 217 ) bebyggelselämningar Bebyggelselämningar med äldre trädgårdsväxter (syren, nypon) 33. ( R 252 ) vägmärke 34. ( R 196 ) kvarngrund 35. ( R 154 ) Örby slott Slottsflyglar och äldre trädgårdsanläggning 36. ( R 45 ) plats för stensättning 37. ( R 136 ) fornlämningsliknande lämning 38. R 64 stensättningar 4 st 39. R 41 stensättning Stensättning och hög liknande lämning (Älvsjö Gård) 40. ( R 40 ) plats för borttagna stensättningar 41. ( R 39 ) fornlämningsliknande lämning förstörd R = lagskyddad fornlämning ( R ) = övriga kulturhistoriska lämningar

24 Sociala värden 24 Åtgärdsbehov för kulturella värden: Kartlägga och klassa de kulturhistoriska värdena i Älvsjö. Upprätta en vårdplan för Herrängens Gård

25 Sociala värden Sociotopkartan för Älvsjö redovisar stadsdelens sociala värden samt bebyggelsens friytetillgång. Kartan är upprättad år 2000 och senast reviderad I denna parkplan har en fördjupad studie av parker och naturområdens utvecklingsbehov gjort. Se i Del 2 park för park. Riktlinjer för god parktillgång enligt parkprogrammet: Naturområden >50 ha bör nås inom 1000 meter. De bör ha ett varierat natur- och kulturlandskap och en bullernivå < 45 db(a). Stadsdelsparker 5-50 ha bör nås inom 500 meter. Det kan vara naturparker, landskapsparker, bergparker och stadsparker. De bör ha ett bra lokalklimat och en bullernivå < 50 db(a) samt fungera för lek, motion, avkoppling, samvaro och evenemang. Kvartersparker 0,5-5 ha bör nås inom 200 meter. Det kan vara kvarter, stråk, strandparker, kajparker, parktorg, naturkvarter. De bör ha bra lokalklimat och bullernivå på < 55 db(a) samt fungera för lek, promenader, avkoppling och samvaro. Värdebegrepp sociala värden Enligt Stockholms Parkprogram eftersträvas värdetäthet, d v s förekomst av många olika värden. För närmare beskrivning av värdebegreppen hänvisas till parkprogrammet. Förekomsten av de viktigaste värdena redovisas i tabell på nästa uppslag. Kartan visar värdefulla grönområden (grönt), bebyggelsens täthet med god friytetillgång (ljusgult), begränsad friytetillgång (orange) och mycket begränsad friytetillgång (brunt). Rödstreckade områden är områden där friytor behöver utvecklas. Grönprickade stråk är befintliga gångstråk. Rödprickade stråk är gångstråk som bör utvecklas. Övriga streckade ytor är friytor med viktig landform, d v s ytor av betydelse för upplevelsen av landskapsbild och naturkaraktär. För mer information se Sociotopkartan 25

26 Värdebegrepp Bad Blomprakt Bollspel Folkliv Grön oas Hundrastning Kulturmiljö Landform Lek Parklek Löpträning Naturlek Odling Förekomst Kristallen (plaskdamm), Långsjöbadet, Strandängen, Sjöstråket, n.kv Maskrosstigen, Örby slott, Prästgårdsparken, Långbroparken, Odlingslotter vid Viktoriavägen, Kv.park Rävsnäsvägen, Äppelängen, Sjöängen, Sjörövarparken, Solbrännan, Kristallen, Apelsinen, lekpl. Klackparken, Solbergaskogen, Solberga äng, Vivelparken, Pälsängen, Johan Skyttes park, na.kvarter Långbroparken, Herrbacken, Långsjöbadet, p.stråk Herrängens skola, Älvsjöskogen, Lerkrogsparken, Kristallen, Apelsinen, Klacktorget, Kristalltorget, Juvelerartorget, Älvsjö torg, Fru Marias Torg, Långsjöbadet, Örby slott, Örby slottsplaner, Tre Kungars Lund, Takteglet, Klämman, Äppelängen, Sjöängen, na.kv Sjöholmsvägen, Ringkorset, Prästgårdsparken, Sjörövarparken, Lerkrogsparken, Solbrännan, Klackparken, Safirparken, Kristallen, Centrumstråket, Solbergaskogen, na.kv. sö Armbandsvägen, na.stråk Pligv./Toffelbacken, na.stråk Solbergaskolan, Långbroparken, Långbrogårdsparken, Vivelparken, Viktoriaparken, östra delen av Viktoriaparken, Räfses-/Båtparken, Standarkullen, Fjärilsparken, Odlingslotter vid Viktoriavägen, na.kvarter Blackensvägen, na.kvarter långsjö-/klubbevägen, Herrängens gård, Herrbacken, Långsjöbadet, Strandängen, Sjöstråket, Långsjö torg, Älvsjöskogen, n.omr. Vantörsvägen (Vaggvisan), Långsjöbranten, Skarpan, n.kv Maskrosstigen, Tre Kungars Lund, Långa Gången, n.kv. Sjöholmsv.,Ringkorset, Kristallen, na.kv ö om Kristalltorget, na.kv Kontrollvägen, n.kv. Armbands- /Juvelerarv., n.kv. sö Armbandsvägen, na.kvarter Knutteberget, n.kv Maskrosstigen, Örby slott, Örby slottsplaner, Långbroparken, Långbrogårdsparken, Herrängens gård, Sjöängen (g), p.stråk Folkparks-/Lerkrogsvägen (g), p.stråk Folkparks-/Toffelbacken (g)solbergaskogen (v), Solberga äng (g), Långbroparken (g), Långbrogårdsparken (g), Vivelparken (g), Viktoriaparken (g), Johan Skyttes park (g), n.kv Långbroparken (v), Bergtorpskärret (g), Långsjöbadet (g), no Älvsjöskogen(v)(g), n.kv Vantörsvägen (g) Örby slottsplaner, Tre Kungars Lund, Takteglet, Fem Fålars Brunn, Klämman, Äppelängen,Sjörövarparken, Safirparken, Apelsinen, lekpl.klackparken, na.kv. sö Armbandsvägen, (Långbrogårdsparken), Vivelparken, Viktoriaparken, Räfses-/Båtparken, Pälsängen, Standarkullen, na.kvarter Långbroparken, Herrbacken, Bergtorpskärret, Långsjöbadet, lekpl.svartlösavägen, Långsjö torg, lekpl. Konvaljevägen, Kristallen, Solbergaskogen, na.kvarter Långbroparken, Älvsjöskogen Tre Kungars Lund, Takteglet, na.kv Sjöholmsvägen, Ringkorset, pa.stråk Kristallvägen, pa.stråk söder om Kristalltorget, pa.stråk Folkparksv- /Toffelbacken, Solbergaskogen, Solberga äng, na.kv n om Kristalltorget, na.kv Lerkrogsv./Safirgränd, na.kv Sulvägen, na.kv Örhängevägen, na.kv Kontrollvägen, na.kv Kontrollvägen, na.kv. Armbands-/Juvelerarv., na.kv. sö Armbandsvägen, Solberga park, na.kv. sö Armbandsvägen,na.stråk Pliggv./Toffelbacken, na.stråk Solbergaskolan, na.stråk nö Kristallparken, Långbroparken, Långbrogårdsparken, Pälsängen, Johan Skyttes park, na.kvarter Långbroparken, na.kvarter Knutteberget, na.kvarter Blackensvägen, Långsjöbadet, Strandängen, p.stråk Herrängens skola, Långsjöbrink, Älvsjöskogen, Långsjöbranten, Skarpan, Långängsdungen, n.kv Långängsvägen, Norrhagen, n.kv. Orrbrinken, n.kv Blåmesstigen, n.kv Syrsegränd, n.stråk Bromsvägen, Odlingslotter vid Viktoriavägen, (kommande vid Fjärilsparken), 26

