Om övergång från arbete till pension

Transkript

1 Temarapport 2011:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension Befolkning och välfärd

2

3 Temarapport 2011:2 Tema: ionärer Om övergång från arbete till pension Statistiska centralbyrån 2011

4 Theme report 2011:2 Theme: ioners Transition from working life to retirement Statistics Sweden 2011 Tidigare publicering Previous publication Producent Producer Årlig 1992/ /04 därefter publicerad vartannat år Annually between 1992/ /04 and every other year thereafter SCB, avdelningen för befolkning och välfärd Statistics Sweden, Population and Welfare Department Box SE Stockholm Förfrågningar Lena Lundkvist, Enquiries lena.lundkvist@scb.se hans Heggemann, hans.heggemann@scb.se Det är tillåtet att kopiera och på annat sätt mångfaldiga innehållet. Om du citerar, var god uppge källan på följande sätt: Källa: SCB, Tema: ionärer; Om övergång från arbete till pension. It is permitted to copy and reproduce the contents in this publication. When quoting, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Theme: ioners; Transition from working life to retirement. Omslag/Foto: Jan-Aage Haaland, Ateljén, SCB Cover/Photo: URN:NBN:SE:SCB-2011-A40BR1102_pdf (pdf) Denna publikation finns enbart i elektronisk form på This publication is only available in electronic form on

5 Tema ionärer Förord Förord Syftet med denna rapport är att belysa övergången från arbete till pension. Rapporten baseras på statistik om pensioner och andra inkomster från SCB:s inkomstregister. Rapporten bygger främst på studier av två kohorter, personer födda 1930 respektive Tyngdpunkten i rapporten ligger på åldrarna år och på hur många som tar ut pension före 65 år och hur många som förvärvsarbetar efter 65 år. I rapporten jämförs övergången till pension för kvinnor och män, sammanboende och ensamboende, högutbildade och lågutbildade, födda i Sverige och utrikes födda, samt boende i olika typer av kommuner. Kapitlen är fristående från varandra och behöver inte läsas i ordningsföljd. För kapitel 1 och 4 svarar Hans Heggemann, för kapitel 2 Claes-Håkan Gustafson, för kapitel 3 Andreas Poldahl och för kapitel 5 och 6 Lena Lundkvist. I arbetet har även Lena Johansson deltagit. Statistiska centralbyrån juni 2011 Stina Andersson SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov.

6

7 Tema ionärer Innehåll Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning Övergången till pension för kohorterna födda 1930 och Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension ionsålder i sex olika yrken ion och förvärvsarbete 2009 för åldersgruppen år Olika nivåer av ålderspension Olika pensionsslag Andel med olika pensionsslag ionsbelopp Sammanfattning Inkomster för kohorterna 1930 och Det tidigare arbetslivet ioner och andra inkomster Den allmänna pensionen Tjänstepensionen Privat pension Änkepension Den sammanlagda pensionen Framtidens pensionärer Fakta om statistiken Definitioner och förklaringar Ålderspension Allmän pension Tjänstepension Privat pensionssparande ionsålder Olika nivåer av pension Kommungruppering Detta omfattar statistiken Så görs statistiken Kapitel Kapitel Beskrivning av datamaterialet i kapitel 2 och Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Tabeller Kapitel Kapitel In English Summary List of tables List of graphs Statistiska centralbyrån 5