27 Värdebegrepp Picknick Promenader Ro Sitta i solen Skate Skogskänsla Pulkaåkning Skridsko Torghandel Uteservering Utsikt Vattenkontakt Vild natur Förekomst Kv.park Rävsnäsvägen, Takteglet, Äppelängen, Sjöängen, Takteglet, n.kv Sjöholmsvägen, Solbrännan, Kristallen, lekpl.klackparken, Solbergaskogen, Långbrogårdsparken, Vivelparken, Viktoriaparken, Räfses-/Båtparken, Standarkullen, Korngränd, na.kvarter Långbroparken, Herrängens gård, Långsjöbadet, Sjöstråket, p.stråk Herrängens skola, Älvsjöskogen, Skarpan, n.kv Maskrosstigen, Äppelängen, parkstråk Huddingevägen, parkstråk Åbyvägen, Sjöängen, na.stråk Annebodav., Julita-/Sävstaholmsv, Solbrännan, Safirparken, Kristallen, pa.stråk Folkparks-/Lerkrogsvägen, pa.stråk Folkparksv-/Toffelbacken, pa.stråk Kämpetorpsskolan, pa.stråk Götalands-/Folkparks- /Armborstvägen, Centrumstråket, Solbergaskogen, Solberga äng, na.kv ö om Kristalltorget, na.kv Lerkrogsv./Safirgränd, na.stråk Pliggv./Toffelbacken, na.stråk Solbergaskolan, na.stråk nö Kristallparken, Götalandsvägen, Armborstvägen, Folkparksvägen, Kontrollvägen, Långbroparken, Långbrogårdsparken, Vivelparken, östra delen av Viktoriaparken, Pälsängen, Älvsjövägen, na.kvarter Långbroparken, Mickelsbergsvägen, Spindelvägen, sö Huddingevägen, Långsjöbadet, Strandängen, Sjöstråket, p.stråk Svartlösavägen, p.stråk Herrängens skola, Långsjöbrink, p.stråk Vantörsvägen, Älvsjöskogen, n.omr. Vantörsvägen (Vaggvisan), Långsjöbranten (stig), Skarpan (stig), n.kv Maskrosstigen (stig), Långängsdungen (stig), n.kv. Aklejarondellen (genväg), n.kv.murgrönerundel (genväg), n.kv Långängsvägen (genväg), n.kv Blåmesstigen(genväg), n.stråk Bromsvägen, n.stråk Långsjöviken, Svartlösavägen, Långbrodalsvägen, Örby slott, Prästgårdsparken, na.stråk Pliggv./Toffelbacken, Långbroparken, Odlingslotter vid Viktoriavägen, Herrängens gård, Strandängen, Långsjöbranten, Skarpan, Örby slott, Örby slottsplaner, kv.park Rävsnäsvägen, Takteglet, Fem Fålars brunn, Klämman, Äppelängen, Sjöängen, n.kv Sjöholmsvägen, Solbrännan, Klackparken, Kristallen, Apelsinen, lekpl.klackparken, Klacktorget, Solbergaskogen, Långbroparken, Vivelparken, Viktoriaparken, Pälsängen, Standarkullen, Herrängens gård, Bergtorpskärret, Långsjöbadet, Sjöstråket, Älvsjöskogen, Kristallen, Bergtorpskärret, n.stråk Annebodav, Kristallen, na.kv. sö Armbandsvägen, na.kv. sö Armbandsvägen, na.stråk Pliggv./Toffelbacken, Långbrogårdsparken, na.kvarter Långbroparken, Långsjöbrink, n.omr. Vantörsvägen (Vaggvisan), Långsjöbranten, n.kv Maskrosstigen, Långängsdungen, n.kv Långängsvägen, Solbrännan, Kristallen, Solbergaskogen, Långbrogårdsparken, Standarkullen, Långsjöbadet, Älvsjöskogen, Långsjöbadet ( Kristalltorget, ) Älvsjö torg, Kristallen, (Klacktorget), Kristalltorget, Juvelerartorget, Långsjöbadet, n.kv Sjöholmsvägen, Solbergaskogen, na.kv örhängevägen, na.kvarter Blackensvägen, Långsjöbadet, Strandängen, Långsjöbranten, Skarpan, n.kv Maskrosstigen, Långbroparken, Herrängens gård, Långsjöbadet, Strandängen, Sjöstråket, n.kv Maskrosstigen, n.stråk Långsjöviken, Solbergaskogen, Älvsjöskogen, 27

28 TILLGÅNGSANALYS Med utgångspunkt från de sociala värdebegreppen har en tillgångsanalys utförts. De kvaliteter som människor efterfrågar är olika för olika brukare. Det finns behov av ro och avkoppling för den stressade storstadsmänniskan, men också behov av mötesplatser och aktivitetsytor. Pensionärer och äldre behöver rofyllda miljöer. Detta står ofta i konflikt med barn och ungdomars aktivitetsbehov. Vissa kvaliteter behöver finnas nära och andra kan finnas på något större avstånd. Det är oftast av stor vikt att den efterfrågade typen av grönska finns på nära håll. Ett avstånd på ca 200 meter, utan att trafikerade vägar behöver korsas, innebär en 6-7 minuters promenad vilket är en gräns för vardagsrekreation. Vid längre sträcka och tid har mycket stor minskning av användningen kunnat påvisas. Kartor på följande sidor redovisar tillgången på värden för olika kriterier. Områdena utanför de röda cirklarna är bristområden för respektive värde. Bristen på stadsdelsparker Älvsjö kan minskas genom att: I Herrängen/Långsjön utvecklas Långsjöbadet och strandpromenaden värnas som Stadsdelspark. I Långbro bör Långbroparken värnas och skyddas samt byggas ut mot BMX -bana. I Solberga är Prästgårdsparken i dag given som stadsdelspark. Men även Lerkrogsparken behöver utvecklas för att täcka behovet av prydnadspark/ stadsdelspark i de tätbebyggda, södra delarna av Solberga. Solbrännan kan och bör också utvecklas till en stadsdelspark. På detta sätt erhålles tre större parker i centrala Älvsjö. I Örby/ Liseberg finns Äppelängen men parken kommer att förlora sitt värde som stadsdelspark i samband med planerad exploatering. Så här är utvecklingen av Sjöängen vattenparken - av största vikt. Det bör nämnas att även större skogsområden som Älvsjöskogen och Solbergaskogen fyller en viss funktion som Stadsdelsparker. Stadsdelsparker Det är brist på stadsdelsparker i hela Älvsjö. Det finns ett stort behov att definiera en stadsdelspark för varje delområde i Älvsjö. Stadsdelsparker 500 m Prästgårdsparkens höga värden och skötselnivå ger den status som stadsdelspark. 28

29 Kvartersparker I analysen för kvartersparker innefattas alla naturkvarter och lekplatser. Rent kvantitativt existerar ingen brist på kvartersparker. Om man istället ser på parkernas värdetäthet så finns vissa brister. Speciellt för grupperna pensionärer och tonåringar. Bollspel I denna studie har de fasta bollplanerna tagits med samt de öppna gräsytor som kan ge möjlighet till spontana bollekar. Med riktlinjerna för 500 meter till bollplan finns det brister i Älvsjö. Om inte dessa bollplaner eller öppna gräsytor värnas sjunker möjligheten att utöva spontanidrott och mer arrangerad träning. Skate, BMX, Basket Skating finns i dag vid Bergtorpskärret. Skatebanan och BMX- banan vid Älvsjövägen är givna mötesplatser för ungdomar där de kan utöva eller se på fysisk aktivitet tillsammans. I några kvartersparker finns basketkorgar utplacerade, dessa täcker en del mindre behov. Kvartersparker 200 m Bollspel 500 m Bristen på mötesplatser för ungdomar kan minskas genom: Utveckla och värna om befintlig BMX- bana. Se till att det finns sittplatser och soliga lägen vid basketkorgar. Skapa aktiviteter som skate, basket och BMX-banor vid ungdomsgårdar, som bör bevaras. Föreslå nya mötesplatser i samråd med ungdomar, t ex vid Sjöängen, Solbrännan, Pälsängen eller Båtparken, Älvsjö gamla bollplan och Långsjöbadet. Lek Bemannad parklek finns endast i Kristallparken. Större lekplatser finns i Sjörövarparken, Kristallparken, Viktoriaparken, Långbroparken, Apelsinen och Herrbacken. Bergtorpskärret och Vivelparken har potentialen att utvecklas till större lekplatser. Någon riktigt stor lekplats finns inte Lek 200 m i Örby/ Liseberg. Vid exploateringen av Äppelängen kommer delar av det större parkstråket att försvinna. Bristen på lekplatser kan minskas genom: Värna om och utveckla de små lekplatserna, som Safirparken, lekplats vid Konvaljestigen och lekplats vid Svartlösavägen i Herrängen. Förbättra tillgängligheten till och i lekplatserna. Skate, basket, BMX 500 m 29

30 Tillsammans med naturleken, som kan utövas i alla naturkvarter och skogsområden, finns inte någon större brist på lekplatser i Älvsjö. Men viktiga synpunkter som tas upp i Miljöförvaltningens utredning Barns tillgång till lekområden påvisar att möjligheten för barn att ensamma kunna ta sig till en lekplats/naturlek är relativt begränsad. Slutsatser som utredningen kommer fram till är bl.a följande: Ibland hävdas att behovet av lekplatser och natur inte är lika stort i områden där många har en egen trädgård. Samtida forskning av bl.a. Patrik Grahn visar dock snarare motsatsen, att de som har en egen täppa har större krav på att ha andra grönområden till hands. Orsaken är att allmänna/ kommunala lekplatser, parker och naturområden erbjuder något annat än den egna gården, inte bara fler lekredskap och större ytor, utan även möjligheten att träffa andra. Andra allmänna råd som framkommer är dessa: Utveckla lekområdena så att de också kan bli mötesplatser för vuxna. Ta tillvara den bostadsnära naturen. Vårda attraktiva lekområden, särskilt i anslutning till skolorna. Bevara och utveckla lekplatser i villaområdena. Parkleken i Kristallen Rofylldhet Möjligheten till avkoppling, avskildhet tillgodoses i stort av Älvsjös två stora skogsområden - Älvsjö och Solbergaskogen. Men i stadsdelsparker och kvartersparker är värdena ro, lugn och avskildhet en stor bristvara. Dessa kvalitéer och värden uppskattas mycket av vuxna och pensionärer i Älvsjö. Bristen på rofyllda platser kan minskas genom: Utveckla dessa kvalitéer i vissa kvartersparker som ligger på rimligt avstånd till äldrevård. Dessa kvartersparker bör också handikappanpassas. Grön oas, Picknick Dessa värden och behov är i stort tillgodosedda i Örby/ Liseberg och Solberga. Det finns också större brister i Långbro och Herrängen/ Långsjön. Rofylldhet 200 m Bristen på gröna oaser och picknickplatser kan minskas genom att: Grön oas 200 m Se över bristområdena vid äldreboenden. Lägga extra stor vikt vid att bibehålla naturkvarteren i bristområdena. Utveckla parkstråket öster om BMX-banan till en grön oas. Utveckla lekplatsen Fem Fålars Brunn till en grön oas. Utveckla badplatsen vid Maskrosstigen. 30