8 6 Statistiska centralbyrån

9 Tema ionärer Sammanfattning Sammanfattning Denna rapport handlar framförallt om hur övergången från arbetsliv till ålderspension såg ut för dem som var födda 1930 respektive Vid vilken ålder började de att ta ut pension och vid vilken ålder slutade de att förvärvsarbeta? Vilka grupper tar ut pension före 65 års ålder och vilka förvärvsarbetar efter 65 års ålder? Och vilka pensioner får de som ålderspensionärer? I rapporten följs kohorten född 1930 och kohorten född 1940 med avseende på hur deras inkomster förändrades från att vid 61 års ålder huvudsakligen komma från förvärvsarbete till att vid 69 års ålder huvudsakligen komma från pension. Resultaten visar att sammanboende kvinnor födda 1930, födda i Sverige och personer med hög utbildning i större utsträckning tar ut pension före 65 års ålder. Samtidigt är det personer födda i Sverige och personer med hög utbildning, som i högre omfattning förvärvsarbetar efter 65 års ålder. Högst genomsnittlig pension hade männen födda År 2009, vid 69 års ålder, hade de en genomsnittlig pension på nästan kronor. Det var kronor mer än vad kvinnorna födda 1930 hade i pension samma år. Ålderspensionen består av tre delar: allmän pension, tjänstepension och privat pension. Andelen allmän pension av den totala pensionen ökar med stigande ålder och är högre för kvinnor än för män. Tjänstepensionens andel av den totala pensionen varierar. Störst andel utgör den för män födda Då de var 69 år bestod deras totala ålderspension till en fjärdedel av tjänstepension. Den privata pensionen utgör en liten del av den totala pensionen. En jämförelse av pensionsbeloppets storlek 2009 mellan olika grupper visar att män, sammanboende, födda i Sverige, högutbildade och boende i storstäder/förortskommuner hade högre belopp än jämförelsegrupperna. Det gäller både för den allmänna pensionen, tjänstepensionen och privat pension. Både att ha pension före 65 års ålder och att förvärvsarbeta efter 65 års ålder är vanligare för sammanboende, födda i Sverige, boende i storstäder/ förortskommuner och högutbildade. Kvinnor tar i större utsträckning än män ut pension före 65 års ålder och män fortsätter i större omfattning än kvinnor att förvärvsarbeta efter 65 års ålder. Hög inkomst och hög förmögenhet sänker pensionsåldern och sammanboende kvinnor pensionerar sig tidigare än ensamstående kvinnor. ionsåldern varierar också mellan olika yrken. Generellt kan sägas att män födda i Sverige och högutbildade är de som har de högsta pensionerna och att de både tar ut pension tidigt och fortsätter att förvärvsarbeta efter 65 år. Sammanboende kvinnor tar ut pension tidigare än ensamstående. Kohorten född 1940 var mer benägen både att ta ut pension före 65-årsdagen och att arbeta efter 65-årsdagen än vad kohorten född 1930 var. Statistiska centralbyrån 7

10 8 Statistiska centralbyrån

11 Tema ionärer Inledning Inledning Denna rapport handlar främst om övergången från arbetsliv till pension för dem som är födda 1930 respektive Vid vilken ålder började de ta att ut ålderspension och vid vilken ålder slutade de att förvärvsarbeta? Sverige har en åldrande befolkning. I SCB:s befolkningsframskrivningar förutspås antalet personer över 65 år att bli allt fler samtidigt som antalet personer i förvärvsarbetande åldrar kommer att förbli konstant. Diskussioner om att höja pensionsåldern förekommer både i Sverige och i andra europeiska länder som står inför en liknande befolkningsutveckling. Det reformerade pensionssystemet premierar dem som arbetar fler år och allt mer fokus är på dem som väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Är det då fler som gör det nu än tidigare? Ser övergången från arbetsliv till pension ut på olika sätt för olika grupper? För att få svar på det följer vi två kohorter, födda 1930 och födda 1940, från det år de fyllde 61 år t.o.m. det år de fyllde 69 år. Varje år beräknar vi hur stor andel av deras inkomst som kommer från ålderspensionen och hur denna andel förändras över tiden. ionärerna är ingen homogen grupp. Det finns s.k. fattigpensionärer som knappt har råd med mat för dagen eller att bo kvar i sin bostad. Men det finns också rika pensionärer som lever livets glada dagar och reser jorden runt. Hur stora inkomster har pensionärerna? Var kommer deras inkomster ifrån? Hur ser det ut i olika grupper i samhället? Vilka skillnader finns mellan dem födda 1930 och dem födda 1940? I föreliggande rapport används data från SCB:s inkomstregister för att dels beskriva övergången från arbetsliv till pensionärsliv för kohorterna 1930 och 1940, dels beskriva deras inkomster som pensionärer. Rapporten inleds med en beskrivning av övergången från arbetsinkomst till pensionsinkomst mellan 61 och 69 års ålder för de två kohorterna. Därefter följer en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan olika sociala och ekonomiska faktorer och pensionsåldern, med fokus på kohorten I det tredje kapitlet beräknas sannolikheterna att gå i pension i olika åldrar för ett antal utvalda yrkesgrupper. Kapitel 4 behandlar vad inkomsterna bestod av för dem som 2009 var i åldrarna år. Det sista kapitlet jämför pensionsinkomsterna för kohorterna födda 1930 och Rapporten avslutas med en diskussion om vad de som nu är i yrkesaktiv ålder kan förvänta sig i framtiden när det gäller pensionen. I slutet av rapporten finns avsnittet Fakta om statistiken. I detta avsnitt beskrivs de olika typerna av ålderspension, de begrepp, det datamaterial och de metoder som används i rapporten. De äldres yrkesdeltagande är ett aktuellt ämne. Den senaste tiden har det publicerats flera studier med delvis liknande innehåll som i denna rapport. Nedan följer en kort sammanfattning av två nyligen publicerade studier. Under hösten 2010 publicerade Sociala rådet en SOU-rapport Vem arbetar efter 65 års ålder? En statistisk analys (SOU2010:85) som beskriver hur medelålders och äldre personers förvärvsfrekvenser varierar mellan olika Statistiska centralbyrån 9

12 Inledning Tema ionärer samhällsgrupper i ett internationellt och svenskt perspektiv. Det är framför allt två faktorer som bestämmer om man fortsätter arbeta efter 65 års ålder, dels om man är egenföretagare, dels vilken utbildning man har. Resultaten visar även att benägenheten att fortsätta arbeta efter 65 års ålder är starkt beroende av situationen på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta i åldergruppen år har fördubblats mellan 2001 och 2009 och sysselsättningsintensiteten har ökat både för män och för kvinnor, framgår av Sociala rådets rapport. SCB:s arbetskraftsundersökningars temarapport andra kvartalet 2010 (AM 11 SM 1004) fokuserade på äldres arbetskraftsdeltagande. Av rapporten framgår bl.a. att många av de sysselsatta i åldrarna år är egenföretagare och att många sysselsatta över 65 år är högutbildade. I SCB:s inkomstregister finns ingen möjlighet att se vilket datum eller vilken månad en viss person började ta ut pension eller slutade att förvärvsarbeta. Inkomstregistret redovisar inkomster för ett helt kalenderår. Det vi kan redovisa är därför hur stor andel av inkomsten under ett kalenderår som består av ålderspension och hur stor andel som består av andra inkomster. Det innebär t.ex. att en person som fyller 65 år tidigt under året och slutar arbeta på sin 65-årsdag kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från pension detta kalenderår. En person som fyller år sent på året och slutar arbeta då kommer istället att ha huvuddelen av sin inkomst detta kalenderår från arbete. För många blir därför det kalenderår man fyller 66 år det första året då inkomsten består av endast pension. Eftersom det år man fyller 65 år för de allra flesta är ett övergångsår från arbete till pension kommer vi i rapporten därför i första hand inte att lägga fokus på 65-åringarna. Vi kommer istället att koncentrera oss på åldersklasserna före 65 år när det gäller andelen som tar ut ålderspension och på åldersklasserna efter 65 år när det gäller andelen som har arbetsinkomst. De som är födda 1930 tillhör det gamla ATP-systemet, vilket medför att vi för den kohorten inte kan skilja förtidspension från ålderspension det år de har haft båda förmånerna. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra kohorterna 1930 och 1940 det år personerna fyller 65 år. 10 Statistiska centralbyrån