31 Folkliv, Torghandel, Uteservering I Solberga fanns dessa värden medtagna redan vid planeringen av stadsdelen. Avsikten var att skapa grannskapsenheter, d v s områden med ett centralt placerat torg med butiker och annan service. Detta planeringsideal gynnar dessa värden och skapar naturliga mötesplatser för de boende. Analyskartan vill peka på betydelsen av redan befintliga torg och mötesplatser som har dessa värden. Vissa av dem lever idag en mer tynande tillvaro än de andra. I planeringen är det viktigt att värna om och utveckla följande platser: Älvsjö stationsplan Klacktorget Kristalltorget Juvelerartorget Långsjö Torg Fru Marias Torg Torget vid Aklejarondellen Affärshandel vid Svartlösavägen Affärshandel vid Örby slottsväg Folkliv, Torghandel, uteservering 1000 m Blomprakt Det råder idag en brist på blomprakt i stort sett hela Älvsjö. Överlag finns väldigt få planteringar med blommande perenner och nästintill inga lökväxter. På några ställen finns en del blomsterurnor. Eftersom Älvsjö stadsdelsförvaltning redan har så stora Blomprakt 200 m arealer att sköta om gäller det att fokusera blomprakten till platser där många människor rör sig och möts. Vid platser med folkliv, torghandel och uteserveringar bör det finnas blomprakt. Likaså längs centrala grönstråk och vid viktiga entréer till Älvsjö. Resultat som framkommit vid tillgångsanalys Värden som finns i begränsad omfattning Blomprakt Folkliv Kulturmiljö Odling Rofylldhet Skateåkning/BMX Värden som saknas helt: Djurhållning Ridning Golf Båtliv 31

32 PARKER MED REGIONALT VÄRDE Älvsjö är en mycket grön stadsdel och i jämförelse med många andra stadsdelar i Stockholm har Älvsjöborna en stor friytetillgång. Möjligheterna att nå natur- och skogsområden och trevliga promenadstråk inom nära avstånd är många. Följande parker har regionalt värde, dvs de besöks återkommande av skolor och boenden från andra stadsdelsområden: Parkleken Kristallen (stort lekvärde) Långbroparken (höga sociala och biologiska värden) Långbrogårdsparken (höga biologiska och kulturhistoriska värden) Örby slottspark (höga kulturhistoriska värden) Solbergaskogen (höga biologiska och sociala värden) Älvsjöskogen (höga biologiska och sociala värden) Kristalltorget ( tidstypiskt 50-tals torg, kulturhistorisk värde) Prästgårdsparken (blomprakt, rehabilitering och äldrevård) Älvsjö Torg - Älvsjö stationsområde (många människor från andra delar av Stockholm passerar här dagligen) Det är viktigt att dessa parker och skogsområden tillåts ha en hög skötselnivå. Dels för sina höga biologiska, sociala - och kulturhistoriska värden, och dels för att de representerar vad Älsvjö har att erbjuda att inom park - och natursektorn. Kristallparken är den enda lekplatsen som är bemannad i Älvsjö (parklek) Det ovanligt stora utbudet av lek- utrustning,, ger lekparken ett regionalt värde. 32 Örby slott har regionalt höga kulturmiljövärden. Åtgärdsbehov för sociala värden: Utveckla och förtydliga grönstråken i Älvsjö. Utveckla stadsdelsparkerna i Örby/Liseberg, Solberga, Långbro, Herrängen och Långsjön. Värna om viktiga parker/mötesplatser för ungdomar. Eftersträva en hög skötselnivå i Älvsjö- och Solbergsskogen. Värna om de öppna stora gräsytorna i parkerna. Utveckla en större lekplats i Örby/ Liseberg. Förbättra tillgängligheten till lekplatser och valda kvartersparker för funktionshindrade. Värdesätta Älvsjös naturkvarter och genomföra noggranna analyser innan dessa eventuellt exploateras. Utveckla kvartersparker som värnar om rofylldhet. Skapa/ utveckla fler gröna oaser och trevliga platser för picknick i bristområdena. Värna och utveckla mötesplatser för torghandel och folkliv. Utöka blomsterprakten vid mötesplatser, viktiga centrala gångstråk och entréerna till Älvsjö.