13 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och Övergången till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Detta avsnitt visar hur övergången från arbete till ålderspension har sett ut i kohorterna födda 1930 respektive För dem som är födda 1930 har vi för varje enskilt år (då de var år) beräknat hur stor del av varje individs sammanräknade förvärvsinkomst som består av ålderspension och hur stor del som består av andra inkomster, t.ex. lön, inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning, sjukersättning och arbetsmarknadsstöd. Eventuella kapitalvinster och skattefria transfereringar räknas inte med. För dem som är födda 1940 har vi gjort på motsvarande sätt för åren Varje år delas de personer som ingår i respektive kohort in i fyra grupper efter hur stor andel av deras årsinkomst som består av ålderspension. Grupp 1 är de personer som inte hade någon ålderspension. Grupp 2 är de personer som hade ålderspension, men deras inkomst bestod till mindre än hälften av ålderspension. Grupp 3 är de personer som hade ålderspension och deras inkomst bestod till mer än hälften, dock inte helt, av ålderspension. Grupp 4 är de personer som bara hade ålderspension och inga andra inkomster. Eftersom beräkningarna grundar sig på årsinkomsten från SCB:s inkomstregister innebär det t.ex. att den som är född sent på året och som arbetar fram till sin 65-årsdag och därefter slutar, under det året kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från arbete och således kommer att hamna i Grupp 2. I Grupp 4 kommer denna person att hamna först under det året den fyller 66 år, trots att personen alltså slutade att arbeta vid 65 år. Den som är född tidigt på året kommer i motsvarande situation hamna i Grupp 3 det året den fyller 65 år och i Grupp 4 följande år. För att hamna i Grupp 4 vid 65 år ska man således inte ha några arbetsinkomster det år man fyller 65 år. Eftersom det år man fyller 65 år för de allra flesta är ett övergångsår från arbete till pension kommer vi i rapporten därför i första hand inte att lägga fokus på 65-åringarna. Vi kommer istället att koncentrera oss på åldersklasserna före 65 år när det gäller andelen som tar ut ålderspension och på åldersklasserna efter 65 år när det gäller andelen som har arbetsinkomst. Vi har jämfört kvinnor och män, ensamstående och sammanboende, födda i Sverige och födda utomlands, personer boende i storstäder/förortskommuner, större städer/pendlingskommuner respektive övriga kommuner samt personer med förgymnasial, gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. I kohorten 1930 hade 31 procent av 61-åringarna ålderspension av något slag. Knappt 4 procent hade endast ålderspension, dvs. inga arbetsinkomster eller andra typer av inkomst. I kohorten 1940 hade andelen 61-åringar Statistiska centralbyrån 11

14 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer med ålderspension ökat till 35 procent medan andelen med endast ålderspension minskat något. Även i åldrarna år var andelen med ålderspension högre i kohorten 1940 och andelen som endast hade ålderspension något mindre än i kohorten I kohorten 1930 var skillnaderna små mellan könen när det gäller andelen som hade ålderspension vid 61 och 62 år. Vid 63 och 64 år däremot var andelen med ålderspension större bland kvinnor. Denna skillnad hade jämnats ut i kohorten 1940 i och med att en större andel män hade ålderspension vid 63 och 64 år än det var i kohorten Bland kvinnor var andelen som endast hade ålderspension högre i alla åldrar i kohorten 1930 än i kohorten 1940 och högre än för män i kohorten Ungefär var femte kvinna född 1930 hade ingen annan inkomst än ålderspension vid 64 år mot var tionde kvinna född För män däremot var denna andel något högre i kohorten 1940 än i kohorten Diagram 1.1. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension i kohorten 1930 efter kön och ålder Graph 1.1. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for cohort of 1930 by sex and age Procent Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Kvinnor Män 12 Statistiska centralbyrån