33 TILLGÄNGLIGHET Stockholm har som målsättning att vara världens mest tillgängliga huvudstad år Under 2006 har en tillgänglighetsplan för Älvsjö tagits fram. Metoden för att ta fram denna tillgänglighetsplan bygger på kommunförbundets handbok Tillgänglig stad Huvudsaken i detta arbete har varit att lokalisera de stråk som sammanbinder stadsdelens viktiga start- och målpunkter, inventera stråken samt att planera åtgärder för att eliminera eventuella hinder utmed stråken. Dessa stråk är i huvudsak det befintliga gång-, cykeloch gatunätet. Däremot har lekplatser och parker ej ingått i denna studie. Ett fortsatt arbete bör göras för att tillgängliggöra valda parker för lek och rekreation för barn men även för äldre och funktionshindrade. En fullgod inventering över vilka tillgänglighetsproblem som finns vid stadsdelens lekplatser och mer välbesökta parker saknas. För tillgängligheten för Älvsjös parker och grönområden är det av stor vikt att åtgärderna enligt tillgänglighetsplanen utförs. Vid all vidare förnyelse och förändring av parkerna måste tillgänglighetsaspekterna beaktas. Vid nyanläggning och större investeringsprojekt gäller däremot mer omfattande krav som bör tas med i planeringen i ett tidigt skede. Upprustningen av Prästgårdsparken har varit ett pilotprojekt för att skapa en park som är tillgänglig för alla. NÅBARHET Avstånd, orienterbarhet, trafikmängder och topografi är faktorer som påverkar parkernas nåbarhet och möjligheterna att ta sig till önskade platser i stadsdelen. Många parker med ett speciellt innehåll och värde kan vara skärskilt svåra att nå för barn p g a stor trafikintensitet eller ett relativt långt avstånd. Välgenomtänkta och utbyggda grönstråk genom stadsdelen underlättar nåbarheten. Bättre skyltning till parker och friområden kan också öka nåbarheten. TRYGGHET Trygghet och säkerhet har fått en allt större uppmärksamhet i planeringen av det offentliga rummet. Ett områdes skötsel är avgörande för hur trygg man känner sig. Ska parkerna upplevas som trygga måste de ge ett prydligt och omvårdat intryck. En vacker och välskött utemiljö bör därför prioriteras högt. Andra saker som kan påverka tryggheten är växtligheten, som bör anpassas så att det inte skapas mörka, skymda och skuggade områden. Särskilt viktigt är det att hålla siktlinjerna öppna längs gångstråk, d v s röja bort sly och utstickande grenar. BELYSNING Belysning av en park ska bidra till att göra parken vacker och orienterbar, men också trygg och säker. I Stockholms byggnadsordning och i Stockholms nattljusvision från 1998 betonas att parker bör ha en mörkare karaktär än staden i övrigt. Detta innebär i princip att det endast är vissa målpunkter och de viktigaste gångstråken med närmiljö som ska belysas. Nya undersökningar om otrygghet, överblickbarhet och utevistelse har dock visat att det även kan vara lämpligt att belysa vid sidan av gångstråken. Belysningen kan bidra till känslan av en tryggare miljö. 33

34 En av grundprinciperna för god belysning är att det är bättre att belysa objekt än att ha ett flödande allmänljus. Valet av ljuskälla är också viktigt, många gånger viktigare än valet av armatur. I Älvsjö finns i dag ett bra samarbete mellan stadsdelsförvaltningen, trafikkontoret, polisen och de boende. Trygghetsvandringar görs med jämna mellanrum och bland annat utifrån synpunkter som framkommer vid dessa tas förslag fram för upprustning av belysningen. Ett kontinuerligt arbete pågår också utifrån befintlig belysningsplan. Inom de närmsta åren är följande större belysningsprojekt planerade: Folkparksvägen Klacktorget Parkstråk Folkparksvägen/Lerkrogsvägen Solbrännan med intilliggande gångtunnlar Åtgärdsbehov för tillgänglighet, trygghet m.m Genomföra åtgärder enligt tillgänglighetsplanen för Älvsjö. Inventera utvärdera tillgängligheten av lekplatser och kvartersparker för barn och funktionshindrade. Förbättra nåbarheten genom att utveckla grönstråken. Ha en intensivare slyrensning längs park och gångstråk och öppna siktlinjer. Ta fram ett program för utformning av otrygga platser så som Solbrännan och längs Huddingevägen. Ta fram en utökad belysningsplan. TRÄD Träden utgör parkernas ramverk och är parkernas viktigaste rumsskapande element. Träden kan ge skugga och lä. De renar och syresätter luften och skapar en stomme i den gröna strukturen. Tack vare sin bebyggelsestruktur med omfattande villabebyggelse och goda tillgång på natur - och skogsområden har Älvsjö ett rikt bestånd av träd. Gatuträd De mest värdefulla gatuträden är de gamla alléerna i sydöstra Långbro. De flesta av dem har tillkommit vid utbyggnad av villabebyggelsen under 1900-talet. Vid de äldre gårdarna finns äldre alléer och gatuträd. Trädplaner Trädplaner bör tas fram för: Utvecklingen av de gröna stråken (se sid 19). Centrala Älvsjö (t ex ersätta gamla överväxta popplar och planera in nya mer stadsmässiga träd för rumskapande och identitet) Vid entréerna till Älvsjö och längs de större vägarna. En generell trädplan för hela Älvsjö som verkar för att bibehålla och utveckla stadsdelens karaktär och identitet med stora, uppvuxna trädallér. Förebilden bör vara de gamla alléerna i Långbro. 34

35 Trädvårdsplaner Trädvårdsplaner bör tas fram för de parker och gatumiljöer där det finns äldre träd. Planerna ska innehålla riktlinjer och förslag till förnyelse av träd, akuta engångsinsatser samt kontinuerliga skötselåtgärder. Förslag till trädvårdsplaner: De gamla gårdarna, som Herrängens Gård, Älvsjö Gård och Långbro Gård (Kan ingå i eventuella vårdplaner) De gamla allérna i sydöstra Långbro, som Trumslagar-, Pukslagargatan och Sjättenovembervägen. Vackra, bevarade ekar i klippta gräsmattor är en vanlig och tilltalande syn i Älvsjö. Älvsjö har många värdefulla ekmiljöer se kapitel om ekologiska värden, sid 16 Målsättning enligt parkprogrammet: Parkerna ska innehålla ett varierat och olikåldrigt trädbestånd som stämmer överens med parkernas karaktär. Sydöstra delarna av Långbro har flera värdefulla, karaktärsskapande alléer med främst askar, som denna vid Pukslagargatan. Trädfällning Vid upprättande av trädvårdsplaner kan det bli aktuellt att föreslå fällning av vissa träd. Viktiga träd bör inte fällas utan att allmänheten har getts tillfälle att yttra sig över beslutet. Information och dialog mellan staden och allmänheten bör föras vid omfattande förändringar av trädbeståndet. 35 Gällande de gamla kandelaberaskarna längs Sjättenovember vägen så har varje enskilt träd ett kulturhistorisk värde. De har också höga biologiska värden.