15 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Diagram 1.2. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension i kohorten 1940 efter kön och ålder Graph 1.2. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for cohort of 1940 by sex and age Procent Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Kvinnor Män Andelen som fortfarande hade arbetsinkomst efter 65 år var högre i kohorten 1940, 36 procent mot 30 procent i kohorten Vid 69 år var andelarna 26 procent respektive 22 procent.. Vid 66 år hade nästan var tredje kvinna född 1940 arbetsinkomst mot var fjärde av dem födda Vid 69 år var andelarna 16 respektive 21 procent. Bland män var skillnaderna mellan kohorterna något mindre. I kohorten 1940 var det ungefär 2 av 10 kvinnor och 3 av 10 män som hade arbetsinkomst när de var 69 år. Skillnaderna mellan ensamstående och sammanboende är stora bland kvinnor. I kohorten 1930 hade var fjärde sammanboende kvinna ålderspension vid 61 år mot närmare hälften av de ensamstående. Skillnaderna bestod även i åldrarna år. I kohorten 1940 var skillnaden något mindre. Bland män var det i båda kohorterna i stort sett inga skillnader mellan ensamstående och sammanboende när det gäller andelen med ålderspension före 65 år. När det gäller andelen som hade arbetsinkomst efter 65 år var det små skillnader mellan ensamstående och sammanboende kvinnor, medan sammanboende män hade arbetsinkomst i större utsträckning än ensamstående män. För alla dessa fyra grupper var andelen som hade arbetsinkomst högre i kohorten I kohorten 1930 hade män i storstäder/förortskommuner i något större omfattning än män i de två övriga kommungrupperna ålderspension före 65 år. Denna skillnad fanns inte i kohorten Bland kvinnor var det varken i kohorten 1930 eller 1940 några betydande skillnader mellan de olika kommungrupperna. Att ha arbetsinkomst efter 65 år var ungefär lika vanligt i de tre kommungrupperna i kohorten 1930, medan det i kohorten 1940 var något vanligare bland kvinnor i storstäder/förortskommuner än i de två andra kommungrupperna. Födda i Sverige hade i högre omfattning ålderspension före 65 år än utrikes födda. Av de utrikes födda i kohorten 1930 hade av 61-åringarna 48 procent av kvinnorna och 42 procent av männen ålderspension. Bland dem Statistiska centralbyrån 13

16 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer födda i Sverige var andelarna 60 respektive 53 procent. I kohorten 1940 var skillnaden något mindre mellan födda i Sverige och utrikes födda. Samtidigt hade födda i Sverige arbetsinkomst efter 65 år i större utsträckning än utrikes födda. Av dem födda i Sverige 1930 var det 24 procent av kvinnorna och 39 procent av männen som hade arbetsinkomst som 66- åringar. Bland de utrikes födda var andelarna 20 respektive 28 procent. Skillnaderna bestod även vid 69 år. I kohorten 1940 var skillnaden bland män ungefär densamma men hade ökat bland kvinnor. Personer med hög utbildning hade i större utsträckning än dem med låg utbildning ålderspension före 65 år. I kohorten 1930 hade, både bland kvinnor och bland män, 68 procent av dem med eftergymnasial utbildning ålderspension vid 64 år. Bland dem med förgymnasial utbildning var motsvarande andelar 53 procent bland kvinnor och 43 procent bland män. I kohorten 1940 var det mindre skillnader mellan eftergymnasialt och förgymnasialt utbildade. Det var betydligt vanligare att personer med eftergymnasial utbildning hade arbetsinkomst även efter 65 år. Av 66-åringarna i kohorten 1930 hade 55 procent av männen och 35 procent av kvinnorna med eftergymnasial utbildning arbetsinkomst. Bland dem med endast förgymnasial utbildning var andelarna 33 respektive 20 procent. Skillnaderna bestod vid 69 år då det bland de eftergymnasialt utbildade var 41 procent av männen och 24 procent av kvinnorna som hade arbetsinkomst. Bland dem med förgymnasial utbildning var andelarna 25 respektive 14 procent. Bland män var skillnaden mellan kohorterna liten medan kvinnor med eftergymnasial utbildning födda 1940 i större utsträckning än kvinnor födda 1930 hade arbetsinkomst efter 65 år. Andelen med endast förgymnasial utbildning var betydligt högre i kohorten 1930 än i kohorten Eftersom högre utbildade i större utsträckning än lägre utbildade dels tar ut ålderspension tidigare, dels fortsätter att arbeta längre är den höjda utbildningsnivån en bidragande orsak till de skillnader som finns mellan kohorterna, dvs. att det i kohorten 1940 är större andel som tar ut ålderspension före 65 och större andel som har arbetsinkomst efter 65 år. Tabell 1.1 Utbildningsnivå i kohorterna 1930 och 1940 Table 1.1 Education level for cohorts of 1930 and 1940 Kvinnor Män Eftergymnasial 12,5 22,4 14,6 20,5 Gymnasial 30,2 40,5 31,4 39,6 Förgymnasial 56,8 36,6 53,5 39,5 Samtliga Statistiska centralbyrån