36 Älvsjö har många äldre träd, särskilt gamla tallar och ekar. Några finns i Solbergaskogen. Dessa har ett stort ekologiskt värde. Viktigt att förespråka och gynna ett bestånd av olika sorters träd. Ett sådant val ger en tillfredsställande variation i gaturummet. Trädbeståndet blir på så viss också mer robust och tåligare gällande klimatpåverkan och sjukdomsangrepp. På bilden syns en naverlönn vid Långsjö Torg, vilket är en sort som tål stadsmiljön bra. Solitära träd i gatumiljön kan skapa orienterbarhet och identitet för platsen. Så gör denna lind utefter Juvelervägen. 36 Åtgärdsbehov för träd: Upprätta trädplaner Upprätta trädvårdsplaner och utför enligt dessa. Upprätta skötselplaner för värdefulla ekmiljöer och utför dessa åtgårder. (Se sid 17)

37 BLOMMOR Vid enkätundersökningar och andra kontakter med allmänheten framkommer det ofta att ett rikt blomsterflor är det som folk tycker om och uppskattar mest i parkerna. En utökning av blomsterprakten skulle troligen uppskattas mycket av allmänheten. Blommor finns i parkerna i form av: Perenner, d v s fleråriga blommor som återkommer under flera år. Anueller d v s, 1-åriga sommarblommor som planteras i urnor och krukor och ibland även i rabatter. Lökväxter, antingen i rabatter eller i urnor. Dessutom finns blommande träd och buskar. Historik På 1940-talet påbörjades en försköning av stadens öppna platser med blommor och gröna växter i urnor och lådor. Idén med blomsterurnor spred sig sedan vidare till andra delar av landet och vidare ut i Europa. Förr vinnlade man sig om att ha tre blomningstider - vårflor, sommarfägring och höstprakt. Perenner Älvsjö lider i dagsläget brist på ett rikt blomsterflor. Perennrabatter finns endast i Prästgårdsparken, Lerkrogs-parken, Örby slott och några delar centrumstråket. Sommarblommor i urnor Varje år placeras sommarblomsplanterade urnor ut vid Långsjöbadet, Juvelerartorget, Centrumstråket, Lerkrogsparken, Älvsjö stationsplan och Örby slottsplaner. (Detta är Trafikkontorets ansvar) Lökväxter Lökväxter är ett tacksamt sätt att skapa ett blomsterflor. På platser där människor dagligen rör sig kan lökväxter bli sedda och uppskattade av många. Ett lökprogram bör tas fram för Älvsjö. I detta program bör vissa vägar och rondeller förslås, som t ex Aklejarondellen, Folkparksvägen, Svartlösavägen och Älvsjövägen. Men också välbesökta parkstråk och parktorg. Planer finns i dag på att plantera lökväxter vid Klacktorget och Klackparken. I dag finns lökplanteringar i Örby slott. Friväxande, förvildade bestånd av vildtulpan och vårkrokus finns i trädgårddelen av Långbrogårdparken, strax norr om Långbro Gård. Åtgärdsbehov för blomprakt: Ta fram ett perenn- och lökprogram för stadsdelen så att fler växter kan planteras i Älvsjös parker, centrala gatumiljöer och entréer. Anlägga nya perennplanteringar i stadsdelsparkerna och ersätt vissa buskage med marktäckande perenner. 37

38 SKÖTSEL För att säkra parkernas karaktär, värden och hållbarhet krävs en fungerande skötsel. Attraktiv och värdetät parkmark kräver extra intensiv skötsel. Ordförklaring Skötsel samlingsbegrepp för drift och underhåll Drift kontinuerlig vård, som t ex gräsklippning och ogräsrensning. Underhåll små anläggningsåtgärder, som reparerar, byter ut, kompletterar eller tar bort. Underhållet delas upp i förebyggande-, felavhjälpande- och förändringsunderhåll. Projekt större anläggningsåtgärder, samlingsbegrepp för nyanläggning och upprustning. Nyanläggning projekt som avser att förändra utformning och karaktär. Upprustning projekt som avser att bibehålla utformning och karaktär. Skötselhistorik På 1970-talet var Stockholms parker fortfarande relativt välskötta, men i mitten på 80-talet kom det krav på rationaliseringar och nerdragningar av parkverksamheten. Under de senaste tio åren har nu parkskötseln i Älvsjö blivit successivt bättre. All markutrustning har bytts ut så som papperskorgar och parksoffor. Det har även satsats mycket resurser på att rusta upp stadsdelens lekplatser och göra dessa säkra. Stora investeringar har gjorts för att rusta upp Viktoriaparken, Sjörövarparken och Kristallparken. Genom idogt arbete och sponsring har stadsdelens boende även fått tillgång till en mycket fin prydnadspark - Prästgårdsparken. Nuvarande skötsel Parkskötseln utförs av en entreprenör som är upphandlad i konkurrens av stadsdelsförvaltningen. Upphandlingen föregås av att stadsdelsförvaltningen tar fram ett förfrågningsunderlag, som beskriver mål och avsikter med det arbete som ska utföras av entreprenören. Skötseln i Älvsjö är i många avseenden mycket bra men har en del brister. Samarbetet med upphandlad entreprenör börjar nu fungera, men det finns ett stort behov av att ha en heltidsanställd parkansvarig. Som driver ett gott samarbete med entreprenören för att få fullt tillfredsställt utförande av upphandlad skötsel. Nuvarande status Inom ramen för parkplanen har en inventering av skötseln gjorts. Inventeringen som genomfördes genom studier i fält under vår, sommar och höst 2007 har visat följande: I jämförelse med övriga av Stockholms stadsdelars parkskötsel är Älvsjö en av de mest välskötta stadsdelarna. Men trots detta finns en del brister som bör åtgärdas. Ogräsrensningen är otillräcklig. Fram till midsommar ser en del parker ovårdade och bortglömda ut. Efter initiativ av entreprenör ska inför kommande säsong termisk ogräsbekämpning börja användas. Murar, trappor och parkvägar är i gott skick men behöver ett kontinuerligt underhåll. Älvsjö är en av de stadsdelar som har mest parkmark, underhållsbehovet är stort. Det finns många platser att kontinuerligt se över, bland annat många lekplatser och naturkvarter. Skogsområden behöver en bättre skötsel. Solbergaskogen bör från och med 2007 skötas enligt den reviderade skötselplanen. Älvsjöskogen behöver en uppdaterad skötselplan. 38