17 Tema ionärer Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Diagram 1.3. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för kvinnor i kohorten 1930 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.3. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for women in cohort of 1930 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Diagram 1.4. Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för kvinnor i kohorten 1940 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.4. Proportion of annual income that consisted of retirement pension for women in cohort of 1940 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Statistiska centralbyrån 15

18 Övergång till pension för kohorterna födda 1930 och 1940 Tema ionärer Diagram 1.5 Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för män i kohorten 1930 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.5 Proportion of annual income that consisted of retirement pension for men in cohort of 1930 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB Diagram 1.6 Andelen av årsinkomsten som bestod av ålderspension för män i kohorten 1940 efter utbildningsnivå och ålder Graph 1.6 Proportion of annual income that consisted of retirement pension for men in cohort of 1940 by level of education and age Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Bara pension ion som är mer än hälften av inkomsten men inte hela inkomsten ion som är mindre än hälften av inkomsten Ingen pension Källa: Totalräknad inkomststatistik, SCB I tabellbilagan finns underlag till samtliga diagram och uppgifter i texten. 16 Statistiska centralbyrån

19 Tema ionärer Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension 2 Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension Man kan välja att ta ut allmän pension tidigast vid 61 års ålder även om den normala pensionsåldern är 65 år. De som föddes 1940 fyllde 65 år 2005 och deras första möjliga pensionsår var För att undersöka samband mellan olika sociala och ekonomiska faktorer och pensionsåldern har vi genomfört en multipel regressionsanalys. Vi har i regressionsanalysen definierat pensionsåldern som den ålder man uppnår det inkomstår då pensionen för första gången utgör minst hälften av den sammanlagda inkomsten. Skattningarna baseras på minstakvadratmetoden. (För en mer detaljerad genomgång av skattningsförfarandet hänvisas läsaren till avsnittet Så görs statistiken.) Inkomstregistret redovisar inkomster för ett helt kalenderår. Vi har således ingen möjlighet att se vilket datum eller vilken månad en person börjar ta ut pension eller slutar arbeta. Det vi kan redovisa är hur stor andel av inkomsten under ett kalenderår som består av ålderspension och hur stor andel som består av andra inkomster. Det innebär t.ex. att en person som fyller 65 år tidigt under året och slutar arbeta på sin 65-årsdag kommer att ha huvuddelen av sin inkomst från pension detta kalenderår. En person som fyller år sent på året och slutar arbeta då kommer istället att ha huvuddelen av sin inkomst detta kalenderår från arbete. De som är födda 1930 tillhör det gamla ATP-systemet, vilket medför att vi för den kohorten inte kan skilja förtidspension från ålderspension det år de har haft båda förmånerna. Detta innebär att det inte är möjligt att jämföra kohorterna 1930 och I kapitlet redovisas endast skattningsresultaten för kohorten Skattningarna för kohorten 1930 redovisas i en bilaga. Tabell 2.1 visar de skattade koefficienterna för personer födda Vi har utgått från att varje individ har fattat det första beslutet om pensionering vid 60 års ålder, grundat på förhållandena då. Om man då beslutade sig för att arbeta vidare, antar vi att de kommande besluten om pensionering eller ej också baserades på förhållandena vid 60 års ålder. Utfallsvariabeln är pensionsåldern mätt i antal år, så att t.ex. värdet -0,5 betyder att en enhets ökning av den aktuella förklarande variabeln medförde att pensionsåldern sjönk med sex månader (allt annat lika). Statistiska centralbyrån 17

20 Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension Tema ionärer Tabell 2.1. Regressionsanalys av pensionsåldern för personer födda 1940 Table 2.1. Regression analysis of retirement age for people born in 1940 Båda könen Kvinnor Män Samtliga Personer med maka/ make Samtliga Med make Samtliga Med maka Kvinna 1-0,061 *** 0,096 *** ionsgrundande inkomst 2-0,140 *** -0,127 *** -0,094 *** -0,076 *** -0,147 *** -0,133 *** Anställd 3 0,805 *** 0,808 *** 0,727 *** 0,658 *** 0,864 *** 0,940 *** Egen företagare eller kombinatör 3 0,783 *** 0,798 *** 0,700 *** 0,698 *** 0,834 *** 0,904 *** Högst gymnasial utbildning 4-0,004-0,013 0,031 * 0,005-0,047 ** -0,036 Eftergymnasial utbildning 4 0,095 *** 0,036 0,172 *** 0,088 ** 0,028-0,006 Okänd utbildning 4 0,342 *** 0,266 *** 0,498 *** 0,389 *** 0,200 ** 0,208 Utlandsfödd 5 0,152 *** 0,164 *** 0,0671 *** 0,051 * 0,223 *** 0,246 *** Beskattningsbar förmögenhet 6-0,345 *** -0,256 *** -0,380 *** -0,237 *** -0,302 *** -0,261 *** Sjukpenning 7 0,011 0,022 0,007 0,066 *** 0,018-0,017 Förtidspension 8 0,642 *** 0,640 *** 0,593 *** 0,587 *** 0,686 *** 0,687 *** Större städer 9-0,051 *** -0,054 *** -0,067 *** -0,071 *** -0,031-0,037 Övriga kommuner 9-0,105 *** -0,085 *** -0,096 *** -0,064 *** -0,114 *** -0,111 *** Makens ålder -0,019 *** -0,012 *** -0,026 *** Makens inkomst 10-0,260 *** -0,403 *** 0,237 * Yrkesgrupp Ja Ja Ja Ja Ja Ja Konstant 65,02 *** 66,14 *** 64,79 *** 65,63 *** 65,09 *** 66,53 *** R2 0,14 0,15 0,11 0,12 0,16 0,18 Antal observationer Koefficienterna anger effekten på pensionsåldern i antal år. *, ** och *** anger statistisk signifikans på 10-, 5- respektive 1-procentsnivån. 1) Referensgrupp är Män. 2) ionsgrundande inkomst i miljoner kronor. 3) Referensgrupp är personer utan förvärvsinkomst. 4) Referensgrupp är personer med högst grundskoleutbildning. 5) Referensgrupp är personer födda i Sverige. 6) Referensgrupp är personer utan beskattningsbar förmögenhet. 7) Referensgrupp är personer utan inkomst av sjukpenning. 8) Referensgrupp är personer utan förtidspension. 9) Referensgrupp är personer bosatta i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö med förorter. 10) Makens inkomst i miljoner kronor. Bland dem som föddes 1940 var kvinnornas pensionsålder cirka tre veckor lägre än männens. De gifta kvinnorna pensionerade sig dock cirka fem veckor senare än genomsnittet av alla män, vilket innebär en skillnad i pensionsålder på cirka två månader mellan gifta och ogifta kvinnor. Detta indikerar att familjesituationen spelar en viktig roll för beslutet om pensionering. Det är troligt att variabeln gift/ej gift fångar andra förhållanden sociala, medicinska och ekonomiska som är statistiskt korrelerade med denna. Eftersom de födda 1940 får sin största del av den allmänna pensionen från tilläggspension så har den pensionsgrundande inkomsten approximerats som den sammanlagda inkomsten under de 15 bästa åren av de senaste 20, 18 Statistiska centralbyrån