39 En del nyetablering av buskytor och gräsmattor är av dålig kvalité. Fler dåligt reparerade gräsmattor efter att ledningsdragande verk har utfört arbeten på parkmark. Parkerna har till viss del brister i utformning som försvårar skötseln. T ex för stora grusytor, otydliga gränser. Många nedklottrade parksoffor och slitna skräpkorgar ger ett ovårdat intryck. Trots mycket intensiva saneringsåtgärder. En del överväxta buskskikt ger ett bortglömt intryck Troliga orsaker till vissa brister i nuvarande skötsel Skötselanslag för drift och underhåll har periodvis gott till vinterväghållningen Ökad vandalisering och nerklottring Ej tillräcklig uppföljning och kontroll av entreprenör Garantiskötsel med inga efterverkningar, om inte arbetet är väl utfört. I vissa fall fel växtval vid upprustning Naturkvarteren har inte värdesatts varken ekonomisk eller socialt som höga parkvärden. Större slitage av parkmark på grund av ökat användande Parkdatabas Dataprogrammet PARK är ett hjälpmedel för skötsel och förvaltning av Stockholms parker. Programmet används som underlag för stadens skötselupphandlingar. I PARK lagras information om parkens innehåll som träd, möbler, lekredskap m m. Dessutom är alla ytor försedda med en skötselkod. Staden svarar för uppdatering av programmet efter genomförda förändringar. En förutsättning för en effektiv skötsel är att PARK uppdateras och hålls a-jour. Ekonomisk diskussion För att en nyanlagd park ska bevara sin karaktär och sina värden måste den skötas. Drift och underhåll måste utföras. Vid brist i drift t ex på grund av brist på driftmedel uppkommer snart ett underhållsbehov (saker som gått sönder behöver lagas), som i sin tur orsakar ett bristande underhåll. Om underhållsåtgärder inte utförs uppstår snart ett upprustningsbehov av hela parken. Sker ingen upprustning blir parken otrygg, tillhåll skapas och vandalismen ökar. En kapitalförstöring har uppstått. Parken är inte längre attraktiv för parkbesökarna och kan då tas i anspråk för annan verksamhet. Brist i drift Upprustnings behov Underhållsbehov Kapitalförstöring vandalism och otrygghet Brist i underhåll Parken kan tas i anspråk för annan verksamhet Att använda sig av ökade skötselanslag ger ingen garanti för en effektivare skötsel. Dessa eventuella högre skötselanslag måste ges i samband med förändrade rutiner. Större kontroll av att entreprenören utför vad den är ålagd att göra. Men även strängare krav på anläggningsentreprenörer och uppföljning av garantiskötsel. Älvsjö har även med sin förtätning och utbyggnad ett stort behov att investera i nya och befintliga parker och grönstråk. Förslag till förändring av skötseln framgår av Parkplanen Del 3. 39

40 BRUKARINFLYTANDE och BRUKARMEDVERKAN Brukarmedverkan vid framtagandet av denna parkplan Under året 2007 har fyra samrådsmöten ägt rum. De tre första mötena har varit uppdelade i Älvsjös olika stadsdelar, Örby/ Liseberg Solberga Långbro och Herrängen/Långsjön. Vid dessa möten har stadsdelen bjudit in till ett öppet forum. Vid träffarna har det funnits uppsatta kartor och möjlighet att diskutera fritt kring fyra valda ämnen: 1= Namnförslag, 2=Parkvisioner, 3=Grönstruktur och 4=Trygghet. Det har även skickats ut material till Älvsjös skolor. Under maj till augusti har det också funnits möjlighet att göra inlägg och följa ett webbaserat forum på stadsdelens hemsida. Materialet har dessutom funnits tillgängligt på medborgarkontoret. I augusti har en sammanställning av inkomna synpunkter gjorts och efterhand arbetats in i parkplanen. I oktober presenterades ett första utkast av Del 1 och 2 av parkplanen. Efter detta har allmänheten haft möjlighet att komma med precisa synpunkter på planens olika delar. I december presenteras en mer slutlig version av parkplanen och en tillhörande sammanställning av alla inkomna synpunkter för politikerna. Brukarinflytande i stadsdelens investeringsprojekt En dialog med allmänheten och sakkunniga samt samarbete mellan förvaltningar ska prägla varje parkprojekt. Programskedet som inleder varje större projekt ska ske i dialog med medborgarna. Projekteringsskedet och entreprenadskedet ska vara effektiva processer, där synpunkterna från samråden ska ha beaktats. Brukaravtal, vänföreningar och brukarsponsring Följande funktioner kan möjliggöras: Engagemang och inspiration kan skapas hos brukare och förvaltare. Staden får kännedom om allmänhetens behov och önskemål. Engagemang och klagomål kan få förbättringar till stånd. Delar av en park/naturmark kan skötas av en förening eller av en grupp medborgare. Specifika projekt kan genomföras genom sponsring. Brukaravtal I dag finns ett antal brukaravtal och fler är välkomna. Dessa brukar avtal innebär en överenskommelse mellan en förening eller enskild person som vill hjälpa till att sköta om en del av sin närmiljö. I dag finns följande brukaravtal: Klämman Örby/ Liseberg Älvsjöskogens vänner Maskrosstigen Vänföreningar Arbetsgruppen för Långbrogårdsparken Långsjö fastighetsägarförening Älvsjöskogens vänner Brukarsponsring Prästgårdsparken är ett exempel på ett lyckat sponsringsprojekt. Den nya lekplatsen i Långbro är sponsrad i samband med nyinvesteringar i området. Programsamråd ska genomföras för stora och medelstora projekt. Staden kallar till samrådsmöten 1-2 ggr under ett projektets programskede. Dialogen kan också ske i form av parkvandringar, enkäter och/eller föras i särskilda arbetsgrupper. 40