21 Tema ionärer Samband mellan bakgrundsfaktorer och övergången till pension dvs. under åren mellan 40 och 60 års ålder. Den pensionsgrundande inkomsten avgjorde den inkomstrelaterade pensionens storlek och våra resultat tyder på att pensionsåldern blev signifikant lägre ju högre pension man kunde få, vilket förefaller rimligt med tanke på att pensioneringen innebär att man byter förvärvsinkomst mot pensionsinkomst. Den skattade koefficienten -0,140 för båda könen tillsammans betyder att en miljon kronor högre sammanlagd inkomst under de 15 bästa åren sänkte pensionsåldern med i genomsnitt cirka sju veckor. Den pensionsgrundande inkomsten spelade större roll för männen än för kvinnorna. Skillnaden mellan könen i den pensionsgrundande inkomstens betydelse kan hänga samman med att en betydligt större andel av kvinnorna än av männen hade så låg pensionsgrundande inkomst att de var berättigade till garantipension. Man skulle kanske ha väntat sig ett kraftigare utslag för denna variabel, men man får betänka att den sammanlagda pensionsgrundande inkomsten var högt korrelerad med inkomsten vid 60 års ålder korrelationskoefficienten var 0,84. ioneringsbeslutet beror för de flesta rimligen på relationen mellan den förvärvsinkomst man har och den pensionsinkomst man kan få ju högre pensionsinkomsten är i förhållande till förvärvsinkomsten desto tidigare vill man antagligen pensionera sig. Den pensionsgrundande inkomsten och förvärvsinkomsten vid 60 års ålder kan således förvändas dra åt olika håll vad gäller pensionsåldern. Dessvärre har vi sett oss tvungna att utelämna inkomsten vid 60 år p.g.a. den osäkerhet i skattningarna som en så hög korrelation skulle medföra. Skillnaderna i pensionsålder mellan anställda, dvs. personer med enbart löneinkomst, egna företagare och s.k. kombinatörer, dvs. personer med både eget företag och anställning, var små. Värt att notera är att både anställda och egna företagare pensionerade sig 9 10 månader senare än de som helt saknade förvärvsinkomst. Utbildningsnivån spelade ingen större roll för pensionsåldern, åtminstone om man jämför dem som hade gymnasieutbildning med dem som hade endast förgymnasial utbildning. De kvinnor som hade en eftergymnasial utbildning år 2000 valde en signifikant senare pensionering med cirka två månader. Bland män fanns inte denna skillnad. De utlandsfödda männen pensionerade sig 2 3 månader senare än de som föddes i Sverige. Förmögenhet är för vissa ett komplement till pensionen. De som hade en beskattningsbar förmögenhet bland dem som föddes 1940 pensionerade sig cirka fyra månader tidigare än de som inte hade beskattningsbar förmögenhet. Skillnaden är ungefär en månad större bland kvinnorna än bland männen. Dessvärre har vi fått nöja oss med att behandla förmögenheten som en binär variabel, vilket bland annat inte gör det möjligt att närmare analysera betydelsen av mycket stora förmögenheter. De som hade andra inkomster från socialförsäkringssystemet, i synnerhet förtidspension, hade i genomsnitt en högre pensionsålder än andra. Det förefaller naturligt eftersom det knappast lönade sig att i förtid, dvs. före 65, byta t.ex. förtidspension mot ålderspension. ionsåldern var högst i storstäderna, 2 3 veckor högre än i större städer och 5 6 veckor högre än i övriga kommuner, allt annat lika. Statistiska centralbyrån 19