41 ORDFÖRKLARING Annueller. Ettåriga blommor som nyplanteras varje år Drift. Daglig vård som gräsklippning och ogräsrensning Ekologiskt värde. Fenomen av värde för den biologiska mångfalden eller naturen som helhet Entreprenad. Åtagande att mot ersättning utföra en arbetsuppgift - upphandling har i regel skett i konkurrens Estetiskt värde. Fenomen av symboliskt eller konstnärligt värde Friyta. Parker, natur eller annan obebyggd mark som inte används för trafik- eller terminaländamål Förnyelse. Överlagring eller nydaning av en befintlig parks karaktär. Gfk. Gatu- och fastighetskontoret Garantiskötsel. Skötsel efter byggskede då parkanläggningen etableras Grönstruktur. Strukturen av gröna ytor, såsom parker, natur och grönska Kretslopp. Omsättning och återvinning av materia och naturmaterial Kulturhistoriskt värde. Fenomen av värde för sin kultur- eller samhällshistoria. Kvarterspark. Parkområde 0,5-5 ha Landform. Brant, dal eller vatten av betydelse för stadsbildens naturkaraktär. Landskapspark. Park med stiliserat regionalt eller kontinentalt odlingslandskap. Lekplats. Område med lekredskap i första hand avsedd för lek Naturkvarter. Sparad naturmark i bebyggelse Naturmark. Skog, ängar och hagmarker som härrör ur natur- och odlingslandskap Naturpark. Park som har mycket kvar av ursprunglig natur Nyanläggning. Projekt som avser förändra utformning eller karaktär Parkkaraktär. Parkens utformning och sammansättning av innehåll såsom träd, gräs mm Parkkultur. Förvaltning av park- och naturmarkens karaktärer, värden, identitet och funktioner Parklek. Bemannad lekplats, ofta i en park Parkplan. Plan för utveckling och skötsel av stadsdelarnas park- och naturmark samt grönstruktur Parkprogram. Dokument som ger råd och riktlinjer för utveckling och vård Parkprojekt. Förvaltningsprocess som omsätter gestaltningsidéer till ritningar och anläggning Parktorg. Torg med grönt golv och blom- och trädplanteringar Perenner. Fleråriga blommor och växter som återkommer och blommar varje år Programskede. Skede av ett projekt där idén detaljutreds och förslag tas fram Projekteringsskede. Skede av ett projekt där ritningar tas fram Regionala parker. Parker som besöks både av närboende och av turister och besökare från andra stadsdelar Sbk. Stadsbyggnadskontoret Skötsel. Samlingsbegrepp för drift och underhåll Skötselplan. Plan som visar skötselslag och mål för park- och naturmarksskötseln Socialt värde. Fenomen av värde för människors vardagsliv t ex lek, rekreation och samvaro Sociotop. Avgränsad miljö av en grupp eller kultur använd och upplevd som livsplats Stadspark. Starkt kultiverad park utan spår av ursprunglig natur Stadsdelspark. Parkområde 5-50 ha Strandpark. Långsträckt park som ligger längs vattenområde Tillgänglighet. Möjligheten och känslan att ha tillträde eller komma fram i en miljö Underhåll. Små anläggningsåtgärder som t ex reparation eller komplettering Upprustning. Projekt som avser bibehålla utformning och karaktär Värdetäthet. Mångfunktionalitet flera värden i samma miljö 41

42 REFERENSER Barns tillgångar till lekområden Miljöförvaltningen 2007 Bevara och sköta en gammal trädgård, Ilminge, Christina. Prisma Bokförlag, Brennekyrkia Sochn, Socknen vid Staden, Ferenius, Jonas; Gustafsson, Harald. Stockholmia förlag, Grönplan Solberga, Älvsjö, Långbro, Herrängen och Långsjön, Gatu- och fastighetskontoret 1995 Grönplan Östberga, Liseberg och Örby slott;arén Markkonsult 1994 Landskapsanalys Solberga, Bjerkings- Gatu- och fastighetskontoret 2002 Rapport från Artarken, Miljöförvaltningen 1999 Parkplan Norrmalm, Exploateringskontoret 2007 Parkplan för Tensta, Markkontoret 2006 Parkplan för Vantör, Markkontoret 2006 Skötselplan Solbergaskogen 1989 reviderad 2007 CONEC Stockholms byggnader, En bok om arkitektur och stadsbild i, Ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, Sbk 1997 Stockholm, H Andersson, F Bedoire 1991 Stockholm en stad för alla, Riktlinjer för att skapa en tillgänglig och användbar utemiljö, Gfk 2001 Stockholm utanför tullarna; Stockholm stadsmuseiförvaltning och Stockholmia förlag 2003 Stockholms biotopkarta, Sbk och miljöförvaltningen, 1999 Stockholms byggnadsordning, Ett förhållningssätt till stadens karaktärsdrag, Sbk 1997 Stockholms parker, Bertil Asker, 1986 Stockholms parkprogram, Handlingsprogram för utveckling och skötsel av Stockholms parker och natur, Gfk/Markkontoret 2006 Stockholms sociotopkarta, Sbk 2002 Stockholms översiktplan, ÖP99 Sbk, 2001 Tillgänglighetsplan för Älvsjö stadsdelsområde, Trafikkontoret 2006 DISKUSSIONSPARTNERS Ingrid Dylén Täckman, Stockholms stadsmuseum Sören Spetz, Trafikkontoret, belysningsfrågor Helen Nilsson; Miljöförvaltningen Ulf Lindahl, Exploateringskontoret, samordnare för stadens parkplaner Karin Söderling, Älvsjös stadsdelsförvaltning, enhetschef Teknik och miljöförvaltningen Mikael Martelius Park och gatuingenjör Teknik och Miljöförvaltningen Jean Louis Dessalles Exploateringskontoret. landskapsarkitekt 42

43 43

44 Parkplanen finns också att läsa på Exploateringskontoret Älvsjös stadsdelsförvaltning Box 8189 Box Stockholm Älvsjö Tel Tfn